Barnhälsovårdsenheten

Till innehållsförteckningen Barnhälsovårdsenheten Örebro läns landsting Verksamhetsberättelse 2004 Barnhälsovårdens syfte är att främja barnens hälsa trygghet utveckling

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL... 3 Uppdrag... 3 Personal och organisation... 3 Ekonomi... 3 BVC-statistik 2004... 4 Aktiviteter... 5 Utbildningar och samverkan... 10 Nationellt inom Barnhälsovården... 12 Sammanfattning Barnhälsovården ÖLL 2004... 13 Basprogram BHV översikt... 14 Barnhälsovårdens mål är att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet samt förebyggande hälsovård och hälsoövervakning till förskolebarn genom att: stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle

BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN ÖLL Uppdrag BHV-enheten formulerar medicinska och psykosociala riktlinjer, bedriver fortbildning och handleder personal, ger service samt initierar, utvecklar och utvärderar det förebyggande arbetet för barn, så att BVC kan ge råd och stöd till barn och barnfamiljer. Aktiviteter är bl a att ansvara för att statistikrapportering av BVC:s verksamhet sker via BHVsystem sammanställa och bearbeta statistik och återföra denna till bl a vårdgivare och socialstyrelsen förankra riktlinjer och aktiviteter hos primärvårdsledningen, vårdcentralschefer m fl ansvara för webbsidor, BHV-bladet och annat material inom barnhälsovården fortbilda inom verksamhetsområdet verka för sammanhållna vårdkedjor mellan BHV och andra vårdgivare och myndigheter utarbeta landstingsövergripande handlings- och basprogram för barnhälsovården ha regelbunden kontakt med BVC-personalen. BHV-enheten är remiss- och kontaktinstans för frågor som rör barns hälsa regionalt och nationellt. Personal och organisation Barnhälsovårdsöverläkare Leif Ekholm (LE). Anställd av Barn- o ungdomsklin, USÖ. Samordnande sjuksköterska 100% Gudrun Skånberg (GSg). Utlånad till universitetet vecka 39 t o m vecka 3, 2005 på 20%. Barnhälsovårdssocionom 50% Gunilla Skarped (GS). Barnhälsovårdspsykologer 100% Åsa Krantz (ÅK), norra länsdelen, 40% för samordning. 100% Psykologtjänsten i södra länsdelen vakant. Timmar inköpta för Lekeberg, Kumla, Hallsberg, Askersund. 100% Karin Olsson-Seffer, västra länsdelen, anställd Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Karlskoga. 200% (Örebro kommun, samverkansavtal). Assistent 100% Annica Olofsson (AO). Enheten tillhör sedan februari 2002 förvaltningen för Primärvård-Psykiatri-Habilitering (PPH) och har lokaler på Eklundavägen. Ekonomi Årsbudget 3 608 000 kr. År 2004 gick med ett överskott på 312 243 kr. Under året har psykologtjänsten i södra länsdelen varit vakant. Verksamhetsberättelse 3(14)

Statistik 2004 BHV-statistik är sammanställd på ett sätt som är förenlig med Riktlinjer för Barnhälsovården*. Statistik sänds till socialstyrelsen angående amningsfrekvens och rökning, till SMI angående vaccinationsläget i länet. För fullständig redovisning, se sammanställning Statistik 2004* (klar juni 2005). (* http://intra.orebroll.se/bhv) Antal besök 20 055 barn 0-6 år, var vid årsskiftet 2004/2005 skrivna inom länet, varav 2 804 barn 0 år 16 541 barn hade kontakt med BVC ( övervakade barn ) 46 509 mottagningsbesök hos sjuksköterska 2 302 hembesök av sjuksköterska (mycket stor variation mellan BVC, se även diagram nedan) 13 627 läkarbesök, varav 4 153 (30,5%) hos barnläkare Vaccinationstäckning MPR (barn f-02) 2004-12-31 Vistas i annat län Saknar uppgift % Antal Inskrivna Vaccinerade % Avvaktar % Avstår % Örebro län 2856 24 35 2 2797 2715 97 81 2,8 20 0,7 Övrigt bl a: Rökregistrering (barn f -03) Barnet 0-4 veckor: 7,5% av mammorna och 13,9% av papporna Barnet 8 månader: 9,3% av mammorna och 13,5% av papporna Föräldragrupper Andelen barn vars föräldrar deltagit: 52,5% (stor variation mellan BVC) Hembesök Förstfödda som fått hembesök: 51,3% Andel vaccinerade av inskrivna barn (fullständigt+ofull.) Amning hel/delvis (barn f -03) DT: 98,2%, P: 97,2%, polio: 97,3%, Hib: 97,7% (barn f -03) MPR: se tab ovan! BCG: 17,1% (barn f -03) Vid 2 månader: 89,6% Vid 6 månader: 65,6% BMI 4år > BMI index-25: 20,3% > BMI index-30: 4,7% se sid 5 Barns hälsa - ett urval av hälsouppgifter. Sammanfattning för länet: BHV ÖLL 2004 1 år födda 2003 (vet ej + bortfall) 4 år födda 2000 (vet ej + bortfall) Antibiotikabehandling 1 beh 13,5 % 7,9 % (10,0 %) > 1 beh 7,4 % 1,6 % (9,2 %) Eksem kliande 8,5 % (11,6 %) 10,5 % (17,1 %) Astma diagnos - 3,4 % (17,7 %) Sökt för olycksfall/skada 1 gång 4,6 % 3,9 % (9,4 %) > 1 gång 0,2 % 0,2 % (9,3 %) Utveckling avvikelse - 3,6 % (16,2 %) Språk avvikelse - 9,6 % (16,7 %) Syn ej godkänd 10,0 % - Hörsel ej godkänd 4,1 % - 1år: senaste 12 mån 4 år: senaste 3 mån Definitioner enligt Riktlinjer för BHV. Verksamhetsberättelse 4(14)

AKTIVITETER Familjecentraler Under året har en familjecentral i Nora invigts. BHV deltar i ett nätverk för familjecentraler i Örebro län. Barn- och elevhälsoteam (f d stödteam) Barnhälsovården har deltagit i en arbetsgrupp för utarbetande av riktlinjer för en Barn- och elevhälsa i Örebro. Barnhälsovården ingår i den samordningsgrupp som verkar för en god samverkan inom elevvården och för utveckling av elevvårdens arbetssätt. Samordningsgruppen deltar även i det påbörjade implementeringsarbetet av de riktlinjer som antogs i september 2004. Datoriserad BHV-journal Primärvården har köpt in BMS cross, som inte har någon färdigutvecklad BVC-journal. En nationell förstudie har under hösten utförts av Västra Götalandsregionen på uppdrag av Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet i syfte att utreda möjligheterna till en nationellt enhetlig IT-baserad journal i barn- och skolhälsovården. BHV-enhetens uppfattning är att detta är viktigt och angeläget. Handboken Handboken finns tillgänglig både på intranätet och på internet, och fr o m 2004 görs uppdateringar endast i elektronisk form. E-postmeddelanden skickas när uppdatering gjorts. Informationsbrev om förändringen har skickats ut och e-postlistor har sammanställts. En utvärdering planeras. Intranät och Internet Webbsidorna på intranätet och på internet har uppdaterats kontinuerligt. Först under hösten kunde arbetet börja med webbplatsen på nya intranätet (EpiServer). Förhoppningen var att kunna slutföra arbetet före årsskiftet, men tiden har inte räckt till för detta. BHVsystem Det nya web-baserade datasystemet, där sjuksköterskorna direkt lägger in uppgifterna i databasen, har gått bra och uppskattas av många av sjuksköterskorna. Manualen har justerats men ännu inte finslipats till Handboken eftersom ytterligare förändringar först skall göras. BHVsystem BMI 4 år Från årsskiftet 2003/2004 skriver BVC in längd och vikt i BHVsystem vid fyra års ålder och får automatiskt ett individuellt uträknat BMI. De BMI-gränser som rekommenderas är baserade på mätningar av ett stort antal barn från många platser i världen, publicerat av Cole i BMJ år 2000. Det är värden för barn mellan 2 till 18 års ålder som motsvarar ett BMI index på 25 respektive 30 vid 18 års ålder (d v s vuxengränserna för övervikt och fetma). För ett barn på fyra år gäller följande värden: BMI Resultat 2004 BMI index-25 ( övervikt ) 17,4 20,3 % BMI index-30 ( fetma ) 19,2 4,7 % Att mäta BMI på 4-åringar är inte främst för att hitta överviktiga barn utan att låta BMI vara en utgångspunkt för ett samtal kring kost och fysisk aktivitet på samma sätt som BVC i övrigt samtalar om t ex alkohol och tobak med alla. Det är generella råd som kan ges till alla i preventivt syfte. Mätning av BMI ger emellertid även möjlighet till en epidemiologisk övervakning med kunskaper om möjliga interventioner. Resultaten från 2004 visar, med nämnda definitioner, att av länets 4-åringar är var femte överviktig och var tjugonde har fetma, vilket pekar på ett allvarligt hälsoproblem som bör hanteras med insatser som skapar stödjande miljöer för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. I ett kommande medicinskt programarbete (våren 2005) kommer bl a detta att avhandlas. Verksamhetsberättelse 5(14)

Hälsobesked En ny version av Hälsobeskedet arbetades fram och blev klar under försommaren. Vi gjorde även två varianter som såldes till Västernorrland och till Kalmar. Detta innebar vissa textändringar enl önskemål, och byte av logotyperna. Videon Hemlagat redan från början Revideras, manus är klart likaså det mesta av filmningen. Redigering återstår och beräknas bli klart i februari. De tillhörande informationsbladen till föräldrar, med recept och praktiska råd är reviderade. Hela arbetet har skett tillsammans med kostansvarig på Samhällsmedicin (Marie Nybäck), Hälsokedjan i Nora (Lena Andersson) och Coxa videoproduktion (Ulf Boman). BHV-enheten 30 år Skriften om BHV-enhetens första 30 år (1972-2002), har färdigställts, tryckts (500 ex) och distribuerats både inom länet och till BHV-enheterna i landet. Positiv feedback har kommit från många håll. Utvärdering av verksamheten vid BVC En vårdcentral har registrerat och sammanställningen har redovisats. Ytterligare en BVC har samlat in enkäter och bearbetning kommer att påbörjas snarast. Barnkonventionens implementering Arbetsgruppen har haft två möten, vilket är enligt planen, men det har varit få deltagare. För närvarande finns 76 Barnombud. Under 2004 har 8 barnombud deltagit i utbildning, en eftermiddags grundutbildning om barnkonventionen och en om hur man kan arbeta vidare på hemmaplan. Barnombuden utgör ett nätverk med träff två gånger om året. Syftet är ytterligare kunskap och möjligheter till erfarenhetsutbyte inför uppgiften. Arbete med att verksamheterna skall i sina planer skriva in barnkonventionsarbetet har också debatterats. 29 barnombud har deltagit vid nätverksträffarna. Barnchecken har tryckts upp i fickformat och delats ut till alla barnombud. Grundutbildning om barnkonventionen för all personal inom ÖLL var planerad till 22 september, men den fick ställas in p g a för få anmälningar. Även träffen för barnombuden och diskussion med Ann-Louise Dagsson har flyttats till 15 februari 2005. Upphandling av barnvacciner Örebro läns landsting har skrivit avtal avseende barnvacciner* med Glaxo SmithKline AB, SBL Vaccin AB, och Aventis Pasteur MSD. Avtalet är förlängt med tolv månader (enl option) till 2005-12-31. Ny upphandlingsomgång planeras starta våren 2005. * Handboken Kapitel 11.11 Vacciner inom BHV ÖLL (http://intra.orebroll.se/bhv) Hepatit B utökad riskgruppsvaccinering I flera landsting inom ramen för BHV:s vaccinationsprogram har man börjat att erbjuda hexavalent vaccin till barn som tillhör riskgrupp för hepatit B. I Örebro skrev Smittskyddsöverläkaren och Barnhälsovårdsöverläkaren till direktören för PPH våren 2003, och våren 2004, i ärendet och därefter togs beslut att bistå framställan. Detta innebar att i Örebro län erbjuds nyfödda (födda fr o m 2004-07-01) och nyanlända flykting/invandrarbarn (fr o m 2004-10-01) i riskgrupp för hepatit B, vaccination på BVC. Barn räknas tillhöra riskgrupp för hepatit B om ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna, mor-farföräldrarna eller annan hushållsmedlem kommer från land med minst 2% förekomst av hepatit B. Denna riskgrupp är i stort samma barn som utgör riskgrupp för tuberkulos. Äldre syskon, som inte blivit HB-vaccinerade, erbjuds vaccination om föräldrarna frågar och vill få dem vaccinerade. Verksamhetsberättelse 6(14)

Amningsvänlig primärvård Aktualisering av amningsstrategin har färdigställts, tryckts och distribuerats. Statistiken över amning visar att vårt län fortfarande ligger lågt i amningsfrekvens, varför området är angeläget att arbeta med. Under hösten har MHV- och BHV-samordnarna tillsammans börjat besöka MVC och BVC för att gemensamt diskutera samarbete och rutiner omkring hemgång från BB, amning och föräldragrupper. Sju vårdcentraler är besökta. Arbetet planeras pågå även under våren 2005. 100 Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån 1986-2004 90 80 70 60 % 50 40 30 20 10 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2003 2004 Sverige 49 48,4 53,7 63,4 70,6 73,8 72,9 72,2 72,4 Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 65,4 65,5 Vaccinationsprövningar Infanrix-Polio På barn 4-6 år har immunogenicitet jämförts hos ett kombinerat DTaP-IPV vaccin, med samma antigen givet i två separata sprutor. Projektet genomfördes under 2002 med 82 barn från Örebro. De kommer inte att behöva vaccineras mot difteri och stelkramp vid 10 års ålder. Barnen har samtidigt fått en fjärde dos av kikhosta, något som ännu inte ingår i svenska basprogrammet. Resultaten, som redovisades på ESPID i Taormina, Italien 2003, visade att den kombinerade DTPa-IPV var minst lika immunogen som separata injektioner av DTPa och IPV och att biverkningar var likvärda och acceptabla. Studien kommer (prel) att publiceras i Scand Journ of Infectious Diseases under 2005. Infanrix hexa/hexavac Två hexavalenta vacciner har jämförts, Infanrix HeXa och HEXAVAC, avseende nivåer av skyddande antikroppar och biverkningar efter vaccination i det vanliga barnvaccinationsschemat vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Studien har genomförts i Sverige, Italien och Finland och omfattat 500 barn, varav 55 från Örebro. Inkluderingen började november 2003. Preliminära resultat väntas under 2005. HPV Dubbelblind, randomiserad studie där man vill evaluera biverkningar och immunogenicitet hos ett vaccin mot humant papillomavirus typ 16 och typ 18, hos flickor i åldern 10-14 år. Kontrollgruppen vaccineras med hepatit A (Havrix). Kronisk lokal infektion orsakad av humant papillomavirus anses vara en starkt bidragande orsak till utveckling av livmoderhalscancer hos kvinnor. Drygt ett 50-tal flickor inkluderades i Örebro under november och december 2004. Prövningen beräknas avslutas januari 2006. Verksamhetsberättelse 7(14)

HSV Prövningen avser att dokumentera säkerheten hos ett vaccin mot genital herpes i åldersgruppen (10-17 år). Prövningen är randomiserad och kontrollerad med dubbel-blindteknik. I kontrollgruppen får hälften av flickorna (25% av total) vaccin mot hepatit A (Havrix) medan den andra hälften får placebo (NaCl). Studien startade i december 2004 och c:a 50 flickor planeras att inkluderas från Örebro. Medicinskt programarbete Barns och ungdomars hälsa Sedan 2001 arbetar man inom Örebro Läns Landsting med medicinska programarbeten. År 2003 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden om ett Programarbete barn och ungdom med särskild inriktning på psykisk ohälsa enligt medborgarmodellen. Arbetet ska utgå från barns och ungdomars behov och ske i samverkan över huvudmannaskapsgränserna. Programarbetets styrgrupp har bestått av ordförandena i landstingets fyra länsberedningar, representanter för professionen med kompetens inom barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, barnhälsovård, skolhälsovård, mödrahälsovård, socialtjänst, folkhälsa, samhällsmedicin och skola. Barncentrums ordförande Sven-Arne Silfverdal har haft uppdraget att leda processen från professionens sida, och en slutrapport väntas under våren 2006. Barnhälsovården har i arbetet pekat på att följande bör prioriteras: 1. Bedriv föräldrastödet enligt formulerade Riktlinjer för Barnhälsovården Det psykosociala arbetet på BVC är otillräckligt i synnerhet hembesöken och föräldragrupperna har för låg aktivitet och det är en för stor skillnad på insatserna mellan vårdcentralerna. 2. Psykologer inom mödra- och barnhälsovården Generellt i Sverige finns psykologer med ansvar för både MVC och BVC. Avsaknaden av MHVpsykologer medför brister i bl a det psykosociala arbetet: 3. Renodla barnhälsovårdsverksamheten BVC-sjuksköterskor bör så långt möjligt ha hela sin tjänstgöring på BVC. Splittrade tjänster ger inte möjlighet att delta i kompetens- och verksamhetsutvecklingen i tillräcklig omfattning. 4. Vidareutveckla innehållet i dagens föräldrastöd med metoder i föräldragruppsverksamheten i enighet med Nya verktyg för föräldrar - Förslag till nya former av föräldrastöd, Statens folkhälsoinstitut Rapport 2004:49. 5. Utveckla samverkan med andra verksamheter t ex öppen förskola, förskola och socialtjänst bl a inom ramen för familjecentraler. Det är en fördel om kommunen tillsätter en samordnare för det samlade föräldrastödet i kommunen. Hemvårdsprojektet och nya vårdrutiner för nyfödda I ett projekt med Kvinnokliniken och Primärvården har man sett över rutinerna för de mammor som går hem inom 48 timmar från förlossningen. Debatten kring hemvård efter förlossning, dess fördelar och nackdelar har förts så länge den har praktiserats. I Sverige fick THG (tidig hemgång) ett genomslag på 1980- och 1990-talen. THG definierades som Hemgång inom 72 timmar efter normal förlossning i fullgången tid. Idag går de flesta normalförlösta i fullgången tid hem inom tre dygn. Praxis på många kliniker är i dag att THG är hemgång efter 6-48 timmar. Projektet har avsett de tre första dagarna efter hemkomst, med ett hembesök och två telefonsamtal. Hembesöket har utförts av primärvårdsbarnmorskan som också har ringt till familjen under vardagar. Totalt har 344 kvinnor ingått, 24% av dem var förstföderskor och 76% var omföderskor. 40% av de kvinnor som tillhörde projekt-vårdcentralerna gick hem inom 48 timmar efter förlossningen. Motsvarande siffra för de övriga vårdcentralerna var 26%. Hembesök utfördes hos 78% av familjerna som ingick i projektet, vilket kan jämföras med övriga vårdcentraler där hembesök utfördes hos 11% av familjerna som gått hem inom 48 timmar. Slutsatsen Verksamhetsberättelse 8(14)

av projektet blev att modellen upplevts som en bra vårdform för friska kvinnor och barn, och primärvårdsledningen beslutade med dessa erfarenheter att den skulle implementeras i hela primärvården. Hemvårdsprojektet har även haft fokus på barnet. Man har dock funnit förbättringsutrymme särskilt vad gällt den s k återbesöksmottagningen, d v s då familjerna kommer tillbaka för en andra barnläkarundersökning, ibland även med samtidig hörselscreening (OAE) på audiologmottagningen. En spin-off effekt av projektet blev därför att man även sett över vårdrutinerna av friska nyfödda, resulterande bl a i en gräns på 24 timmar för en eller två undersökningar på BB, tidigareläggande av första läkarbesök på BVC till 4 veckor, m m. OAE samordnas bättre och görs inte längre på audiologmottagningen utan enbart på KK/avd 35. Huvudsyftet med dessa nya rutiner på förlossning/bb/eftervård barn har varit att så långt möjligt samvårda mor-barn och undvika onödiga separationer för att kunna stödja och stärka familjens egna resurser i föräldraskapet. De nya vårdrutinerna träder i full kraft preliminärt fr o m 1 mars 2005 (BHV Handbok kap 8.4.1.). Psykologverksamheten I norra länsdelen har BVC-psykologtjänsten varit heltidsbesatt. Från denna tjänst avgår 40% som används för det samordnande BHV-psykologuppdraget, arbete inom BHV-enheten och fackligt uppdrag. I västra länsdelen finns en heltids BVC-psykolog, anställd på Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen. För Lekeberg och södra länsdelen har samarbetet med två privatpraktiserande psykologer fortsatt. Psykologen som arbetar mot Askersunds BVC-verksamhet är också verksam inom kommunens förskole- och skolverksamhet. För Kumla kommun har under hösten 2004 framtagits ett avtal som innebär ett samarbete mellan Barnhälsovården och kommunen innebärande köp av kommunens psykologtjänster för BVCarbetet. Avtalet innebär att psykologerna, liksom i Örebro kommun, kommer att arbeta inom BVC, förskola och skola. Avtalet beräknas träda i kraft januari 2005. Inom Örebro kommun har det funnits tillgång till psykolog för BVC-verksamhet under 2004. Det är sammanlagt tio psykologer (9,5 tjänster) som arbetar mot BVC, förskola och skola. BVC-arbetet motsvarar två heltidstjänster. Psykologerna är samlokaliserade i lokaler vid Markbackens centrum. Samlokaliseringen innebär bra möjligheter till kollegialt samarbete men rummen är små och verksamheten påverkas av detta. Även ute på förskolor och daghem är brist på lokaler för samtal och testning ett bekymmer. Under året har man haft långt framskridna planer på att flytta psykologgruppen men det är inte längre aktuellt. Av staten tillskjutna medel gör att psykologgruppen under kommande år kommer att utökas med två tjänster och med det följer att nuvarande geografiska organisation beräknas att förändras. Vi ser ett behov av att utöka antalet psykologtjänster för att svara mot den efterfrågan på konsultation och direkta klientkontakter som finns, och med hänsyn tagen till att barns och familjers psykiska ohälsa enligt nationella studier ökar. Hälsobefrämjande och förebyggande arbete är angeläget men samtidigt något av det svåraste som finns och det kräver tid. Tid som idag är svår att finna när barnunderlaget per psykologtjänst är alltför högt enligt nationella riktlinjer och även jämfört med andra landsting, vilket visats i en under året genomförd nationell enkät. Det behövs även psykologer inom Mödrahälsovården, som idag helt saknar psykologer, vilket är tämligen unikt för Örebro län i jämförelse med övriga Sverige. För Örebro psykologgrupp finns en årsredovisning och BHV-psykologerna har sina verksamhetsberättelser. Verksamhetsberättelse 9(14)

UTBILDNINGAR OCH SAMVERKAN BHV-dagar för sjuksköterskor och läkare vid BVC Vaccination av flykting/invandrarbarn, ½ dag x 2, 140 deltagare, även SHV och flyktingsjuksköterskor. Ögon, synutveckling och undersökningar, ½ dag x 2, 100 deltagare. Psykisk ohälsa i samband med graviditet (EPDS), ½ dag x 2, 98 deltagare. Övriga studiedagar Tobaksdagar tillsammans med TPE, MHV och SHV, motiverande samtal, 1 dag resp Snus, 1 dag. BVC-arbete för relativt nya, 14 sjuksköterskor och läkare deltog, ½ dag x 4. Rökfria barn, utbildning har erbjudits till två grupper. Fem träffar, fyra sjuksköterskor deltagit. Stärkt skydd för barn, Örebro, Länsgruppen för barn som riskerar att fara illa konferens. Barn i behov av socialtjänstens insatser, Länsgruppen för barn som riskerar fara illa. Konferenser/kurser som en eller flera av oss i enheten deltagit i HÖV-möte: BHV-överläkare, samordnare och assistenter/sekreterare tre dagar i Uppsala. Konferens för BHV-samordnare, två dagar i Stockholm (GSg). Kurs Good Clinical Practice, 18-19 november, Stockholm (LE). Kurs Pediatrisk epidemiologi, 22-25 mars, Örebro (LE). Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas studiedagar, tre dagar i Sunne (ÅK). Sekretess i skolan, en halvdag i Örebro (ÅK). Barn i Sorg, en dag i Örebro (ÅK). Framgångsrikt föräldrastöd, två dagar i Stockholm (ÅK). Flickor med ADHD, en dag i Örebro (ÅK). Nya verktyg för föräldrar, Folkhälsoinstitutet en dag (GSg). Hearing om kost och rörelse, Socialstyrelsen en dag (GSg). NTF-konferens en dag i Örebro, (GSg, LE). Folkhälsostämman, en dag, Stockholm (GSg). Våld och förtryck i hederns namn, en dag i Örebro (GSg). Samarbetskonferens med MHV och SHV, studieresa två dagar, Helsingborg, Hälsovårdssektion. Regional konferens för BHV-teamen i DUSTWX-län, på våren i Falun och på hösten i Gävle. Teamen är representerade med 3-8 pers. Diskussioner om aktuell utveckling inom BHV. Förebyggande socionom en speciell profession, Varberg (GS). Rikshandboken i barnhälsovård, två möten; Uppsala och Skövde, (LE, GS). Temadag för kuratorer om kvinnofrid (GS). Bildbehandling Photoshop Elements, en dag (AO, LE). Elektronisk handel ftb. Utbildning fakturahantering, halvdag (AO, LE). Episerver (intranät) fortsättningskurs, halvdag (AO). Verksamhetsberättelse 10(14)

Lokal samverkan/arbetsgrupper Deltagit i ledningsdagar för primärvården (LE, GSg). Referensgruppen för BHV, fyra gånger (LE, GS, GSg. AO skriver minnesanteckning). Träffar med vårdcentralernas kontaktpersoner, fyra eftermiddagar vår och höst (GSg, LE). Barncentrum/Länsgruppen för barn- och ungdomsfrågor, cirka tio gånger under året (LE). Vaccinationsgruppen (läkemedelskommittén), fyra gånger under året (LE). Styrgrupp för psykologer (Örebro kommun), fyra möten under året (LE, ÅK). Örebro psykologgrupps möten 1ggr/månad (ÅK). Samordningsmöten med chefpsykolog Birgitta Lander (Örebro kommun). (ÅK). Träffar med privatpraktiserande psykologer som köps in för BVC-arbete (ÅK). Vårdkedjan + länsamningsgrupp, tre gånger under året (GSg). Möten med ADB om BHVsystem (LE, GSg, AO). Besök på sju vårdcentraler för uppföljning av BVC-arbetet (LE, GSg). Våningsplansträffar med MHV, BHV och SHV, fyra gånger. Barn i Sorg, projektgrupp för utbildningsdag samt planering av gruppverksamhet för barn som förlorat en nära anhörig (ÅK). Arbetsgrupp för Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas nationella studiedagar 2005 (ÅK). Primärvårdsanställda kuratorer och psykologer två tillfällen (GS). Länsgrupp för frågor som rör barn som riskerar att fara illa två tillfällen (GS). Samordnings- och arbetsgrupp för barn- och elevhälsa i Örebro kommun 10 tillfällen (GS). Utbildning Barnfetmakurs vid Rikscentrum för överviktiga barn, Huddinge tre dagar (GSg). BHV-bladet Fyra nr, 6-14 sidor, upplaga c:a 300, till medarbetare i länet och BHV-enheter i vår region. Verksamhetsberättelse 11(14)

NATIONELLT INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2004 Föräldrastöd I december 2004 kom rapporten Nya verktyg för föräldrar Förslag till nya former av föräldrastöd, Statens folkhälsoinstitut Rapport 2004:49. Det innehåller förslag på vetenskapligt utvärderade föräldrastödsprogram och metoder för olika faser i barnets uppväxt och utveckling. Med föräldrastöd menas organiserade insatser för föräldrar som syftar till att främja barns välfärd, men det innefattar inte insatser som familjelagstiftning och transfereringar (Bremberg, 2004). I programarbetet Barns och ungdomars hälsa aktualiserades frågan om föräldrastöd tidigt, och under arbetets gång har styrgruppen haft upprepade kontakter med folkhälsoinstitutet angående den utredning som pågått. Fortsatt arbete för utsatta barn I februari publicerade Socialstyrelsen Anmälningsskyldigheten om missförhållanden som rör barn. Den är utformad som en handbok och syftar till att sprida kännedom om lagstiftningen och de ändringar som tillkommit under senare år för att stärka skyddet för barn i utsatta situationer. Boken avser att underlätta för oss som omfattas av anmälningsskyldigheten och tar upp bl a vem som omfattas av lagstiftningen, vad som ska anmälas och hur en anmälan ska göras. I oktober presenterade Socialstyrelsen sitt regeringsuppdrag om ytterligare fyra förslag till insatser för utsatta barn: Nationellt riskbarncentrum. Bakgrunden till förslaget är problemen med att förena vård- och omsorgsstrategier med rättsvårdande insatser när barn utsätts för våld och övergrepp. Arbetet vid ett riskbarncentrum är tänkt att leda till en jämnare kvalitet i insatserna över landet vilket också leder till en större likhet inför lagen. Från ett riskbarncentrum kan kunskaper spridas och metoder utvecklas. Dödsfalls- och skadeutredningar. Syftet med de utredningar som föreslås är att urskilja mönster, såväl i familjen som i samhället, som kan antas ha lett till att ett barn avsiktligt dödats eller tillfogats en allvarlig skada. Socialstyrelsen föreslås få ett övergripande ansvar för utredningarna. Statistik över avsiktligt våld mot barn. Socialstyrelsen föreslår att sådan statistik redovisas dels årligen och dels i en större rapport vart femte år. Denna statistik ska hämtas från dödsorsaksregistret och Patientregistrets slutenvårdsdel. I samband med förslaget redovisades den statistik som finns idag kring avsiktligt våld mot barn. Strategier för samverkan i frågor som rör barn som far illa. Målet för samverkan är att barn ska få stöd och skydd utifrån en helhetssyn och i ett tidigt skede när de riskerar att fara illa. Ett sådant mål förutsätter samverkan på ett övergripande plan mellan olika verksamheter både nationellt och lokalt. I förslaget betonas bland annat behovet av öppna och lättillgängliga verksamheter för barn, unga och föräldrar. Verksamhetsberättelse 12(14)

SAMMANFATTNING BARNHÄLSOVÅRDEN ÖLL 2004 Antalet inskrivna barn var oförändrat 2004 jämfört med 2003. Vid årsskiftet (2004/ 2005) var 20 055 barn inskrivna på barnavårdscentralerna i vårt län, varav 2 804 nyfödda. (uppgifter fr Statistik 2004*). I huvudsak görs ett mycket bra arbete på våra barnavårdscentraler i länet men, sannolikt beroende på ett otillräckligt antal sjuksköterskor åtminstone på en del vårdcentraler, uppfylls inte Riktlinjer för Barnhälsovården*. Det är likadant som under senaste åren, framför allt hembesöken under nyföddhetsperioden och antalet föräldrar som deltar i föräldragrupper, som utförts med otillräckliga insatser. I Örebro läns landsting är det t ex endast 50% av föräldrarna som deltar i föräldragrupper medan motsvarande siffra i Stockholm c:a 80%. Det är således en stor skillnad på utfallet i delar av processkvalitén jämfört med de standarder vi har inskrivna i Riktlinjer för Barnhälsovården. Ett annat fortsatt bekymmersamt område är den långtida amningen, där Örebro är bland de sämsta länen i landet. Aktiviteter pågår för att vända utvecklingen, bl a har MHV- och BHV-samordnarna tillsammans börjat besöka MVC och BVC för att gemensamt diskutera samarbete och rutiner omkring hemgång från BB, amning och föräldragrupper. Bland hälsoindikatorerna kan bl a noteras att det är en anmärkningsvärt hög andel av föräldrarna som anger att deras spädbarn fått antibiotika (13,5%). På denna punkt är det som på så många andra områden mycket olika mellan barnavårdscentralerna. I det medicinska programarbetet Barns och ungdomars hälsa, som pågått under hela 2004 och förväntas bli klart våren 2005, har framför allt föräldrastödet lyfts som en mycket viktig uppgift. Barnhälsovården har i arbetet pekat på att för att göra detta bättre för småbarnsföräldrar så bör det dels bedrivas enligt redan formulerade Riktlinjer för Barnhälsovården, men samtidigt bör man även försöka vidareutveckla stödet med metoder i föräldragruppsverksamheten i enighet med Nya verktyg för föräldrar Förslag till nya former av föräldrastöd, Statens folkhälsoinstitut (2004:49). Ett mycket viktigt område att förstärka i sammanhanget är att även ha psykologer inom mödrahälsovården. Generellt i Sverige finns psykologer med ansvar för både MVC och BVC och avsaknaden av MHV-psykologer i Örebro län medför uppenbara brister i bl a det psykosociala arbetet. Därutöver för en väl fungerande BVC bör verksamheten renodlas med BVC-sjuksköterskor som har, så långt möjligt, hela sin tjänstgöring på BVC. Splittrade tjänster ger inte möjlighet att delta i kompetens- och verksamhetsutvecklingen i tillräcklig omfattning. Slutligen, för ett bättre föräldrastöd bör även samverkan med andra verksamheter utvecklas, t ex öppna förskolan, förskolan och socialtjänsten lämpligen inom ramen för familjecentraler. Det vore samtidigt troligen en fördel om kommunen kan tillsätta en samordnare för det samlade föräldrastödet. Under år 2004 har BVC räknat ut ett individuellt BMI vid fyra års ålder. Av länets 4-åringar är var femte överviktig och var tjugonde har fetma, vilket pekar på ett allvarligt hälsoproblem med behov av ökade insatser för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Landstingets planerade medicinska programarbete (våren 2005) Fetma/övervikt måste därför ses som angeläget i sammanhanget. Barnavårdscentralerna är betydelsefulla för barns hälsa och utveckling. Det utförda arbetet på BVC i Örebro län är på många sätt bra men det finns brister särskilt i det psykosociala arbetet. Det är ett ansvar för bl a vårdcentralscheferna, primärvårdsledningen och politikerna i vårt län, att se till att verksamheterna på dessa punkter svarar mot de förväntningar som finns på barnhälsovården. Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare *www.orebroll.se/bhv Verksamhetsberättelse 13(14)

BASPROGRAM BHV ÖVERSIKT 2004 Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Sjsk = BVC-sjuksköterska Innehåll exempel Vaccination/screening 4-72 timmar Läkarundersökning BB Hembesök eller annan kontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång från BB inom tre dygn Somatisk undersökning, hörsel, vikt, amningsstöd, skötsel 3-5 dagar BB/primärvårdsbarnmorska PKU OAE (otoakustisk emission) BCG vid påtagligt ökad risk för tuberkulos Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG 0-7 dagar efter hemkomst Hembesök 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6-8 veckor) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib I 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Läkare 1 gång (10-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 7-9 månader: Hörselanamnes/Ljuduppmärksamhet Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, Språkförståelse utveckling, språk, motorik, hörsel, 4 år Sjsk beteende, kost, livsstil (tobakalkohol), TV-video, barnsäkerhet, Taltest Synskärpebestämning Audiometris (ev) socialförv biståndsmöjligheter Hörselmätning 6 år (våren före förskoleklass) Sjsk Hälsa, tillväxt, epikris Polio IV Verksamhetsberättelse 14(14)