Wikipolitik Jan Nolin
Hur blir medborgare en del av politiken med hjälp av sociala medier? Vanliga lösningar: 1) Envägsinformation via sociala medier, som alla andra kommunikationsvägar 2) Här är vi! Prata med oss!
Omvärdera relationen mellan förvaltning och medborgare Traditionellt: Konstruera kompetent och transparent förvaltning för att göra medborgare nöjda med förvaltningens maktutövande
Detta översättes till Transparant förvaltning Lyssna till oss - Prata med oss - Få svar från oss
3 nya ideer 1) Medborgarinteraktion för kvalitetsförbättring inte kvalitetskontroll Medborgarna är en tillgång för att förbättra politikens praktik
3 nya ideer 2) Jobba!
3 nya ideer 3) Vidga begreppet politiker/medborgar-dialog Viktigt att få människor att kommunicera med varandra om politiska frågor Medborgare som samarbetar är fantastiska resurser
Att använda medborgare som resurser för förbättringar Politiska program Strategier Beslutsfattande Problemlösning Många företag ligger långt före politiken
Sociala rörelser 2.0!
Sociala medier för samarbete En av de många dimensionerna av sociala medier Kanske den mest centrala dimensionen Skärningspunkten för de andra dimensionerna: skapa, lyssna, prata/skriva, nätverka, organisera, problemlösning
Det finns olika nivåer av samarbete Nätverkande Samtal Gemenskap Samarbetesprojekt
2 huvudsakliga spår 1) Extern styrning: Myndigheter initierar projekt och lär av dessa 2) Självreglerande communities : Myndigheter tjuvlyssnar och lär från det Kan även medverka/delta
Kognitivt överskott (Shirky 2009) Enormt antal personer tillgängliga för samarbeten om alla tänkbara ämnen En stor del av mänskligheten byter från passivt tv-tittande till deltagande internetanvändande Detta förändrar samhället och politikens potential Miljoner extra arbetstimmar arbetandes på hobbyprojekt med likasinnade
More is different Wikipedia representerar 100 millioner arbetstimmar TV tittande enabart i USA = 200 miljarder timmar per år Dvs 2000 Wikipediaprojekt per år Om 1% av TV tittandet i USA ersättes av interaktivt internetarbete 20 nya Wikipediaprojekt per år
Inre motivation Samarbeten drivna av personliga intressen Istället för lön Personlig motivation i stora antal slår ofta ett fåtal profesionella
Enklare grupparbete Sociala teknologier gör det mycket enkelt att få kontakt och skapa nya grupper Kan effektivt upprätthålla ett stort antal av dem på daglig basis Nya idéer är lättare att delge när de inte utvärderas ansikte mot ansikte
Wisdom of the crowds Forskning visar att stora grupper människor med olika kompetenser ofta fattar smartare beslut än ett litet antal smarta individer
Publiken bästa livlinan
Exempel: labyrintexperimentet (Johnson, 1998) En grupp fick i uppdrag att ta sig ur en labyrint 2 ggr för att få en läreffekt Genomsnitt 1:a: 34.3 steg Genomsnitt 2:a: 12.8 steg Gruppens lösning 2:a: 9.0 steg Bästa möjliga väg: 9.0 steg
4 viktiga förutsättningar för en smart folkmassa (Surowiecki, 2004) 1. Mångfald av åsikter Heterogena grupper tenderar att nå bättre resultat än homogena grupper bestående av väldigt smarta individer
4 viktiga förutsättningar 2. Oberoende Människor influeras lätt av majoritetens och gruppledares ställningstaganden Internetbaserade samarbeten tenderar att minska sådana tendenser Människor tenderar att vara mer öppna när de inte utvärderas ansikte mot ansikte Oberoende beslutstagande är avgörande för massans vishet och demokratin
4 viktiga förutsättningar 3. Decentralisering Människor kan utgå från olika typer av kompetenser och lokal kunskap Också ett område där internet kan föra samman enorm mångfald
4 viktiga förutsättningar 4. Sammanförande Mekanism som för samman alla dessa åsikter och beslut till smarta data Återigen: Internet skapar nya och enorma möjligheter
Wikipolitik Genom att använda medborgarna som en resurs för bättre beslutsfattande, problemlösande etc Demokratin kan återupplivas Medborgardeltagande leder inte till rörigare förvaltande Bättre förvaltande
Wikipolitik: 3 exempel wikis crowdsourcing ideagora
Wikis Grupptänkande, gruppskapande Många samarbetar kring samma text Vem som helst kan redigera allt Leder till förhandlingar: redigeringskrig Slutligen: stabilisering - överenskommelser
The Iraq war in Wikipedia: 12,000 edits/12 volumes/7000 pages
Är det här något för politiken? Politiska konflikter kan ibland lösas genom överenskommelser i form av gemensamt redaktörskap Den individuella författaren försvinner successivt Idealt för att arbeta fram partiprogram? Maktproblem?
Crowdsourcing (Howe 2006) not outsourcing but crowdsourcing Glapp mellan amatör och professionella överbryggs Det finns alltid mer relevant kompetens utanför organisationen än inom den Genererar lösningar till problem av extern expertis och får därmed fler olika sorters, och ofta bättre, input
4 politiska förtjänster med crowdsourcing 1.Bättre politiska lösningar 2.Som är mer legitima 3.Som har större chans att få röster 4.I processen blir medborgarna medproducenter till politiken och engagerar sig
Ideagora (Tapscott and Williams, 2006) En plats på internet där individer eller organisationsmedlemmar kan mötas och byta idéer. Lokala myndigheter samt lokala partienheter tenderar att konfronteras med liknande problem och spenderar stora summor på att utforma lösningar Det finns stor potential i att konstruera ideagoras för att sammanföra resurser och hjälpa varandra
Som avslutning: det finns problem Oavlönat arbete. Vad händer med professioner/professionalism? Kanske får vi bara kontakt med elitgrupper bland medborgarna? Det finns ett generationsglapp vad gäller den nya tekniken och wikipolitik tenderar att ge mer makt till de yngre