Bio-psyko-socio-kulturell Stress- och modell sårbarhetsmodell Psykologi Biologi Stress Kultur Socialt Psykisk ohälsa

Relevanta dokument
Psykisk ohälsa. Stress och sårbarhet

Stress och sårbarhet 2334

Barnens värld - självbilden. Psykisk ohälsa hos unga. Ung idag - självmord Ung idag - självdestruktivitet. Ung idag stressen och symtomen

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Sjuk. Stressrelaterade sjukdomar

Stressrelaterade sjukdomarna

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Att vara stressad. Glappet = STRESS!

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Kan man bli sjuk av ord?

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Glappet = STRESS! Att vara stressad. Förslag till definition av stress (Aleksander Perski):

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Burnout in parents of chronically ill children

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Stressens yttringar 2368

Stressens yttringar. För mycket arbete. I början av processen mår man bättre; känner sig duglig och i kontroll.

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Vad är psykisk ohälsa?

Personlighetsstörningar

När mamma eller pappa dör

Bemötande aspekter för nyanlända.

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Kan man bli sjuk av ord?

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Det försummade barnet

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Stress är inget nytt fenomen. Hur kan jag hantera stressen och alla krav på mig utan att må dåligt eller bli sjuk?

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Hur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

INFORMATION OM INVEGA

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet

Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Att vara stressad. Glappet = STRESS!

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Motivation och bemötande

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Uppmärksamma den andra föräldern

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack.

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stefan Sandström,

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Åter i arbete efter stress

Psykosocial arbetsmiljö

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Hur ska jag hinna med allt?

xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

HUR HAR ARBETSMARKNADEN FÖRÄNDRATS OCH VAD BETYDER DET FÖR UNGA OCH ARBETSGIVARE? Sofia Rasmussen Grundare av Rasmussen Analys

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Traumamedveten omsorg

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Vad händer med barnen?

Det handlar om kärlek

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Stressen och jobbet. Företagets medvetna satsning på medarbetarnas trivsel avgör vilka medarbetare man lyckas attrahera och behålla.

Stressen och jobbet 2558

Transkript:

Stress- smodell Bio-psyko-socio-kulturell modell Stress Biologi Psykologi Socialt Kultur Psykisk ohälsa 6 Orsakerna Stresströskeln Gener biologi Akut påfrestning igare trauma, övergrepp, försummelse, förluster Miljön det vardagliga Stor skillnad mellan olika personers förmåga att hantera stress på ett konstruktivt vis. Vi har alla vår personliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kontroll. De kognitiva förvrängningarna ökar då kraftigt, kroppen slår om till de automatiska försvarssystemen fight or flight eller play dead. 7 8 Hur blir vi av för mycket stress? Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnproblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesproblem Lättkränkta Koncentrationssvårig Aggressiva heter Intoleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Kroppsliga besvär Också med orsak verkan tycker jag att det är konstigt ställt. Än framgår ur vidunderliga orsaker en fasligt klen obetydlig verkan, eller ingen alls, än nedkommer en virrig liten orsak med en kolossal verkan. Sören Kierkegaard, Diapsalmata 9 10 1

Många barn är i praktiken föräldralösa 200 000 barn har missbrukande föräldrar. 200 000 barn blir vittne till våld i hemmet. 80 000 barn misshandlas själva i hemmet. 80 000 barn har psykiskt a eller störda föräldrar. 30 000 barn utsätts för seuella övergrepp. 10 000 barn har föräldrar i fängelse. Jag hade tur: Föräldrar som älskade varandra OCH mig! Monica Dahlström-Lannes, f d våldsbrottsutredare, SvD Rickard Wolff Anknytning Vi behöver någon att gå till när det är svårt. Men många har inte lyckats ersätta föräldrarelationen (om den alls funnits). Många föräldrar klarar inte att lyssna på sina barn när de har problem. Måste orka lyssna tills barnet pratat färdigt. Personligheten - kartorna, förväntningarna, självbilden utvecklas tidigt i livet, i relaterandet till andra människor En undersökning visar att norska fäder i genomsnitt lägger ner mer tid på sin bil än på alla sina barn tillsammans! Det förklarar väl varför många har bilar som fungerar bättre än deras barn gör Tack till Björn Wrangsjö Ole Jacob Raad: Styr tiden effektivt. Ledarskap lönsamhet nr 2, 1981. Den kortaste kursen för alla föräldrar Se till att ditt barn alltid känner sig som en tillgång i ditt liv - aldrig som en belastning ett hinder för ditt liv. Mitt liv är så mycket roligare nu när jag har dig! Jakten på materiell välfärd är en ansträngning som saknar egentlig mening distraherar oss från aktiviteter människor som ger varaktigare glädje tillfredsställelse. 18 Gordon Livingston 2

Nyare förklaringsmodeller Nyare förklaringsmodeller 1. Relativ fattigdom Jämförelseångest, reference aniety i rikare länder man jämför sig med sina arbetskamrater grannar. 2. Socialt kapital 3. Statussyndromet Bevakningen av den närmaste omgivningen. Toppositionerna ger högre status därmed bättre kontroll över livet. 1. Relativ fattigdom Fattiga i rika länder lever kortare tid än ännu fattigare i fattigare länder. Jämförelseångest, reference aniety i rikare länder man jämför sig med sina arbetskamrater grannar. Detta drabbar det sociala kapitalet, samhörigheten. 2. Socialt kapital Ökat socialt kapital ger starkt ökat humant kapital. Ökat ekonomiskt kapital ger däremot varken ökat socialt eller humant kapital. 3. Statussyndromet Bevakningen av den närmaste omgivningen. Toppositionerna ger högre status därmed bättre kontroll över livet. Psykisk ohälsa hos unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste 20-30 åren Fattigdom fördrages bäst om den delas av många. Två huvudförklaringar: 1. Svårare att komma in på arbetsmarknaden. 2. Den ökade individualismen valfriheten upplevs stressande (försörjning, partner, vänner, religion, kön). Sven Bremberg, statens utredare, docent vid Statens folkhälsoinstitut Ernst Wigforss 22 Sverige är det land i världen som lägger störst vikt vid individuellt självförverkligande. mest präglas av sekulära-rationella värderingar, dvs en hög tilltro till den enskildes förmåga att fatta egna rationella beslut. World Value Survey Flera studier visar på en ökad risk för psykisk ohälsa i individualistiska sekulariserade samhällen. 23 24 3

Hypoteser om orsakerna Västerlandets infantilisering av ungdomen man bor hemma utan ansvar länge, ska sedan plötsligt ta ansvar för sitt liv. Ungdomens förväntningar på livet har ökat snabbare än de faktiska livsmöjligheterna. De satsar på osäkra karriärer maimalt självförverkligande artist, journalist, världsförbättrare. När de sedan möter verkligheten ser att möjligheterna faktiskt inte är så öppna som de först trodde blir besvikelsen stor. Självmordsfrekvensen bland unga män i 17 OECD-länder är påtagligt högre i de länder där man lägger stor vikt vid personlig frihet oberoende. Många unga känner sig pressade av för mycket ansvar. Sven Bremberg, statens utredare, docent vid Statens folkhälsoinstitut Sven Bremberg, statens utredare, docent vid Statens folkhälsoinstitut 25 26 Glada medarbetare Kultur 28 ADHD: Why worry - nu kör vi, tänka kan vi göra senare! Deprimerad: Vi klarar det inte, ligg lågt, vi drar oss tillbaka! Samlarsyndrom: Materiella ting kan ha ett överlevnadsvärde! Mani: Vi vill, vi kan, vi törs! Tvångsmässig: Vi kollar elden en gång till! Paranoid: De kanske vill oss illa, så vi behöver vakta hela natten! Narcissist eller psykopat: Allt är tillåtet i kampen för överlevnad! Generaliserat ångestsyndrom: Vänta litet nu, det här kan faktiskt gå illa! Ormfobi: Blir jag biten så dör jag! Droganvändare: Livet är eländigt, vi behöver hjälp att stå ut! Panikattack: Helt adekvat fight or flight -respons vid möte med en björn. Typ av stress Akut livshotande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med personlig förlust/kränkning Akut personlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inom vårdande yrke, med oförmåga att ge god vård/hjälp Typ av ohälsa Akut stressyndrom (duration mindre än en månad) Posttraumatiskt stressyndrom (> än en månad) Stressreaktion (lindrig) Maladaptiv stressreaktion (måttlig) Utmattningssyndrom (svår) Somatisk dom, t e hjärtdom Utmattningsdepression Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktion Reaktiv depression Utbrändhet, burnout Ev. wornout (vid mindre prestationsbaserad självkänsla) 30 4

Anknytningsstörningar tillitsbrist Vet hur de älskar mig på ett sätt som känns bra för mig Störd anknytning till vårdnadsgivaren Stört samspel med vårdnadsgivaren Maladaptiva förhållningssätt strategier hos barnet Tycker inte om mig, bryr sig inte Tycker om mig, bryr sig, vill mig väl Bristande förmåga att hitta ändamålsenliga sätt att relatera till andra människor 31 Vet inte hur man älskar ett barn på ett sätt som är bra för barnet 32 för psykisk dom alstras tidigt Ärftlighet Biologiska faktorer före/efter födelsen Barndom-uppvät separationer förluster Personlighetsavvikelse missbruk psykisk dom emotionell försummelse Mentala processer har ett underlag i hjärnan. Gener genprodukter styr nervcellernas funktion. Generna ensamma förklarar ingen psykisk dom. Genetik psykiatri Antisocialt beteende Låg MAO-A Hög MAO-A 33 Inga Sannolika Svåra 34 Caspi et al, Science 2002 Övergrepp i barndomen Många faktorer kan både alstra en långsiktigt ökad generera stress i nuet men ofta är det ganska komplet Psykisk dom Personlighetsavvikelse Kroppslig dom Missbruk Sociala/eistentiella problem Ensamhet Förluster (materiellt, socialt, psykologiskt) Skilsmässa Konflikter Ekonomiska problem Arbetslöshet För mkt arbete För höga krav socialt eller på arbetet Understimulering Ärftlighet Annan psykisk dom, t e ångestdom eller Biologiska faktorer personlighetsavvikelse före/efter födelsen Sociala/eistentiella problem Barndom uppvät skilsmässa separationer ensamhet förluster konflikter missbruk arbetslöshet psykisk sjd för mkt arbete emotionell försummelse för höga krav socialt/på arbetet Kroppslig dom understimulering Missbruk ekonomiska problem övriga förluster livshändelser 35 36 5

Stress Stress Sjuk Hög Frisk påfrestning Låg Låg Hög påfrestning 37 38 Här klarar sig nästan alla Att leva är en påfrestning Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! Blir a bara av att leva Klarar sig, så länge livet inte blir värre Fantastiska omständigheter 39 Att leva ett vanligt liv! 40 När påfrestningarna ökar När påfrestningarna ökar ännu mer Alla dessa blir nu a Ännu fler blir nu a Klarar sig, än så länge Only the strong survives Vanligt liv + dum chef 41 Vanligt liv + dum chef + dum fru 42 6

Hur stor marginal har? Här kan man utan risk ställa krav Sjuk Frisk Utrymme för påfrestningar Kalles 43 44 Här går det nog också bra Hur gör man som chef här? Utrymme för påfrestningar Lenas Inget utrymme för påfrestningar redan av att leva Linas 45 46 Vad händer om någon försöker ställa krav på Olle? Sköra människors liv ser ofta ut så här Utrymme för påfrestningar Olles En smula stress Olles 47 48 7