Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde 41. Kolningåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-16

2 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 6 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter... 12 Tillståndet i miljön... 12 Källor till påverkan... 12 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 12 Undersökningar och övriga insatser... 12 Övergödning... 13 Försurning... 14 Tillståndet i miljön... 14 Fysisk påverkan... 16 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering)... 17 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 17 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 20 Genomförda och pågående åtgärder... 21 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder)... 22 Tillståndet i miljön... 22 Källor till påverkan... 24 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 24 Genomförda och pågående åtgärder... 25 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)... 26 Tillståndet i miljön... 26 Källor till påverkan... 28 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 28 Genomförda och pågående åtgärder... 29 Referenser... 30 Bilagor... 31 Externa bilagor... 31 Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 3

Sammanfattning Kolningåns avrinningsområde ligger till större delen i s kommun men sträcker sig även in i kommunerna Leksand och Falun. Inga riksintressen för kulturmiljö finns inom området. Däremot har 16 områden pekats ut som övriga intressen för kulturvård varav fem är kopplade, eller ligger i direkt anslutning till, vattenanknutna vattenmiljöer. Inom avrinningsområdet har man funnit lämningar efter äldre tiders järnframställning och jakt. De lämningar man hittat är blästplatser, gravar och fångstgropar. Torvtäkter, urdikning och myrslåtter har precis som senare tiders vattenanknutna småindustrier förekommit i området. Småindustrierna har utgjorts av sågverk, kvarnlämningar och en hytta. Länsstyrelsen har inte utfört några miljögiftsprovtagningar i ytvatten inom området. För Kolningåns avrinningsområde kan det däremot finnas en negativ lokal påverkan med avseende på miljögifter från områdets påverkanskällor. Påverkanskällorna är relativt få till antalet. Det är även möjligt att miljögifter kan ha spridits till området genom exempelvis långväga transporter via luften eller diffusa utsläpp från exempelvis enskilda avlopp eller mindre verksamheter. Av områdets 32 vattenförekomster har 20 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status. Denna påverkan kan exempelvis bestå i vandringshinder i form av kraftverksdammar eller historiska flottledsrensningar där man rensat vattendragen på sten. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. 4 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Inte heller finns några utpekanden inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 5

Kulturmiljö I området förekommer senare tiders lämningar efter vattenanknutna småindustrier såsom sågverk, kvarnlämningar och en hytta. Inom området finns även spår efter äldre tiders järnframställning och jakt i form av blästplatser, gravar och fångstgropar. Torvtäkter, urdikning och myrslåtter har förekommit inom området. Inga boplatser är påträffade men lösfynd och andra indikatorer pekar på att dessa borde finnas runt flertalet av områdets sjöar och vattendrag. Fornminnesinventering inom området har skett 1967-1968 samt 1991 och 1994. Inget riksintresse för kulturmiljövård kopplat till vattenanknutna kulturmiljöer finns inom området. 16 områden är utpekade som övriga intressen för kulturvård varav fem är kopplade, eller ligger i anslutning, till vattenanknutna kulturmiljöer och lämningar. Däribland finns sjön Ljugaren, området kring Gravsjödammen med såg och kvarnplats samt Dådrans bruk. Inom området har stockbåt påträffats. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. 6 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 41. Kolningåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 7

Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lansstyrelsen.se). Löpnr Vattenförekomster i Kolningåns avrinningsområde 1 Kolningån SE674254-149864 2 Marnäsån nedströms Lungsjöån SE674569-149294 3 Örabäcken SE674139-149487 4 Marnäsån (Södra Ungsjön - Lungsjöån) SE674933-149103 5 Marnäsån (Ljugaren -Norra Ungsjön) SE675775-148593 6 Ljugaren SE675872-148547 7 Lassusån (Lasstjärnen - Ljugaren) SE676398-148345 8 Lassusån (Tjällassen - Lasstjärnen) SE676530-148354 9 Tjällassen SE676547-148372 10 Tvärsån SE676076-148031 11 Tvärsån (Hemra Tvärsen - Ljugaren) SE675945-147585 12 Ljusacksbäcken SE675658-147989 13 Näsån SE675830-147270 14 Vansbäcken SE675443-147189 15 Buskan SE676678-147624 16 Blästbäcken SE676962-148400 17 Laxtjärnsbäcken SE677049-148197 18 Avlassån SE676914-147775 19 Avlassen SE677049-147663 20 Bodån SE677350-147790 Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig God Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God Måttlig God God Måttlig Måttlig Måttlig MKN GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GEP 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2015 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2021 Kemisk status Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem Falun Falun Falun Falun, 8 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Löpnr Kolningåns avrinningsområde Vattenförekomster i 21 Lungsjöån (Lejdsjöbäcken -Marnäsån) SE674740-149105 22 Lungsjöån (Djuplagen - Lejdsjöbäcken) SE674794-148550 23 Örtjärnsbäcken SE674625-148560 24 Tinbobäcken/Grövelbäcken SE674991-148011 25 Lungsjöån (Långsjön - Djuplagen) SE675076-148122 26 Långsjön SE675091-148109 27 Lungsjöån (Lungsjön - Långsjön) SE675279-147808 28 Mörttjärnen SE674637-148436 29 Lejdsjöbäcken SE674783-148920 30 Lejdsjön SE674788-148871 31 Morbäcken (Svartbäcken - Lejdsjön) SE674826-148791 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN Hög HES 2015 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 God GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 God GES 2015 God GES 2015 Falun, Leksand Leksand, Falun, Leksand Leksand Leksand Falun, Leksand Falun, Leksand Leksand Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 9

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Kolningåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 10 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Kolningåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 11

Miljögifter Kolningåns avrinningsområde ett fåtal påverkanskällor för miljögifter i ytvatten, som lokalt kan ge negativ påverkan av miljögifter. Dessutom kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten. Källor till påverkan I avrinningsområdet finns två förorenade områden i riskklass 2 nämligen Rönndalens avfallstipp och Tjärfabrik i Born. Vid Tjärfabriken som ligger i anslutning till sjön Ljugaren, SE675872-148547 har man framställt träkol och tjära genom kolning av trä. De branschtypiska föroreningar som kan uppstå vid verksamheten är alifatiska och aromatiska kolväten, träfiber, terpener, terpentin, PAH, trätjära, fenoler och bensen. Dessa föroreningar kan ha nått Ljugaren under verksamhetstiden. En del av ämnena är långlivade och kan finnas kvar långt efter verksamhetens avslut. Rönndalens avfallstipp är en nedlagd kommunal deponi som avvattnas i Abborrtjärn. Vid avfallstippen deponerades hushållsavfall, industriavfall, miljöfarligt avfall med branschtypiska föroreningar som tungmetaller, lösningsmedel, fenoler, PAH, dioxiner och olja. Deponin är belägen på myrmark vilket ger stora spridningsrisker. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status alternativt är ej e. Undersökningar och övriga insatser En förundersökning i tjärfabriksområdet (Born) har visat att jordprover innehåller halter av alifater, PAH-L (låg molekylvikt), PAH-M (medel molekylvikt), PAH-H (hög molekylvikt) och fenoler över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM, vilket är det gällande för det undersökta området (bostadsfastighet). Samtliga tre grundvattenprov från installerade grundvattenrör innehåller detekterbara halter naftalen (PAH-L) och fenol. Inga halter överskrider dock de haltkriterier som Naturvårdsverket satt upp (Naturvårdsverket 2009). Inga detekterbara halter påträffades i de grundvattenprov som togs från grävd respektive borrad brunn på fastigheten. Laboratorieanalyser av ett sedimentprov taget i sjön nära strandkanten visade inte på innehåll av några detekterbara halter av analyserade ämnen (Westerlund 2012). 12 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Övergödning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 13

Försurning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 4. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom Kolningåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 14 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Figur 5. Pågående kalkningsåtgärder i Kolningåns avrinningsområde. Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 15

Fysisk påverkan Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Utav områdets 32 vattenförekomster har 20 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 2). Tabell 2. Sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till slutbedömningen. Dessa redovisas mer i detalj i efterföljande kapitel. ID-beteckning/ Hydromorfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Hydrologi Morfologi Konnektivitet Avlassen Sjö SE677049-147663 M Buskan Vattendrag SE676678-147624 M Ljugaren Sjö SE675872-148547 M Kolningån Vattendrag SE674254-149864 M Marnäsån nedstr Lungsjöån Vattendrag SE674569-149294 M Marnäsån (S Ungsjön - Lungsjöån) Vattendrag SE674933-149103 M Lassusån (Tjällassen - Lasstjärnen) Vattendrag SE676530-148354 M Lassusån (Lasstjärnen - Ljugaren) Vattendrag SE676398-148345 M Marnäsån (Ljugaren - N Ungsjön) Vattendrag SE675775-148593 M Bodån Vattendrag SE677350-147790 M Avlassån Vattendrag SE676914-147775 M Tvärsån (Hemra Tvärsen - Ljugaren) Vattendrag SE675945-147585 M Ljusacksbäcken Vattendrag SE675658-147989 M Lungsjöån (Lungsjön - Långsjön) Vattendrag SE675279-147808 M Lungsjöån (Djuplagen - Lejdsjöbäcken) Vattendrag SE674794-148550 M Lungsjöån (Långsjön - Djuplagen) Vattendrag SE675076-148122 M Lungsjöån (Lejdsjöbäcken - Marnäsån) Vattendrag SE674740-149105 M Långsjön Sjö SE675091-148109 M Näsån Vattendrag SE675830-147270 M Tvärsån Vattendrag SE676076-148031 M 16 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödesoch nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag. Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter som bedömts är förändringar i vattennivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan). Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv, i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga flödesförändringar. Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan stort i Dalarna. Tillståndet i miljön och källor till påverkan En sjö och tolv vattendragssträckor bedöms vara så pass påverkade av hydrologiska förändringar att det allvarligt påverkar deras djur och växtliv (Figur 7). Det finns totalt nio dammar inom området, varav fyra är kraftverksdammar. Dessa är kraftverks- och regleringsdammar, både med funktionen att direkt eller indirekt producera elkraft samt i viss mån användas för att minska risker för, och dämpa effekter av översvämningssituationer. En av de nio dammarna saknar idag tillstånd enligt miljödomstolens register över utfärdade tillstånd, den så kallade Miljöboken (Länsstyrelserna 2014). Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 17

Figur 6. Dammar inom Kolningåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Vattenreglering har många gånger en påverkan som sträcker sig långt nedströms från de anläggningar (dammar) som bedriver regleringen. I de fall där det finns flera dammar efter varandra nedströms, eller parallellt mynnande i samma sjö eller vattendrag kan effekterna ibland adderas eller i vissa fall dämpas. För flertalet av dammarna inom området saknas detaljerad kännedom om hur regleringen utförs i praktiken, varför det inte säkert gått att bedöma graden av regleringspåverkan på mer än en sjö och handfull vattendragssträckor. Det är sjön Ljugaren samt Marnäsån mellan Ljugaren (SE675872-148547) och sammanflödet med Lungsjöån (SE674933-149103 och SE675775-148593), som kunnat bedömas (SMHI 2014). Samtliga bedöms 18 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

vara så pass hydrologiskt påverkade att det riskerar att det allvarligt riskerar att skada växtoch djurliv. Trots att flertalet vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde inte är påverkade av aktiv reglering från dammar, bedöms ändå ytterligare tio vara utsatta för hydrologisk påverkan. Detta beror på att vattendragen ifråga är flottledsrensade och har därmed en förändrad hydrologi som består i att flödeshastigheten (specifik flödesenergi) är högre än vad den skulle vara vid orensade förhållanden (Tabell 3, Figur 7). Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 19

Tabell 3. Sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde som bedömts vara så pass hydrologiskt påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv. ID-beteckning/ Hydrologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Reglering Rensning Ljugaren Sjö SE675872-148547 M Kolningån Vattendrag SE674254-149864 M Marnäsån nedstr Lungsjöån Vattendrag SE674569-149294 M Marnäsån (S Ungsjön - Lungsjöån) Vattendrag SE674933-149103 M Lassusån (Tjällassen - Lasstjärnen) Vattendrag SE676530-148354 M Lassusån (Lasstjärnen - Ljugaren) Vattendrag SE676398-148345 M Marnäsån (Ljugaren - N Ungsjön) Vattendrag SE675775-148593 M Bodån Vattendrag SE677350-147790 M Avlassån Vattendrag SE676914-147775 M Ljusacksbäcken Vattendrag SE675658-147989 M Lungsjöån (Lungsjön - Långsjön) Vattendrag SE675279-147808 M Lungsjöån (Djuplagen - Lejdsjöbäcken) Vattendrag SE674794-148550 M Lungsjöån (Långsjön - Djuplagen) Vattendrag SE675076-148122 M Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Regleringspåverkan består i att det sker förskjutningar i när och hur mycket vatten som tappas eller att förändringstakten är för stor jämfört med naturliga förhållanden. Påverkan kan också bestå i att ett allt för litet vattenflöde släpps i den naturliga fåran ( torrfåran ), exempelvis i de fall där vatten avleds till ett kraftverk. Åtgärderna i dessa fall kan bestå i att anpassa flöden, nivåer och förändringstakt av flöden till förhållanden som orsakar mindre biologisk skada eller störningar. En ytterligare åtgärd kan vara att riva ut en damm om den bedöms göra mer skada än nytta. Den största svårigheten med att kunna genomföra åtgärder mot problem med regleringspåverkan torde vara att de flesta dammars tillstånd är otidsenliga, eller ibland saknas helt. Tillstånd att bedriva vattenreglering som är utfärdade före år 2000, innan miljöbalkens lagstiftning trädde i kraft, ställde mindre stränga krav på miljöhänsyn. Många äldre dammar saknar tillstånd, men kan i vissa fall stödja sig på begreppet urminnes hävd. I en del fall kan det, och framför allt i de fall där det råder oklarhet kring vad dammägaren har för utrymme att reglera, finnas problem med att regleringen utförs på sätt som allvarligt skadar vattenmiljöerna. De formella tillvägagångssätten för att möjliggöra åtgärder mot regleringsproblem kan vara att få till stånd en omprövning av verksamheten, det vill säga att genom prövning i domstol få till stånd villkor som kräver större miljöhänsyn. Omprövningar kan bli mycket kostsamma att driva för myndigheter om inte verksamhetsutövaren (dammägaren) själv tar initiativ till omprövning, vilket sällan inträffar. Slarv med dammens vattenhushållning (reglering), det vill säga överträdelser av tillstånd eller uppenbar misshushållning i de fall tillstånd saknas, ska stävjas och beivras med tillsyn från tillsynsmyndigheten vilken i detta falla är länsstyrelsen. Förelägganden om bättring kombinerat med böter och eventuellt åtalsanmälan är verktyg som tillsynsmyndigheten kan använda sig av. 20 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

En ytterligare svårighet med påverkan och åtgärder knutna till vattenreglering är att påverkan kan sträcka sig över flera vatten, både upp- och nedströms, och om det finns flera regleringsdammar så kan de tillsammans ha kumulativa effekter på vattendragen. Olika regleringsdammar kan också i varierande grad vara beroende av varandras regleringstillämpning. Försvårande omständigheter kan vara att åtgärder vid en damm kan hindra verksamheten vid en annan eller kräva samordnade åtgärder vid flera dammar för att uppnå de förbättringar som krävs. Inom området finns åtminstone en regleringsdamm som har en sådan påverkan att dess verksamhet behöver anpassas för att den biologiska skada den orsakar ska bli minimal. Troligen är det fler regleringsdammar som behöver justera sin reglering, men kunskapen om vilka saknas än så länge. Flottledsrensade vattendrag åtgärdas genom att vattenfårans utseende restaureras så att den återfår ett utseende och en funktion som liknar den som var innan rensningarna genomfördes (se mer under kapitlet om morfologi nedan). För att uppnå god ekologisk status i alla hydrologiskt påverkade vattenförekomster med avseende på flottledsrensning, krävas att samtliga dessa åtgärdas (Tabell 3). Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen har genomfört en kartläggning för ett urval dammar som saknar tillstånd för att ta reda på med vilken rätt damm- och kraftverksägare bedriver sin verksamhet. Detta för att kunna utvärdera och prioritera dammar som kan komma på fråga för att få sina tillståndsvillkor omprövade i syfte att åstadkomma modernare villkor som tar bättre miljöhänsyn. Resultatet som framkommit används också som prioriteringsunderlag för länsstyrelsens tillsyn, det vill säga det har gett underlag att med tillsynsverktygen kunna välja var det är mest angeläget och gör mest miljönytta att utföra tillsyna för att framöver kunna sätta in lämpliga åtgärder. Två dammar som omfattades av denna kartläggning ligger inom Kolningåns avrinningsområde. Lungsjöån (SE674794-148550 och SE675076-148122) har 2014 projekterats med avseende på flottledsrestaurering (Bruks 2014). Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 21

Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Det innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här. Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter. Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis sjövandrande öring och ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad fortplantningsframgång, eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd. Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan). Tillståndet i miljön 18 av de 32 vattenförekomsterna inom detta område bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge allvarliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 8, Tabell 4). 22 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 23

Tabell 4. Sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv. ID-beteckning/ Konnektivitetsstatus Antal vandringshinder: Vattnets namn Vattenkategori EUCD i huvudfåra i biflöden Avlassen Sjö SE677049-147663 M 1 0 Buskan Vattendrag SE676678-147624 M 1 0 Ljugaren Sjö SE675872-148547 D 2 5 Kolningån Vattendrag SE674254-149864 M 3 0 Marnäsån nedstr Lungsjöån Vattendrag SE674569-149294 O 2 1 Marnäsån (S Ungsjön - Lungsjöån) Vattendrag SE674933-149103 M 3 0 Lassusån (Lasstjärnen - Ljugaren) Vattendrag SE676398-148345 M 1 0 Marnäsån (Ljugaren - N Ungsjön) Vattendrag SE675775-148593 M 3 0 Bodån Vattendrag SE677350-147790 M 1 0 Avlassån Vattendrag SE676914-147775 M 1 0 Tvärsån (Hemra Tvärsen - Ljugaren) Vattendrag SE675945-147585 M 3 0 Ljusacksbäcken Vattendrag SE675658-147989 M 1 0 Lungsjöån (Lungsjön - Långsjön) Vattendrag SE675279-147808 M 1 0 Lungsjöån (Långsjön - Djuplagen) Vattendrag SE675076-148122 M 1 0 Lungsjöån (Lejdsjöbäcken - Marnäsån) Vattendrag SE674740-149105 M 1 0 Långsjön Sjö SE675091-148109 D 1 2 Näsån Vattendrag SE675830-147270 M 1 0 Tvärsån Vattendrag SE676076-148031 M 1 0 Källor till påverkan Inom Kolningåns avrinningsområde är det dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 4, Figur 6). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Mer än hälften av vattenförekomsterna inom området har bedömts vara påverkade av vandringshinder i form av dammar (Figur 8). För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att alla dammar/hinder inom detta område åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförende av åtgärder. Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär 24 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön. Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd) och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas. För några av dammarna inom området saknas detaljerad information om deras påverkan som vandringshinder. Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen har för ett urval dammar som saknar tillstånd genomfört en kartläggning för att ta reda på med vilken rätt damm- och kraftverksägare bedriver sin verksamhet. Detta för att kunna utvärdera och prioritera dammar som kan komma på fråga för att få sina tillståndsvillkor omprövade i syfte att åstadkomma modernare villkor som tar bättre miljöhänsyn. Resultatet som framkommit används också som prioriteringsunderlag för länsstyrelsens tillsyn, det vill säga det har gett underlag att med tillsynsverktygen kunna välja var det är mest angeläget och gör mest miljönytta. Två dammar som omfattades av denna kartläggning ligger inom Kolningåns avrinningsområde. Tvärsån (Hemra Tvärsen - Ljugaren) (SE675945-147585) En damm i utloppet på sjön Hemra-Tvärsen som ligger vid Tvärsåns övre avgränsning, har öppnats för fiskvandring genom att dammen ersatts med en tröskel som tillåter fiskvandring. Konstruktionen är byggd, men ärendet är överklagat och är kanske inte slutgiltigt avgjort ännu. Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 25

Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Morfologiska förändringar som kan orsaka morfologisk påverkan kan bestå i olika typer av rensningar, rätningar, omledningar, fördjupningar, avsänkning av vattenyta, samt olika typer av ingrepp eller markanvändning i sjöar och vattendrags strandzon eller närområde. Rensningar utförda under flottningsepoken under 1900-talet utgör den största morfologiska påverkan inom Kolningåns avrinningsområde. Flottledsrensningar innebär att större stenar och block flyttades från vattenfåran till sidan om vattendraget. Ibland sprängdes till och med större block och hällar. Dessa ingrepp innebar att vattenfårans bredd smalnade av, vattenhastigheten ökade och de akvatiska livsmiljöernas variationsrikedom minskade, med betydande påverkan på de vattenlevande arterna som följd. Negativ morfologisk påverkan kan också orsakas av förändringar i vattnens närmiljöer och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark orsakar påverka livsmiljöerna i vattnet. Fem vattendragssträckor inom området har bedömts vara så pass påverkade av markanvändningen i närområdet att det allvarligt påverkar vattnets ekologiska status. Det kan röra sig om exempelvis strandskoning, hårdgjorda ytor, jordbruksmark eller byggnationer i eller i anslutning till vattnet. Tillståndet i miljön Inom Kolningåns avrinningsområde är det åtta vattendragssträckor som bedömts ha fysiska skador (förändringar i morfologin) som gör att det på ett betydande sätt påverkar vattenlevande djur och växter (Tabell 5, Figur 9). I samtliga av dessa vattendrag har det utförts rensningar under flottningsepoken på 1900-talet. Fem har dessutom förändringar vattendragens närmiljöer som bedöms bidra till de skador som orsakas av en försämrad morfologi. 26 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 27

Tabell 5. Vatten inom Kolningåns vattensystem som har ett miljötillstånd med avseende på morfologisk påverkan, som gör att det inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status ID-beteckning/ Morfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Rensning Närmiljö Marnäsån (S Ungsjön - Lungsjöån) Vattendrag SE674933-149103 M Lassusån (Tjällassen - Lasstjärnen) Vattendrag SE676530-148354 M Lassusån (Lasstjärnen - Ljugaren) Vattendrag SE676398-148345 M Bodån Vattendrag SE677350-147790 M Avlassån Vattendrag SE676914-147775 M Ljusacksbäcken Vattendrag SE675658-147989 M Lungsjöån (Lungsjön - Långsjön) Vattendrag SE675279-147808 M Lungsjöån (Djuplagen - Lejdsjöbäcken) Vattendrag SE674794-148550 M Källor till påverkan Inom Kolningåns avrinningsområde har flottningsverksamhet bedrivits i flera vattendrag och det är denna numera avslutade verksamhet som bedöms utgöra den mest betydande morfologiska påverkan inom avrinningsområdet (Figur 9). Det förekommer även påverkan från markanvändning i vattendragens närmiljö. Andelen artificiell markanvändning (aktivt brukad mark och anlagda/hårdgjorda ytor) i vattnens närområde upp till 30 meter från strand och svämplan, är ett mått på denna typ av fysisk påverkan. Svämplanet utgör den strandnära zon kring vattnet som regelbundet översvämmas och som är viktig för många vattenlevande växter och djur, exempelvis som lekområde för fisk och grodor. Situationer och/eller förhållanden där vattnens strandzon eller svämplan förändrats avsevärt, utgör en betydande påverkan på vattnets ekologi. För mer detaljerad information om graden av morfologisk påverkan av vattnen i detta område hänvisas till VISS-databasen (www.viss.lansstyrelsen.se). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Flottledsrensning ger huvudsakligen lokal påverkan på växt och djurliv och åtgärderna som behövs är likaså oftast lokala, det vill säga problem och åtgärder som behövs ligger på samma plats. Ibland kan dock vattendrag vara viktiga lek- och uppväxtområden för fiskbestånd inom ett mycket större område och i sådana fall kan påverkan som identifierats ligga långt ifrån de åtgärder som behöver genomföras. Likväl finns i sådana fall även påverkan lokalt där åtgärderna för det mer avlägsna problemet behöver sättas in. Alla flottledsrensade vattendrag inom området behöver restaureras för att samtliga vattendrag ska uppnå acceptabla livsmiljöer för djur- och växtliv. Vissa vattendragssträckor kräver även att anslutande sträckor åtgärdas. Detta är viktigt att beakta exempelvis vid prioriteringssituationer. Vatten med omfattande påverkan på närområde och svämplan kan åtgärdas genom förändrad markanvändning i vattnens närmiljöer. Exempelvis genom att återställa kantzoner så de blir bevuxna med naturlig vegetation och vid högflöden tillåts översvämmas. Detta gynnar många arter i vattnen, men även arter som lever just i kantzonen och som är beroende av naturlika förhållanden. De vatten som behöver åtgärder är de samma som redovisas under avsnitten om Tillstånd i miljön och Källor till påverkan (Tabell 5, Figur 9). Det beror på att problem med 28 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

närområden (kantzoner) ur hydromorfologisk synpunkt är lokala. Det kan dock finnas andra miljöproblem förknippande med kantzoner som har påverkan som sträcker sig längre nedströms (exempelvis övergödning). Åtgärder mot andra typer av miljöproblem kan vara de samma som de mot morfologiska problemen, men kan ibland behöva vara mer långtgående. Dessa beskrivs i så fall under respektive miljöproblem. Genomförda och pågående åtgärder En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag. Nästa steg i processen blir att projektera planerade åtgärder mer i detalj. Detta har genomförts för några vattendrag som redovisas nedan. ID-numret (EUCD) för de vattendragssträckor som berörs av projekterade åtgärder anges inom parentes. Lungsjöån (SE674794-148550 & SE675076-148122) Lungsjöån har 2014 projekterats med avseende på flottledsrestaurering (Bruks 2014). Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 29

Referenser Bruks A. 2014. Opublicerad uppdragsrapport. Inventering av Lungsjöån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på utpekade avsnitt. Miljökonsult Vattenbruks Länsstyrelserna. 2014. Miljödomstolarnas databas över miljötillstånd gällande vattenverksamhet Miljöboken. www.miljoboken.se (2014-10-15). Melin M., Edman J., Danielsson H. 2012. Åtgärdsplan för flottledsrensade vattendrag i Dalarnas län. Rapport 2012:12. Länsstyrelsen Dalarna. Naturvårdsverket. 2009. Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976 Westerlund L. 2012. Förstudie av f.d. tjärfabrik i Born, fastigheterna Born S:19, och Born 18:23, s kommun. WSP 30 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Bilagor Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010-225 02 91 alt. andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna 2015 41. Kolningåns avrinningsområde 31

32 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015