Kunskapsunderlag för delområde

Transkript

1 Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0

2 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden... 6 Kulturmiljö... 7 Sjöar och vattendrag... 8 Vattnets kemiska och ekologiska status... 8 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Övergödning Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Försurning Tillståndet i miljön Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 3

4 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Hyens avrinningsområde Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Nyängsåns (Ned Klingen Hyen) avrinningsområde Bilaga 4. Utsläpp av fosfor och kväve inom Tvärhandsåns avrinningsområde Externa bilagor Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

5 Sammanfattning Nyängsåns avrinningsområde ligger till största delen i Säters kommun och sträcker sig även in i kommunerna Falun och Hedemora. Inom området har bergsbruk och hyttverksamhet haft en stor historisk betydelse och utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter metallframställning. Lämningarna härrör så långt tillbaka som till medeltiden men i området finns även lämningar efter kvarnar och sågverk. I anslutning till verksamheterna förekommer även dammvallar. Vattenavrinningen i området har troligtvis främst påverkats av tidigare verksamheter kopplade till metallhantering, bergsbruken och dess angränsande verksamhet. Av avrinningsområdets tolv vattenförekomster bedöms samtliga vara så pass hydromorfologiskt påverkade, exempelvis av regleringsdammar eller rätningar av vattendrag, att de inte når upp till god ekologisk status. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning och avrinningsområdet har generellt sett små problem med övergödning. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 5

6 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Inte heller finns några utpekanden inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. En allmän vattentäkt har skydd i form av vattenskyddsområden, Uppbo (1971) Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

7 Kulturmiljö Bergsbruk och hyttverksamhet med anor från medeltid har varit av stor historisk betydelse inom området. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter metallframställning som sträcker sig bak till medeltiden, men även kvarnar och sågverk. I anslutning till dessa verksamheter förekommer bland annat dammvallar. Inom området finns det ett riksintresse för kulturmiljö som berör vattenanknutna kulturvärden. Riksintresset är Såghyttan (W13) 1. Detta område är även utpekat som särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Såghyttan är en industrimiljö med lämningar efter 1800-talets kopparhantering och har stor betydelse för förståelsen av hur kopparhanteringen bedrivits i Kopparbergslagen. Övriga områden med vattenanknutna kulturvärden är bland annat Nyhyttan, Nedre Lunan, Lövåsen, Nyberget och Fiskarbo. Fornminnesinventering har skett i området 1990 och Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är metallhantering, bergsbruken och dess angränsande verksamhet. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna i områden där det kan finnas kulturlämningar. 1 Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 7

8 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 46. Nyängsåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

9 Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 9

10 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Nyängsåns avrinningsområde Vattenförekomster i 1 Nyängsån (Hyen - Dalälven) SE Hyen SE Nyängsån (Nedre Klingen - Hyen) SE Nedre Klingen SE Mellan Övre och Nedre Klingen SE Övre Klingen SE Lunån nedre SE Tvärhandsån SE Flyttjeån SE Lunån övre SE Skvasselbäcken (nedre) SE Bäcken mellan Dammsjön och Nedre Klingen/Lisjön SE Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig MKN GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 Kemisk status Kemisk status God God God Uppnår ej god God God Ej klassad God Ej klassad Ej klassad Ej klassad God MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2021 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 Miljöproblem Säter Säter Säter Säter Säter Falun, Säter Falun Säter Säter Falun Säter Säter Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

11 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Nyängsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 11

12 Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Nyängsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

13 Miljögifter Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 4. Sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde som har problem med miljögifter visas i lila på karta. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Källor till påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 13

14 Förorenade områden Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Nyängsåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

15 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 15

16 Övergödning Nyängsåns avrinningsområde har generellt små problem med förhöjda näringshalter. Tvärhandsån och Nyängsån mellan Nedre Klingen och Hyen har förhöjda näringshalter och klarar inte kraven för god ekologisk status. Sjön Hyen har dåliga syrgas- och siktdjupsförhållanden, vilket ibland kan vara ett tecken på förhöjd näringsbelastning, och växtplanktonsamhället uppnår inte kraven för god status (Figur 6 och Tabell 2). Det finns inget utifrån påverkansanalyser eller andra mätningar som tyder på näringsbelastning på sjön. Försiktighet bör dock iakttas vid etablering av nya verksamheter som kan belasta sjön ytterligare. Tillståndet i miljön Figur 6. Bedömning av fosforstatus i Nyängsåns avrinningsområde Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

17 Tabell 2. Bedömning av parametrar som indikerar övergödningsproblem inom Nyängsåns avrinningsområde. Parametrar som används för att bedöma om en sjö eller ett vattendrag är näringsbelastat är fosfor, syrgas och siktdjup. Dessutom kan även biologin i vattnet (fisk, bottendjur, växtplankton eller kiselalger) användas för bedömning av övergödningsproblem. H = hög status, G = god status, M = måttlig status, O = otillfredsställande status och D = dålig status. Vattnets namn Hyen SE Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) SE Tvärhandsån SE Statusklass fosfor syrgas siktdjup fisk bottendjur växtplankton/ kiselalger H D O Ej bedömd G M M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Hyen (SE ) Ett relativt stort antal mätningar av näringsämnen har genomförts i Hyen och de uppvisar inte speciellt höga fosforhalter. Även fosforhalterna i vattnet närmast botten är relativt låga vilket indikerar att det inte förekommer någon intern belastning från sedimenten i sjön. Sjön har bra syrgasförhållanden på vintern men dåliga under sommaren. Sommartid har sjön varit syrgasfri från 7 meters djup. Sommaren 2011 och 2012 togs prov på växtplanktonsamhället i Hyen och den analysen visar på måttlig status främst på grund av den stora mängden växtplankton som finns i sjön. Det hittades ett flertal arter som föredrar näringsrika förhållanden. Jämfört med den växtplanktonprovtagning som gjordes 1998 så har förhållandena försämrats i sjön. Även siktdjupsmätningarna tyder på att sjön är grumlig vilket kan bero på den stora mängden alger. Nyängsån mellan Nedre Klingen och Hyen (SE ) Nyängsån rinner från Nedre Klingen och mynnar i Hyens norra del. Vattendragen visar något förhöjda näringshalter. Periodvis vid höga vattenflöden uppstår höga halter av fosfor vilket kan tyda på läckage av näringsämnen från kringliggande mark. Vid dessa tillfällen är även kvävehalterna förhöjda. Även vid låga flöden kan höga ammoniumhalter uppstå vilket kan tyda på påverkan från avlopp. Tvärhandsån (SE ) Tvärhandsån mynnar i Hyens västra delar. Vattendragen visar förhöjda näringshalter. De högsta fosforhalterna är tydligt kopplade till höga flöden vilket kan tyda på läckage av näringsämnen från kringliggande mark. Förhöjda halter av partiklar (suspenderat material) tyder på att det förekommer erosion. Vid erosion följer även de näringsämnen som finns anslutna till partiklarna med ner i vattnet vilket kan orsaka höga näringshalter. Förhöjda halter förekommer dock under hela året vilket tyder på att vattnet även är påverkat av någon punktkälla. Vattendraget har extremt höga kvävehalter ( µg/l) varav nästan allt är i form av nitrat. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 17

18 Tabell 3. Fosforhalter angivna som medelvärde samt målvärde (gräns för god fosforstatus) samt antal genomförda mätningar i vatten med övergödningsproblem inom Nyängsåns avrinningsområde. Vattnets namn Hyen SE Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) SE Tvärhandsån SE Fosforhalt (µg/l) Antal mätningar medelvärde målvärde äldre 20 28, , ,2 7 1 Källor till påverkan Hyen (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Hyens avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 2). Enligt SMHI:s näringsbelastningsberäkningar så är påverkan från avloppsreningsverket vid Nyängsån relativt liten. Det finns en del jordbruksmark vid den nordvästra strandkanten av sjön samt en hel del kring tillrinnande vattendrag som Tvärhandsån. Mätningar i Tvärhandsån och Nyängsån tyder på en del näringsläckage från jordbruksmark vid höga flöden. Det är mest fritidshus som ligger i direkt anslutning till sjön så belastningen från dem sker under perioder av året. Däremot finns en del enskilda avlopp kring tillrinnande vattendrag som kan påverka näringsbelastningen på sjön. Bedömningen är därför att de viktigaste påverkanskällorna att komma tillrätta med är näringsläckage från jordbruksmark och enskilda avlopp kring tillrinnande vattendrag. Nyängsån mellan Nedre Klingen och Hyen (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Nyängsåns avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 3). Enligt SMHI:s näringsbelastningsberäkningar så är påverkan från avloppsreningsverket vid Nyängsån relativt liten. De fastigheter som ligger närmast Nyängsån är anslutna till det kommunala avloppsnätverket. De enskilda avlopp som finns längre bort från huvudfåran bedöms inte ha så stor påverkan på Nyängsåns huvudfåra. Tillrinnande vattendrag omges till större delen av jordbruksmark varför näringsläckage från dessa områden bedöms vara den viktigaste påverkanskällan på ån. Tvärhandsån (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Tvärhandsåns avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 4). De vattenkemiska mätningarna tyder både på påverkan genom näringsläckage från jordbruksmark främst vid höga vattenflöden och från punktkällor. Det ligger en hel del fastigheter med enskilda avlopp i nära anslutning till de nedre delarna av ån medan jordbruksmarken främst finns uppströms i de övre delarna av vattendraget. Bedömningen är därför att näringsläckage från jordbruksmark och enskilda avlopp är de viktigaste påverkanskällorna på ån. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Inga åtgärder föreslås inom Hyens närområde eftersom näringshalterna trots allt är låga i sjön och den mesta av påverkan bedöms komma från tillrinnande vattendrag Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

19 De enskilda avlopp som har störst påverkan på vattnen inom avrinningsområdet bedöms vara de kring Tvärhandsån och om det eventuellt finns några fastigheter för permanentboende i nära anslutning till sjön Hyen. För övrigt föreslås åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruksmark kring Nyängsån och Tvärhandsån. Vilka jordbruksåtgärder som är bäst lämpade och rimliga att genomföra behöver utredas vidare ur ett miljönytta och samhällsekonomiskt perspektiv. Åtgärderna i Tabell 4 ska därför betraktas som förslag. Tabell 4. Föreslagna åtgärder för vatten inom Nyängsåns avrinningsområde som inte klarar kraven för god status med avseende på övergödning. Föreslagna åtgärder Vattnets namn Hyen SE Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) SE Tvärhandsån SE ARV eller bräddning Enskilda avlopp (normal) Anpassad skyddszon Våtmark Fosfordamm Strukturkalkning Internbelastning Genomförda och pågående åtgärder Åtgärder för att förbättra miljötillståndet i de näringsbelastade vatten som beskrivs ovan har genomförts eller planeras. För att bedöma om åtgärderna är tillräckliga för att nå uppnå god status med avseende på övergödning behövs vattenkemiska och eventuellt biologiska provtagningar genomföras. Tabell 5. Genomförda, planerade och pågående åtgärder redovisade för Nyängsåns avrinningsområde. ARO=avrinningsområde. Detaljerad information om åtgärderna finns i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Åtgärdsbeskrivning Vallodling i slättlandskapet vid Hyen Vallodling i slättlandskapet vid Nyängsån Vallodling i slättlandskapet vid Tvärhandsån Genomförd/Planerad/ Pågående Åtgärdsplats Vatten där effekt förväntas Genomförd Hyens ARO Hyen SE Genomförd Genomförd Nyängsåns ARO Tvärhandsåns ARO Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) SE Tvärhandsån SE Försurning Tillståndet i miljön Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 19

20 Fysisk påverkan Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Samtliga utav områdets tolv vattenförekomster har bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 6). Tabell 6. Sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till slutbedömningen. Dessa redovisas mer i detalj i efterföljande kapitel. ID-beteckning/ Hydromorfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Hydrologi Morfologi Konnektivitet Hyen Sjö SE M Nedre Klingen Sjö SE M Mellan Öv- & Ned Klingen Vattendrag SE M Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) Vattendrag SE M Nyängsån (Hyen - Dalälven) Vattendrag SE M Lunån nedre Vattendrag SE M Skvasselbäcken nedre Vattendrag SE M Lunån övre Vattendrag SE M Tvärhandsån Vattendrag SE M Flyttjeån Vattendrag SE M bäcken mellan Dammsjön och Nedre Klingen Ö Vattendrag SE M Övre Klingen Sjö SE M Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

21 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödesoch nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag. Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter som bedömts är förändringar i vattennivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan). Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv, i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga flödesförändringar. Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan stort i Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 21

22 Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 7. Dammar inom Nyängsåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Inga vatten inom detta avrinningsområde har bedömts med avseende på hydrologiska förändringar på grund av bristande underlagsmaterial. Detta betyder dock inte att sådan påverkan saknas. Tvärt om förekommer flera aktiviteter inom området som riskerar att utgöra betydande negativ påverkan i flera av vattnen. Inom Nyängsåns avrinningsområde finns 15 dammar varav nio ligger i eller i direkt anslutning till de vattenförekomster som finns definierade inom området (Figur 7) Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

23 Eventuella regleringsrutiner och tillämpning av dessa för dammarna inom Nyängsåns avrinningsområde är inte kända (SMHI 2014) och därför har deras påverkan på hydrologin inte kunnat bedömas. Det är dock rimligt att anta att vissa av dessa har en betydlig påverkan på angränsande vatten. Förändringar i hydrologi kan också orsakas av rätningar, rensningar och vattenuttag. Rensade och rätade vattendrag får en förändrad hydrologi som består bland annat i att flödeshastigheten (specifik flödesenergi) är högre än vad den skulle vara vid orensade förhållanden. Nyängsåns huvudfåra har använts som flottled och rimligen borde där finnas rensningar som påverkar flödet på ett negativt sätt, åtminstone på vattendragssträckorna mellan sjöarna Stora Grycken och Nedre Klingen (se kapitlet nedan om morfologi). Vattenuttag (volymsavvikelse) vid lågflödessituationer riskerar att allvarligt påverka djur och växtliv om det innebär att flödena sjunker under normala lågvattenflöden och/eller att perioderna med lågflöde som orsakas av vattenuttag blir allt för långa eller frekvent återkommande. Ingen tillståndsgiven rätt att göra större vattenuttag finns inom området (Länsstyrelserna 2014). De nedre delarna av Nyängsåns avrinningsområde präglas av jordbruk där rensning, rätning och dikning förekommer. Detaljerad information om dess omfattning saknas dock för närvarande och detta kan därför inte bedömas. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 23

24 Figur 8. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna I första hand behöver bättre underlagsinformation inhämtas. Det finns många indikationer som tyder på att det finns risk för betydande hydrologisk påverkan inom området. Genomförda och pågående åtgärder Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

25 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Begreppet innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här. Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter. Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad fortplantningsframgång eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd. Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan). Tillståndet i miljön Nio av de tolv vattenförekomsterna inom detta område bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge påtagliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 9, Tabell 7). Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 25

26 Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

27 Tabell 7. Sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv. ID-beteckning/ Konnektivitetsstatus Antal vandringshinder: Vattnets namn Vattenkategori EUCD i huvudfåra i biflöden Nedre Klingen Sjö SE O 1 2 Mellan Öv- & Ned Klingen Vattendrag SE M 1 0 Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) Vattendrag SE M 1 0 Nyängsån (Hyen - Dalälven) Vattendrag SE M 1 0 Lunån nedre Vattendrag SE O 2 1 Skvasselbäcken nedre Vattendrag SE M 3 0 Lunån övre Vattendrag SE M 3 0 Flyttjeån Vattendrag SE M 3 0 Övre Klingen Sjö SE M 2 0 Källor till påverkan Inom Nyängsåns avrinningsområde är det dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 7, Figur 7). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Nästan samtliga vattenförekomster inom området har bedömts vara påverkade av vandringshinder i form av dammar (Figur 9). För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att alla de elva dammar som ligger i eller i direkt anslutning till de sjöar och vattendrag som utgör vattenförekomster, åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförande av åtgärder. Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön. Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd), och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas. För flertalet av dammarna inom området saknas detaljerad information om deras påverkan som vandringshinder. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 27

28 Nyängsån (Nedre Klingen - Hyen) (SE ) Längs Nyängsåns finns två dammanläggningar som saknar tillstånd. En första åtgärd kan vara att kräva att ägarna till dessa ser till att få ett tillstånd till den verksamhet de bedriver, samt att under denna process verka för tillståndet innefattar den miljöhänsyn som behövs. Genomförda och pågående åtgärder Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

29 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Morfologiska förändringar som kan orsaka morfologisk påverkan kan bestå i olika typer av rensningar, rätningar, omledningar, fördjupningar, avsänkning av vattenyta, samt olika typer av ingrepp eller markanvändning i sjöar och vattendrags strandzon eller närområde. Negativ morfologisk påverkan kan också orsakas av förändringar i vattnens närmiljöer och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark orsakar påverka livsmiljöerna i vattnet. Några vatten inom området har bedömts vara så pass påverkade av markanvändningen i närområdet att det allvarligt påverkar vattnets ekologiska status. Det kan röra sig om exempelvis strandskoning, hårdgjorda ytor, jordbruksmark eller byggnationer i eller i anslutning till vattnet. Rensningar utförda under flottningsepoken under 1900-talet utgör i många områden den största morfologiska påverkan på vattendrag dock ej i detta område. Flottledsrensningar innebär att större stenar och block flyttades från vattenfåran till sidan om vattendraget. Ibland sprängdes till och med större block och hällar. Dessa ingrepp innebar att vattenfårans bredd smalnade av, vattenhastigheten ökade och de akvatiska livsmiljöernas variationsrikedom minskade, med betydande påverkan på de vattenlevande arterna som följd. Inom detta avrinningsområde har det endast flottats timmer längs områdets huvudfåra och rensningar från denna verksamhet torde vara av relativt liten omfattning. Rensningar kan också förekomma i nära anslutning till och omkring övergivna rester av historiska dämmen och därtill anslutna verksamheter. Dessa har ännu inte kartlagts i detalj ännu. Tillståndet i miljön Inom Nyängsåns avrinningsområde är det tre sjöar och två vattendragssträckor som bedömts ha fysiska skador (förändringar i morfologin) som gör att det på ett betydande sätt påverkar vattenlevande djur och växter (Tabell 8, Figur 10). Troligen är fler vatten än de nämnda som är utsatta för betydlig morfologisk påverkan än vad som redovisas här. Flottning har förekommit längs huvudvattendraget från sjön Stora Grycken ner till mynningen med Dalälven, men det saknas dock kunskap om i vilken omfattning vattendragen rensats. I vattendraget uppströms sjön Nedre Klingen är det dock rimligt att anta att en betydande rensning av vattenfåran genomförts. Nedströms nämnda sjö övergår vattendraget till ett flackare lopp omgiven av jordbruksmark. Längs denna sträckning är flödet långsammare med finare jordarter och minskade förekomst av större sten och block. Rensningsbehovet har därmed varit mindre längs denna sträckning. Längs vattendragssträckningarna genom jordbruksmarken har däremot vissa rätningsinsatser av vattenfåran genomförts. Dessa har dock inte kvantifierats och därmed inte kunnat bedömas. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 29

30 Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

31 Tabell 8. Vatten inom Nyängsåns vattensystem som har ett miljötillstånd med avseende på morfologisk påverkan, som gör att det inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status ID-beteckning/ Morfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Rensning Närmiljö Hyen Sjö SE M Nedre Klingen Sjö SE M Tvärhandsån Vattendrag SE M bäcken mellan Dammsjön och Nedre Klingen Ö Vattendrag SE M Övre Klingen Sjö SE M Källor till påverkan Inom Nyängsåns avrinningsområde är det omfattningen av jordbruksmark och bebyggelse i direkt anslutning till vatten som har bedömts utgöra betydande påverkan på vattnens morfologi. Andelen artificiell markanvändning (aktivt brukad mark och anlagda/hårdgjorda ytor) i vattnens närområde upp till 30 m från strand och svämplan, är ett mått på denna typ av fysisk påverkan. Svämplanet utgör den strandnära zon kring vattnet som regelbundet översvämmas och som är viktig för många vattenlevande växter och djur, exempelvis som lekområde för fisk och grodor. Situationer och/eller förhållanden där vattnens strandzon eller svämplan förändrats avsevärt, utgör en betydande påverkan på vattnets ekologi. För flertalet vatten i detta område finns mycket bristfälligt underlag med avseende på morfologiska förändringar. I området har enbart närområde och svämplan bedömts, vilket riskerar att ge felbedömningar av morfologiskt tillstånd och därmed även det bedömda biologiska och ekologiska tillståndet. För mer detaljerad information om graden av morfologisk påverkan av vattnen i detta område hänvisas till VISS-databasen ( Inom Nyängsåns avrinningsområde har även flottningsverksamhet bedrivits längs huvudflödets vattendrag och denna numera avslutade verksamhet som bedöms kunna utgöra ytterligare påtaglig morfologisk påverkan i fler vattendrag än de som redogjorts för (Tabell 8). Det förekommer även historiska spår och påverkan efter äldre verksamheter såsom hyttor och kvarnar som fortfarande kan innebära fortsatt negativ påverkan på vattnen. Det finns dock brister i kunskapen kring omfattningen av negativ påverkan från historiska verksamheter och lämningar i detta och många andra områden. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Närområde och svämplan är de enda parametrar för vattnens morfologi som bedömts inom Nyängsåns avrinningsområde. Vatten med omfattande påverkan på dessa parametrar kan åtgärdas genom förändrad markanvändning i vattnens närmiljöer, genom att till exempel återställa kantzoner så de blir bevuxna med naturlig vegetation och vid högflöden tillåts översvämmas. Detta gynnar många arter i vattnen, men även arter som lever just i kantzonen och som är beroende av naturlika förhållanden. De vatten som behöver åtgärder är de samma som redovisas under avsnitten om Tillstånd i miljön och Källor till påverkan (Tabell 8, Figur 10). Det beror på att problem med närområden (kantzoner) ur hydromorfologisk synpunkt är lokala. Det kan dock finnas Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 31

32 andra miljöproblem förknippande med kantzoner som har påverkan som sträcker sig längre nedströms (exempelvis övergödning). Åtgärder mot andra typer av miljöproblem kan vara de samma som de mot morfologiska problemen, men kan ibland behöva vara mer långtgående. Dessa beskrivs i så fall under respektive miljöproblem Flottledsrensning ger huvudsakligen lokal påverkan på växt och djurliv och åtgärderna som behövs är likaså oftast lokala, det vill säga problem och åtgärder som behövs ligger på samma plats. Ibland kan dock vattendrag vara viktiga lek- och uppväxtområden för fiskbestånd inom ett mycket större område och i sådana fall kan påverkan som identifierats ligga långt ifrån de åtgärder som behöver genomföras. Likväl finns i sådana fall även påverkan lokalt där åtgärderna för det mer avlägsna problemet behöver sättas in. Alla flottledsrensade vattendragssträckor inom området behöver restaureras för att samtliga vattendrag ska uppnå funktionella livsmiljöer för djur- och växtliv. Vissa vattendragssträckor kräver även att anslutande sträckor åtgärdas. Detta är viktigt att beakta, exempelvis vid prioriteringssituationer. Det förekommer även annan morfologisk påverkan inom detta område, men den är dåligt kartlagd. Det kan därför finnas ytterligare behov av åtgärder i fler vatten vad som redovisas här. Genomförda och pågående åtgärder Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

33 Referenser Länsstyrelserna Miljödomstolarnas databas över miljötillstånd gällande vattenverksamhet Miljöboken. ( ). SMHI SMHI Vattenwebb. ( ). Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 33

34 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Nyängsåns avrinningsområde för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Bäcken mellan Damm- Vatten 2009 Zn Pb* sjön och Nedre Klingen SE Tvärhandsån Vatten 2009 Cu och Zn SE Övre Klingen Vatten 2009 Cu och Zn Cd* SE Mellan Övre och Vatten - Nedre Klingen SE Nedre Klingen Vatten 2009 Cd, Cu, Pb och Zn SE Nyängsån (Nedre Vatten 2009 Zn Klingen - Hyen) SE Hyen Vatten 2009 Zn SE Nyängsån (Hyen - Vatten 2009 Zn Dalälven) SE *Halterna ligger strax under gränsvärdet. Expertbedömning baserad på Cu och Zn i vattenförekomster uppströms och nedströms. Även Cd finns i förhöjda halter i båda vattenförekomsterna Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

35 Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Hyens avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Hyens avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk 9 2 Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten okänt okänt Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 75 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 11 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 35

36 Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Nyängsåns (Ned Klingen Hyen) avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Nyängsåns (Ned Klingen - Hyen) avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk 9 2 Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten okänt okänt Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 42 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 9 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

37 Bilaga 4. Utsläpp av fosfor och kväve inom Tvärhandsåns avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Tvärhandsåns avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk - - Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 22 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse - - Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 1 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 37

38 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

39 Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 39