Kunskapsunderlag för delområde

Transkript

1 Kunskapsunderlag för delområde 39. Tunaåns avrinningsområde Version 1.0

2 2 39. Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden... 6 Kulturmiljö... 7 Sjöar och vattendrag... 8 Vattnets kemiska och ekologiska status... 8 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Undersökningar och övriga insatser Genomförda och pågående åtgärder Övergödning Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Försurning Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 3

4 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Sellnässjöns avrinningsområde Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Sobäckens avrinningsområde Externa bilagor Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

5 Sammanfattning Tunaåns avrinningsområde ligger till större delen i Borlänge kommun men sträcker sig även in i kommunerna Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter. Likt många andra områden i Dalarna har gruvdrift och hyttverksamhet varit av stor historisk betydelse inom delavrinningsområdet. Områdets historia karaktäriseras av gruvdrift med tillhörande järnhantering som fanns och uppkom främst under medeltid och framåt, men även av det jordbrukssamhälle som uppkom runt Tunaslätten har karaktäriserat området. I de östra delarna av avrinningsområdet finns det lokalt problem med tungmetaller på grund av tidigare gruvverksamheter där gruvavfall läcker tungmetaller till omgivningen. Det är i första hand Östra Silvberg och Vallbergsgruvorna som står för metalläckaget. Av områdets 46 vattenförekomster har 33 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status. Påverkan kan i detta fall handla om exempelvis flottledsrensningar eller kraftverksdammar. Tunaåns avrinningsområde har generellt sett små problem med förhöjda näringshalter/övergödning. De halter som har uppmätts har inte varit speciellt höga och det är endast få vatten som är påverkade av förhöjda näringshalter. Det är endast Sellnässjön och det tillrinnande vattendraget Sobäcken som uppvisar tecken på att vara näringsbelastade. Näringshalterna tros i första hand härröra från läckage av näringsämnen och/eller erosion från kringliggande mark. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 5

6 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Lortån, med vattenanknutna arter i form av flodpärlmussla. För naturaområdet finns behov att arbeta fram en fördjupad bevarandeplan innehållande bland annat det samlade åtgärdsbehovet. Lortån utgör delvis även ett kommunalt naturreservat och sjön Jätturn ingår i ett statligt naturreservat. Grängshammarsån och Frostbrunnsdalen är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken. Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Lortån, Gustavsfältet och Frostbrunnsdalen pekats ut ur naturvårdsynpunkt. Motiven är bland annat Lortåns bestånd av flodpärlmussla, Gustavsfältets speciella hydrologi som i sin tur skapar en värdefull översvämningsdynamik och Frostbrunnsdalens värdefulla biotoper och bottenfauna. Även Noraån-Tryssån-Rosån har pekats ut ur naturvårdssynpunkt eftersom det är ett naturligt gäddfritt skogsvatten med öringbestånd som lekvandrar i varierande grad. Flodkräfta förekommer i ett antal sjöar i området, dock ofta högt upp i systemet. Längre ner finns förekomst av signalkräfta. Frostbrunnsdalens allmänna vattentäkt har skydd i form av vattenskyddsområden (1991). Ingen av de allmänna vattentäkterna i Säters kommun har vattenskyddsområden Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

7 Kulturmiljö Gruvdrift och hyttverksamhet har varit av stor historisk betydelse inom området. Avrinningsområdets kända förhistoria och historia karaktäriseras främst av den gruvdrift och tillhörande järnhantering som fanns och uppkom främst under medeltid och framåt men även det jordbrukssamhälle som uppkom runt Tunaslätten i nordöstra delen av avrinningsområdet. Tunaslätten, där jordbruket och järnhantering var av stor betydelse, har haft en central roll i Dalarnas historia. Ännu äldre spår finns i form av bland annat stenåldersboplatser och förhistorisk järnframställning. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustrier, sågverk, och kvarnar. I anslutning till dessa verksamheter finns även dammvallar registrerade. Inom området finns det över 100 kända fäbodar samt ett 50-tal registrerade lägenhetsbebyggelser, torp. En del av dessa torp och fäbodar ligger i direkt anknytning till sjöar och vattendrag. I skogarna finns det ett stort antal lämningar efter kolproduktion i form av kolbottnar efter res- och liggmilor. Det förekommer även stenbrott. Fornminnesinventering har skett i området En Skog och Historia-inventering har skett i områdets norra kant. Inom området har det funnits flera brukssamhällen kopplade till hyttor och gruvdrift. Däribland kan nämnas Idkerberget, Tuna-Hästberg, Rämshyttan, Laxsjön, Noraå bruk, Ulvshyttan och Skenhyttan som har vattenanknutna kulturvärden. Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Gyllbergen, delvis på grund av dess kulturvärden. I Länsstyrelsen Dalarnas Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde nämns att inga vattendrag i området har använts under flottningen, men detta åtgärdsprogram tar inte upp äldre flottningsverksamhet utan främst modern påverkan. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är bergsbruket, järnframställningen och träindustrin. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 7

8 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 39. Tunaåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

9 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Vattenförekomster i Tunaåns avrinningsområde 1 Tunaån SE Lustbäcken SE Hyttbrobäcken SE Noraån (Sellnässjön - Tunaån) SE Sellnässjön SE Noraån (Hyttingsån - Sellnässjön) SE Sobäcken SE Grimbäcken SE Noraån SE Bäcken från Mossbodarna SE Noraån SE Noran SE Tryssån SE Tryssjön SE Stora Älgsjön SE Lortån SE Bästen SE Hyttingsån SE Svartån SE Högbergsån SE Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God God God Måttlig Måttlig Löpnr Otillfredsställande Måttlig Måttlig MKN GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 Kemisk status Kemisk status God God MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2015 GKSS 2021 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 Miljöproblem Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge Borlänge, Gagnef Gagnef Borlänge Borlänge, Gagnef Gagnef Borlänge Borlänge Borlänge Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 9

10 SE Tunsan SE Flokån SE Sångan SE Ån mellan Långsjön och Sångan SE Ån mellan Rämen och Långsjön SE Rämen SE Mellan Laxsjö-Flatnan och Rämen SE Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 God GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Måttlig GES 2021 GKSS 2015 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Uppnår GKSS 2021 Borlänge, ej god Säter Måttlig GES 2021 GKSS 2015 Säter Måttlig GES 2021 GKSS 2015 Säter Måttlig GES 2021 God GES 2015 Hög HES 2015 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 GKSS 2015 GKSS 2015 Säter GKSS 2015 Borlänge, Säter GKSS 2015 Säter GKSS 2015 Borlänge, Säter Uppnår ej god GKSS 2021 Säter Uppnår ej god GKSS 2021 Säter GKSS 2015 Säter Smedjebacken, GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 Borlänge GKSS 2015 Borlänge GKSS 2015 Borlänge GKSS 2015 Borlänge, Ludvika GKSS 2015 Löpnr avrinningsområde Vattenförekomster i Tunaåns 21 Dammsjöbäcken (Vägen - Skommartjärnsbäcken) SE Grängshammarsån (Grängen - Tunaån) SE Grängshammarsån (Stora Ulvsjön - Grängen) SE Stora Ulvsjön SE Lilla Ulvsjön SE Sågån SE Verkån (Bogsnanbäcken - Skräckasjön) SE Norboån SE Stora Noran SE Lilla Noran SE Kutbo-Dammsjön SE Mellan Järsjön och Lilla Ulvsjön SE Mellan Tunsan och Siksjön Säter Smedjebacken, Säter Borlänge, Ludvika, Säter GKSS 2015 Ludvika Borlänge Borlänge, Säter Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

11 Löpnr avrinningsområde Vattenförekomster i Tunaåns 41 Hyttbäcken (Laxsjöbäcken - Laxsjö- Flatnan) SE Hästsvedsbäcken SE Storån (Gomen - Hästbergs- Flatnan) SE Spånsån SE Stora Spånsan SE Mossbysjön SE Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN God GES 2015 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Måttlig GES 2021 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2015 Ludvika GKSS 2015 Borlänge GKSS 2015 Borlänge, Ludvika GKSS 2015 Borlänge GKSS 2015 Borlänge, Ludvika Uppnår GKSS 2021 Säter ej god Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 11

12 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Tunaåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

13 Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Tunaåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 13

14 Miljögifter Avrinningsområdet östra delar har lokalt problem med tungmetaller på grund av tidigare gruvverksamheter där gruvavfall (t.ex. anrikningssand, varphögar eller slagg) läcker tungmetaller till omgivande mark och närliggande vatten (Larson 2010). Det är främst gruvområdena Östra Silvberg och Vallbergsgruvorna som påverkar Mossbysjön, respektive sjöar och vattendrag i Norboån (Larson 2010). Utöver gruvdrift finns det ett nedlagt sågverk med doppning inom området, och i de norra delarna rinner Lustbäcken och Tunaån genom industri- och bangårdsområden med förorenad mark och pågående verksamheter som kan riskera utsläpp via dagvatten av branschtypiska föroreningar till ytvatten. Tillståndet i miljön Figur 4. Sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde som har problem med miljögifter visas i lila på karta. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Inom Tunaåns avrinningsområde har fem vattenförekomster problem med miljögifter (Figur 4). Av dessa vattenförekomster uppnår fyra ej god kemisk status och fem vattenförekomster har måttlig ekologisk status på grund av miljögifter (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i sex vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

15 ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som e. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter. Mossbysjön (SE ) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status på grund av att Cd och Pb överstiger respektive gränsvärde. Kadmiumhalterna är tio gånger högre än gränsvärdet, och i tillrinnande vatten till Mossbysjön är halterna av Cd, Pb och Zn extremt höga (Larson, 2010). Uppmätta halter av Zn överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Zinkhalten överstiger klassgränsen kraftigt (nästan 170 gånger). Kutbo-Dammsjön (SE ) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status på grund av att Cd och Pb överstiger respektive gränsvärde. Kadmiumhalterna är mer än tio gånger högre än gränsvärdet. Uppmätta halter av Zn överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Zinkhalten överstiger klassgränsen kraftigt (nästan 180 gånger). Lilla Noran (SE ) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status på grund av att Cd överstiger gränsvärdet. Kadmiumhalterna är 24 gånger högre än gränsvärdet. Uppmätta halter av Zn överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Stora Ulvsjön (SE ) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Uppmätta sedimenthalter för Pb överstiger gränsvärdet. Sedimenthalter av Zn är förhöjda. Lustbäcken (SE ) Vattenförekomsten uppnår god kemisk status, men nonylfenol och Pb förhöjda (ungefär hälften av respektive gränsvärde). Dessutom är det en stor mångfald av ämnen som uppmätts i vattenprover och vattenförekomsten rinner igenom ett större bangårds- och industriområde med ett flertal EBH-objekt och pågående miljöfarliga verksamheter. Detta gör att det finns en risk att vattenförekomsten kan påverkas negativt av alla olika föroreningar. Tunaån (SE ) Uppmätta halter av Zn överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 15

16 Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Figur 5. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Tunaåns avrinningsområde. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Det finns 16 tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i delavrinningsområdet en av dessa är så kallad A-verksamhet och 15 är B-verksamheter. A-verksamheten utgörs av åttervinning av farligt avfall (Ragn Sells AB). Verksamheten har utsläpp av bland annat olja, tungmetaller och kolväten efter sin reningsanläggning. B-verksamheterna utgörs av avfallsförbränning, tillverkning av kemiska produkter, ytbehandling, biologisk behandling, organiska lösningsmedel, bearbetning av avfall. Utsläppen sker framförallt diffust till luft och via ytavrinning till dagvatten. Sex B-verksamheter utgörs dessutom av täkter som har en mindre påverkan på miljön. Förutom större miljöfarliga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) ha en lokal påverkan på närrecipienter via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

17 Förorenade områden Figur 6. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Tunaåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Sammanlagt 141 förorenade områden är identifierade inom delavrinningsområdet. Av dessa har 13 områden tilldelats riskklass 1 och 2 och 128 områden tilldelats riskklass 3 och 4. Områden i riskklass 1 och 2 anges i Tabell 2. Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 17

18 Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 1 Hemströms Kemiska tvätt (gamla) Kemtvätt med lösningsmedel Klorerade lösningsmedel (perkloretylen) Lustbäcken (SE ) 2 Hemströms Kemiska tvätt Kemtvätt med lösningsmedel Klorerade lösningsmedel (perkloretylen) Lustbäcken (SE ) 2 Dala Specialavfall AB (Borlänge) 2 Fd skrothandel på Byggmästaren 1, Borlänge Anläggning för farligt avfall Skrothantering och skrothandel 2 Swecrom AB Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Petroleumprodukter, metaller Metaller, oljor lösningsmedel, klorerade/bromerade dioxiner (pga kabelbränning) Krom Lustbäcken (SE ) Lustbäcken (SE ) Lustbäcken (SE ) 2 Tunets skrottipp Industrideponi Däckdeponi Tunaån (SE ) 2 Buskåkers avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Områdestipp Tunaån (SE ) 2 Idtjärns avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall - latrin Tunaån och Sångan 2 Idkerberget Kommunal avfallsdeponi Hushålls-, industri-, byggavfall Tunaån och Sångan 2 Ulvshyttans sågverk Sågverk med doppning Pentaklorfenol, Lilla Ullvsjön metaller, arsenik, klorerade dioxiner 2 Ulvshyttans hyvelspånstipp Industrideponi Pentaklorfenol, klorerade dioxiner Lilla Ullvsjön 2 Sligdammen Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr 2 Övre Vallgruvorna Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr Sligavfall från Hästhagbergsgruvan. Bly Metaller, varprester Lilla Ullvsjön Kutbo-Dammsjön Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

19 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Nedan anges åtgärder som Länsstyrelsen Dalarna har föreslagit för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna är specificerade för vattenförekomster som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status. Det kan röra sig om flera åtgärder av samma kategori som görs i olika områden/vattenförekomster och som kan bidra till förbättringar i en vattenförekomst. Tabell 3. Föreslagna åtgärder i vattenförekomster där miljökvalitetsnormerna bedöms inte kunna uppnås. EUCD Namn Föreslagna åtgärder Efterbehandling Utsläppsreduktion Åtgärdsutredning SE Lilla Noran SE Kutbo-Dammsjön SE Mossbysjön SE Tunaån SE Lustbäcken Undersökningar och övriga insatser Lilla Ulvsjön (SE ) Vattenförekomsten löper en risk att inte uppnå god kemisk och ekologisk status. Riskbedömningen baseras på ett förorenat område (Ulvshyttans sågverk, riskklass 2) som ligger vid vattenförekomsten. Vid sågverket doppade man virket i pentaklorfenollösning, och enligt källor till MIFO-undersökningen tömdes doppkaret till sommaren då sågen stod still. Pentaklorfenollösningen rann då ut på marken. Vid sågverket ägde även kolning rum i milor vilket innebär att det kan finnas branschtypiska föroreningar (bland annat pentaklorfenol, dioxiner och PAHer) som spridits från marken till närliggande sediment. Stora Ulvsjön uppnår ej god status. Få verksamheter finns i anslutning till sjön. Troligen kommer föroreningarna från uppströms liggande Lilla Ulvsjön. Provtagning av sediment i Lilla Ulvsjön i närheten av sågverket bör genomföras. Lustbäcken (Hyttbrobäcken, SE ) Ingen miljögiftsprovtagning har skett i vattenförekomsten, men det förekommer en risk att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk och ekologisk status. Riskbedömningen baseras på att den nedre strömsträckan av vattendraget rinner igenom industri- och bangårdsområde där det finns ett flertal förorenade områden och pågående miljöfarliga verksamheter som kan påverka ytvattnet med branschspecifika föroreningar. Provtagning av ytvatten i Lustbäcken (Hyttbrobäcken, SE ) bör genomföras. Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna tar gärna emot uppgifter på åtgärder. Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 19

20 Övergödning Tunaåns avrinningsområde har små problem med förhöjda näringshalter. Fosforhalterna i vattnen är inte speciellt höga och få vatten är påverkade. Det är Sellnässjön och det tillrinnande vattendraget Sobäcken som visar tecken på näringsbelastning. Sellnässjöns fisksamhälle visar tydliga tecken på övergödning med en stor mängd fisk och övervägande andel karpfiskar (Figur 7 och Tabell 4). Den viktigaste påverkanskällan att komma tillrätta med runt sjön är läckage av näringsämnen och/eller erosion från kringliggande mark. Tillståndet i miljön Figur 7. Bedömning av fosforstatus i Tunaåns avrinningsområde Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

21 Tabell 4. Bedömning av parametrar som indikerar övergödningsproblem inom Tunaåns avrinningsområde. Parametrar som används för att bedöma om en sjö eller ett vattendrag är näringsbelastat är fosfor, syrgas och siktdjup. Dessutom kan även biologin i vattnet (fisk, bottendjur, växtplankton eller kiselalger) användas för bedömning av övergödningsproblem. H = hög status, G = god status, M = måttlig status, O = otillfredsställande status och D = dålig status. Vattnets namn Sellnässjön SE Sobäcken SE Statusklass fosfor syrgas siktdjup fisk bottendjur växtplankton/ kiselalger M G O M bedömd bedömd M bedömd bedömd bedömd bedömd bedömd Sellnässjön (SE ) Sellnässjön är en liten sjö norr om Halvarsgårdarna med snabb omsättningstid. Den har något förhöjda näringshalter men goda syrgasförhållanden, troligtvis på grund av den snabba omsättningstiden. Vattnet är dock grumligt vilket syns i mätningarna av siktdjup. Detta kan bero på algblomning eller tillförsel av partiklar från omkringliggande mark eller via tillrinnande vattendrag. De högsta näringshalterna har uppmätts på våren vid höga flöden vilket tyder på en viss belastning från omkringliggande mark. Vid ett nätprovfiske 2006 fångades en mycket stor mängd fisk och en stor andel av dessa var karpfisk (ex. mört och braxen), vilket är typiskt för övergödda sjöar. Sobäcken (SE ) Det finns relativt få vattenkemiska mätningar i Sobäcken men de tyder på en viss förhöjning av näringshalterna. Det är framförallt mätningen på sommaren vid lågflöde som visar på höga fosforhalter vilket tyder på påverkan från punktkällor. Även ammoniumhalterna är höga på sommaren vilket tyder på påverkan från avlopp. Tabell 5. Fosforhalter angivna som medelvärde samt målvärde (gräns för god fosforstatus) samt antal genomförda mätningar i vatten med övergödningsproblem inom Tunaåns avrinningsområde. Vattnets namn Sellnässjön SE Sobäcken SE Fosforhalt (µg/l) Antal mätningar medelvärde målvärde äldre 33 13, ,5 2 Källor till påverkan Sellnässjön (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Sellnässjöns avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 2). Fastigheterna som ligger i nära anslutning till Sellnässjön eller tillrinnande vattendrag är anslutna till det kommunala avloppsnätet och bidrar inte till belastningen på sjön. Bedömningen är därför att den viktigaste påverkanskällan att komma tillrätta med är läckage av näringsämnen från jordbruksmark och/eller erosion. Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 21

22 Sobäcken (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Sobäckens avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 3). De vattenkemiska mätningarna visar på förhöjda fosfor- och ammoniumhalter på sommaren vid lågflöde, vilket tyder på påverkan från någon punktkälla. Det finns dock få fastigheter med enskilda avlopp som ligger i nära anslutning till bäcken. På grund av få mätningar är bedömningen av påverkan osäker. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Åtgärder föreslås för att säkerställa att de enskilda avloppen uppfyller de lagkrav som finns. För övrigt föreslås åtgärder för att minska näringsläckaget och/eller erosion från jordbruksmark kring Sellnässjön. Vilka jordbruksåtgärder som är bäst lämpade och rimliga att genomföra behöver utredas vidare ur ett miljönytta och samhällsekonomiskt perspektiv. Åtgärderna i tabellen nedan ska därför betraktas som förslag. Tabell 6. Föreslagna åtgärder för vatten inom Tunaåns avrinningsområde som inte klarar kraven för god status med avseende på övergödning. Föreslagna åtgärder Vattnets namn Sellnässjön SE Sobäcken SE ARV eller bräddning Enskilda avlopp (normal) Anpassad skyddszon Våtmark Fosfordamm Strukturkalkning Internbelastning Genomförda och pågående åtgärder Åtgärder för att förbättra miljötillståndet i de näringsbelastade vatten som beskrivs ovan har genomförts eller planeras. För att bedöma om åtgärdena är tillräckliga för att nå uppnå god status med avseende på övergödning behövs vattenkemiska och eventuellt biologiska provtagningar genomföras. Tabell 7. Genomförda, planerade och pågående åtgärder redovisade för Tunaåns avrinningsområde. ARO=avrinningsområde. Detaljerad information om åtgärdena finns i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Åtgärdsbeskrivning Vallodling i slättlandskapet vid biflöde till Sellnässjön Vallodling i slättlandskapet vid Sellnässjön Vallodling i slättlandskapet vid Sobäcken Genomförd/Planerad/ Pågående Åtgärdsplats Vatten där effekt förväntas Genomförd Sellnässjöns ARO Sellnässjön SE Genomförd Sellnässjöns ARO Sellnässjön SE Genomförd Sobäckens ARO Sobäcken SE Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

23 Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 23

24 Fysisk påverkan Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Utav områdets 46 vattenförekomster har 33 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 8). Tabell 8. Sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till slutbedömningen. Dessa redovisas mer i detalj i efterföljande kapitel. ID-beteckning/ Hydromorfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Hydrologi Morfologi Konnektivitet Grimbäcken Vattendrag SE M Hyttingsån Vattendrag SE M Kutbo-Dammsjön Sjö SE M Lilla Ulvsjön Sjö SE M Lortån Vattendrag SE M Hyttbrobäcken Vattendrag SE M Lustbäcken Vattendrag SE M Noran Sjö SE M Noraån (Hyttingsån - Sellnässjön) Vattendrag SE M Noraån Vattendrag SE M Noraån Vattendrag SE M Noraån (Sellnässjön - Tunaån) Vattendrag SE M Rämen Sjö SE M Hästsvedsbäcken Vattendrag SE M Bäcken från Mossbodarna Vattendrag SE M Sellnässjön Sjö SE M Sobäcken Vattendrag SE M Dammsjöbäcken (vägen - Skommartjärnsbäcken)) Vattendrag SE M Stora Ulvsjön Sjö SE M Sågån Vattendrag SE M Verkån (Bogsnanbäcken - Skräckasjön) Vattendrag SE M Sångan Sjö SE M Grängshammarsån (Grängen - Tunaån) Vattendrag SE M Grängshammarsån (St Ulvsjön - Grängen) Vattendrag SE M Spånsån Vattendrag SE M Tunaån Vattendrag SE M Flokån Vattendrag SE M Ån mellan Rämen och Långsjön Vattendrag SE M Mellan Järsjön & L Ulvsjön Vattendrag SE M Ån mellan Långsjön och Sångan Vattendrag SE M Storån (Gomen - Hästbergs- Flatnan) Vattendrag SE M Mellan Tunsan och Siksjön Vattendrag SE M Tunsan Sjö SE M Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

25 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödesoch nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag. Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter som bedömts är förändringar i vattennivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan). Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv, i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga flödesförändringar. Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan stort i Dalarna. Tillståndet i miljön och källor till påverkan En sjö, Noran, och nio vattendragssträckor bedöms vara så pass påverkade av hydrologiska förändringar att det allvarligt påverkar deras djur och växtliv (Figur 9). Flertalet sjöar inom Tunaåns avrinningsområde är mer eller mindre dämda eller reglerade. Det finns totalt 31 dammar inom området, varav tolv är kraftverksdammar. Dessa är kraftverks- och regleringsdammar, både med funktionen att direkt eller indirekt producera elkraft samt i viss mån användas för att minska risker för, och dämpa effekter av översvämningssituationer. Hela 16 av de 31 dammarna saknar idag tillstånd enligt miljödomstolens register över utfärdade tillstånd, den så kallade Miljöboken (Länsstyrelserna 2014). Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 25

26 Figur 8. Dammar inom Tunaåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Vattenreglering har många gånger en påverkan som sträcker sig långt nedströms från de anläggningar (dammar) som bedriver regleringen. I de fall där det finns flera dammar efter varandra nedströms eller parallellt mynnande i samma sjö eller vattendrag, exempelvis som dammarna i Noran respektive Grängshammarsån, kan effekterna ibland adderas eller i vissa fall dämpas. För samtliga dammar inom området saknas detaljerad kännedom om hur regleringen utförs i praktiken. Bedömningarna har baserats på respektive damms kapacitet att reglera; regleringsamplitud i sjöar och regleringsgrad. I ett fall, nedströms dammen vid Dormsveden är den naturliga fåran helt torr eftersom vattnet leds förbi halva vattendragets (SE ) sträckning genom en tub ner till kraftverket Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

27 Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Den senare kan vara sämre än den hydrologiska, men däremot inte bättre. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Tabell 9. Sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde som bedömts vara så pass hydrologiskt påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv. ID-beteckning/ Hydrologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Reglering Rensning Noran Sjö SE M Noraån Vattendrag SE M Noraån Vattendrag SE M Grängshammarsån (Grängen - Tunaån) Vattendrag SE M Grängshammarsån (St Ulvsjön - Grängen) Vattendrag SE M Flokån Vattendrag SE M Ån mellan Rämen och Långsjön Vattendrag SE M Mellan Järsjön & L Ulvsjön Vattendrag SE M Ån mellan Långsjön och Sångan Vattendrag SE M Mellan Tunsan och Siksjön Vattendrag SE M Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 27

28 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Regleringspåverkan består i att det sker förskjutningar i när och hur mycket vatten som tappas eller att förändringstakten är för stor jämfört med naturliga förhållanden. Påverkan kan också bestå i att ett allt för litet vattenflöde släpps i den naturliga fåran ( torrfåran ), exempelvis i de fall där vatten avleds till ett kraftverk. Åtgärderna i dessa fall kan bestå i att anpassa flöden, nivåer och förändringstakt av flöden till förhållanden som orsakar mindre biologisk skada eller störningar. En ytterligare åtgärd kan vara att riva ut en damm om den bedöms göra mer skada än nytta. Den största svårigheten med att kunna genomföra åtgärder mot problem med regleringspåverkan torde vara att de flesta dammars tillstånd är otidsenliga, eller ibland saknas helt. Tillstånd att bedriva vattenreglering som är utfärdade före år 2000, innan miljöbalkens lagstiftning trädde i kraft, ställde mindre stränga krav på miljöhänsyn. Många äldre dammar saknar tillstånd, men kan i vissa fall stödja sig på begreppet urminnes hävd. I en del fall kan det, och framför allt i de fall där det råder oklarhet kring vad dammägaren har för utrymme att reglera, finnas problem med att regleringen utförs på sätt som allvarligt skadar vattenmiljöerna. De formella tillvägagångssätten för att möjliggöra åtgärder mot regleringsproblem kan vara att få till stånd en omprövning av verksamheten, det vill säga att genom prövning i domstol få till stånd villkor som kräver större miljöhänsyn. Omprövningar kan bli mycket kostsamma att driva för myndigheter om inte verksamhetsutövaren (dammägaren) själv tar initiativ till omprövning, vilket sällan inträffar. Slarv med dammens vattenhushållning (reglering), det vill säga överträdelser av tillstånd eller uppenbar misshushållning i de fall tillstånd saknas, ska stävjas och beivras med tillsyn från tillsynsmyndigheten vilken i detta falla är länsstyrelsen. Förelägganden om bättring kombinerat med böter och eventuellt åtalsanmälan är verktyg som tillsynsmyndigheten kan använda sig av. En ytterligare svårighet med påverkan och åtgärder knutna till vattenreglering är att påverkan kan sträcka sig över flera vatten, både upp- och nedströms, och om det finns flera regleringsdammar så kan de tillsammans ha kumulativa effekter på vattendragen. Olika regleringsdammar kan också i varierande grad vara beroende av varandras regleringstillämpning. Försvårande omständigheter kan vara att åtgärder vid en damm kan hindra verksamheten vid en annan eller kräva samordnade åtgärder vid flera dammar för att uppnå de förbättringar som krävs. Inom området finns 31 reglerings- och kraftverksdammar som har en sådan påverkan att deras verksamhet behöver anpassas för att den biologiska skada de orsakar ska minimeras. Genomförda och pågående åtgärder Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

29 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Det innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här. Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter. Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis sjövandrande öring, lax och ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad fortplantningsframgång, eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd. Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan). Tillståndet i miljön 31 av de 46 vattenförekomsterna inom detta område bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge allvarliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 10, Tabell 10). Vid en av dammarna, sjön Gäsan har det eventuellt funnits ett naturligt hinder. Även i Noraån mellan sjön Noran och Gäsan finns det eventuellt, eller har funnits, ett naturligt vandringshinder. Om detta stämmer så skulle vandringshindret definitionsmässigt inte utgöra något problem. I det ena fallet är det tvärtom en förutsättning för det fisksamhälle som finns uppströms (se stycket nedan om Noraån och sjön Noran). Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 29

30 Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

31 Tabell 10. Sjöar och vattendrag inom Tunaåns avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv. ID-beteckning/ Konnektivitetsstatus Antal vandringshinder: Vattnets namn Vattenkategori EUCD i huvudfåra i biflöden Grimbäcken Vattendrag SE M 1 0 Hyttingsån Vattendrag SE M 1 0 Lilla Ulvsjön Sjö SE O 1 1 Lortån Vattendrag SE M 1 0 Hyttbrobäcken Vattendrag SE M 2 0 Lustbäcken Vattendrag SE O 2 1 Noran Sjö SE M 1 0 Noraån (Hyttingsån - Sellnässjön) Vattendrag SE O 1 3 Noraån Vattendrag SE O 2 1 Noraån Vattendrag SE O 2 1 Noraån (Sellnässjön - Tunaån) Vattendrag SE M 2 0 Rämen Sjö SE M 1 0 Hästsvedsbäcken Vattendrag SE M 3 0 Bäcken från Mossbodarna Vattendrag SE M 1 0 Sellnässjön Sjö SE M 2 0 Sobäcken Vattendrag SE M 1 0 Stora Ulvsjön Sjö SE M 1 0 Sågån Vattendrag SE M 2 0 Verkån (Bogsnanbäcken - Skräckasjön) Vattendrag SE M 1 0 Sångan Sjö SE M 2 0 Grängshammarsån (Grängen - Tunaån) Vattendrag SE M 6 0 Grängshammarsån (St Ulvsjön - Grängen) Vattendrag SE M 2 0 Spånsån Vattendrag SE M 1 0 Tunaån Vattendrag SE O 3 2 Flokån Vattendrag SE M 1 0 Ån mellan Rämen och Långsjön Vattendrag SE M 2 0 Mellan Järsjön & L Ulvsjön Vattendrag SE M 3 0 Ån mellan Långsjön och Sångan Vattendrag SE M 2 0 Storån (Gomen - Hästbergs- Flatnan) Vattendrag SE M 4 0 Mellan Tunsan och Siksjön Vattendrag SE O 2 1 Tunsan Sjö SE M 1 0 Noran (SE ) och Noraån (SE ) Vid sjön Norans utlopp alternativt någonstans längs Noraåns övre sträckning kan det finnas, eller har funnits, ett naturligt vandringshinder. Indikationerna på att det kan finnas/ha funnits naturliga vandringshinder i Noraån bygger på kännedom om att det finns utbredningsgränser för två fiskarter i detta område, som vanligtvis har en god förmåga att klara svåra passager (Stensimpa och gädda). Om och var eventuella hinder finns behöver klarläggas eftersom det kan ha betydelse vid eventuella åtgärder som skulle leda till en öppen fiskvandringsväg mellan Noraån och sjön Noran. Noran och uppströms liggande vatten är naturligt gäddfria. Gädda är där att betrakta som en främmande art som om sprids till dessa vatten skulle radikalt och Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 31

32 oåterkalleligt omforma hela vattenekosystemet med avseende på förekommande arter och fisktätheter. Noraån (SE ) Vid den övre avgränsningen av denna vattendragssträcka finns en damm (sjön Gäsans utlopp). Eventuellt fanns ett naturligt vandringshinder på den platsen innan dammen byggdes. Om så är fallet innebär det att detta dammläge inte ska betraktas som ett artificiellt vandringshinder (se ovan om sjön Noran). Källor till påverkan Inom Tunaåns avrinningsområde är det dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 10, Figur 8). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Ungefär två tredjedelar av vattenförekomsterna inom området har bedömts vara påverkade av vandringshinder i form av dammar (Figur 10). För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att alla 31 dammar/hinder inom detta område åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförende av åtgärder. Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön. Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd) och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas. För några av vattnen inom detta område som är påverkade av vandringshindrande konstruktioner krävs att man beaktar vissa förhållanden innan beslut tas om genomförande av åtgärder. Dessa vatten och vilka förhållanden det syftas till redovisas nedan. Noran (SE ) och Noraån (SE ) Sjön Noran har ett fiskbestånd bestående av abborre, öring, elritsa och id. Frånvaro av gädda i sjön och uppströms denna indikerar att det finns eller har funnits ett naturligt vandringshinder i sjöns utlopp eller längre ned i Noraån som hindrat gäddan från att Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

33 kolonisera. Naturligt gäddfria vatten har försvunnit i snabb takt under de senaste hundra åren och är idag ovanliga nedanför fjällområdena. Gädda är i detta fall att betrakta som en invasiv främmande art. Innan åtgärder för att öppna en vandringsväg mellan Noran och Noraån övervägs måste noggranna utredningar göras. Eventuellt ligger det naturliga hindret vid sjön/dammen Gäsan nedströms, men gädda förekommer idag uppströms detta hinder, troligen som en följd av utplantering i sjön Gäsan eller Bästen. Det kan vara så att dammen vid Noran är det som hindrar vidare spridning uppströms. Noraån (SE ) Vid den övre avgränsningen av denna vattendragssträcka finns en damm (sjön Gäsans utlopp). Eventuellt fanns ett naturligt vandringshinder på den platsen innan dammen byggdes. Om så är fallet innebär det att detta dammläge inte ska betraktas som ett artificiellt vandringshinder. Dammläget utgör utbredningsgräns för fiskarten stensimpa, vilket visar att det åtminstone är ett naturligt hinder för den arten. Vidare spridning av stensimpa riskeras om en fiskvandringsväg skulle öppnas på platsen. Arten är i detta fall att betrakta som en invasiv främmande art. Innan åtgärder övervägs för att öppna en vandringsväg mellan Noraån och Gäsan/Lortån måste noggranna utredningar göras. Stensimpa är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) och ska enligt detta skyddas. Det kan utifrån detta ses som konstigt att hindra arten från att sprida sig. Stensimpan är dock mycket vanlig i Sverige och har förmågan att påverka den övriga fiskbeståndsammansättningen betydligt. Skälet till att den tagits upp som en skyddsvärd art inom EU är att den är ovanligare i övriga Europa och där har minskat kraftigt. Genomförda och pågående åtgärder Vid sjön Rämens (SE ) utlopp har en fiskväg byggts Länsstyrelsen Dalarna Tunaåns avrinningsområde 33

34 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Morfologiska förändringar som kan orsaka morfologisk påverkan kan bestå i olika typer av rensningar, rätningar, omledningar, fördjupningar, avsänkning av vattenyta, samt olika typer av ingrepp eller markanvändning i sjöar och vattendrags strandzon eller närområde. Tunaåns avrinningsområde omfattar både skogsbygder och slättland med omfattande jordbruksverksamheter. Närheten till tätbebyggda områden och det intensiva brukandet av land och vatten har gjort att en stor andel av vattnen i detta område har modifierats och påverkats av diverse morfologiska förändringar som idag inverkar negativt på deras biologi och ekologi. Negativ morfologisk påverkan orsakas bland annat av förändringar i vattnens närmiljöer och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark orsakar påverka livsmiljöerna i vattnet. I jordbrukslandskapet har vattendragen ofta dikats, rensats och rätats. Kantzonerna saknar ofta en funktionell bård av naturlig vegetation som skyddar från erosion, ger skugga och bidrar med bland annat organiskt material (löv) som många gånger utgör basen i vattnens näringskedja. Ett stort antal vatten inom området har bedömts vara så pass påverkade av markanvändningen i närområdet att det allvarligt påverkar vattnets ekologiska status. Det kan röra sig om exempelvis strandskoning, hårdgjorda ytor, jordbruksmark eller byggnationer i eller i anslutning till vattnet. Området är dock ett av få där ingen flottningsverksamhet har bedrivits med följden att omfattande rensningar av större stenar, block och ifallna träd inte har genomförts. Rensningar saknas dock inte, men förekommer som regel endast i nära anslutningar till regleringsdammar och kring övergivna rester av historiska dämmen och därtill anslutna verksamheter, såsom exempelvis hyttor, kvarnar och sågar. Dessa rensningar och modifieringar har ännu inte kartlagts tillfredsställande. Utöver de ovan genomgångna problemen finns indikationer på ytterligare påverkan från fysiska ingrepp i flertalet sjöar och vattendrag. Dessa måste dock undersökas ytterligare innan det kan bedömas om de är så betydande att de bidrar till att god ekologisk status inte uppnås. Tillståndet i miljön Inom Tunaåns avrinningsområde är det fyra sjöar och 13 vattendragssträckor som bedömts ha fysiska skador (förändringar i morfologin) som gör att det på ett betydande sätt påverkar vattenlevande djur och växter (Tabell 11, Figur 11) Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015