Kunskapsunderlag för delområde

Transkript

1 Kunskapsunderlag för delområde 5. Rotälvens avrinningsområde Version 1.1

2 2 5. Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 6 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Övergödning Försurning Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Externa bilagor Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 3

4 Sammanfattning Rotälvens avrinningsområde ligger till största delen i s kommun men sträcker sig även in i Mora och Härjedalens kommuner. Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Rotälven-Anjosvarden. Rotälven och flertalet av dess biflöden ingår i ett särskilt värdefullt område med naturoch kulturmiljöer som ligger både i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag. Exempel på denna typ av historiska platser kan vara lämningar efter timmerflottning, stenåldersmiljöer med boplatser och fångstgropar. Området är rikt på kulturminnen knutna till vatten. Lämningarna härrör från i stort sett alla historiska perioder och typer av brukande. Bland annat återfinns lämningar efter järnframställning i området och utmed vattendragen finns det lämningar efter smidesbruk, sågar och kvarnar. De myrmarker som finns i avrinningsområdet har till stor del påverkats av urdikning och både Rotälven och dess biflöden bör tidigt påverkats av flottning av timmer. Inom Rotälvens avrinningsområde finns inga större påverkanskällor eller miljöfarliga verksamheter som kan bidra till utsläpp av miljögifter till vattenmiljöer. Endast ett vatten, Rotälven (Aspvasslen - Österdalälven, SE ), i området har provtagits för metaller. Provtagning har skett som en del av SRK-programmet men alla uppmätta metallhalter har legat under respektive gränsvärden och klassgränser. Det kan dock finnas miljögifter i området som spridits genom diffusa utsläpp från exempelvis enskilda avlopp eller genom långväga transporter via luften. Utav områdets 35 vattenförekomster har 23 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status. Dessa vatten har exempelvis fått en ändrad karaktär genom flottledsrensningar där man flyttade sten från flodfåran till vattendragets kant för att möjliggöra flottning av timmer. Även dammar påverkar den ekologin negativt då de förhindrar vandrande organismer som exempelvis fiskar från att ta sig till sina lekplatser. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

5 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Anjosvarden-Stopån- Våmhuskölen, med vattenanknutna livsmiljöer i form av små näringsfattiga skogssjöar. Sammanflödet mellan Rotälven Rällan och Älåsbäcken utgör naturreservatet Rotensugnet. Rotälven utgör tillsammans med Rymman och Dyverdalen ett riksintresse för naturvården och tillsammans med Anjosvarden utgör Rotälven ett riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken. Inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Rotälven med tillhörande biflöden pekats ur både fiske- och naturvårdssynpunkt. Motiven är bland annat vattendragets ursprungliga stammar av öring och harr, älvens unika dalgång och det faktum att Rotälven är förhållandevis oreglerad. Två av de allmänna vattentäkterna har vattenskyddsområden: Rot (1959) och Klitten (1977). Vålsäng saknar skydd. Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 5

6 Kulturmiljö Området är rikt på vattenanknutna kulturmiljöer från alla perioder och olika typer av brukande. Rotälven och flertalet biflöden ingår i ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Denna bedömning är kopplad till vattenanknutna kulturvärden såsom timmerflottning, stenåldersmiljöer med boplatser och fångstgropar. Inom området förekommer även lämningar efter järnframställningsplatser. Fornminnesinventering har skett åren 1972, 1974 och I dalgången där Rymman möter Rotälven, Finnheden, förekommer en rik koncentration av lämningar kopplade främst till stenålder men även järnålder och senare tid. Vid Nässjöns västra del finns en liknande koncentration av lämningar liknande dem vid Finnheden, med boplatslämningar från stenåldern. Rotälven rinner förbi Långöns liebruk, s största järnbruk, som var i drift mellan 1807 och Brukssamhället bestod av upp till 207 personer. Vid Bruksdammen ligger gamla porfyrverket som anlades Laxfiske med fasta anläggningar ska ha förekommit i Rotsby. Utmed vattendragen finns det lämningar efter smidesbruk, sågar och kvarnar. Likt många andra avrinningsområden är myrmarkerna till stor del påverkade av urdikningar. Flottning i Rotälven och dess biflöden bör ha förekommit tidigt. Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Rotälven-Anjosvarden. Inom området finns kända och okända vattenanknutna forn- och kulturlämningar som är känsliga för påverkan av exempelvis vattenvårdsåtgärder. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

7 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 5. Rotälvens avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 7

8 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Vattenförekomster i Rotälvens avrinningsområde 1 Rotälven (Aspvasseln-Österdalälven) SE Vasslen SE Nässjön SE Rymman (Dyvran - Rotnen) SE Rymman (Lövdalsbäcken - Dyvran) SE Dyvran SE Fisklösen SE Andljusen SE Skalhusbäcken SE Rymman uppströms Lövdalsbäcken SE Lövdalsbäcken SE Lövåsbäcken SE Aspvasslan (Navran - Rotälven) SE Aspvasslen (Tjystjysbäcken- Navran) SE Aspvasslen (Kolmarktjärn - Tjystjysbäcken) SE Navran SE Navarsjön SE Sigerajbäcken SE Ekologisk status Ekologisk status MKN Kemisk status Kemisk status God MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem Mora/ Mora/ Mora/ Mora/ Mora/ Mora/ Mora/ 8 5. Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

9 Löpnr Rotälvens avrinningsområde Vattenförekomster i 19 Rotnen (Rällan - Aspvasslan) SE Rotnen (Mossidammen - Rällan) SE Mossi SE Broksjön SE Rotnen (Lånan - Broksjön) SE Rotnen (Åkvandaren - Lånan) SE Rotnen (Kallbrästbäcken - Åkvandren) SE Rällan SE Storbäcken SE Mossibäcken SE Gartjärnsbäcken SE Rasskårubäck SE Lånan SE Rotnen (Nedre Rottensjön - Kallbrästbäcken) SE Nedre Rottensjön SE Rottnen (Övre - Nedre Rottensjön) SE Övre Rottensjön SE Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN God GES 2015 Hög HES 2015 Hög HES 2015 GES 2015 GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Härjedalen / Härjedalen / Härjedalen Härjedalen Härjedalen Härjedalen Härjedalen Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 9

10 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Rotälvens avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

11 Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Rotälvens avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 11

12 Miljögifter Rotälvens avrinningsområde har inga större påverkanskällor för miljögifter i ytvatten. Däremot kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter (C- och U-verksamheter). Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten på grund av att det inte finns några större betydande påverkanskällor. En vattenförekomst, Rotälven (Aspvasslen - Österdalälven, SE ) inom avrinningsområdet har provtagits för metaller inom SRK-programmet, men halterna har legat under gränsvärden och klassgränser (Tabell 1). Källor till påverkan Det finns inga större miljöfarliga verksamheter som kan bidra till föroreningsbilden i avrinningsområdet. Däremot kan mindre miljöfarliga verksamheter lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Inga förorenade områden i riskklass 1 eller 2 finns i avrinningsområdet. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status alternativt är ej e Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

13 Övergödning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Försurning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 13

14 Fysisk påverkan Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Utav områdets 35 vattenförekomster har 23 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 2). Tabell 2. Sjöar och vattendrag inom Rotälvens avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till slutbedömningen. Dessa redovisas mer i detalj i efterföljande kapitel. ID-beteckning/ Hydromorfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Hydrologi Morfologi Konnektivitet Aspvasslan (Navran - Rotälven) Vattendrag SE M Aspvasslen (Tjystjysbäcken - Navran) Vattendrag SE M Aspvasslen (Kolmarktjärn - Tjystjysbäcken) Vattendrag SE M Lånan Vattendrag SE M Lövdalsbäcken Vattendrag SE M Lövåsbäcken Vattendrag SE M Mossi Sjö SE M Navarsjön Sjö SE M Navran Vattendrag SE M Sigerajbäcken Vattendrag SE M Nässjön Sjö SE M Rotälven (Aspvasseln - Österdalälven) Vattendrag SE M Rotnen (Åkvandaren - Lånan) Vattendrag SE M Rotnen (Mossidammen - Rällan) Vattendrag SE M Rotnen (Lånan - Broksjön) Vattendrag SE M Rotnen (Rällan - Aspvasslan) Vattendrag SE M Rymman uppstr Lövdalsbäcken Vattendrag SE M Rymman (Dyvran - Rotnen) Vattendrag SE M Rymman (Lövdalsbäcken - Dyvran) Vattendrag SE M Rällan Vattendrag SE M Skalhusbäcken Vattendrag SE M Storbäcken Vattendrag SE M Vasslen Vattendrag SE M Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

15 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödesoch nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag. Dammkonstruktioner och de negativa effekter de har på ekosystemet utgör den mest dominerande fysiska påverkan inom detta område. Dämmen påverkar vattnen på flera sätt. Två av dessa som bedömts är förändringar i vattennivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan). Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög- och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv i, och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga flödesförändringar. Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock ovanligt i Dalarna. Tillståndet i miljön och källor till påverkan Tolv vattendragssträckor bedöms vara så pass påverkade av hydrologiska förändringar att det allvarligt påverkar deras djur och växtliv (Figur 5). Det finns totalt 15 dammar inom området varav två är kraftverksdammar. Dessa är kraftverks- och regleringsdammar, båda typerna har funktionen att direkt eller indirekt producera elkraft samt i viss mån användas för att minska risker för, och dämpa effekter av översvämningssituationer. Fem av dammarna saknar idag tillstånd enligt miljödomstolens register över utfärdade tillstånd, den så kallade Miljöboken. Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 15

16 Figur 4. Dammar inom Rotälvens vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Vattenreglering har många gånger en påverkan som sträcker sig långt nedströms från de anläggningar (dammar) som bedriver regleringen. I de fall där det finns flera dammar efter varandra nedströms, eller parallellt mynnande i samma sjö eller vattendrag kan effekterna ibland adderas eller i vissa fall dämpas. För samtliga dammar inom området saknas detaljerad kännedom om hur regleringen utförs i praktiken, varför det inte säkert gått att bedöma graden av regleringspåverkan. Trots att flertalet vattendrag inom Rotälvens avrinningsområde inte är påverkade av aktiv reglering från dammar, bedöms ändå ytterligare tolv vara utsatta för hydrologisk Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

17 påverkan. Detta beror på att vattendragen ifråga är flottledsrensade och har därmed en förändrad hydrologi som består i att flödeshastigheten (specifik flödesenergi) är högre än vad den skulle vara vid orensade förhållanden (Tabell 3, Figur 5). Figur 5. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Rotälvens avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 17

18 Tabell 3. Sjöar och vattendrag inom Rotälvens avrinningsområde som bedömts vara så pass hydrologiskt påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv. ID-beteckning/ Hydrologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Reglering Rensning Lånan Vattendrag SE M Lövdalsbäcken Vattendrag SE M Navran Vattendrag SE M Sigerajbäcken Vattendrag SE M Rotälven (Aspvasseln - Österdalälven) Vattendrag SE M Rotnen (Åkvandaren - Lånan) Vattendrag SE M Rotnen (Mossidammen - Rällan) Vattendrag SE M Rotnen (Lånan - Broksjön) Vattendrag SE M Rotnen (Rällan - Aspvasslan) Vattendrag SE M Rymman uppstr Lövdalsbäcken Vattendrag SE M Rymman (Dyvran - Rotnen) Vattendrag SE M Rymman (Lövdalsbäcken - Dyvran) Vattendrag SE M Rällan Vattendrag SE M Skalhusbäcken Vattendrag SE M Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Regleringspåverkan har inte kunnat bedömas och därför anges inga åtgärder. Inom området finns dock 15 reglerings- och kraftverksdammar som kan ha en sådan påverkan att deras verksamhet behöver anpassas för att minimera den biologiska skada de orsakar. Flottledsrensade vattendrag åtgärdas genom att vattenfårans utseende restaureras så att den återfår ett utseende och en funktion som liknar den som var innan rensningarna genomfördes (se mer under kapitlet om morfologi nedan). För att uppnå god ekologisk status i alla hydrologiskt påverkade vattenförekomster med avseende på flottledsrensning, krävas att samtliga dessa åtgärdas (Tabell 3). Genomförda och pågående åtgärder En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag. Aspvasslen (Kolmarktjärn - Tjystjysbäcken) (SE ) Flottledsrestaurerad 2006 av s kommun. Aspvasslen (Tjystjysbäcken - Navran) (SE ) Flottledsrestaurerad 2005 av s kommun. Aspvasslan (Navran - Rotälven) (SE ) Flottledsrestaurerad 2006 av s kommun. Rymman uppströms Lövdalsbäcken (SE ) Projekterad för flottledsåterställning 2012 av Mora kommun. Dyvran (SE ) Flottledsrestaurerad 2008 av Mora kommun Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

19 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Begreppet innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här. Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter. Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis sjövandrande öring, lax och ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad fortplantningsframgång eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd. Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan). Tillståndet i miljön och källor till påverkan 21 av de 35 vattenförekomsterna inom detta område bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge allvarliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 6, Tabell 4). Inom området finns också två kända naturliga vandringshinder som definitionsmässigt inte utgör några problem. Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 19

20 Figur 6. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Rotälvens avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

21 Tabell 4. Sjöar och vattendrag inom Rotälvens avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv. ID-beteckning/ Konnektivitetsstatus Antal vandringshinder: Vattnets namn Vattenkategori EUCD i huvudfåra i biflöden Aspvasslan (Navran - Rotälven) Vattendrag SE M 2 0 Aspvasslen (Tjystjysbäcken - Navran) Vattendrag SE O 2 1 Aspvasslen (Kolmarktjärn - Tjystjysbäcken) Vattendrag SE M 3 0 Lövåsbäcken Vattendrag SE M 1 0 Mossi Sjö SE M 1 0 Navarsjön Sjö SE O 1 1 Navran Vattendrag SE M 1 0 Sigerajbäcken Vattendrag SE M 1 0 Nedre Rottensjön Sjö SE D 1 0 Nässjön Sjö SE M 1 0 Rotälven (Aspvasseln - Österdalälven) Vattendrag SE O 2 4 Rotnen (Kallbrästbäcken - Åkvandren) Vattendrag SE M 1 0 Rotnen (Nedre Rottensjön - Kallbrästbäcken) Vattendrag SE M 1 0 Rotnen (Åkvandaren - Lånan) Vattendrag SE M 4 0 Rotnen (Mossidammen - Rällan) Vattendrag SE M 1 0 Rotnen (Rällan - Aspvasslan) Vattendrag SE M 2 0 Rymman (Dyvran - Rotnen) Vattendrag SE M 1 0 Skalhusbäcken Vattendrag SE M 4 0 Storbäcken Vattendrag SE M 1 0 Vasslen Vattendrag SE O 1 1 Övre Rottensjön Sjö SE D 1 0 Källor till påverkan Inom Rotälvens avrinningsområde är det dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 4, Figur 4). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Nästan samtliga vattenförekomster inom området har bedömts vara påverkade av vandringshinder i form av dammar (Figur 6). För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att alla 15 hinder inom detta område åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförende av åtgärder. Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 21

22 Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön. Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd), och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas. Nedanstående vatten har bedömts vara högprioriterade med avseende på att de behöver fria vandringsvägar. Rotälven (Aspvasseln - Österdalälven) SE Nästan längst ned i detta vattendrag, vid Rot, finns en damm som hindrar fisk att vandra mellan Rotälven och Österdalälven. Rotälvens vattensystem har ursprungligen varit ett viktigt lek- och uppväxtområde för öring som årligen vandrade upp hit från sjön Siljan. Denna vandringsväg är i nuläget avstängd på grund av att det finns flera dammar i Österdalälvens nedre lopp. Dammen vid Rot är en av flera som behöver öppnas för fiskvandring för att kunna tillgängliggöra Siljansöringens tidigare lek- och uppväxtplatser. Navarsjön (SE ) Sjön hyser bland annat öring som för sin fortlevnad i är i stort behov av öppna vandringsvägar gentemot till- och frånrinnande vattendrag. I detta fall är det dammen vid sjöns utlopp som behöver åtgärdas för att öppna vandringsmöjligheter till vattendragen nedströms. För några av dammarna inom området saknas detaljerad information om deras påverkan som vandringshinder. Genomförda och pågående åtgärder Rotälven (Aspvasseln - Österdalälven) (SE ) Vid det övre kraftverket i Rot har länsstyrelsen ett pågående tillsynsärende som handlar om att kontrollera hur villkoren i tillståndet efterlevs. Enligt tillståndet ska det finnas fiskväg förbi detta kraftverk men denna fungerar inte tillfredsställande i dagsläget. Kraftverksägaren jobbar nu ned att ta fram ett förslag på en ny utformning av fiskväg och därefter ta kontakt med Länsstyrelsen Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

23 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Rensningar utförda under flottningsepoken under 1900-talet utgör den största morfologiska påverkan inom Rotälvens avrinningsområde (exempelvis rätning, rensning och markanvändning). Flottledsrensningar innebär att större stenar och block flyttades från vattenfåran till kanten av vattendraget. Ibland sprängdes till och med större block och hällar. Dessa ingrepp innebar att vattenfårans bredd smalnades av, vattenhastigheten ökade och de akvatiska livsmiljöernas variationsrikedom minskade, med betydande påverkan på de vattenlevande arterna som följd. Negativ morfologisk påverkan kan också orsakas av förändringar i vattnens närmiljöer och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark orsakar påverka livsmiljöerna i vattnet. En sjö inom området har bedömts vara så pass påverkad av markanvändningen i närområdet att det allvarligt påverkar vattnets ekologiska status. Det kan röra sig om exempelvis strandskoning, hårdgjorda ytor, jordbruksmark eller byggnationer i eller i anslutning till vattnet. Tillståndet i miljön En sjö och 14 vattendrag har bedömts vara så påverkade av rensningar och markanvändning i vattnens närområde att de inte uppnår god ekologisk status (Tabell 5, Figur 7). De flesta fall av morfologisk påverkan i vattendrag inom området kan härröras till rensningar från flottningsepoken på 1900-talet, men i fyra fall bedöms dessutom andelen konstgjord eller brukad mark inom vattendragens närområde (inom 30 meter från stranden) vara så pass betydande att det bidrar ytterligare till att påverka vattendragens växt och djurliv negativt. Vasslen (SE ) Vattendraget har förutom att det är flottledsrensat, bedömts ha en så pass stor andel konstgjord eller brukad mark inom vattendragets närområde (inom 30 meter från stranden), att det ytterligare påverkar vattendragets växt och djurliv negativt. Rymman (Dyvran - Rotnen) (SE ) Vattendraget har förutom att det är flottledsrensat, bedömts ha en så pass stor andel konstgjord eller brukad mark inom vattendragets närområde (inom 30 meter från stranden), att det ytterligare påverkar vattendragets växt och djurliv negativt. Rymman (Lövdalsbäcken - Dyvran) (SE ) Vattendraget har förutom att det är flottledsrensat, bedömts ha en så pass stor andel konstgjord eller brukad mark inom vattendragets närområde (inom 30 meter från stranden), att det ytterligare påverkar vattendragets växt och djurliv negativt. Rotälven (Aspvasseln - Österdalälven) (SE ) Vattendraget har förutom att det är flottledsrensat, bedömts ha en så pass stor andel konstgjord eller brukad mark inom vattendragets närområde (inom 30 meter från stranden), att det ytterligare påverkar vattendragets växt och djurliv negativt. Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 23

24 Nässjön (SE ) Sjön har bedömts ha en så pass stor andel konstgjord eller brukad mark inom sjöns närområde (inom 30 meter från stranden), att det kan påverka sjöns växt och djurliv negativt. Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Rotälvens avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

25 Tabell 5. Vatten inom Rotälvens vattensystem som har ett miljötillstånd med avseende på morfologisk påverkan, som gör att det inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status ID-beteckning/ Orsaker: Morfologiskt Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Rensning Närmiljö Lånan Vattendrag SE M Lövdalsbäcken Vattendrag SE M Navran Vattendrag SE M Sigerajbäcken Vattendrag SE M Nässjön Sjö SE M Rotälven (Aspvasseln - Österdalälven) Vattendrag SE M Rotnen (Åkvandaren - Lånan) Vattendrag SE M Rotnen (Mossidammen - Rällan) Vattendrag SE M Rotnen (Lånan - Broksjön) Vattendrag SE M Rotnen (Rällan - Aspvasslan) Vattendrag SE M Rymman uppstr Lövdalsbäcken Vattendrag SE M Rymman (Dyvran - Rotnen) Vattendrag SE M Rymman (Lövdalsbäcken - Dyvran) Vattendrag SE M Rällan Vattendrag SE M Skalhusbäcken Vattendrag SE M Källor till påverkan Inom Rotälvens avrinningsområde har flottningsverksamhet bedrivits i flera vattendrag och det är denna numera avslutade verksamhet som bedöms utgöra den mest betydande morfologiska påverkan inom avrinningsområdet (Tabell 5). Andelen artificiell markanvändning (aktivt brukad mark och anlagda/hårdgjorda ytor) i vattnens närområde upp till 30 meter från strand och svämplan, är ett mått på denna typ av fysisk påverkan. Svämplanet utgör den strandnära zon kring vattnet som regelbundet översvämmas och som är viktig för många vattenlevande växter och djur, exempelvis som lekområde för fisk. Situationer och/eller förhållanden där vattnens strandzon eller svämplan förändrats avsevärt, utgör en betydande påverkan på vattnets ekologi. För mer detaljerad information om graden av morfologisk påverkan av vattnen i detta område hänvisas till VISS-databasen ( Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Flottledsrensning ger huvudsakligen lokal påverkan på växt och djurliv och åtgärderna som behövs är likaså oftast lokala, det vill säga problem och åtgärder som behövs ligger på samma plats. Ibland kan dock vattendrag vara viktiga lek- och uppväxtområden för fiskbestånd inom ett mycket större område och i sådana fall kan påverkan som identifierats ligga långt ifrån de åtgärder som behöver genomföras. Likväl finns i sådana fall även påverkan lokalt där åtgärderna för det mer avlägsna problemet behöver sättas in. Alla flottledsrensade vattendrag inom området behöver restaureras för att samtliga vattendrag ska uppnå acceptabla livsmiljöer för djur- och växtliv. Vissa vattendragssträckor kräver även att anslutande sträckor åtgärdas. Detta är viktigt att beakta vid prioriteringssituationer. För exempelvis Rotälven (Aspvasseln Österdalälven, Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 25

26 SE ) krävs det åtgärder för flera vatten både upp- och nedströms för att älven ska anses vara ett ekologiskt funktionellt vattenekosystem. Vatten med omfattande påverkan på närområde och svämplan kan åtgärdas genom förändrad markanvändning i vattnens närmiljöer. Exempelvis genom att återställa kantzoner som är bevuxna med naturlig vegetation och vid högflöden tillåts översvämmas. Detta gynnar många arter i vattnen, men även arter som lever just i kantzonen och som är beroende av naturlika förhållanden. De vatten som behöver åtgärder är desamma som redovisas under avsnitten om Tillstånd i miljön och Källor till påverkan (Figur 7, Tabell 5). Det beror på att problem med närområden (kantzoner) ur hydromorfologisk synpunkt är lokala. Det kan dock finnas andra miljöproblem förknippande med kantzoner som har påverkan som sträcker sig längre nedströms (exempelvis övergödning). Åtgärder mot andra typer av miljöproblem kan vara desamma som de mot morfologiska problemen, men kan ibland behöva vara mer långtgående. Dessa beskrivs i så fall under respektive miljöproblem Det förekommer även annan morfologisk påverkan inom detta område, men den är dåligt kartlagd. Det kan därför finnas ytterligare behov av åtgärder i fler vatten än vad som redovisas här. Genomförda och pågående åtgärder En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag. Aspvasslen (Kolmarktjärn - Tjystjysbäcken) (SE ) Flottledsrestaurerad 2006 av s kommun. Aspvasslen (Tjystjysbäcken - Navran) (SE ) Flottledsrestaurerad 2005 av s kommun. Aspvasslan (Navran - Rotälven) (SE ) Flottledsrestaurerad 2006 av s kommun. Rymman uppströms Lövdalsbäcken (SE ) Projekterad för flottledsåterställning 2012 av Mora kommun. Dyvran (SE ) Flottledsrestaurerad 2008 av Mora kommun Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

27 Referenser Melin M., Edman J., Danielsson H Åtgärdsplan för flottledsrensade vattendrag i Dalarnas län. Rapport 2012:12. Länsstyrelsen Dalarna. SMHI SMHI Vattenwebb. ( ). Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 27

28 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Rotälvens avrinningsområde för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Rotälven (Aspvas- Vatten Inga ämnen överskred Inga ämnen var förhöjda seln - Österdalälven) 2011 gränsvärden SE Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

29 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna Rotälvens avrinningsområde 29

30 30 5. Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015