Kunskapsunderlag för delområde
|
|
- Torbjörn Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsunderlag för delområde 20. Siljans näravrinningsområde Version
2 2 20. Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 6 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Undersökningar och övriga insatser Genomförda och pågående åtgärder Övergödning Tillståndet i miljön Försurning Tillståndet i miljön Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Externa bilagor Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 3
4 Sammanfattning Siljans näravrinningsområde ligger till hälften i Mora kommun och den övriga halvan delas mellan kommunerna Orsa, Leksand och Rättvik. Inom området finns tio riksintressen för kulturmiljövård varav flera är vattenanknutna. Sjön Siljan har genom tiderna varit en viktig knutpunkt i landskapet och omgivningen är rik på kulturmiljöer från alla historiska perioder. De äldsta lämningarna härrör från istiden och har påträffats utmed Siljans östra sida. Samhällen och näringar runt Siljan har knutits samman av transport över vattnet, en tradition som fortfarande hålls vid liv med de årliga kyrkbåtsroddarna. Runt sjön finns fortfarande fina båthusmiljöer som visar på sjöns stora betydelse för transport och fiske. Flottningen över Siljan har varit omfattande och det finns belägg för att flottningen skett så tidigt som 1600-talet, men kan även ha förekommit tidigare än så. Siljans näravrinningsområde präglas av metallbearbetning och sågverk. Dock finns denna typ av verksamheter endast på ett fåtal platser runt Siljan, avrinningsområdets största vattenförekomst. På grund av Siljans stora vattenvolym är det troligt att miljögiftspåverkan från områdets verksamheter reduceras tack vare den utspädning som sker i Siljan. Däremot finns det en stor risk att miljögifter lokalt kan ha en stor negativ påverkan på vattenmiljön. Området har kända problem med försurning och övergödning Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
5 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Glistjärn, med vattenanknutna livsmiljöer i form av naturligt eutrofa sjöar. Större delen av området utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt miljöbalken. I området ligger också naturreservatet Vinäsgraven. Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är Siljan med biflöden utpekad ur fiskesynpunkt. Motiven är främst den så kallade Siljansöringen. Själva Siljan är även utpekad ur naturvårdsynpunkt. Fyra av de allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområden, Garsås (2001), Gesunda (2004), Sundet (1990) och Barkdal (1990). Den nyare vattentäkten Mjälgen saknar skydd. Det finns vidare ett vattenskyddsområde vid den nedlagda Almo allmänna vattentäkt som inte upphävts ännu. Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 5
6 Kulturmiljö Siljan har genom alla tider varit en viktig knutpunkt i landskapet. Området är rikt på kulturmiljöer från alla perioder och olika typer av brukande. Utmed östra sidan av Österviken vid Siljan, har några av de äldsta fynden från mänsklig aktivitet påträffats, vilket visar en tidig närvaro med vattenanknutna kulturyttringar, direkt efter istiden. Transport över vatten har varit väldigt viktig för att knyta samman samhällen och näringar runt Siljan, något som fortfarande hålls vid liv traditionellt med de årliga kyrkbåtsroddarna. Runt sjön finns fortfarande fina båthusmiljöer som visar på sjöns stora betydelse för transport och fiske. Runt Siljan finns ett flertal gravar och gravfält i sjönära läge. Flottningen över sjön har varit omfattande. Flottning på Siljan finns belagd från talet men kan ha förekommit tidigare. Mångåns flottning beskrivs som omfattande och med stort behov för återställningsåtgärder. Då inga större återställningsåtgärder genomförts kan det finnas välbevarade kulturmiljöer knutna till flottning och annan näring som bör särskilt beaktas. Siljan är reglerad och vid lågvatten kan fornlämningar framträda som vanligtvis ligger under vatten. Inom området finns tio riksintressen för kulturmiljövård varav flera är vattenanknutna. Exempel på dessa är Sollerön 1, Skejsnäset 2, Digernäset 3 och Lissön 4. Riksintresseområdet Grändenbyarna 5 ligger inom området och består av en centralbygd samt industrimiljön Kullsbergs kalkbruk. Vattenavrinningsområdet ingår i ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005), Siljansområdet, och har en mångfald av vattenanknutna kulturvärden. Inom området finns 27 områden sedda som övriga intressen för kulturvård, kopplade främst till bebyggelse- och fornlämningsmiljöer. Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet, delvis för dess kulturvärden. Fornminnesinventering i området har skett åren 1967, 1969, 1972, 1993 samt Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag och sjöar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
7 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 20. Runns näravrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 7
8 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Vattenförekomster i Siljans näravrinningsområde 1 Siljan SE Hedbäcken SE Styrsjön SE Almoån SE Saluån SE Ammtjärnsån SE Hosjön SE Bysjön SE Myrbäcken SE Åbäcken SE Mångån (Mångsjön - Siljan) SE Mångån (Norra Fjärden - Mångsjön) SE Norra Fjärden SE Ekorrån/Rossbergsån SE Långsjön SE Oloksån SE Grundmången SE Mångån SE Fuån SE Fuån SE Ekologisk status Ekologisk status God MKN GES 2027 GES 2027 GES 2015 Kemisk status Kemisk status God MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem Leksand, Mora, Rättvik Leksand Leksand Leksand Leksand, Rättvik Rättvik Rättvik Rättvik Mora,Rättvi k Leksand Mora, Mora, Mora, Mora, Mora, Mora, Mora, Mora, Mora, Mora, Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
9 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Löpnr näravrinningsområde status status Vattenförekomster i Siljans Ekologisk Kemisk MKN MKN F Ö FP M Kommun 21 Tjärnbäcken Mora, SE Mellan Öster- och Västertjärnen Mora, SE Fuån (N Fåsjön - S Fåsjön) God GES 2015 Orsa SE Gesundån Mora, SE Bossån SE Mora, 26 Björnån God GES 2015 SE Mora, 27 Bossån GES 2015 SE Mora, God 28 Vålbäcken SE Mora, Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 9
10 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Siljans näravrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
11 Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Siljans näravrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 11
12 Miljögifter Avrinningsområdet präglas av metallbearbetning och sågverk, men dessa typer av verksamheter finns endast på få platser runt Siljan som är den största vattenförekomsten inom avrinningsområdet. Eftersom Siljan är en mycket stor vattenförekomst är det troligt att det sker en utspädning av miljögifter som lokalt sprids i miljön, däremot finns det stor risk att miljögifterna lokalt kan ha en stor negativ påverkan på vattenmiljön. Tillståndet i miljön Inom Siljans näravrinningsområde har inga vattenförekomster uppmätta problem med miljögifter (Tabell 1), däremot finns det en risk att Siljans näravrinningsområde lokalt har problem med miljögifter. Provtagning för analys av miljögifter har skett i en vattenförekomst inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som e. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som riskerar att ej uppnå god kemisk. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter. Siljan (SE ) Vattenförekomsten uppnår god kemisk status, men det finns en risk att den kemiska statusen påverkas negativt. I sediment och vattenprover har ett flertal organiska miljögifter uppmätts i Siljans nordligaste delar, men inga av de påträffade ämnena översteg några gränsvärden eller klassgränser för sediment eller ytvatten. Däremot är halterna av PAH:er i sedimenten förhöjda. Det finns verksamheter i Mora, Rättvik och Vikarbyn som lokalt kan ha en mycket stor påverkan på Siljan. Vid Mora och Rättvik bedrivs metallbearbetning (se Källor till påverkan för detta delavrinningsområde (20), men även för delområde 15 och 19), och i Mora och Vikarbyn finns det sågverk med pentaklorfenoldoppning och impregnering (se Källor till påverkan nedan). Sågen i Vikarbyn har även doppat virke i karbendazim. Båda dessa bekämpningsmedel är mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan därmed ha stor negativ effekt i närliggande vattenmiljö. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Det finns totalt 26 pågående tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter inom detta avrinningsområde (Figur 4). Sju av dessa är täkter med en liten miljöpåverkan. Mora-Siljan flygplats är den enda A-verksamheten. Fyra avloppsreningsverk (ARV) är verksamma i området, dessa är Siljansnäs, Lerdals, Tällbergs och Solvikens ARV. Det finns inga uppgifter om utsläpp av miljögifter från dessa ARV till vatten sker, men vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Olika branscher utgör resten av verksamheterna på B-nivå. Bland annat metallbearbetning (AB WIBE), ytbehandling av metall (Ovako Mora) och avfallsförbränning (Mora) som Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
13 också är så kallade IPPC-anläggningar. Andra verksamheter i området är sågverk, ytbehandling, mellanlagring av farligt avfall, fiskodling, värmeverk med flera. Det är framförallt metallbearbetning och ytbehandlingsverksamheterna som bidrar till utsläpp av framförallt metalliska föreningar till vatten. Förbränningsanläggningarna bidrar med diffusa utsläpp av bland annat metaller och dioxiner till luft. Hanteringen av kemikalier i fiskodlingarna har hittills varit så pass begränsad att den i allmänhet utgör ett litet problem i fiskodlingarna. Vissa kemikalier används bland annat som behandling mot olika sjukdomar. Antibiotika används för medicinering av fisksjukdomar. Antibiotika kan spridas till omgivningen med foderrester och avföring från odlingen. Förutom tillståndspliktiga verksamheter kan mindre, miljöfarliga verksamheter (C- och U- verksamheter) ha en lokal påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Siljans näravrinningsområde. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 13
14 Förorenade områden Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Siljans näravrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Sammanlagt 185 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har sammanlagt 54 objekt tilldelats riskklass 3 och 4, två objekt tilldelats riskklass 1 och 13 riskklass 2. Det är två nedlagda sågverk som har tilldelats riskklass 1; Ströms sågverk och Vikarbysågen. Förorenade områden i riskklass 2 består av fem nedlagda kommunala avfallsdeponier (Åkerö, Kullberg, Färnäs, Siljansnäs, Igelberget), ett sågverk med doppning (Saxviks sågverk) och Siljansnäs sågverk som utförde träimpregnering. Två nedlagda verksamheter utförde ytbehandling av metallprodukter. Bland förorenade områden i riskklass 2 finns även en kemtvätt, oljedepå samt drivmedelshantering Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
15 Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 1 Ströms sågverk Sågverk med doppning Pentaklorfenol, PAH, dioxin, kadmium Siljan (SE ) 1 Vikarbysågen Sågverk med doppning Pentaklorfenol, Benomyl, dioxin, Siljan (SE ) karbendazim, oljor, alifatiska kolväten 2 Saxviks sågverk Sågverk med doppning Pentaklorfenol, dioxin Siljan (SE ) 2 Siljans sågverk Träimpregnering Arsenik, koppar, krom Siljan (SE ) 2 Trio Kemtvätt, Moragatan Kemtvätt - med lösningsmedel Perkloretylen, freon Siljan (SE ) 2 Sediment vid Bärsbäck (Bergskans metallisering) Sediment BKL 2 Ev metallförorenat (Cu, Cr, Pb, Ni, Zn) sediment i vik vid Bärsbäck orsakat av utsläpp av processvatten till dagvattnet från Bergskans metallisering AB Siljan (SE ) 2 Ovako Mora AB Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer 2 AB Wibe Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Krom inkl. 6-värt från hård förkromning. Cr VI uppmätt i grundvattnet. Oljor, trikloretylen, zink, syror Siljan (SE ) via Missbäcken Siljan (SE ) via dike 2 Åkerö avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, jord & massor. Metaller 2 Färnäs avfallstipp 1 Kommunal avfallsdeponi Industriavfall, hushållsavfall, byggavfall, skrot 2 Siljansnäs soptipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, jord & trädgårdsavfall. Metaller, oljor, PAH Bäck (SE ), Yttre vattenskyddsomr åde Vinbäcken (SE ) Siljan, Alviken (SE ) via bäck 2 Igelbergets avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushålls & miljöfarligt avfall, slam, aska sjukhus-, industri-, byggavfall, park & trädgårdsavfall. PAH metaller, fenol, oljor Bäck (SE ) Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 15
16 Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 2 Industritipp för Kullsbergs kalkbruk Industrideponier Aska, gummi, tegelavfall, kalkrestprodukter,. Metaller, arsenik, PAH, svavel, kalcium Bysjön/Glistjärn (SE ) 2 Boggs grus AB Drivmedelshantering Petroleumprodukter, oljor, metaller, mm. 2 AB Svenska Shells depåanläggning Oljedepå Metaller alifatiska & aromatiska kolväten, MtBE, BTE, PAH Dagvatten leds till bäck som mynnar ut i Siljan (SE ) Dagvatten leds till bäck som mynnar ut i Siljan (SE ) Vikarbysågen På fastigheten Vikarbyn 42:41 har det bedrivits sågverksamhet sedan tidigt 1900-tal fram till 1989 då verksamheten lades ner. Enligt muntliga uppgifter har doppningen genomförts för att motverka uppkomst av grönmögel och blånadssvamp på sågade trävaror. Detta utfördes i ett kar på fastigheten varefter brädorna lades upp för torkning. Ämnet som användes för doppningen var enligt uppgift benomyl som är ett kemiskt bekämpningsmedel som i nedbrytningsprocessen i mark och vatten bildar ämnet karbendazim. När doppningen påbörjades är oklart men den upphörde 1984 då benomyl förbjöds i Sverige. Förutom sågning och doppning har det inom verksamheten funnits en fastbränslepanna (som eldats med främst spill från verksamheten), en verkstad för fordon samt en hydrauldriven kran för upptag av timmer från sjön. I områdets södra del påträffades under den genomförda undersökningen massor som kan härledas till en tänkbar deponi för städbark, aska och så vidare. I områdets södra del, i anslutning till järnvägen, har även ett upplag av kreosotimpregnerade slipers funnits. Detta upplag som utgjordes av ditkörda slipers tillhörde SJ (Banverket). Sågverksamheten sista verksamhetsutövare var Stora Kopparberg Bergslag AB som fram till nedläggningen 1989 drev sågen. På 1990-talet köptes fastigheten av Rättviks Lådfabrik som 2002 köptes upp av AB Karl Hedin som nu äger fastigheten. Jordprover har analyserats med avseende på metaller, oljekolväten och bekämpningsmedel (karbendazim, och pentaklorfenol) samt dioxin. I en provpunkt, vid smörjgropen, påträffades förhöjda halter av organiska föroreningar i form av alifater. Halterna är upp till 8 gånger högre än det generella riktvärdet för känslig mark (KM). Dioxin har uppmätts i halter över det generella riktvärdet för KM vid två provpunkter. Rester av bekämpningsmedlet karbendazim har uppmätts i en provpunkt i halter som överskrider holländska riktvärden för jord med cirka 12 gånger. Bekämpningsmedlet pentaklorfenol har påträffats i en provpunkt och låg då strax över generella riktvärdet för KM (Östman 2009). Siljanssågen Vid Siljanssågen har impregnering av sågat virke bedrivits under åren För impregnering användes ett metallsalt som innehöll arsenik, koppar och krom. Inom området förekommer arsenik i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) i flertalet punkter. Förhöjda halter av arsenik har Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
17 även påträffats i grundvattnet söder om impregneringsområdet (Westerlund och Bergquist 2010). Saxviken Inom området Saxviken har sågverksamhet bedrivits sedan Verksamheten har bedrivits främst av Saxvikens Sågverks Aktiebolag och Ströms Sågverks Aktiebolag. Verksamheten vid Saxvikens sågverk drevs vidare efter aktiebolagets likvidation under verksamhetsutövarna Domänverket, Aktiebolaget Statens skogsindustrier (ASSI) respektive Siljans Sågverks Aktiebolag tillsammans med Fredells Trävaru Aktiebolag. Ströms sågverk bedrevs enkom av Ströms Sågverks Aktiebolag fram till nedläggningen. Sammanlagt bedrevs denna typ av verksamhet i nästan 90 år inom det aktuella området innan den upphörde runt Det som orsakade föroreningar var förutom kolning främst doppning och besprutning av virke inom sågverksamheten. Inom det för undersökningen aktuella området, Ströms sågverk, finns idag bostäder och strövområde. F.d. Ströms sågverk Området där Ströms sågverk tidigare låg är lokaliserat vid Siljans strand och utgörs i dagsläget av bostadsfastigheter och rekreationsområde. Halterna dioxin (TCDDekvivalenter) i gräsmattorna vid bostadshusen varierar mellan ng/kg TS. Att samtliga av dessa provytor har höga halter är inte förvånande eftersom den ursprungliga mulljorden i området har skrapats ihop, sorterats och lagts ut som anläggningsjord. Bland annat har jord från området kring doppningskaret, vilket ofta är den mest förorenade platsen inom sågverksområden, använts på det sättet. Detta förfarande gör att halterna i den ytliga jorden blir relativt jämnt fördelade. Det betyder också att i vissa gräsmattor förekommer dioxin troligen enbart i den ditlagda anläggningsjorden medan det i andra gräsmattor, exempelvis nära doppningskaret, finns höga halter även under ditlagd jord. Medelvärdet för halterna dioxin i gräsmattorna är 550 ng/kg TS (8 provytor) vilket skiljer sig från de halter på 200 respektive 220 ng/kg TS som uppmättes i de större provytorna i gräsmattorna i förstudien (Björkman 2012). I de övriga analyserade ytproven varierar halterna dioxin mellan ng/kg TS. Halterna förefaller vara högre kring de potentiellt förorenade verksamheterna av typen spån- och barktipp/spånhus/hyvleri, doppningen och virkestorken. Höga halter dioxin har också uppmätts där ingen tydlig koppling till en särskild verksamhet kan göras. Lägre halter dioxin har uppmätts i ytterkanterna av området i norr och väst där förorenande verksamhet inte bedrivits i samma omfattning. I strandområdet i norr har det också förmodligen fyllts ut med massor efter att sågverket lades ned. Vid spån- och barkdeponin har två grundvattenprov tagits och analyserats. Det ena provet analyserades inklusive partiklar och uppvisade en mycket hög halt dioxin (0,87 ng/l). Det andra provet dekanterades (partiklar tilläts sjunka) innan analys och dioxin gick då inte att detektera. Ett sedimentprov har analyserats vari dioxin med en halt strax under det kanadensiska riktvärdet PEL (Probable Effect Levels) har konstaterats. PEL är ett riktvärde som indikerar när >50 % av de akvatiska livsformerna påverkas negativt. I jämförelse med riktvärdet ISQG (Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines), vilket är en halt under vilken negativa ekologiska effekter är ovanliga (<25%) är halten ca 22 ggr över riktvärdet (Eriksson 2012). F.d. Saxviks sågverk Saxviks sågverk låg söder om Mora centrum intill Saxviken. I området ligger idag vårdlokaler och bostadshus. Provtagning visar att dioxiner förekommer inom området Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 17
18 men man har inte hittat spår efter klorfenoler. Vid Saxnäs vårdlokaler påträffades dioxiner på djupet 3,1 3,9 meter. Jordprover från ytligare jordlager innehåller inte dioxiner i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (Engström 2009, Lidén 2009). Undersökningar och övriga insatser Siljan (SE ) Sedimentprovtagning av branschtypiska föroreningar för sågverk, träimpregnering och metallbearbetning, exempelvis dioxiner, pentaklorfenol, karbendazim, tungmetaller och PAH:er. Genomförda och pågående åtgärder Siljans sågverk Efterbehandlingsåtgärder vidtogs delvis 1976 i form av borttagning av impregneringsutrustning. Ovako Mora AB En sanering av marken genomfördes år 2000 på platsen där containers med metallhydroxidslam (kromhaltigt avfall) stått. Även efter saneringen uppmättes förhöjda halter av krom i marken och i grundvattnet (Lidén 2010a, Lidén 2010b). Kvarvarande Cr 3+ binder hårt till marken och därför minskar riskerna att det sprids till omgivande vattendrag. Företaget har till kommunen tillsynsmyndigheten lämnat in en anmälan om behandling av förorenat grundvatten. Grundvatten från det förorenade området pumpas upp satsvis och reduktionsmedel tillsätts för att reducera mobilt Cr 6+ till Cr 3+ som binds hårt till fast material i marken. Vattnet tappas efter kontrollerande provtagning ner i en infiltrationsanläggning inom fastigheten för att säkerställa reduktion. Det förorenade grundvattnet kontrolleras månadsvis och grundvattnet från infiltrationsanläggningen kvartalsvis. Åkerö avfallstipp Täckt med jord. Täckningen är sämre i tippkanterna. Färnäs avfallstipp Deponin är helt täckt. Siljansnäs soptipp Deponin är täckt med jord men bristfälligt nedanför slänter. Igelbergets avfallstipp Deponin är täckt. Saxviks sågverk En viss schaktning i samband med bygget av vårdcentralen. Ströms sågverk Schaktningsarbete i samband med husbygge. Boggs grus AB Sanering av oljeföroreningar i dike vid fastighetens nordöstra sida Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
19 Moravatten AB har haft problem med olja i det dike som passerar Boggs Grus ABs fastighet och till vilket verksamhetens dagvatten tillförs, samt stora problem med oljor i dagvattenledningen nedströms fastigheten inklusive klagomål från boende efter dagvattendiket nedströms industriområdet. Moravatten AB har spolat den privata dagvattenkulvert som löper från järnvägen genom fastigheten till kommunens dagvattenledning, och även installerat oljeavskiljare i ledningen nedströms industriområdet, spolat hela dagvattenledningen, samt sanerat bäcken ut till Siljan. AB Svenska Shells depåanläggning Schaktning av oljeförorenad jord under järnväg vid järnvägslossningen samt sanering efter spillolycka. Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 19
20 Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 6. Bedömning av fosforstatus i Siljans näravrinningsområde. I de fall då vattnet anges som klassat saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
21 Försurning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 7. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom Siljans näravrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 21
22 Figur 8. Pågående kalkningsåtgärder i Siljans näravrinningsområde Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
23 Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 23
24 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 9. Dammar inom Siljans vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
25 Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Siljans näravrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 25
26 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 11. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Siljans näravrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
27 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 12. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Siljans näravrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 27
28 Referenser Björkman P Förstudie Ströms f.d. sågverksområde. Ramböll Sverige AB Engström, A Strömsgården fd Saxvikens sågverk. PM. Sweco Environment AB. Eriksson M Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs. Ramböll Sverige AB. Lidén, O Strömsgården f d Saxvikens sågverk, kompletterande undersökning juli PM. Sweco Environment AB Lidén P. 2010a. Anmälan om behandling av förorenat grundvatten. Sweco Environment AB Lidén P. 2010b. Kontroll av markförorening Ovako Mora. Sweco Environment AB Westerlund, L., Bergquist, L Siljansågen Miljöteknisk markundersökning. WSP Östman, P Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2. Undersökning av Vikarbysågen i Rättvik. Sweco Environment AB Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
29 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Siljans näravrinningsområde för matriserna vatten och sediment. Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Siljan Vatten SE Sediment PAHer Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 29
30 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
31 Länsstyrelsen Dalarna Siljans näravrinningsområde 31
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö Version 1.0 2015-04-28 2 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merGeo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Version 1.0 2015-03-27 2 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 19. Enåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-29 2 19. Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merFörorenade områden. Underlag till ÖP16
Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 36. Bynorets avrinningsområde Version 1.0 2015-04-09 2 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 15. mellan Siljan och Version 1.0 2 15. mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö...
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merLänsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015
i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 Datum: 2014-10-30 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merMiljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping
Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK
Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Norråker () 0-0-03 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 23. Görälvens avrinningsområde Version 1.0 2015-05-08 2 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merLänsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017
Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 Datum: 2014-10-13 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende
Läs merÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1
ÖSTRA HAMNEN Bilaga 1 Bilaga 2 KVARTER BRÄNSLET Kollagring ca. 1940-1970. Från 1970-talet har verksamheten bestått i Järn, plåt- och stålhantering. Färg- och lösningsmedelshantering inomhus. Dieseltankanläggning.
Läs merNågot om efterbehandling och sanering
Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller
Läs merPM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun
Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,
Läs merLänsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016
i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 Datum: 2015-10-29 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
Läs merSedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen
Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)
Läs merUndersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Läs merMiljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län
Miljöaspekter inför och under saneringen Ale kommun, Västra Götalands län Orientering Nationella miljökvalitetsmålen innebär att områden som hotar betydelsefulla vattentäkter skall vara utredda och vid
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK
BILAGA 2 RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK 1. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) utfördes i en projektgrupp med personal på Nordmalings kommun.
Läs merInventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1.
Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1 Nina Heinesson 2013 Bilagor Bilaga 1. Analysprotokoll nedströms och uppströms Tåstarps
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merDagvattenhantering i Stockholm
SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merSamrådsmöte Östersund 17 februari 2015
Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merTORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson
TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP
Läs merPM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP
RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:
Läs merBorensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010
Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Rapport om misstänkt förorenade områden i Borensberg Upprättad av Lars Lager Granskad av Mats Dorell Structor Nyköping AB Fax 0155-20 64 29 Sida 1
Läs merRiktlinjer för fordonstvätt
Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning 2013-08-19 37 Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning, 2013-08-19,
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merVÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning
VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Version 1.0 2 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merPresentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Läs merÖvre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt rekommendation av fortsatt arbetsgång inkl. kostnader för dessa
PM Sida: 1 (5) Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2012-10-17 602817 Handläggare Ert datum Er beteckning Sofie Lücke PM Övre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merFältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).
Motala kommun, Motala Datum: Bakgrund I området Hällalund/Olivehult i Borensberg, Motala kommun, håller Stadsbyggnadsenheten på att ta fram ett planförslag för nytt bostadsområde. Vid de geotekniska borrningar
Läs merUtsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson
Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda
Läs merArbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.
Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK
Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs mer2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök
Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling
Läs merTilläggsbestämmelser till ABVA
Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merBlankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)
Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*
Läs merTilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel
Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1
Läs merPM Dagvattenföroreningar
o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:
Läs merPM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM
repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merKostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun
Sida 1 av 5 P14-5358A Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Uppdrag och syfte bsv har på uppdrag av fastighetsägaren, Mesulan AB, gjort en mer noggrann bedömning
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merBilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merRapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg
1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merRiktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0,
Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0, Nybro-logga Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Spillvatten från fordonstvättar innehåller
Läs merBilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merInventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden
Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 37/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Markinventeringsprojektet
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merSE696375-160695 - SE696375-160695
SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand
Läs merSandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merSYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport. 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand
SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning Rapport 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning KUND
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merUndersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar
Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört en undersökning av föroreningar i marken i villaområdet
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merÅtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs merKommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)
Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning
Läs merRapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg
1(6) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk
Läs merGÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING
LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Version 1.0 2015-03-18 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar
Läs merGolvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde
Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs mer