Höör Öster (8) Bakgrund Området består av två områden: Klevahill och Fogdaröd. Klevahillsområdet är starkt kuperat med storskog i östra delen och öppna betesmarker närmast väg 23. Fogdarödsområdet är relativt öppet med åker- och betesmarker. Mitt i området dominerar bokskog. Grundförhållandena är genomgående goda med undantag för sanka lågpartier inom Klevahill och Fogdaröd. Topografin ger omväxling, men kan i vissa delar vara hindrande för bebyggelse, särskilt inom Klevahillsområdet. Områdets tyngdpunkt ligger knappt 2 km från Höörs centrum. Den samlade arealen är cirka 70 ha. I området finns två områden med detaljplan och några områden med samlad bebyggelse. Höör Öster avgränsas i väster av väg 13 och 23. Centralt i området går väg 1335 i öst-västlig riktning. Ny väg 23 kommer att gå öster om området. Cirka 15 ha av marken är redan tagen i anspråk för bebyggelse. Av resterande 55 ha bedöms något mindre än hälften vara användbara för exploatering. Med en genomsnittlig täthet av 10 bostadslägenheter per hektar skulle Höör Öster kunna rymma cirka 600 bostäder. Närheten till vägarna 13 och 23 och ny väg 23 ger snabb tillgänglighet för arbetspendlande med bil. Området ligger relativt nära skolorna, men gångtunnlar/broar saknas, vilket är en förutsättning för att flertalet elever skall kunna ta sig trafiksäkert till skolorna. För området gäller dispositionsplan för Fogdaröd-Klevahill (KF 1983) och områdesplan O1-O2 (KF 1984) Program Höör Öster bör bebyggas huvudsakligen med friliggande enbostadshus med tillskott av radhus. Fogdarödsområdet har särskilda naturkvaliteter med bl. a.fin ädellövskog i dungar samt intressanta vattenflöden i riktning från öster till väster. Planskild korsning av ny väg 23 måste säkras. Allmänna ledningar för vatten och avlopp finns i områdets västra delar. Dessa förutsätter att en utbyggnad har sin början i delen Fogdaröd för att senare följas i Klevahill. Jularp Sopstation Ekeröd Lilla Holma Holmahemmet Elisetorp Ny väg 23 Bokeslund Kvarnbäck Bostäder Södra Rörumsv. Klevahill Grönstråk med passager österut Fogdaröd Bostäder Fogdarödshemmet Höör Väg 13 Fiskdammar Dalen Öster-program markanvändning Sövröd Höör Öster, Klevahill i norr och Fogdaröd i söder. 44
Bostäder Tjörnarp (9) Bakgrund Bostadsbebyggelsen i Tjörnarp ligger huvudsakligen mellan järnvägen och väg 23. Inom detaljplanelagda områden finns utrymme för förtätning. Bebyggelsen utgörs till en del av fritidshus som kan omvandlas till permanentbebyggelse. Gällande, ej utbyggda detaljplaner är inaktuella och måste omarbetas. Skola, förskola och bibliotek ligger centralt i tätorten. Livsmedelsbutik, blomsteraffär m.m. ligger längs huvudgatan genom tätorten. Närheten till Tjörnarpssjön och skogsområdena i väster ger särskilda boendekvaliteter. Badplats finns alldeles intill tätorten mellan Tjörnarpssjön och stambanan, vilket medför buller och risker från tågen. Järnvägen kan passeras planskilt på tre ställen, två för gående/cyklande och en för biltrafik. Program Översiktsplanen för Tjörnarp, antagen av Kommunfullmäktige 1987, bör aktualiseras. En större utbyggnad i Tjörnarp, 50 lägenheter per 10-årsperiod, förutsätter att mark reserveras för nya bebyggelseområden, befintliga detaljplaneområden utnyttjas samt att fritidshus i tätorten permanentas. Tillkommande bostadsbebyggelse bör i huvudsak lokaliseras mellan järnvägen och väg 23 och bebyggas med friliggande enbostadshus. I södra delen av tätorten finns områden, som rymmer cirka 30-50 hus inom planlagda områden, genom förtätning eller helt nya områden. I norr finns plats för cirka 30-50 hus bl. a genom ändring av detaljplan för industri till bostäder, inom planlagda områden samt i nya områden. Naturområden och strandskydd väster om järnvägen begränsar utbyggnadsmöjligheterna i detta område. Om Tjörnarp får Pågatågsstation kan detta stimulera ett bostadsbyggande, vilket i sin tur stärker serviceunderlaget. Möjlighet att flytta badplatsen bör studeras i samband med en fördjupad översiktsplan. Tjörnarp idag Invånare 747 varav 364 kvinnor 383 män Service Kollektivtrafik Tjörnarpssjön 113,84 Tjörnarp väg 23 Spångahus Korsarödssjön Tjörnarp, utbyggnadsområde för bostäder Skola Förskola Biblioteksfilial Livsmedelsaffär Blomsteraffär-postkontor Ringbuss och närtaxi Regionbuss linje 534 Ella väg 23 Korsaröd Gunnarp TJÖRNARP Attraktivt boende Landsvägen 45
Norra Rörum (10) Bakgrund I Norra Rörum finns i gällande detaljplaner en kapacitet på cirka 40 tomter för bostäder. Förekomsten av strandskydd och områden med naturvärden begränsar utbyggnaden i tätortens norra delar. Skola och förskola finns i norra delen av tätorten. Kyrka, församlingshem och bibliotek ligger mitt i mellan de två tätortsdelarna. Handelsboden har sin placering i korsningen mellan vägen Höör -Ljungbyhed och Hallaröd-Tyringe. Tätorten omges till största delen av öppen åkeroch ängsmark men stora skogsområden finns strax intill. Genom tätorten går några vattendrag med avvattning till Rönne å. Markerade branter och platåer förekommer inom flera områden. Norra Rörum idag Invånare 214 varav 108 kvinnor 106 män Service Kollektivtrafik Skola Förskola Biblioteksfilial Pensionärsbostäder Livsmedelsbutik Närtaxi Program Områdesplan för Norra Rörum har antagits av kommunfullmäktige 1982-09-29. Delar av materialet kan användas för fortsatta programdiskussioner. I byns utkanter finns såväl bostäder som verksamheter, vilka bör få detaljplan, för att tillgodose en ändamålsenlig utveckling. Kommunen kan, genom att skapa förutsättningar för etablering av bostäder och verksamheter, verka för en bibehållen servicenivå. Områdena för fritidsbebyggelse, Broslätt och Lindhaga, ger ett visst underlag för service och skolor. Enligt inventeringen av fritidsbebyggelsen är cirka 45 hus bebodda permanent i dessa båda områden. Eket Osinga hall NORRA RÖRUM Norra Rörum, församlingshem Norra Rörum, utbyggnadsområde för bostäder 46
Bostäder Snogeröd (11) Bakgrund Bostadsbebyggelsen ligger till helt övervägande del väster om väg 23. Här finns också några verksamheter. Bebyggelsen ligger högt och delvis med utsikt över Ringsjön. Bibliotek finns i västra delen av byn medan idrottsplatsen ligger öster om väg 23. Byn tillkom som en följd av järnvägens dragning mellan Eslöv och Hörby. Behovet av en station för person- och godstransporter i ett läge mellan de bägge ändstationerna skapade det ursprungliga Snogeröd. Den senare utvecklingen kulminerade under 1970-talet för att därefter stå nästan stilla. Kommunen gjorde relativt stora markköp kring skiftet 60-70-talet för att bygga upp en beredskap för främst bostäder. Program Den relativt goda jordbruksmarken ställer krav på en måttlig markkonsumtion. Det öppna landskapet exponerar byn för blåsten, vilket emellertid kan kompenseras genom planteringar runt byn. Det finns inga aktuella utvecklingsskisser för Snogeröd. Tidigare skisser har förutsatt omläggning av väg 23 till ett läge öster om byn. Denna omläggning bedöms inte vara aktuell längre. Däremot planeras det för en cirkulationsplats i korsningen väg 23 och väg 17. I gällande detaljplaner finns det inga utbyggnadsmöjligheter kvar. Snogeröd idag Invånare 223 varav 112 kvinnor 111 män Service Kollektivtrafik Väg 17 SNOGERÖD Isakstorp Väg 23 Väg 23 Utbyggnadsområde i Snogeröd Ingvala Biblioteksfilial Förskola Pensionärsbostäder Livsmedelsbutik Närtaxi Regionbuss linje 474 Väg 17 Ö. Ringsjön Attraktivt boende Rolsberga Bakgrund Byn innehåller bostäder och en hel del handel. Väg E 22 passerar genom byn, med i huvudsak verksamheter norr om vägen och bostäder samt verksamheter i söder. Program Väg E22 ska byggas ut till fyrfältsväg och kommer enligt Vägverkets förordade alternativ att byggas ut i befintligt läge genom byn. För att klarlägga intrång och påverkan på boendemiljön och näringsliv, ska på ett tidigt stadium särskilt studeras vägens närområde samt lokalisering av lokalvägnät. väg 23 Gudmuntorp ROLSBERGA E 22 E 22 Rolsberga 47
Mål och riktlinjer Fritidsbebyggelse Nya bebyggelsegrupper avsedda för fri tids hus bör lokaliseras nära befintliga be byggel segrupper och så att service strukturen stärks. Lokalisering och utformning av ny fritidsbebyggelse ska göras så att de samhälliga kostnaderna beaktas t.ex. vad gäller skol skjutsar, tekniskoch social service. Lokaliseringen ska göras enligt den policy som redovisas i detta kapitel och konsekven serna av lokaliseringen ska re dovisas i sam band med planeringen. Befintliga områden för fritidsboende i tät orternas närom råde kan tillåtas bli omvand lade till åretruntbo ende. Byggandet av fritidshus är för närvarande lågt medan permanentningen av fritidshus har ökat sedan 1980-talet. De ökade boendekostnaderna på 1990-talet har minskat det dubbla boendet. Antalet fritidshus har minskat eftersom en del av fritidshusen har omvandlats till permanent bo städer. Med hänsyn till Öresundsbron och knappheten på utrymme för fritidsbebyggelse längs Skånes kuster samt i Danmark och norra Tyskland, är det tänkbart att efterfrågan på fri tidshus kommer att riktas mot Skånes inland. Öre sundstågen ger möjlighet att på mindre än 1,5 timme åka från Köpenhamns storstadsbe byg gelse till skogsnaturen i Höör. Det har märkts ett ökat intresse från danskar och tyskar att köpa och kanske på sikt bygga fritids hus i kommunen. Det bör därför finnas en be redskap för tänkbara anspråk på mark för fri tidsbebyggelse i olika former. Många väljer att flytta till fritidshus, t.ex. efter pensioneringen eller ungdomar som vill ha ett billigt boende eller av andra skäl. Skillnaden mellan fritids- och permanent bostad är därför på väg att suddas ut. Inskränkningen i byggrätt upplevs idag av många som svårförståelig och orättvis. Kommunen har ingen rätt att hindra bosättning i fritidshusen, även om de inte uppfyller de riktvärden som uppställs för god bostadsstandard. Samma rät tigheter till skola, socialtjänst och annan service gäller för alla kommuninvånare. Nya bebyggelsegrupper bör ge möjlighet till olika typer av fritidsboende t.ex. traditionellt hus på stor tomt, grupper av hus med gemensamhetsanläggning, och stugbyar för uthyr ning. Bebyggelsegrupperna bör placeras i lä gen med goda förbindelser till järnväg eller väg. Flertalet av fritidshusen i kommunen är privata och endast en liten andel utgörs av stugbyar. En ökad uthyrning av befintliga privata fritidshus kan bidra till ökad tillgänglighet utan att exploa tera nya områden. Det finns ingen statistik som redovisar hur många fritidshus som permanentas per år. En översiktlig genomgång av inflyttade enligt Riks skatteverkets dataregister antyder att cirka 5-10 fritidshus permanentas varje år. Policy vid lokalisering av fritidsbebyggelse utanför tätort Stor hänsyn skall tas till natur- och kulturmiljön samt behovet av ostörda områden och områden för det rörliga friluftslivet. Lokaliseringar får inte göras så att jord- och skogsbruket påverkas negativt. Vatten- och avloppsanläggningar måste kunna upp fylla kraven enligt Miljöbalkens bestämmelser. Om - råden med tät undergrund och högt grundvatten skall undvikas. För bebyggelsegrupper, som lokaliseras i områden med begränsad service, ska kommunen ta ställning till möjligheterna att bereda samhällservice i olika former. I sådana områden kan det bli aktuellt, att endast tillåta begränsad byggrätt för att inte stimulera till permanent boende. 48
Fritidsbebyggelse Attraktivt boende Hässleholms kommun Klippans kommun Lindhaga fritidsby 2 km Toftaröd Stavaröd NORRA RÖRUM 2 km NV Tjörnarp - Hedensjö Broslätt Långstorp - Ullstorp TJÖRNARP Karlarp Spångahus Område öster RV 23 Område öster Korsarödssjön Hallaröd Frostavallen Sjunnerup Jularp Ageröd Munkarp Ekastiga 2 km Lilla Holma Elisetorp Bokelshall-Bokeslund Klingstorp Hänninge Ry Lillasäte Björkåsen HÖÖR Söder Elisetorpsvägen Sätofta hed Eslövs kommun Ormanäs Stanstorp - Ormanäs Stenskogen väst Ringsjöhöden- Ekbacken Sätofta Sätofta-Örnakärr Ljungstorp Jägersbo V. Ringsjön Ängsbyn Hörby kommun Gamla Bo S. Munkarp 2 km Wrangelsborg Snogeröds sommarby Ö. Ringsjön SNOGERÖD Fogdarp Rolsberga Översiktsplan HÖÖRS KOMMUN Fritidsbebyggelse större delen permanentbebyggelse större delen fritidsbebyggelse Satsarp 2 km från tätort Skala 0 2.5 5 km Löberöd 49
Bakgrund och motiv Som en bakgrund till dagens situation kan näm nas att redan i slutet av 1800-talet reste sommar gäster till Ring sjöarna och trakten av Höör för att rekreera sig. Efter andra världskriget etable rade organisationer, företag, folkrörelser och kyrkliga samfund feriehem kring Höör. Frosta vallen tillkom 1934 på initiativ av Skid- och fri lufts främjandet och Skånes Djurpark startades 1952. Fritidsbebyggelsen etablerades först vid Ringsjön och har efterhand byggts ut i områdena kring tät orten, vid Tjörnarp, Jularp och i enstaka grupper över hela kommunen. För att få en uppfattning om hur situationen är i de olika grupperna av fritidshus har en in ventering och utredning genomförts. Därvid har antal hus, permanentboende eller fritidsbo ende samt ej bebyggda tomter undersökts. Utred ningen har gjorts med hjälp av Riksskat teverkets befolkningsstatistik. Utredningen visar att i områden nära Höörs tätort är huvuddelen bebodda permanent till mer än 50%. Men det finns också områden nära tätorten där endast en mindre del bebos året runt, t.ex. området söder Elisetorpsvägen. Området ligger nära tätorten, men ändå avsi des, vilket kan göra det mindre intressant för perma nentboende. I Höörs närområde, 3 km från stationen och centrum, finns det ca 450 hus i områden för fritidsbebyggelse. Av dessa är unge fär 240 fritidshus och områdena har ca 40 obe byggda tomter enligt denna inventering. Det innebär en kapacitet på nästan 300 fastig heter som på sikt kan omvandlas till perma nentbo ende. Inventering av befintliga fritidshusområde Område Antal Fritid Perm Obeb Norra Rörumsområdet 164 115 49 65 Lindhaga Stavaröd Toftaröd Broslätt Utv. Broslätt Tjörnarpsområdet 230 183 47 42 NV Tjörnarp Hedensjö Karlarp Tjörnarp öster Rv 23 Korsarödssjön Spångahus Höörområdet 1206 613 593 85 Långstorp-Ullstorp Frostavallen Sjunnerup Jularp Ekastiga Lilla Holma Elisetorp S. Elisetorpsvägen Bokeshall-Bokeslund Lillasäte Björkåsen Ormanäs Stenskogen väst Sätofta hed Afrika Örnakärr Stanstorp-Ormanäs Ringsjöhöjden- Ekbacken Ljungstorp Jägersbo Munkarpsområdet 168 56 27 7 Ageröd Klingstorp Hänninge Ry Snogerödsområdet 102 48 54 41 Gamla Bo S. Munkarp Wrangelsborg Snogeröds sommarby Fogdarp Summa 1870 1015 770 240 Fritidshus 50
Fritidsbebyggelse Attraktivt boende N. Rörumsområdet Lindhaga fritidsby Toftaröd Stavaröd NORRA RÖRUM NV Tjörnarp - Hedensjö Hallaröd Munkarpsområdet Ageröd Munkarp Broslätt Frostavallen Långstorp - Ullstorp Ekastiga Sjunnerup Jularp TJÖRNARP Karlarp Lilla Holma Spångahus Område öster RV 23 Område öster Korsarödssjön Tjörnarpsområdet Elisetorp Bokelshall-Bokeslund Klingstorp Hänninge Söder Elisetorpsvägen Ry Lillasäte Björkåsen HÖÖR Sätofta hed Ormanäs Stanstorp - Ormanäs Stenskogen väst Ringsjöhöden- Ekbacken Sätofta Sätofta-Örnakärr Ljungstorp Jägersbo Höörsområdet V. Ringsjön Ängsbyn Gamla Bo S. Munkarp Snogerödsområdet SNOGERÖD Wrangelsborg Snogeröds sommarby Ö. Ringsjön Fogdarp Rolsberga Översiktsplan Höörs kommun Fritidsbebyggelse Område med fritidsbebyggelse Satsarp Inventeringsområde 0 2,5 5 kilometer Löberöd 51
Grönstruktur Mål och riktlinjer Grönområden ska finnas i och i närheten av tätbebyggelse så att alla invånare i största utsträckning kan få tillgång till natur- och grönområden för rekreation och avkoppling inom rimligt avstånd från bostaden. Grönområdena ska vara sammanhängande och ska, där det behövs, kompletteras och vidareutvecklas. Grönområdena ska fylla sociala, rekreativa, ekologiska och kulturella funktioner för att bidra till att tillgodose behovet av god livsmiljö för människor, djur och växter i Höör. Park- och naturområden inom tätorterna bör länkas samman till sammanhängande grönstråk. Stråken ska förbinda tätbebyggelsen med omgivande landskap. Dessa stråk kan också kopplas samman med planerade regionala stråk. Rekreation I utbyggnadsområden ska det finnas olika typer av parker och rekreationsområden. Avstånden till olika rekreationsområden och parker ska vara så korta att de naturligt används dagligen. Orternas oexploaterade mark har stor betydelse och det gröna i våra orter är en resurs som måste planeras med stor kunskap och medvetenhet. I befintlig bebyggelse ska möjligheterna till rekreation i park- och naturmiljö utökas genom att mark säkerställs för natur- och rekreationsområden och genom att tillgängligheten till befintliga grönytor och landskap förbättras. Ekologiska kvaliteter Framtidens livskraftiga och uthålliga orter måste vara byggda på ekologiska principer, med ett uthålligt nyttjande av mark och vatten. Det innebär orter med lokala kretslopp av t.ex. vatten och komposterbart avfall, orter som samverkar med sitt omland och som värnar om den biologiska mångfalden. Grön- och parkområden har biologiska kvaliteter och är viktiga för den biologiska mångfalden. Från ekologisk synpunkt är det eftersträvansvärt att öka biotop- och artvariationen och värna om hotade, sällsynta och säregna biotoper och arter. För att åstadkomma detta kan områden som är värdefulla i detta avseende planläggas som grönområden och i vissa fall skyddas med hjälp av naturvårdsförordnande eller naturreservat. Det är också viktigt att skapa nya miljöer med de önskade kvaliteterna i tätorterna och i omgivande landskap. Grönområdena har en mångfald funktioner och varierat innehåll. Det är en viktig resurs för kretsloppsanpassning. Det kan t.ex. gälla nya ytor för ädellövskog, bevarande av ängsmarker, dagvattenytor/våtmarker, cykelvägar, strövstigar, ridstråk m.m. Höörs identitet Höör ska även i framtiden kunna leva upp till kännetecknet som en kommun med nära till naturen och rekreationsort för hela Skåne. Detta kan ske genom en betoning på strukturtänkande och en helhetssyn på grönstukturens många funktioner. Planeringen av kommunens parker och natur måste därför ske med ett långsiktigt perspektiv. De lokala särdragen och kulturhistoriska kvaliteterna ska lyftas fram och förstärkas. Kommunen har beslutat att göra en grönstrukturplan för Höörs tätort med omgivning. Grönstråk Höör Västerstråket (1), stråk längs Höörsån, Ankdammen och Tjurasjö. Frostavalls-Djurparksstråket (2), från Höör Väster till djurparken och Vaxsjön. Stenskogsstråket (3), från gamla kyrkogården över Solhöjden till Stenskogen och Ormanäs. Orupsstråket (4), från Åhusparken över Orup till Karlsvik. Sätoftastråket (5), stråk från Gamla Torg söderut utmed Höörsån mot Sätofta. Fogdarödsstråket (6), stråk från Enebacken över Jeppavallen och från Enebacken genom Veterinärgårdsområdet, längs Lerbäcken till Fogdarödsskogen och Misseröd. Kolljungabäcksstråket (7), från Enebacken över Mosshagen och längs Kolljungabäcken. 52
Grönstruktur Attraktivt boende Nyrupshus Habo Grevingshall Granbacka Frostavallen Naturres Vaxsjön Badpl Frostavallen 2 119,8 Djurparken Skånes djurpark Campingplats Granhult Väntinge Perstorp Sjunnerup Stjärnelund Bökestorps mölla Bökestorp Tollerup Tullsmossen Vesslehall Campingpl Jularp Tullskog Länsmansmöllan Ekastiga Ekeröd Sopstation F Lösjötorp urres Osarp Maglasäte gård Kulla Hylte Holmahemmet Lilla Holma Elisetorp 7 Kolljungabäcken Bok Kärrarp Svanarp Maglasäte Höör Väster Magleäng Åkersberg Maglehill 1 Kvarnbäck Klevahill Bokeslund Bokeshall Misseröd 6 Fisk ovelyckan Yxnaholma Fogdaröd Fogdaröd Lillasäte Björkåsen Rävakärr Ekenäs t Bosjöklosters fg Höör Fogdarödshemmet Fiskdammar Dalen 6 6 Tjuvaröd Sövröd Afrika Snapphanabacken 83,40 Stenskogen Sätofta Stenskogen Skogsgård Sätofta hed Örnakärr Enevången Ormanäs Stenskogen Skogstorpet Tassahus Ekeborg Röinge Rörvik Stanstorp Ekbacken Sätofta Ljungstorp Ludvigsborg sör 3 Naturres. Stanstorp Björkö Lillö Fiskaretorpet Nyby Orup Orup Orupssjukhuset 4 Sätofta Skola 5 Jägersbo t Höörs fg Kvesarumsån Ringsborg 67,06 Häggenäs Sätoftasjön Hörby kommun 23 Naturres Förslag till grönstråk inom Höörs tätortsområde 1. Höör Västerstråket 2. Frostavalls-Djurparksstråket 3. Stenskogsstråket 4. Orupsstråket 5. Sätoftastråket 6. Fogdarödsstråket 7. Kolljungabäcksstråket Teckenförklaring Grönstråk Förslag nya vägar Ringsjöbandet och Höörs centrum Utbyggnadsområde bostäder Utbyggnadsområde verksamheter 53
Bakgrund och motiv Rekreation och hälsa Närhet till park och natur är ett grundläggande behov i form av lugn och ro, lek, motion och naturupplevelser. Studier har visat att flertalet av oss tillbringar huvuddelen av vår fritid i eller i direkt anslutning till bostadsorten. Möjligheten till spontan utevistelse och naturupplevelse i närområdet är viktigt. Detta gör närmiljön till en viktig del av rekreationen. Forskningen har lagt fast att vistelse i grön miljö är hälsobefrämjande. Det har påvisats klara samband mellan tillgången till den gröna miljön och såväl den psykiska som den fysiska hälsan. Särskilt för vissa grupper i samhället, som barn och äldre, är närmiljön i anslutning till bostaden oumbärlig för den dagliga rekreationen. Betydelsen av grönområden Städer och tätorter består av bebyggelse, infrastruktur och grönstruktur. För varje samhälle utgör marken med dess vegetation, vattenmiljö, flora och fauna viktiga resurser och värden. De sociala aspekterna på tätorternas grönstruktur har dominerat i tidigare planering. Den ekologiska och kulturella betydelsen av den gröna strukturen i tätorterna, dess omland och kontakten ut i landskapet poängteras i de förändringar av Plan- och bygglagen som genomförts. Grönstrukturen är ett vedertaget begrepp i planeringssammanhang. Den innefattar allt från ortens parker och annan mark inom orten som inte är hårdgjord, till de tätortsnära och regionala rekreationsområdena. Grönstrukturen omfattar därmed inte bara parkmark i detaljplan utan också icke hårdgjorda ytor i bostadsområden, på daghemstomter, skolgårdar, idrottsområden, kyrkogårdar, kolonioch odlingslottsområden. Även icke hårdgjord mark utan rekreationsvärde räknas till grönstrukturen t.ex. skyddszoner för trafik- och industrianläggningar. Grönstrukturen är betydelsefull ur många aspekter för människorna som lever i dagens samhälle. Landskapet har förändrats kraftigt de senaste 40-50 åren. Mycket av de naturliga småvägarna, stigarna och vattendragen har försvunnit och storskaligheten har tagit över. Park och grönområden i tätort En långsiktig anpassning av tätorterna till kretsloppsprincipen kräver bland annat markytor för infiltration av dagvatten, kompostering, solenergianläggningar, läplanteringar m.m. Ytor behövs inte minst för invånarnas rekreation och välbefinnande. Grönområden i tätorten är i vissa fall utsatta för påtagliga störningar från luftföroreningar och vägtrafikbuller. Starkt trafikerade vägar, järnvägar och inhägnade industriområden utgör även barriärer som hindrar friluftslivets rörelsemöjligheter samt spridning av viss flora och fauna. Störningar i ett grönområde innebär att det är mindre attraktivt att vistas i. Trädplanteringar och parker understryker tätortens stuktur och är i sig arkitektoniska element. Parken, grönytan, är ett relativt sent inslag i vårt stadsbyggande. Vattenmiljö och vegetation är viktiga resurser och värden Vägarna är en del av kulturlandskapets bebyggelse- och odlingstraditioner. 54
Grönstruktur bibehålla och stärka platsens identitet genom att ta till vara traditionell bebyggelse och arkitektur. På liknande sätt kan också den kulturella identiteten stärkas genom att i orters grönområden och den tätortsnära landsbygden tillvarata det omgivande kulturlandskapets bebyggelse- och odlingstraditioner. Genom att studera kulturlandskapet går det att utläsa hur landsvägar och vattenvägar format bebyggelseutvecklingen. I den yttre miljön är tiden en lika viktig faktor för den kulturella särprägeln som den är i byggnaderna. Det betyder att de uppväxta stora träden har speciellt stor betydelse i tätortens struktur. Ingrepp i kulturhistoriskt intressanta parker, grönområden och trädgårdar är många gånger omöjliga att reparera. Det tar upp till 30-60 år innan nya träd nått en storlek och karaktär som innebär att ingreppet är reparerat. En stor del av våra centralt belägna och historiskt intressanta alléer, parker och kyrkogårdar tillkom för 100 år sedan eller mer. Detta gör ett säkerställandet av dessa miljöer till en central fråga. Den kulturella identiteten kan stärkas genom bevarande av kulturlandskapet. 55 Attraktivt boende Kulturell identitet Grönstrukturens ekologiska funktioner beror av hela systemet av växter, djur, mark, vatten, klimat och mänsklig påverkan. Det gäller att långsiktigt utveckla och utnyttja dessa funktioner, bl. a. för att tillgodose behoven i tätorterna. Kommunen måste därför skapa sig en helhetsbild av detta system, de grundläggande ekologiska förutsättningarna samt markförhållanden vad gäller vatten och jordmån, vegetation och vattenområden. Grönstrukturens ekologiska funktioner kan utnyttjas för tätorternas tekniska försörjning, till exempel att ta emot dagvatten och i vissa fall annat avlopp. Det kan också gälla att ta hand om kompostmaterial eller att förbättra luftkvalitet och klimat. En viktig och grundläggande funktion för grönstrukturen är att växter och djur har möjlighet att sprida sig på ett naturligt sätt. Grönstrukturen bidrar aktivt till att förbättra luftkvalitet och luftrening. Träd i anslutning till trafikleder och industrier är till exempel ett effektivt hjälpmedel för att minska stoftspridning och dämpa buller. Växtligheten utjämnar också temperaturen och höjer luftfuktigheten. Grönstrukturen fungerar bättre för klimatförbättring och luftrening ju fler träd det finns. Möjligheten att hålla en stor del av grönstrukturen trädbevuxen utnyttjas dåligt idag. Medvetenheten är idag hög om betydelsen av att
Begreppet grönstruktur Med grönstruktur avses vegetationsområden och övrig obebyggd mark samt vattenområden i och omkring tätorter. Grönstrukturen utgör ett tänkt system på samma sätt som infrastruktur och bebyggelsestruktur och är oberoende av administrativa gränser. Grönstrukturen omfattar många olika typer av områden t ex: parker, institutionsområden, skolgårdar, begravningsplatser, alléer och andra anlagda grönområden koloniträdgårdar och odlingslotter privata trädgårdar och kvartersgårdar sparad naturmark inom tätorten gröna restområden, t ex vägrenar omgivande kulturlandskap vattendrag, sjöar och dammar Grönstrukturen har betraktats i ett brett perspektiv och omfattar i denna redovisning ett större område än vad grönstrukturprogrammet gör. För att få långsiktighet och överensstämmelse med översiktsplanens omfattning ingår en stor del av det omgivande landskapet i planeringen. I översiktsplanen finns ingen särskild markanvändningskategori för grönstruktur, eftersom grönstrukturens olika delar är så olika till karaktär och funktion. Grönområden redovisas på markanvändningskartan som Park, Kyrkogård, Fritidsområde och Natur- och rekreationsområde. Historisk bakgrund Från den yngre stenåldern började landskapet sin omvandling från urskog till kulturlandskap där svedning i kombination med bete skapade ett öppnare landskap. Under slutet av järnåldern ökade bybildningen på grund av folkökning. Byarna omgavs av åkermark, ängsmark och mossar. Byarna splittrades upp vid skiftena i början 1800-talet, nya vägar byggdes och jordbruket genomgick flera radikala förändringar. Bland annat genom vallodling och dikning kunde nya marker odlas upp. Tiden efter andra världskriget har medfört stora förändringar i kulturlandskapet. Åkrarna har blivit större och många brukningshinder som märgelgravar, diken och gräsvallar har tagits bort. På senare tid har stora arealer förändrats genom igenplantering. En kartstudie visar att i början av 1800-talet var så gott som all mark i den södra delen av kommunen öppen. De flesta områden som i början av seklet betecknades som våtmarker är idag utdikade och utgör åker eller betesmark. Många bäckar har dikats ut eller kulverterats. Åarnas lopp är mer opåverkade även om uträtningar också har gjorts här. Tjurasjö är ett viktigt grön- och vattenområde i Höörs tätort 56
Grönstruktur Attraktivt boende Markanvändning 1815, Skånska rekognosceringskartan Åkersberg Höörsån HÖÖR väg 13 Gamla Hörbyvägen väg 23 Höörsån Sätofta Samma område år 2000 57
Trafik Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra den s.k. lugna gatanprincipen. Höörs kommun förordar att väg 23 får en ny sträckning öster om Ringsjön. Sträckningen är benämnd C1 i Vägverkets förstudie från 1999. Genomgående godstrafik med tunga fordon ska förbjudas på väg 23 mellan Snogeröd och korsningen v23 - v13. Godstrafik till Höörs tätort med omgivning ska tillåtas. Kommunen ska verka för att standarden på väg 13/109 Ystad - Höör - Helsingborg förbättras. Kommunen ska verka för goda kommunikationer med järnvägen norrut och söderut samt för att tågstopp införs i Tjörnarp. Vägverket har under hösten 1999 presenterat en förstudie angående väg 23 vid Ringsjöarna. Kommunstyrelsen har beslutat att förorda en sträckning enligt alternativ C1, öster om Ringsjöarna. Förutsättningarna för eventuell trafikplats i Rolsberga föreslogs få ytterligare studier inför vägutredningen. Vägverket har därefter beslutat att arbeta vidare med alternativ C1. Parallellt med det fortsatta arbetet i planeringsoch projekteringsprocessen, har ett projekt påbörjats längs nuvarande väg 23 med förslag till åtgärder för att förbättra säkerhet och miljö. Dessa åtgärder ska också bidra till att genomfartstrafiken väljer den nya vägsträckningen. Vägverket har utarbetat en vägutredning för E22, avsnittet Hurva-Fogdarp. Kommunen har i yttrande förordat en sträckning söder om Rolsberga. Vägverket har därefter beslutat att förslaget med befintlig vägsträcka genom Rolsberga, ska vara det alternativ som utreds i det fortsatta arbetet i planerings- och projekteringsprocessen. Förutsättningarna för att bygga ett nytt järnvägsspår mellan Kristianstad och Höör ska utredas. Tillgängligheten till kollektivtrafik ska utvecklas t. ex. genom Ringbusstrafiken. Därvid är kopplingen till järnvägstrafiken viktig. Cykelvägarna ska byggas ut och göras säkra för att minska olycksrisken, utsläppen samt bilberoendet. Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör 58
Trafik Attraktivt boende Hässleholms kommun Klippans kommun NORRA RÖRUM Hässleholm TJÖRNARP Tågstopp i Tjörnarp Hallaröd Helsingborg Förbättring väg 13/109 Rv13 Munkarp (Rv 13) (Rv23) Rv23 Utredningsområde för genande jv-spår Höör - Kristianstad HÖÖR C1 Eslövs kommun Sätofta Rv13 Hörby kommun V. Ringsjön Ängsbyn Ö. Ringsjön Kristianstad 17 SNOGERÖD 17 E22 Ystad Hörby Rv23 E22 Rolsberga 3b/c Översiktsplan HÖÖRS KOMMUN Trafik Malmö Satsarp Riksvägar Vägar Skala 0 2.5 5 km Löberöd Genomfartsväg tunga fordon förbjuden Förslag nya vägar 59
Bakgrund och motiv Trafiksäkerhet De trafikpolitiska målen för trafiksäkerheten i Sverige antogs av riksdagen redan 1982. Målen bekräftades 1988 och 1993 och innebär: Att det totala antalet dödade och skadade i trafiken fortlöpande ska minskas. Att risken att dödas eller skadas i trafiken fortlöpande ska minskas för alla trafikantkategorier. Att risken att dödas eller skadas i trafiken ska minskas i högre grad för de oskyddade trafikanterna än för de skyddade. Barnens problem ska särskilt beaktas. I det senaste trafikpolitiska beslutet, 1997, antogs en nollvisionen som anger följande: det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet, samt att vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. Som ett led i arbetet att nå nollvisionen har under våren 1999 en hastighetsklassificering av gatunäten i Höörs tätort, Sätofta, Snogeröd, Tjörnarp och Norra Rörum utförts. Utredningen visar förslag på hastighetssänkningar och åtgärder för att eliminera konflikterna mellan främst biltrafik och oskyddade trafikanter. Utredaren föreslår att det fortsatta arbetet inriktas mot att upprätta en långsiktig plan över vilka åtgärder som bör vidtagas och med en prioriterad genomförandeordning av åtgärderna med hänsyn till deras förväntade säkerhetseffekt, kostnader och andra konsekvenser. Detta arbetet kommer att behandlas i ny centrumplan för Höörs tätort. Väg 23 genom Höörs tätort är mycket trafikbelastad och där det inträffar många olyckor och incidenter. De oskyddade trafikanterna har en svår situation, då målpunkter finns på båda sidor om vägen. För att förbättra trafiksituationen har Vägverket tillsammans med kommunen startat en utredning. Syftet är att skapa en genomfart som antar formen av en tätortsgata genom Höörs tätort. Därmed ska hastigheterna dämpas, vilket ger en säkrare trafiksituation. Trafikmiljön ska utformas med hänsyn till alla trafikantgrupper, men framför allt barn, äldre och funktionshindrade. Ombyggnaden ska även ge en miljö som är estetiskt tilltalande. Hänsyn ska tas till miljöproblem som buller, avgaser, ljusstrålar från fordon, belysning m.m. Regional transportinfrastruktur Regionförbundet Skåne antog under 1998 en plan för regional transportinfrastruktur (RTI-plan) i Skåne för perioden 1998-2007. Planen behandlar bl.a. ny- och reinvesteringar inom väg- och järnvägsnätet. Kommunens viktigaste projekt, ny sträckning av väg 23, finns inte medtagen i den nu gällande planen. Arbetet med en plan för perioden 2002-2011 har påbörjats. Kommunen framhåller vikten av att få med väg 23 i den nya planen med påbörjande snarast möjligt. Även frågan om tågstopp i Tjörnarp förs fram i diskussionerna. Hastighetsbegränsning till 50 km/tim har genomförts på väg 23 genom Höörs tätort 60
Trafik Arbetspendling Kommunen har en mycket omfattande arbetspendling till omkringliggande kommuner. Huvudströmmen går söderut mot Eslöv, Lund och Malmö. Under de senaste 20 åren har antalet utpendlare ökat kraftigt. Den totala utpendlingen är ca 2 900 (1 800 män och 1 100 kvinnor) och antalet inpendlare är ca 1400 (550 män och 850 kvinnor). Höörs kommun har genom de bättre kommunikationsmöjligheterna, bl.a. genom Pågatågen, Kustpilen och Öresundstågen, alltmer blivit en del av Malmö- och Lundområdets arbets- och bostadsmarknad. Det är därför viktigt att förutsättningarna för arbetspendling utvecklas så att man på ett snabbt, säkert och så miljövänligt sätt som möjligt kan pendla mellan bostaden och arbetet. Höör Utpendling Från Höör till... Inpendling Till Höör från... Eslöv 636 240 Lund 616 110 Malmö 546 94 Hörby 233 481 Hässleholm 220 198 Övriga 671 312 Totalt 2922 1435 Pendling till och från Höör 1999 Vägar Med hänvisning till den omfattande arbetspendlingen är det viktigt att kommunen har goda vägförbindelser. Även om pendlingsmöjligheterna med tåg är bra, är många av olika skäl tvungna att använda bilen som transportmedel. Inom kommunen finns tre riksvägar, Rv 13, 17 respektive 23 samt en europaväg, E22. En ny sträckning av väg 23 har diskuterats i mer än tre decennier. Den nuvarande sträckningen genom Snogeröd, Gamla Bo och Höörs tätort medför stor olycksrisk, bullerproblem och risk för utsläpp i Ringsjön. Trafikvolymen ökar stadigt. Vid mätning under 1998 var antalet fordon genom Höörs tätort mellan 8 700-11 000 per dygn. Ca 10% av dessa utgörs av tunga fordon. Enligt Vägverkets prognoser kommer trafikvolymen att öka ytterligare. Öresundsförbindelsens färdigställande kommer också med stor sannolikhet att medföra att både person- och godstransporter på väg kommer att öka betydligt. Avsaknaden på beslut om ny sträckning för väg 23 har hämmat kommunens planering av nya områden för bostäder och verksamheter. Situationen har medfört att kommunens planeringsarbete blivit försenat i åtskilliga år. Vägstandarden behöver också höjas på väg 13/109 Ystad - Höör - Helsingborg. Den nuvarande standarden är oacceptabel och ett hinder för en positiv utveckling av hela Skåne. Pendlingsmöjligheterna till Helsingborgsområdet är mycket dåliga. Hamnen i Ystad genererar ett stort trafikflöde som väljer väg 13 norrut. Trafiken från Baltikum kommer med stor sannolikhet att öka och därmed belastningen på bl.a. väg 13 och 23. Attraktivt boende ny väg 13 Rv23 HÖÖR Rv 13 HÖÖR C1 ny väg 23 Rv13 Infrastrukturen runt Höörs tätort Öresundstågens sträckning och hållplatser 61