LKE110, Kemi för lärare 1 Gäller fr.o.m. vt 11 30 högskolepoäng Chemistry 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2007-05-16, reviderad 2009-12- 09, 2010-06-10 och 2010-12-14 och gäller fr.o.m. vårterminen 2011. Ansvarig institution: Institutionen för kemi. Medverkande institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 85%, undervisning 15%. Kursen ersätter kurs LKE100 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som första kurs i inriktningen Kemi, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Kemi i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Godkänt G/3 i Sv B/Sv2 B, En A, Ma D, Fy B, Ke B, Bi B eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen består av fyra delkurser beskrivna nedan. Tre av dem är högskoleförlagda och innehåller både kemi och ämnesdidaktik. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd till en separat delkurs men växelverkar i hög grad med den högskoleförlagda delen. Integrerat med föreläsningarna och gruppövningarna i kemi förekommer laborationer med syftet att skapa nyfikenhet och djupare kunskap om valda delar av kursens teoretiska innehåll. För hela kursen gäller att särskild vikt läggs vid miljö- och hälsorisker. Didaktikmomenten ingår i nedanstående delkurser och utgår från det kemiinnehåll som kurserna omfattar. Ämnesdidaktikens grundfrågor Vad, Varför och Hur ställs i anslutning till innehållet och genomlyses utifrån ett skolperspektiv. Speciellt intresse riktas mot: Sidan 1 av 5. Uppdaterad 2010-12-16
identifiering av elevers vardagsföreställningar om naturvetenskap, utveckling av vardagsföreställningarna mot en mer naturvetenskaplig begreppsförståelse, modeller som en viktig del inom naturvetenskapen, skolans styrdokument. Delkurs 1. Grundläggande kemi, 13,5 hp Basic Chemistry, 13.5 higher education credits Delkursen ger grundläggande kunskaper i kemi samt den experimentella färdighet som är nödvändig för blivande kemilärare och för fortsatta studier i kemi eller till kemin angränsande områden. Delkursen skall dessutom ge en ökad förståelse för kemiska reaktioner och processer som sker i vår omgivning. Delkursen inleds med en kort aktualisering av grundläggande kemiska begrepp samt träning inför uppgiften att ansvara för hantering av undervisningsmateriel samt beredning av lösningar och övriga förberedelsearbeten för undervisning på grundskola och gymnasium. Därefter behandlas följande moment: Elementär kemisk termodynamik. Varför går reaktionen i en viss riktning? Växelverkan mellan ljus och materia, spektroskopi. Jämviktslära med exempel från ekologiska och industriella processer. Modeller för atomer och bindningar. Kemisk kinetik. Hur fort sker kemiska reaktioner? Oorganisk kemi: syror och baser, salters löslighet, koordinationsföreningar, redoxreaktioner, oorganiska föreningars struktur och egenskaper. Olycksfallsrisker vid kemiskt laboratoriearbete. Delkurs 2. Organisk kemi, 6 hp Organic Chemistry, 6 higher education credits Följande moment behandlas: Valda kolföreningars strukturer och reaktioner, såsom addition, substitution, elimination och omlagringar samt deras användning för syntes. Några viktiga reaktionsmekanismer. Särskild vikt läggs vid stereokemi och strukturrepresentation av molekyler. Vardagskemikalier väljs som exempel från de olika klasserna av organiska föreningar. Fördjupade studier av särskilt intresse för NOlärare, t ex olja-oljeprodukter, livsmedelstillsatser, papper, mediciner, bekämpningsmedel samt klorerade kolväten. Sambandet mellan föreningars namn och struktur enligt IUPAC:s nomenklatursystem. Delkurs 3. Biokemi, 6 hp Biochemistry, 6 higher education credits Delkursen ger en översikt av grundläggande biokemiska begrepp genom att behandla aminosyror, proteiners strukturer och funktioner, enzymer, bioenergetik, nukleinsyror, proteinbiosyntes och metabolism. Den laborativa delen omfattar: Proteinseparation. Proteinstudier med hjälp av datorgrafik. Studier av enzymaktivitet. Sidan 2 av 5. Uppdaterad 2010-12-16
Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 4,5 hp School-Based Education, 4.5 higher education credits Den studerande tar del av skolans arbetsplaner och hur skolan arbetar för att uppnå sina mål. Den studerande går igenom med handledaren det material som används i undervisningen såsom läroböcker, laborationsmaterial mm. En annan uppgift är att välja ut stoff och undersöka vad elever kan och tänker om det aktuella stoffet samt relatera detta till tidigare gjorda undersökningar. Den studerande redovisar också muntligt och skriftligt vilka kunskaper hon/han behöver för att undervisa om det aktuella innehållet. På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnet och anknyts till studentens blivande yrke. Genomförande Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, laborationer, demonstrationer, studiebesök och didaktiska seminarier. Dator- och Internetanvändning är en naturlig del av kemiundervisningen. Studenterna får kännedom om kemiska databaser och de använder datorer på vissa laborationer som illustrerar kemiska strukturer och förlopp samt när de skriver labrapporter. Flera lärare använder datorpresentationer på föreläsningarna. Datorsalar och trådlöst nätverk finns i undervisningslokalerna. Universitetets webbaserade lärplattform utnyttjas för att ge en inblick i hur sådana system kan användas i undervisning. Ämnesdidaktik och VFU läses integrerat med det ämnesteoretiska innehållet. Två sammanhängande VFU-perioder genomförs under kursen. 5. Mål Efter avslutad kurs har studenten: kunskap om kemiska begrepp och teorier samt förståelse för hur dessa teorier utvecklas, förståelse för och kan identifiera vanligt förekommande uppfattningar om kemiska begrepp och teorier samt hur uppfattningar påverkar lärande och undervisning, förmåga att utföra enklare kemiska experiment samt kan samla och tolka data bland annat med hjälp av datorer och presentera resultaten med ordbehandlings- och kalkylprogram, förmåga att problematisera etiska frågeställningar i relation till den praktiska användningen av kemi i samhället, förmåga att under handledning omsätta sina kunskaper i ämne och ämnesdidaktik i egen undervisning med reflekterade val av arbetssätt och modeller och med hänsyn till styrdokument och elevers olika förutsättningar, förmåga att dokumentera, analysera, bedöma och värdera enskilda elevers kunnande i förhållande till styrdokumentens mål. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Sidan 3 av 5. Uppdaterad 2010-12-16
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom muntliga och skriftliga redovisningar av laborationer och didaktiska seminarieuppgifter. De mål som till stor del är knutna till VFU (de två sista målen ovan) bedöms utifrån seminarier, VFU-uppgifter samt underlag från lokal lärarutbildare och VFU-ledare. Gruppövningar, laborationer, demonstrationer, studiebesök, muntliga redovisningar, didaktiska seminarier och VFU är obligatoriska. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007-11-28, dnr G217 4913/07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. På VFU används bara betygsgraderna Underkänd och Godkänd. Betyget Godkänd innebär att den studerande visar förståelse för och kan använda begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som behandlats i kursen på ett godtagbart sätt, grundläggande förståelse och färdighet inom de områden som behandlats inom kursen, förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera kursinnehållet på ett godtagbart sätt, förmåga att planera undervisning inom kemi för elever i avsedd åldersgrupp utifrån nödvändiga förkunskaper och elevers erfarenheter, förmåga att på ett relevant sätt planera och genomföra undervisning samt utvärdera och reflektera över sin egen insats och elevers visade kunskap. Betyget Väl Godkänd innebär att den studerande utöver kraven för Godkänd även visar fördjupade färdigheter inom kursens delområden, bland annat genom visad förmåga att redogöra för samband mellan olika delmoment, samt hur dessa kopplas ihop till en helhetsbild, fördjupad förmåga att hantera och diskutera komplexiteten i kursens frågeställningar kring lärande, undervisning och bedömning i kemi utifrån aktuell didaktisk forskning och styrdokument, förmåga att självständigt, kreativt och kritiskt integrera VFU-erfarenheter med kursens teoretiska perspektiv, god förmåga att tillämpa för olika situationer relevanta uttrycksformer, såväl muntliga som skriftliga, för att beskriva, förklara och motivera innehåll och arbetssätt. För Godkänd på hela kursen krävs godkända resultat på skriftliga tentamina, redovisningar och VFU samt närvaro vid obligatoriska moment. För Väl Godkänd på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst två av delkurserna 1-3. Sidan 4 av 5. Uppdaterad 2010-12-16
9. Kursvärdering Varje delkurs utvärderas och resultaten blir föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studerande. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen sker dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning lämnas till LUR 3. 10. Övrigt Sidan 5 av 5. Uppdaterad 2010-12-16