LKE210, Kemi för lärare 2, Gäller fr.o.m. vt 11 30 högskolepoäng Chemistry 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2007-05-16 och har reviderats 2008-08-26, 2009-12-09 samt 2010-12-14. Kursplanen gäller från och med vårterminen 2011. Ansvarig institution: Institutionen för kemi Medverkande institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 65%, Undervisning 35%. Kursen ersätter kurs LKE200 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som andra kurs i inriktningen Kemi, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Kemi i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått kursen LKE110, 30 hp och är godkänd på minst 15 av dessa, inklusive delkurs 2, Organisk kemi, 6 hp, eller har motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen består av tre delkurser beskrivna nedan. De första två är högskoleförlagda. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd till en separat delkurs men växelverkar i hög grad med den högskoleförlagda delen. Integrerat med föreläsningarna i kemi förekommer laborationer med syftet att skapa nyfikenhet och djupare kunskap om valda delar av kursens teoretiska innehåll. Didaktikmomenten ingår i nedanstående delkurser och fördjupar didaktiken från LKE110. Den omfattar dels metakognitiva inslag och dels inslag som tar upp planering och genomförande av lektioner. De didaktiska momenten behandlar också bedömning och betygsättning samt ämnesdidaktiska forskningsresultat. Sidan 1 av 5 Uppdaterad 2010-12-16
Delkurs 1. Organisk kemi, 15 hp Organic Chemistry, 15 higher education credits Delkursen är uppdelad i en teoretisk del och en laborativ del. Den teoretiska delen innehåller: Organiska molekylers struktur, bindningsteori Konformationsenergi, reaktionsenergi, aktiveringsenergi Funktionella grupper, nomenklatur Transformationer mellan olika funktionella grupper Kopplingsreaktioner för att bygga komplexa molekyler Syntesstrategi Inom den laborativa delen kommer eleverna praktiskt att få öva de vanligaste enhetsoperationerna inom organisk syntes i mikroskala. Ett viktigt moment är riskanalys för varje laboration. Dessutom ingår rapportskrivning, förmågan att korrekt beskriva ett utfört experiment på ett sätt som tillåter andra kemister att reproducera resultaten. Inom den praktiska delen ingår också litteratursökning, och att själv ta ut tillräcklig information från publicerade procedurer för att reproducera ett litteraturexperiment. Delkurs 2. Projektarbete i kemi och didaktik, 4,5 hp Project in Chemistry and Didactics, 4.5 higher education credits Med utgångspunkt från kunskaper i kemi och ämnesdidaktik samt erfarenheter från verksamheten ska studenten göra ett eget arbete. Syftet med projektarbetet är att fördjupa sin lärarkompetens i kemi genom att exempelvis analysera läromedel, genomföra och utvärdera en undervisningssekvens eller intervjua lärare och/eller elever. I arbetet ska finnas anknytning till skolans styrdokument, nationella utvärderingar och ämnesdidaktisk forskning. Arbetet redovisas skriftligt och muntligt. Delkurs 3. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 10,5 hp School-Based Education, 10.5 higher education credits Huvuddelen av den verksamhetsförlagda utbildningen är i form av en längre sammanhängande period vilket ger möjlighet för studenten att bli väl förtrogen med undervisningen på en skola. Huvudsyftet är att studenten själv ska få pröva på att planera, genomföra och utvärdera olika kemiinnehåll. På detta sätt ska studenten öva sig i att ta ställning till innehåll och arbetsformer samt inhämta och befästa sitt eget naturvetenskapliga kunnande. Genomförande Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, laborationer, studiebesök, projektarbete och didaktiska seminarier. Dator- och Internetanvändning är en naturlig del av kemiundervisningen. Studenterna får kännedom om kemiska databaser och de använder datorer på vissa laborationer som illustrerar kemiska strukturer och förlopp samt när de skriver labrapporter. Flera lärare använder datorpresentationer på föreläsningarna. Datorsalar och trådlöst nätverk finns i undervisningslokalerna. Universitetets webbaserade lärplattform Sidan 2 av 5 Uppdaterad 2010-12-16
utnyttjas för att ge en inblick i hur sådana system kan användas i undervisning. Ämnesdidaktik och VFU läses integrerat med det ämnesteoretiska innehållet. En sammanhängande VFU-period genomförs i slutet av kursen. 5. Mål Efter avslutad kurs har studenten: förmåga att beskriva molekyler med olika strukturrepresentationer, även med utnyttjande av datorgrafik, kunskap om valda organiska föreningar och deras kemiska-, fysikaliska-, biologiska- och material-egenskaper, kunskap om viktiga reaktioner och deras reaktionsmekanismer, förmåga att utnyttja organiska föreningar och deras reaktioner för syntes, förmåga att använda resultat från spektroskopiska metoder såsom IR-, NMRoch UV-spektroskopi samt masspektrometri (MS) för bestämning av organiska strukturer, förmåga att tillämpa experimentella metoder för rening, syntes, separation och identifiering av organiska föreningar efter den kemiska litteraturen eller andra anvisningar, förmåga att använda den kemiska litteraturen och IUPAC:s nomenklatursystem, kunskap om olika undervisningsstrategier samt förmåga att reflektera över hur dessa bidrar till att alla elever lär sig, förmåga att självständigt omsätta sina kunskaper i ämne och ämnesdidaktik i egen undervisning med reflekterade val av arbetssätt och modeller och med hänsyn till styrdokument och elevers förutsättningar, förmåga att dokumentera, analysera, bedöma och värdera enskilda elevers kunnande i förhållande till styrdokumentens mål, samt planera för en tänkt kunskapsutveckling utifrån relevanta teorier om lärande och ämnesdidaktisk forskning, förmåga att kommunicera innehållet i skolämnet utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet, där kommunikation ska kunna ske med såväl elever, kollegor samt föräldrar 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom muntliga och skriftliga redovisningar av laborationer, projektarbeten och didaktiska seminarieuppgifter. De mål som till stor del är knutna till VFU (de tre sista målen ovan) bedöms utifrån seminarier, VFU-uppgifter samt underlag från lokal lärarutbildare och VFU-ledare. För de studenter som läser kursen under första inriktningens andra termin görs en särskild VFU-bedömning, Steg 2. Laborationer, litteratursökning, studiebesök, muntliga och skriftliga redovisningar, Sidan 3 av 5 Uppdaterad 2010-12-16
didaktiska seminarier och VFU är obligatoriska och dessa inslag ingår i kursens examination. Student äger, om det är praktiskt möjligt, rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. En student som inom sin VFU blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007-11-28, dnr G217 4913/07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. På VFU används bara betygsgraderna Underkänd och Godkänd. Betyget Godkänd innebär att den studerande visar förståelse för och kan använda begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som behandlats i kursen på ett godtagbart sätt, grundläggande förståelse och färdighet inom de områden som behandlats inom kursen, förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera kursinnehållet på ett godtagbart sätt, förmåga att planera undervisning inom kemi för elever i avsedd åldersgrupp utifrån nödvändiga förkunskaper och elevers erfarenheter, förmåga att på ett relevant sätt planera och genomföra undervisning samt utvärdera och reflektera över sin egen insats och elevers visade kunskap. Betyget Väl Godkänd innebär att den studerande utöver kraven för Godkänd även visar fördjupade färdigheter inom kursens delområden, bland annat genom visad förmåga att redogöra för samband mellan olika delmoment, samt hur dessa kopplas ihop till en helhetsbild, fördjupad förmåga att hantera och diskutera komplexiteten i kursens frågeställningar kring lärande, undervisning och bedömning i kemi utifrån aktuell didaktisk forskning och styrdokument, förmåga att självständigt, kreativt och kritiskt integrera VFU-erfarenheter med kursens teoretiska perspektiv, god förmåga att tillämpa för olika situationer relevanta uttrycksformer, såväl muntliga som skriftliga, för att beskriva, förklara och motivera innehåll och arbetssätt. För Godkänd på hela kursen krävs godkända resultat på skriftliga tentamina, redovisningar och VFU samt ingående obligatoriska moment. För Väl godkänd på hela kursen krävs Väl godkänd på delkurserna 1 och 2. 9. Kursvärdering Varje delkurs utvärderas och resultaten blir föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studerande. Protokoll/minnesanteckningar från denna Sidan 4 av 5 Uppdaterad 2010-12-16
diskussion avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen sker dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning lämnas till LUR 3. 10. Övrigt Sidan 5 av 5 Uppdaterad 2010-12-16