Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2017-02-15 Diarienummer: N134-0031/17 Utvecklingsavdelningen Sonja Jonasson/Centrum/GBGStad Telefon: 365 78 65 (eller Göteborgs Stad växel 365 00 00) E-post: sonja.jonasson@centrum.goteborg.se Remissvar Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg Ärendet Byggnadsnämnden har den 10 januari 2017 skickat Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg på remiss. Stadsdelsnämnden Centrum ska yttra sig senast den 31 mars 2017. Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden tillstyrker Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg. Tjänsteutlåtandet översänds till byggnadsnämnden som nämndens eget yttrande. Sammanfattning Förvaltningen ställer sig positiv till helheten av förslaget med synpunkter enligt detta yttrande. Remissen avser förslag till riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborgs Stad. Dokumentet redogör för hur mobilitets- och parkeringsfrågor ska hanteras i detaljplaner och bygglov vid ny- och ombyggnation av bebyggelse. Förslaget innebär en övergång till att använda flexibla parkeringstal, vilket breddar planeringsprocessen från att vid nybyggnation endast ställa krav på bilparkering till att även inkludera krav på mobilitetstjänster. Mobilitetstjänster kan till exempel innebära att byggherren erbjuder bilpool, lastcykelpool, förstärkt utbud av kollektivtrafik eller årlig cykelservice. För att förslaget ska få den genomslagskraft som förväntas kommer utbyggnaden av kollektivtrafik utgöra en viktig del. Bland annat behöver den nära kollektivtrafiken byggas ut för att tillmötesgå de behov som till exempel äldre. Flera aktörer som inte har rådighet i frågan föreslås vara en del i denna utveckling. Förvaltningen ställer sig frågande till varför inte Västtrafik är en av remissinstanserna då det framför allt är de som har rådighet över kollektivtrafiken och utbyggnad av denna. Det är också viktigt att det parkeringsbehov som måste tillgodoses för till exempel personal inom hemtjänst, hemsjukvård och avancerad sjukvård i hemmet säkras. Förvaltningen ställer sig också frågande till vad som gäller angående genomförandetid. För att förslaget ska få de förväntade effekter på till exempel miljö är det viktigt att reglera under vilken tidsperiod som mobilitetsåtgärder ska genomföras och vad som Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 1(5)
händer om de inte genomförs inom avsatt tid eller inte levererar de förväntade effekterna. Bakgrund Remissen avser förslag till riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborgs Stad. Dokumentet redogör för hur mobilitets- och parkeringsfrågor ska hanteras i detaljplaner och bygglov vid ny- och ombyggnation av bebyggelse. Det ersätter tidigare Vägledning för parkeringstal vid detaljplaner och bygglov från år 2011. Förslaget till riktlinjer är framtagna utifrån ett uppdrag i mål och inriktningsdokumentet 2015 för fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret. Uppdraget lyder: Vägledning för parkeringstal ska ses över så att den bättre stöder trafikstrategins inriktning för minskat bilåkande och medverkar till att säkerställa utbyggnadsplaneringens mål. Till exempel ska flexibla parkeringstal kunna prövas i detaljplaneskedet och vid ungdoms- och studentbostäder ska parkeringstalen hållas nära noll. Riktlinjerna ska göra det enklare att hantera mobilitet och parkering inom detaljplan och bygglov på ett konsekvent sätt. Det sker genom en platsspecifik tillämpning av parkeringstalen. Flexibla parkeringstal ska användas. Riktlinjerna: inför flexibla parkeringstal, som är det sätt som forskning rekommenderar, för att lösa parkerings- och mobilitetsutmaningar i stadsbyggande har mobilitet som utgångspunkt istället för att enbart titta på parkeringsfrågan är samordnade med stadens gemensamma projektmodell för detaljplanering är kopplade till kartan i stadens strategi för utbyggnadsplanering Den nya arbetsprocessen har två huvudsakliga moment. Det första momentet är ett mobilitetsmöte. Det andra momentet är antingen normal hantering eller förenklad hantering. Användningen av flexibla parkeringstal breddar planeringen till att inkludera mobilitetstjänster. I praktiken innebär detta att istället för att endast ställa krav på bilparkering ställs också krav på att lösa förutsättningar för resande och transporter med olika färdsätt. Kostnaden som fastighetsägaren sparar på färre bilplatser i ett hus ska investeras i olika mobilitetstjänster och kommunikation av dessa. Mobilitetstjänster kan till exempel innebära att byggherren erbjuder bilpool, lastcykelpool, förstärkt utbud av kollektivtrafik eller årlig cykelservice. Ekonomiskt perspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv, givet att angöring inte försvåras. Barnperspektivet Förslaget är framför allt positivt ur ett barnperspektiv. Genom att tillämpa flexibla parkeringstal kan antalet parkeringsplatser minska, liksom antalet bilar i de centrala delarna av och knutpunkter i staden. Detta kommer medföra en bättre luftkvalité, både på grund av mindre avgaser och lägre partikelhalter. Bullernivåerna förväntas också minska. Barnvänliga miljöer förväntas till viss del öka, då färre fordon och mindre trafik kan minska risken för olyckor och skapa fler ytor för rörelse och lek. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 2(5)
I och med att staden kommer att byggas tätare och staden under de närmaste decennierna kommer befinna sig i en byggfas kommer gatuutrymmet vara begränsat, och möjligtvis utgöra en säkerhetsrisk för barn. För att minska riskerna bör till exempel cyklister och fotgängare skiljas åt i så stor utsträckning som möjligt. Med färre antal parkeringar i staden behöver transporter till och från förskola och skola i större utsträckning göras till fots, cykel eller med kollektivtrafik. Kollektivtrafik utgörs till största delen av tung fordonstrafik. Förslaget innebär att kollektivtrafiken behöver byggas ut, vilket innebär att yngre barn i större utsträckning behöver följas av vuxna under längre del av uppväxten. Samtidigt kommer äldre barns möjligheter till längre förflyttningar öka. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv Genom att vid nybyggnation inte endast ställa krav på bilparkering utan öppna upp för andra typer av resande och transporter främjas ett minskat bilberoende. Detta bidrar till att grupper som är socialt utsatta eller som har valt att avstå från att äga en egen bil får ökad tillgång till andra mobilitetslösningar. Det är dock viktigt att det parkeringsbehov som måste tillgodoses säkras, till exempel parkering för personer med funktionsnedsättning. Den nära kollektivtrafiken måste utökas och anpassas till staden under byggtiden, bland annat med tanke på äldre och andra personer som har svårt att ta sig fram även korta sträckor. Miljöperspektiv Förslaget är särskilt positivt ur ett miljöperspektiv. Genom att minska antalet bilar och bilberoendet samt främja gång-, cykel- och kollektivtrafik kommer luftkvalitén bli bättre, både på grund av mindre avgaser och lägre partikelhalter. Bullernivåerna förväntas också minska. Genom att minska gatutrymmet för bilar finns också en möjlighet att öka andelen gröna ytor i stadsbilden, vilket innebär bättre förutsättningar för ekosystemtjänster. Som beskrivet tidigare kommer staden under de närmaste decennierna förtätas, med bland annat ett minskat gatuutrymme som följd. Detta kommer påverka alla transportsystem och till exempel göra det svårare att cykla i staden. Därför kommer det bli än viktigare med tydliga trafikstråk, särskilda stråk för cykelpendling och säkra gångvägar. För att förslaget ska bidra till förbättringar ur miljöperspektiv bör ambitionsnivån på de föreslagna mobilitetsåtgärderna vara högre. Detta för att bättre möta de tolv lokala miljömål som har antagits inom Göteborgs Stad. I dagsläget ser det ut att bli svårt att nå flera av de uppsatta miljömålen inom tidsramen, därför behöver miljöarbetet i staden intensifieras. Åtgärder som syftar till att minska vägtrafiken anses vara en kraftfull åtgärd, vilket det föreslagna programmet kan påverka och därmed bör göra. Omvärldsperspektiv Införande av mobilitetstjänster som en del i parkeringsplaneringen används redan idag i ett antal svenska städer, däribland Stockholm, Malmö och Umeå. I underlagsrapporten Mobilitetstjänster istället för krav på subventionerad bilparkering i Göteborg (2016) beskrivs bland annat hur införandet av mobilitetstjänster förhåller sig till krav som ställs på byggherrar att anlägga bilparkering, det vill säga flexibla parkeringstal. Några slutsatser av rapporten är att mobilitetstjänster och -åtgärder kan ha mycket positiva effekter för minskning av bilinnehav och bilanvändning. Tillgång till bilpoolsbilar är för många är en viktig faktor vid ställningstagande kring att avstå från egen bil. I rapporten Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 3(5)
konstateras även att majoriteten av de större kommunerna i Sverige har eller är på väg att implementera mobilitetstjänster som ett verktyg i dess (parkerings-)planering. Arbetsmiljöperspektiv Förslaget innebär förändrade förutsättningar för hur medarbetare inom stadsdelsförvaltningen Centrum reser till- och från samt inom jobbet i och med att antalet parkeringsplatser vid nybyggnation ska minska. Därmed kommer resor till fots, cykel eller med kollektivtrafik behöva öka. Detta är i linje med Göteborgs Stads Policy och riktlinjer för resor i tjänsten, som är den resepolicy stadsdelsförvaltningen Centrum använder sig av. Hemtjänst, hemsjukvård och avancerad vård i hemmet måste fortsatt garanteras parkering nära entréer. Förvaltningens överväganden Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget i sin helhet med beaktande av ovanstående perspektiv samt följande överväganden. Det är anmärkningsvärt att Västtrafik inte är remissinstans trots att kollektivtrafiken och en utökning av denna är en viktig del av förslaget. För att förslaget ska få genomslagskraft är det viktigt att byggherren som ska erbjuda mobilitetstjänsterna har rådighet och möjlighet att påverka dessa. Till exempel har den enskilde byggherren i dagsläget inte möjlighet att påverka utbudet av kollektivtrafik i någon betydande utsträckning. För att inte försvåra genomförandet av processen bör detta inte regleras i planen. Flera åtgärder kräver att aktörer som inte är involverade i planprocessen bygger upp system utanför planområdena. Förvaltningen ställer sig därför frågande till hur detta ska lösas ekonomiskt och hållbart över tid, till exempel hur det ska säkerställas att de beslutade åtgärderna finns på plats när planerna är färdigbyggda. För att inte försvåra genomförandet av processen bör detta inte regleras i planen. För att förslaget ska få de förväntade effekter på till exempel miljö är det viktigt att reglera under vilken tidsperiod som mobilitetsåtgärder ska genomföras och vad som händer om de inte genomförs inom avsatt tid eller inte levererar de förväntade effekterna. Viktigt att det parkeringsbehov som måste tillgodoses ut tillgänglighetssynpunkt säkras, till exempel för äldre, funktionsnedsatta, personal inom hemtjänst och hemsjukvård. Det måste finnas möjlighet att reservera platser på gatumark för till exempel tjänstebilar. Vid planering av parkering är det viktigt att planera för alla olika typer av fordon och olika varianter av dessa, till exempel cykelparkering anpassad även för parcyklar och lastcyklar. Gäller även vid utformning av till exempel cykelvägar. Utifrån folkhälsoaspekter är förslaget positivt avseende luft- och bulleraspekter samt genom att det uppmuntrar till fysisk aktivitet. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 4(5)
Samråd Information i ärendet har lämnats i lokalt pensionärsråd den 2 mars 2017. Babbs Edberg Stadsdelsdirektör Kerstin Elias Utvecklingschef Expedieringskrets: Byggnadsnämnden Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 5(5)