Svar på remiss rörande Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /17 Utvecklingsavdelningen Lisbeth Söderlund/Centrum/GBG Stad Telefon: E-post: Svar på remiss rörande Göteborgs Stads program för en jämlik stad Ärendet Social resursnämnd har på remiss sänt förslag till Göteborgs stads program för en jämlik stad Centrum ska yttra sig senast den 30 juni 2017 Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden tillstyrker förslag till Göteborgs stads program för en jämlik stad under förutsättning att framförda synpunkter beaktas. Tjänsteutlåtandet översänds till Social resursnämnd som nämndens eget yttrande Sammanfattning Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget om Göteborgs stads program för en jämlik stad. Programmet är ett av de viktigaste styrdokumenten för utvecklingen av Göteborgs stad nu och i framtiden. När det gäller innehållet i programmet finns en del förslag på förändringar och kompletteringar. Framförallt saknas en inledande problembeskrivning, programmet är i alltför hög utsträckning begränsat till folkhälsoområdet och fokusområdena osynliggör de stora skillnader i livsvillkor som finns bland människor i Göteborg oavsett ålder och social status. Remittenterna ombeds att särskilt beakta följande frågeställningar: Upplever ni att det saknas några målområden eller strategier som programmet borde beakta eller formulera om? Ger mål, målområdena och strategierna den ledning och stöd som behövs för att nå programmets mål? Om inte -vad saknas? För samtliga fokusområden bör begränsningen av fokusområdets faser i förhållande till ålder utgå. En sådan kategorisering som enbart utgår från ålder osynliggör de stora variationer som finns framförallt inom åldersgrupperna vuxna och äldre. Åldrandet bör ges ett eget fokusområde. Programmet saknar också en tydlig inriktning för jämlikhet som även omfattar människor som finns tillfälligt eller kortare tid i Göteborg och Sverige. De största jämlikhetsglappen finns idag mellan människor som är etablerade i samhället respektive utsatta grupper av EU-migranter, asylsökande eller papperslösa. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 1(6)

2 Fokusområdet Delaktighet, inflytande och kontroll över det egna livet. bör tydligare peka ut en riktning för att förändra den ojämlikhet som idag finns vad gäller samhälleligt inflytande och tillit. Fokusområdet Hälsosamma arenor och livsmiljöer bör ge en tydligare riktning för hur staden ska använda sitt stora inflytande över bebyggelse, infrastruktur och offentliga rum på ett sätt som stärker jämlikhet. I remissförslaget har hälsoinriktningen fått en dominerande roll. Programmet fokuserar på skillnader i hälsa och förlorar då det större greppet om ojämlikhet och social hållbarhet. Bakgrund Social resursnämnd är sedan 2013 processägare av arbetet med att skapa en jämlik stad. I 2017 års budget anges som ett prioriterat mål att Göteborg ska vara en jämlik stad. I samma budget fick social resursnämnd i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram ett program för en jämlik stad. Social resursnämnd har i februari, med justering i mars 2017, tagit beslut om programmets inriktning (dnr 0985/16). Förslaget till program baseras på social resursnämnds beslutade inriktning. Fem fokusområden har sedan tidigare identifierats som särskilt viktiga för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Dessa fokusområden är: Ge varje barn en god start i livet (0 6 år) Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren (6 18 år) Skapa förutsättningar för arbete Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Skapa övergripande och strukturella förutsättningar Varje fokusområde har varsin fokusledare, vilka tillika är direktörer för några av stadens förvaltningar. En organisation och en struktur för det gemensamma arbetet i staden är sjösatt för att skapa ett jämlikt Göteborg. Det här är Göteborgs Stads första program för en Jämlik stad som på ett övergripande sätt samlar frågor om social hållbarhet och jämlikhet. Här pekas färdriktningen ut mot framtiden. Hur vi tillsammans inom staden och i samverkan med invånarna, näringslivet, regionala och statliga aktörer, civilsamhällets organisationer och akademin kan arbeta för att uppnå ett socialt hållbart och jämlikt Göteborg. För att få en tydlig riktning i arbetet föreslår Social resursförvaltning ett mål för arbetet, en jämlik stad hela staden socialt hållbar, med målområden utifrån valda fokusområden. För att skapa förutsättningarna för arbetet har förvaltningen även arbetat fram förslag på strategier som är tänkt vara ett stöd i arbetet på en stadenövergripande nivå. I förslaget till program föreslås en delvis annan sortering i områden än idag genom att fem andra fokusområden har identifierats som staden ska lägga extra kraft vid för att bli en jämlik stad. De nya fokusområdena är: God start i livet och goda uppväxtvillkor Hälsofrämjande arbete och lärande Hälsofrämjande arenor och livsmiljöer Delaktighet, inflytande och kontroll över det egna livet Hälsofrämjande levnadsstandard Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 2(6)

3 Tillsammans bildar de en helhet som spänner över alla livsfaserna. För att skapa förutsättningar för staden att nå framgång har tre huvudstrategier arbetats fram: Effektivt arbete för en jämlik stad Strategin handlar om verkningsfulla och kostnadseffektiva strategier för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Stärka grundförutsättningarna för en jämlik stad Strategin handlar om att stärka grundförutsättningarna genom att fokusera på det kommunala grunduppdraget och ett normmedvetet arbetssätt. Stärka det tvärsektoriella arbetet för en jämlik stad Strategin handlar om att stärka förmågan att hantera komplexitet och det tvärsektoriella arbetet. Till fokusområdena finns ett antal målområden som bildar en helhet tillsammans. Till varje målområde ska ett antal indikatorer arbetas fram. Ekonomiskt perspektiv Insatser enligt förslag till program kan innebära ekonomiska konsekvenser för stadsdelen, men de kan inte bedömas i detta skede. Förslaget till programmet präglas av ett samhällsekonomiskt perspektiv där den förebyggande ansatsen kan motiveras både med individens rätt till god hälsa liksom samhällets minskade kostnader för ohälsa och andra kompensatoriska insatser. I programmets strategier betonas också det kommunala grunduppdraget vilket antyder att arbetet med Jämlikt Göteborg ska ske inom ramen för befintlig verksamhet. Barnperspektivet Göteborg ska vara en bra plats för alla barn och en stad där barn ges likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan och livet oavsett bakgrund. Barns uppväxtvillkor är därför centrala i programmet för att Göteborg ska vara en Jämlik stad. Flera av de målområden som föreslås i programmet är direkt riktade till barn och ungas livsvillkor och hälsa. I det särskilda fokusområde som handlar om en god start i livet lyfts de tidiga åren fram, det är här också viktigt att aktivt förhålla sig till de barn som kommer till Göteborg och Sverige i äldre åldrar med andra behov och förutsättningar än det lilla barnet. Ur ett barnrättsperspektiv är det även viktigt att barndomen inte reduceras till att ses som instrumentell för utbildning och yrkesmöjligheter. Jämlika livsvillkor för barn bör tydligare beskrivas som ett egenvärde snarare än som ett medel för att minska ojämlikhet i den vuxna befolkningen och för kommande generationer. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv Programmets mål och syfte är att påverka de ojämlika förutsättningar som råder till goda livsvillkor och hälsa mellan olika områden och grupper i Göteborg. I programmet lyfts inga grupper eller områden fram specifikt, däremot präglas programmet av en åldersnormativ syn på livets olika faser som bör undvikas. Det vore av särskilt värde att lyfta fram de sju diskrimineringsgrunderna Miljöperspektiv Fokusområdet Hälsofrämjande arenor och livsmiljöer har starka beröringar med det nationella miljömålet God bebyggd miljö som av riksdagen definieras på följande sätt: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 3(6)

4 miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Det finns överlag starka samband mellan miljöarbete och människors förutsättningar för en god hälsa. Ur ett miljöperspektiv är det viktigt att beakta att en ökad jämlikhet och förbättrad levnadsstandard för svagare grupper i samhället inte sker på bekostnad av ett ökat uttag av jordens ändliga resurser. Omvärldsperspektiv Arbetet med Jämlikt Göteborg sker i ett sammanhang där alla Sveriges tre storstäder och många mindre kommuner har tillsatt liknande organisationer för social hållbarhet och jämlik hälsa. Även på nationell nivå finns sedan ett drygt år en kommission för jämlik hälsa som överlämnar sitt slutbetänkande till regeringen under sommaren. Såväl tidigare års arbeten som det nya förslaget till program vilar tydligt på både egna och andra kommuners erfarenheter inom folkhälsoarbete samt förhåller sig till den ökande mängden forskning på området. Förvaltningens överväganden Förvaltningen är positiv till att det tagits fram ett förslag till Göteborgs Stads program för en jämlik stad och tillstyrker förslaget under förutsättning att framförda synpunkter beaktas. Arbetet med Jämlikt Göteborg utgår från ett gediget analysarbete och stadens verksamheter har sedan 2014 arbetat med kartläggning och åtgärder. I remissförslaget saknas såväl en tydlig problemformulering och nulägesanalys att ojämlikheten ökar som en tydlig koppling till det gedigna arbete som har bedrivits inom befintliga fokusområden för Jämlikt Göteborg. I remissförslaget har hälsoinriktningen fått en dominerande roll. Programmet fokuserar på skillnader i hälsa och förlorar då det större greppet om ojämlikhet och social hållbarhet. Det är välkommet med ett för staden gemensamt program som starkt lyfter fram hälsa, men detta riskerar att begränsa arbetet med Jämlikt Göteborg. Det vore till exempel värdefullt att lyfta fram de sju diskrimineringsgrunderna i programmet. Utgångspunkten i programmet är den så kallade sociala gradienten som pekar ut ett starkt samband mellan hälsa och social position. Därifrån dras slutsatsen att den viktiga ojämlikheten handlar om hälsa snarare än det som ligger i begreppet social position - inkomst, utbildning osv. Budgetmålet Göteborg ska vara en jämlik stad har helt hamnat inom folkhälsopolitikområdet. Det är inte en självklar slutsats. Det förefaller då som att den stora jämlikhetsfrågan är olikheter i hälsa mellan olika grupper samt vilka åtgärder staden kan sätta in i förhållande till detta. För stadsdelsförvaltningen finns en risk att insatserna begränsas till den egna stadsdelens perspektiv, vilket är problematiskt då de stora skillnaderna finns mellan stadsdelarna. Programmet bör tydligare ange vilken roll olika delar av staden kan ha för att stärka sammanhållningen och öka jämlikheten. Idag attraherar såväl Centrums skolor som äldreboenden och offentliga rum människor från många stadsdelar. Då en ökad rörlighet inom staden är av godo för att minska boendesegregationens negativa konsekvenser bör den roll som vår gemensamma stadskärna har för sammanhållningen tydligare belysas. Ur ett Centrum-perspektiv behöver insatserna för en ökad jämlikhet differentieras i förhållande till de olika stadsdelarnas nuläge och grundförutsättningar för att i ljuset av en stark boendesegregation bättre bidra inte bara till stadsdelens egna ojämlikhet utan för hela staden. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 4(6)

5 Remitanterna ombeds att särskilt beakta följande frågeställningar: Upplever ni att det saknas några målområden eller strategier som programmet borde beakta eller formulera om? För samtliga fokusområden bör begränsningen av fokusområdets faser i förhållande till ålder utgå. En sådan kategorisering som enbart utgår från ålder osynliggör de stora variationer som finns framförallt inom åldersgrupperna vuxna och äldre. Behov av samhällelig omsorg, förebyggande insatser och stöd bör tydligare utgå från ett individuellt rättighetsperspektiv snarare än enbart på samhällsekonomiska grunder. Programmet saknar också en tydlig inriktning för jämlikhet som även omfattar människor som finns tillfälligt eller kortare tid i Göteborg och Sverige. De största jämlikhetsglappen finns idag mellan människor som är etablerade i samhället å en a sidan och å andra sidan utsatta grupper av EU-migranter, asylsökande eller papperslösa. Förslaget till program präglas av ett inifrånperspektiv och bör tydligare adressera den ojämlikhet som har följt av en ökad globalisering och inte minst av ökad migration. Åldrandet bör ges ett eget fokusområde. Antal äldre ökar och variationen inom gruppen äldre är också stor, i förslaget till program saknas stöd för förebyggande insatser för äldre något som blir allt viktigare då många människor har börjat sitt liv i Göteborg och Sverige i äldre åldrar. Det är inte för sent att investera i äldres hälsa. Förutom hälsovinst för den enskilde individen är främjande av äldres hälsa också en besparing för hälsooch sjukvården då sjukdomar hos äldre är vanligare än bland yngre. Fokusområdet Delaktighet, inflytande och kontroll över det egna livet. riktar blicken mot ett angeläget område, men inflytande över den egna hälsan bör kunna integreras i övriga områden. Fokusområdet bör istället tydligare peka ut en riktning för att förändra den ojämlikhet som idag finns vad gäller samhälleligt inflytande och tillit. En av stadens stora utmaningar är framväxten av parallella samhällssystem som till del är både orsak och verkan för det ojämlikt inflytande och delaktighet i samhället. Fokusområdet Hälsosamma arenor och livsmiljöer beskriver den fysiska miljöns ramvillkor som är lika för alla människor oavsett ålder och social status. Förslaget till program ger en snäv bild av livsmiljöns påverkan på samhällets jämlikhet. Rubriken bör omformuleras då begreppet hälsofrämjande arenor inte får sin förklaring. Livsmiljö handlar om strukturella förhållanden som har stor betydelse för människors livsvillkor och därmed för stadens ojämlikhet. Boendesegregation och trångboddhet är i stora delar en konsekvens av inkomstnivåer och social status som i sin tur får konsekvenser för människors hälsa och förutsättningar för etablering i samhället. Fokusområdet bör tydligare beskriva hur de fysiska förutsättningarna för segregation och bostadsbrist kan påverkas, samt hur den fysiska miljöns utformning kan begränsa segregationens negativa konsekvenser. Detta kräver också att relationen mellan olika delar i staden får större plats. Programmet bör ge en tydligare riktning för hur staden ska använda sitt stora inflytande över bebyggelse, infrastruktur och offentliga rum på ett sätt som stärker jämlikhet. Ger mål, målområdena och strategierna den ledning och stöd som behövs för att nå programmets mål? Om inte -vad saknas? Programmet är skrivet på en övergripande och ofta allmän nivå vilket ger stort utrymme för tolkningar. Om programmet ska fungera som vägledning för de handlingsplaner som är nästa steg i processen behövs tydligare formuleringar om vad som ska göras. Programmet är i dagsläget för omfattande för att kunna fungera som en lättillgänglig utgångspunkt för verksamheter i deras arbete med att ta fram handlingsplaner. Eftersom det är viktigt för förståelsen att ha ett grunddokument som förklarar tankar och Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 5(6)

6 forskning bakom programmets innehåll så föreslås att man behåller ett längre grunddokument samt tar fram en kortversion som är lättare att utgå från i vardagen. Övriga synpunkter från förvaltningen: Arbetet med Jämlikt Göteborg utgår från ett gediget analysarbete och stadens verksamheter har sedan 2014 arbetat med kartläggning och åtgärder. I remissförslaget saknas såväl en tydlig problemformulering och nulägesanalys att ojämlikheten ökar som en tydlig koppling till det gedigna arbete som har bedrivits inom befintliga fokusområden för Jämlikt Göteborg. När det gäller uppföljning så är det för lång tid satt till implementering 2021 och till första uppföljningen av utfall Eftersom staden har arbetet med Jämlikt Göteborg sedan 2014 så är grunderna redan implementerade och det kan vara lämpligt att göra uppföljningen av implementeringen exempelvis i slutet på 2019 för att sedan kunna mäta de första utfallen exempelvis Det finns risk att processen mattas av om det tar för lång tid innan man kan få se något utfall av arbetet. Samråd Information har lämnats i lokalt råd för funktionshinderfrågor den 18 maj Information har lämnats i lokalt pensionärsråd den 8 juni. Samråd med övriga stadsdelsförvaltningar har ägt rum under handläggningstiden. Samverkan Information i Förvaltningsövergripande Samverkansgrupp Babbs Edberg Stadsdelsdirektör Kerstin Elias Utvecklingschef Expedieringskrets: Social resursnämnd Bilaga 1: Förslag till Göteborgs stads program för en jämlik stad Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 6(6)