Landvetter flygplats. Göteborgsregionens kommunalförbund. Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Transkript

1 Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Landvetter flygplats Förslag till beslut Att anteckna informationen Sammanfattning På sammanträdet berättar Eva-Lena Kihlbom, Swedavia, om utvecklingen på Landvetter flygplats, bland annat miljötillstånd, Airport city och framtida stationsläge. Göteborg Maria Sigroth/Avdelningschef

2 Dnr Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad beretts tillfälle yttra sig över kommunens förslag till riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering. Svaret ska vara stadsbyggnadskontoret tillhanda senast Förslaget till riktlinjer finns att läsa på följande länk: f3e699/Riktlinjer-mobilitets-p-planeringremissversion.pdf?MOD=AJPERES Göteborg Maria Sigroth/Avdelningschef Sara-Linnéa Östervall/Handläggare

3 Dnr: Tjänsteutlåtande Datum Per Kristersson, Sara-Linnéa Östervall Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund Ärendet rör förslag till riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborgs stad. Dokumentet redogör för hur mobilitets- och parkeringsfrågor ska hanteras i detaljplaner och bygglov vid ny- och ombyggnation av bebyggelse. Det ersätter tidigare Vägledning för parkeringstal vid detaljplaner och bygglov från år Riktlinjerna: - inför flexibla parkeringstal, som är det sätt som forskning rekommenderar, för att lösa parkerings- och mobilitetsutmaningar i stadsbyggande. - har mobilitet som utgångspunkt istället för att enbart titta på parkeringsfrågan. - är samordnade med stadens gemensamma projektmodell för detaljplanering. - är kopplade till kartan i stadens strategi för utbyggnadsplanering Synpunkter på förslaget GR är mycket positiva till utgångspunkten att titta på mobilitet som helhet, och parkering som en del av mobiliteten. Detta tankesätt främjar att bilen används där den är det bästa verktyget men att den bara är en del i den totala resekedjan. Riktlinjernas utgångspunkt att fastighetsägare är med och finansierar sina boende/hyresgästers mobilitet genom en bredare palett av mobilitetsåtgärder, inte enbart genom parkering, är utmärkt. Eftersom det är ett nytt arbetssätt måste stor kraft läggas vid att få fram ett långsiktigt fungerande avtal mellan kommun och exploatör. Parkeringsköp är ett etablerat arbetssätt och där tecknas generellt upp till 25-åriga avtal, liknande tidshorisont behöver gälla även för

4 fastighetsägarens finansiering av andra mobilitetsåtgärder. Avtalen behöver också säkerställa uppföljning och eventuell justering av åtgärder, för att få en långsiktigt fungerande situation. Detta berörs översiktligt i riktlinjerna men hänskjuts till ett kommande framtida handläggarstöd. Eftersom frågan är central för att få en fungerande helhet kring mobilitet anser GR att detta bör utvecklas mer till slutversionen av riktlinjerna. Ett första steg i att jämställa olika mobilitetssätt är att öka självfinansieringsgraden för bilparkering och frikoppla kostnaderna för bilparkering från fastighetens ekonomi i övrigt. GR ställer sig positiva till riktlinjernas förslag kring detta. Att närma sig en fri marknad för parkering, där parkeringskunden betalar hela kostnaden för sin parkering är ett viktigt medel för att öka attraktiviteten hos alternativ till bilen och nå regionala målbilder så som K2020. Ett problem i sammanhanget är den kraftigt subventionerade gatuparkeringen för boende genom boendetillstånd. Systemet gör det svårt att fylla parkeringsanläggningar som tar ut den verkliga kostnaden av sina kunder; kallat parkeringsflykt i dokumentet. Det är därför positivt att detta ses över. Riktlinjerna för P-normen anger normalspann för hur många parkeringsplatser som ska anläggas per lägenhet och småhus i olika delar av staden. Här anser GR att den socioekonomiska analysen som leder fram till normalspannen behöver utvecklas. Vilka antaganden ligger till grund för att en större lägenhet genererar signifikant fler parkeringsplatser än en mindre lägenhet? Generellt sänks parkeringstalen i förslaget jämfört med nu gällande vägledning vilket är rimligt med tanke på den framtid som eftersträvas både i kommunala, regionala, nationella och globala målbilder. Då tycks det ologiskt att lägenheter med 5 rok eller mer föreslås få ett betydligt högre P-tal än idag, uppemot en dubblering beroende på område (i förslaget har lägenheter om 5+ rok ett normalspann på 0,5-1,2 bilplatser/lägenhet beroende på område i staden, medan de i de nu gällande p-talen ligger i spannet 0,49-0,65 bilplatser/lägenhet). Det kan också ifrågasättas varför parkeringstalen för småhus är högre än det för stora lägenheter, när det torde vara ungefär samma målgrupp och antal personer som kan antas bo i en 4-5-rumslägenhet som i en villa. GR noterar att maxtal för parkering införs för kontor och handel. För övriga verksamheter, inklusive skolor, finns inga normalspann att förhålla sig till i planeringen. Detta innebär att parkeringstalet blir en förhandlingsfråga mellan kommun och exploatör i varje enskilt projekt. Handläggarstödet behöver utvecklas för att skapa långsiktighet och likabehandling. Förskolor får i förslaget en särställning genom att ingen parkering utöver på/avstigning, lastning och lossning medges. Detta motiveras med att friyta för barnen ska prioriteras vid platsbrist enligt

5 PBL. GR ser att mer likartad behandling av förskolor och skolor i planeringen vore rimligt. Konkurrensen om stadsrummet leder till att parkeringslösningar läggs under bostads- och verksamhetsbyggnader vid nyproduktion. Denna lösning är förståelig men som utredningen konstaterar är den även kostsam. GR önskar ett resonemang kring vilken flexibilitet eller vilka alternativa användningar alla olika parkeringslösningar på lång sikt kan ha. Teknikutveckling och beteendeförändringar kan komma att minska behovet av parkering. Även här kan synen på parkering som en del av en mobilitetsplan ge ledning. Utgångspunkten i mobilitet snarare än parkering skulle med fördel kunna användas för hela regionen, i en regional mobilitetsplan eller liknande. Mobilitet och bilens roll ser olika ut i olika delar av regionen, men eftersom kommunerna är intimt sammankopplade i en gemensam bostads- och arbetsmarknadsregion påverkar invånarnas vardagsbeslut om resor planeringen i flera kommuner. Även övergången till flexibla, situationsanpassade parkeringstal är positiv även ur ett regionalt perspektiv. På sikt vore det önskvärt att lägesbedömningen som är första steget i processen att fastslå P-talen genomförs ur ett regionalt perspektiv, platsens roll i regionen, inte bara inom staden Göteborg.

6 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Bostadsförsörjningsprogram Härryda kommun Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bostadsförsörjningsprogrammet går att läsa i sin helhet på kommunens webbsida: lokaler/langsiktigbostadsplanering.4.124fd5f4139f22e498f html Göteborg Maria Sigroth/Avdelningschef Per Kristersson/Handläggare

7 Dnr: Tjänsteutlåtande Per Kristersson Bostadsförsörjningsprogram Härryda kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska GR därför göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer samt yttra sig över kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommentarer I GRs mål och strategidokument, Hållbar tillväxt (2013) och Strukturbild för Göteborgsregionen (2008), samt K2020 (2008) finns regionala överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen med befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och på så sätt ge underlag för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällen och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. Härryda kommun uppmärksammar behovet att de lokala målen för bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5% kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. I de regionala tillväxtmålen, som finns uttryckta i Hållbar tillväxt, är tillväxten satt till minst fler invånare per år i befolkningstillväxt vilket motsvarar minst 1%

8 tillväxt. GR ser att utgå från ett planeringstal på 1,5% helt är i linje med pågående befolkningstillväxt. För att kommunen ska vidmakthålla ett ökat bostadsbyggande på en nivå om 1,5 % tillväxt har bland annat verksamhetsmål kring en aktiv markpolitik gjorts. GR konstaterar att rådighet över marken är en viktig faktor som har lett till att kommunen under många år har lyckats upprätta ett bostadsbyggande på den nivå som fastställts i planeringen, vilket är positivt. I GRs remisssvar på kommunens förra bostadsförsörjningsprogram önskade vi en diskussion kring för vem bostadsbyggandet är till för. Hur kan även personer med olika ekonomiska och sociala förutsättningar få möjlighet att flytta till Härryda kommun? Som exempel kan nämnas, hur kan nyanländas bostadsbehov hanteras i ett bostadsförsörjningsprogram? GR noterar att kommunen inte följt upp detta i innevarande bostadsförsörjningsprogram. Kommunen har i nu gällande Översiktsplan 2012 redovisat att GRs strukturbild ligger till grund för bebyggelseutvecklingen. Översiktsplanen utgör planeringsunderlag för bostadsförsörjningsprogrammet. Utbyggnadstakten ska enligt bostadsförsörjningsprogrammet vara balanserad över kommunen och nya bostäder ska anpassas efter den plats där de byggs. Kommunen har sedan lång tid kontinuerligt följt befolkningsutvecklingens förändringar vad avser bland annat ålderssammansättning och hur befolkningen påverkas demografiskt till följd av bostadsbyggandet. GR ser att på det sätt kommunen bedriver bostadsplaneringen nås en stor följsamhet mellan den politiska viljan att erbjuda bostäder till en växande befolkning och det faktiska regionala bostadsbehovet, vilket är mycket bra. Under senaste 15 åren har kommunens befolkningsökning i snitt varit 1,4%. GR ser att befolkningsökningstakten troligen kommer öka regionalt. Västra Götalandsregionen anger i en befolkningsprognos för göteborgsregionen tal för de kommande 5 åren på mellan 1,6 och 1,8% som årlig tillväxt. Det antyder att Härrydas del i den regionala befolkningsökningen kan behöva höjas. Även nationellt beräknar SCB en ökad befolkningstillväxt för kommande decennium. I förslaget till bostadsförsörjningsprogram ser GR att kommunen har tagit fram relevanta riktlinjer för bostadsförsörjning, kommunala markanvisningar och exploateringsavtal samt aktuella regionala överenskommelser. Härryda i regionen Bostadsförsörjningsprogrammet ska, enligt lagen, särskilt grundas på en analys av bl.a. bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. GR anser att i kommande bostadsförsörjningsprogram

9 vore en komplettering kring regionala förhållanden på bostadsmarknaden värdefullt. Genom att bredda analysen i bostadsförsörjningsprogrammet skulle GR därför vilja se att analysen inte bara omfattar förhållanden i den egna kommunen utan även analysera kommunens roll i ett större regionalt sammanhang. Exempelvis genom att ta avstamp i följande frågor: Hur påverkar Härrydas utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Hur påverkas Härrydas bostadsmarknad av vad som händer i regionen i övrigt? Vad är Härrydas bidrag till den regionala bostadsmarknaden? En sådan breddning av analysen skulle med fördel kunna ske i samverkan med kommuner som agerar inom samma bostadsmarknad.

10 Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Transportinfrastrukturplaneringen Förslag till beslut Att anteckna informationen Sammanfattning GR Planering rapporterar om nuläge samt framtida moment i arbetet med revideringen av transportinfrastrukturplaneringen Göteborg Maria Sigroth/Avdelningschef

11 Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 202) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 10 februari 2017 i stadshuset, Kungälvs kommun 202 Dnr: GRs utpekade brister inför åtgärdsplaneringen av transportinfrastrukturplaner Den nu gällande regionala transportinfrastrukturplanen för perioden genomgår en revidering för att en ny plan för perioden ska tas fram. I arbetet med framtagande av Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland önskar Västra Götalandsregionen (VGR) att kommunalförbunden identifierar de mest angelägna bristerna i den delregionala transportinfrastrukturen. GR skickade efter beslut styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad en första version till VGR som beskriver GRs utpekade brister. I samband med att VGR önskade ytterligare prioriteringar aktiverade styrgruppen sitt utökade presidium som tillsammans med tjänstepersoner från respektive stråk har arbetat fram föreliggande förslag till prioriterade brister i Göteborgsregionen. VGR kommer i det fortsatta arbetet att göra ytterligare prioriteringar utifrån inspelade brister. Prioriteringarna kommer att utgöra underlag för politiska diskussioner och ställningstagande i BHU Beslut Föreliggande förslag, daterat , godkänns med tillägget att Västra Götalandsregionen måste beakta befolkningsunderlaget i Göteborgsregionen vid fördelning av medel i regional plan. Vid protokollet Gunnel Rydberg Just:

12 Protokoll Förbundsstyrelsen Justeras: Jonas Ransgård Dennis Jeryd Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla Rätt utdraget intygar: Just:

13 Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Medskapande i Gråbo Förslag till beslut Att anteckna informationen Sammanfattning Medskapandegruppen i Gråbo är ett försök till utvidgad och verklig närdemokrati. På sammanträdet berättar Andreas Benkel och Emma Jessen-Krut, Lerums kommun, mer om arbetet. Göteborg Maria Sigroth/Avdelningschef

14 Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Ärenden för kännedom Förslag till beslut Att anteckna informationen Sammanfattning Maria Sigroth, GR, informerar om ärenden som beslutades direkt av förbundsstyrelsen och som rör miljö och samhällsbyggnad. Handlingar till förbundsstyrelsen finns att läsa på följande länk: 43/Styrelse%C3%A4renden pdf Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99), sidorna Avgränsningar av miljöbedömning av regional infrastrukturplan, sidorna Lokaliseringsutredning Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan, sidorna Göteborg Maria Sigroth/Avdelningschef