Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2018 1
Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2018 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Maria Lindström och Lena Lundkvist, Länsstyrelsen Örebro län Kontaktperson: Maria Lindström Diarienummer: 405-3886-2018 Publikationsnummer: 2018:21 2 Bilder: Mostphotos
Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag 1 att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i sina respektive län. Bostadsmarknadsanalysen ska lämnas till Boverket i juni som därefter sammanställer och sammanfattar alla läns regionala analyser. Denna rapport är Länsstyrelsen i Örebro läns redovisning av detta uppdrag för år 2018. Analysen är även en del i Länsstyrelsens arbete att lämna råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. 2 Bakgrundsmaterialet för rapporten är den bostadsmarknadsenkät som kommunerna svarar på i januari varje år och som sammanställs av Boverket och länsstyrelserna. Bostadsmarknadsenkäten syftar till att ge en övergripande bild av hur kommunerna i länet tolkar och bedömer det aktuella bostadsmarknadsläget samt omfattning och inriktning på bostadsbyggandet de närmaste åren. Bostadsmarknadsanalysen bygger även på statistik från statistiska centralbyrån kring boende, byggande och befolkning samt annan regional statistik för bostadsmarknaden. Denna rapport vänder sig till dem som har intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden i länet; kommuner, fastighetsägare, byggföretag och andra aktörer som är engagerade i frågor om bostadsmarknaden. Förhoppningen är att denna rapport kan bidra till kommunernas arbete med bostadsförsörjningen samt att den kan skapa ökad medvetenhet och diskussion om läget på bostadsmarknaden i länet. Jonas Jansson Bitr. enhetschef Plan och Kultur Länsstyrelsen i Örebro län 1 Enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. (Regeringen, 2018) 2 Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. (Riksdagen, 2018) 3
Innehåll Förord... 3 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län... 7 Balans och obalans på bostadsmarknaden... 7 Underskott på bostäder i många kommuner... 8 Brist på bostäder för många grupper... 11 Behov av fler bostäder... 12 Hur ser bostadsbeståndet ut?... 13 Så bor länets befolkning... 13 Så ser hushållen ut... 22 Allmännyttans bostadsbestånd... 24 Förändringar i bostadsbeståndet... 25 Befolkning... 38 Ökande befolkning totalt i länet... 38 Fördelning mellan kön och ålderssammansättning... 42 Befolkningsprognoser... 45 Befolkningsförändring och nybyggnation av bostäder... 46 Arbetsmarknad och kommunikationer utveckling i länet... 48 Arbetsmarknad... 48 Kommunikationer och pendling... 49 Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper... 52 Många har svårt att komma in på bostadsmarknaden... 52 Ungdomar och studenter... 52 Nyanlända... 53 Bostäder för äldre... 59 Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning... 62 Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad... 64 Verktyg för bostadsförsörjning - kommunernas strategiska arbete.. 67 Kommunernas bostadsförsörjning... 67 Aktivt arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen i länets kommuner 68 Översiktsplanering... 70 Samverkan mellan olika aktörer... 71 4
Allmännyttan och förturssystem... 72 Kommunala hyresgarantier... 73 Hur arbetar Länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna?... 74 Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningslagen... 74 Referenser... 78 Fotografier och figurer/tabeller... 80 5
6
Läget på bostadsmarknaden i Örebro län I detta kapitel redovisas hur kommunerna bedömer och uppskattar läget på bostadsmarknaden i sin kommun. I bostadsmarknadsenkäten (BME) gör kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden. Kommunerna tar bland annat ställning till frågor om det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden. Nationella mål för boende och byggande Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Delmål för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. (Regeringskansliet, 2018) Balans och obalans på bostadsmarknaden Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar och bedömningar. I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas kommunernas bedömning utifrån det nationella målet för bostadsmarknaden. Det vill säga hur stor konsumenternas efterfrågan på bostäder är i förhållande till utbudet. För att det ska råda balans på en bostadsmarknad ska bostadsbeståndet möta efterfrågan och behovet inom kommunen. En bostadsmarknad i obalans kännetecknas av att det finns ett underskott eller ett överskott av bostäder. Vad som gör att det är underskott eller överskott på bostäder beror på flera faktorer. Bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan länets kommuner men även mellan olika delar och områden inom samma kommun. Tillgången till bostäder, hur bostadsbeståndet ser ut och efterfrågan på bostäder styr hur väl bostadsmarknaden fungerar. För att alla hushålls olika behov ska tillgodoses är det viktigt att det finns en blandning av olika typer av bostäder. Även om det finns god tillgång på bostäder är det inte säkert att utbudet är rätt för att tillgodose och matcha de behov och efterfrågan som ställs av kommunens invånare, vilket påverkar balansen på bostadsmarknaden. Exempelvis kan det finnas skillnader mellan utbud och efterfrågan när det gäller upplåtelseform eller lägenheter av viss storlek. En kommun som i huvudsak har småhus kan innebära svårigheter för den som efterfrågar en hyresrätt. Andra faktorer som inverkar på efterfrågan är ett attraktivt läge, tillgänglighet, närhet till kollektivtrafik, barnomsorg, skola och service etc. Bostäder med sjönära läge brukar exempelvis nämnas som attraktivt med hög efterfrågan i flera kommuner. 7
Det finns även olika förhållanden och faktorer som påverkar befolkningens möjligheter att efterfråga en bostad. Förutsättningarna skiljer sig åt från individ till individ. Ekonomiska förutsättningar och den disponibla inkomsten är faktorer som i hög grad påverkar vilken typ av bostäder som kan efterfrågas. Många hushåll med lägre disponibel inkomst har exempelvis svårt att efterfråga nyproducerade hyresrätter och bostadsrätter då prisnivåerna är för höga. Dessa hushåll är i stor utsträckning hänvisade till lägenheter i det äldre beståndet med lägre hyresnivåer. En låg rörlighet och inlåsningseffekter på bostadsmarknaden påverkar även balansen på bostadsmarknaden. Ett problem i flera kommuner är att många äldre bor kvar i egen villa. En anledning till detta kan vara att det saknas tillgängliga bostäder för äldre som är tillräckligt attraktiva som alternativ till det egna villaboendet. Begreppen balans och obalans Balans innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) Underskott på bostäder i många kommuner En majoritet av länets kommuner bedömer vid årsskiftet 2017 2018 att det råder obalans på bostadsmarknaden genom underskott på bostäder. I årets bostadsmarknadsenkät bedömer 11 av länets 12 kommuner att det i kommunen som helhet råder underskott på bostäder. Jämfört med året innan, då nio kommuner gjorde samma bedömning, gör därmed fler kommuner en bedömning om underskott på bostäder. Endast Lekebergs kommun gör bedömningen att bostadsmarknaden är i balans i kommunen som helhet. 8
I centralorterna/innerstan bedömer 10 av 12 kommuner i länet att det råder underskott på lägenheter 3. Även här gör Lekebergs kommun en bedömning om balans. Majoriteten av kommunerna bedömer i januari år 2018 att de har underskott på lägenheter i övriga kommundelar. Jämfört med tidigare år är det fler kommuner som gör bedömningen att det finns ett underskott på bostäder i kommunens övriga delar. Fyra kommuner bedömer att utbudet av bostäder i kommunens övriga delar motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan, dvs balans. Örebro kommun gör i årets bostadsmarknadsenkät en bedömning om balans på bostadsmarknaden. Kommunen kommenterar denna bedömning med att: Utifrån antal lägenheter som har tillkommit närmsta tiden kan vi konstatera ett numerärt bra läge, dvs. den mängd bostäder som produceras överensstämmer med det numerära behovet av nyproducerade bostäder. Om man däremot tittar på olika gruppers situation blir svaret snarare obalans med brist på bostäder. Det är framförallt grupper med svar ställning på bostadsmarknaden som har svårt att hitta bostad. I kommunen som helhet, men även på centralorten finns brist på lägenheter till rimlig hyra som samtidigt kan förmedlas till personer som har få köpoäng hos det allmännyttiga bostadsbolaget. Vi konstaterar också att kommunens kö till trygghetsbostäder lång. Brist finns också när det kommer till bostäder för grupper som av olika anledningar inte kan bo i flerfamiljshus utan behöver bo i hus i enskilda lägen. Hallsbergs kommun anger också underskott på bostäder i kommunens samtliga delar, kommunen kommenterar denna bedömning med att: Utbudet på bostadsmarknaden matchar inte marknadens efterfrågan. Rörligheten på marknaden är begränsad. Ett ökat intresse för nyproduktion med en märkbar ökning av tomtförsäljning gällande kommunala småhustomter. I de mindre tätorterna finns tillfälliga bygglov på avställda bostadsfastigheter. I Centralorten råder det brist på hyresrätter samt efterfrågan på bostadsrätter har ökat. 3 Svar saknas från Hällefors kommun på frågan om bostadsmarknadsläget i centralort/innerstan 9
Figur 1: Bedömning om läget på bostadsmarknaden 31 januari år 2018 (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) Balans Underskott Överskott Uppgift saknas Tabell 1: Bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, år 2012 2017 Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Lekeberg Brist Brist Underskott Underskott Balans Balans Laxå Överskott Överskott Överskott Balans Underskott Underskott Hallsberg Brist Brist Underskott Underskott Underskott Underskott Degerfors Överskott Överskott Balans Underskott Underskott Underskott Hällefors Balans Balans Balans Underskott Underskott Underskott Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Underskott Balans Underskott Örebro Balans Brist Underskott Underskott Balans Underskott Kumla Brist Brist Underskott Underskott Underskott Underskott Askersund Balans Balans Underskott Underskott Underskott Underskott Karlskoga Balans Balans Balans Underskott Underskott Underskott Nora Brist Brist Underskott Underskott Underskott Underskott Lindesberg Brist Brist Underskott Underskott Underskott Underskott 10
Brist på bostäder för många grupper En obalans på bostadsmarknaden genom brist på bostäder får konsekvenser genom att många grupper får svårare att få en bostad. Unga och nyanlända är grupper som drabbas, de är nya på bostadsmarknaden och har ofta en låg disponibel inkomst. Även många äldre har svårigheter att hitta en bostad som motsvarar behoven. I bostadsmarknadsenkäten gör kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden för grupperna ungdomar (19 25 år), studenter samt nyanlända. Kommunerna gör även en bedömning av utbudet av särskilda boendeformer för äldre 4 och personer med funktionsnedsättning. I kapitel Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper, finns en längre beskrivning av bostadssituationen för olika grupper. En majoritet av länets kommuner, 10 kommuner, bedömer underskott på bostäder för ungdomar (19 25 år). Nio kommuner bedömer även att läget för nyanlända är i obalans på grund av underskott på bostäder. I bostadsmarknadsenkäten uppger 8 kommuner att de har underskott av särskilda boendeformer för äldre. När det gäller läget för studenter bedömer 8 kommuner att läget är i balans. Tabell 2: Bostadsmarknadsläget för olika grupper januari år 2018 (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) Kommun Ungdomar Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre Askersund Balans Balans Underskott Underskott Degerfors Underskott Balans - Balans Hallsberg Underskott Balans Underskott Underskott Hällefors Underskott Balans Balans Underskott Karlskoga Underskott Balans Underskott Underskott Kumla Underskott Underskott Underskott Underskott Laxå Underskott Balans Underskott Balans Lekeberg Underskott Balans Balans Balans Lindesberg Underskott Underskott Underskott Balans Ljusnarsberg - Underskott Underskott Underskott Nora Underskott Underskott Underskott Underskott Örebro Underskott Balans Underskott Underskott 4 Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) 11
Behov av fler bostäder Drygt hälften av länets kommuner gör bedömningen att bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet fortsatt kommer vara i obalans genom underskott på bostäder om tre år. Fyra kommuner bedömer att läget om tre år kommer vara i balans. För läget i kommunens övriga delar gör hälften av kommunerna en bedömning om balans om tre år. Samtliga kommuner i länet ser ett behov av fler bostäder under de kommande tre åren. Alla 12 kommuner bedömer att hyresrätter behöver tillkomma, storleksmässigt ses främst behov av 1 3 rum och kök, men även ett behov av 4 5 rum och kök uppges. En majoritet av kommunerna, nio kommuner, bedömer även behov av bostadsrätter under de kommande tre åren, främst i form av 3 rum och kök. Hälften av länets kommuner bedömer behov av äganderätter. Tabell 3: Bedömning om läget på bostadsmarknaden om tre år, januari år 2018 (Boverket, 2018) Kommun I kommunen som helhet På centralort, i innerstan I kommunens övriga delar Askersund Underskott Underskott Underskott Degerfors Balans Balans Överskott Hallsberg Balans Underskott Balans Hällefors Överskott Överskott Underskott Karlskoga Underskott Underskott Balans Kumla Underskott Underskott Underskott Laxå Balans Balans Balans Lekeberg Balans Balans Balans Lindesberg Underskott Underskott Balans Ljusnarsberg Underskott Underskott Underskott Nora Underskott Underskott Balans Örebro Underskott Underskott Underskott Underskott 7 8 5 Balans 4 3 6 Överskott 1 1 1 12
Hur ser bostadsbeståndet ut? Hur bostadsbestånd ser ut medför olika möjligheter och svårigheter för invånare att kunna skaffa en lägenhet som uppfyller behov och efterfrågan. Bostadsbeståndets ålder och sammansättning i upplåtelseform, hustyper och storlek påverkar hur väl bostadsmarknaden fungerar. Det är därför viktigt att ha en kunskap om hur bostadsbeståndet ser ut för att genomföra en bra bostadsplanering. Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer årligen statistik för bostadsbeståndet. Nedanstående statistik är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Kapitlet innehåller även uppgifter från bostadsmarknadsenkäten. Så bor länets befolkning I Örebro län fanns den 31 december 2017 totalt 148 604 lägenheter 5. Utbudet av bostäder har totalt sett ökat med 2 148 lägenheter i jämförelse med samma tid året innan. Antalet lägenheter ökade med 561 i småhus, 1 356 i flerbostadshus och 242 i specialbostäder. I övriga hus minskade antalet lägenheter med 11 stycken. 6 Flest lägenheter finns i Örebro kommun med totalt 74 802 lägenheter vilket motsvarar hälften av bostadsbeståndet i länet. Karlskoga kommun med 15 608 lägenheter, motsvarande 10 procent av länets totala antal, kommer därefter. Minst antal lägenheter, 2 772 stycken, finns i Ljusnarsbergs kommun. 5 Med bostadslägenhet avses en lägenhet avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad, oavsett i vilken hustyp den ligger. Även bostäder i småhus definieras således som lägenheter. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 6 Skillnaden i bostadsbeståndet mellan två år utgörs inte enbart av nyproduktion av bostäder. Bostadsbeståndet är en registerprodukt som bygger på uppgifterna i lägenhetsregistret. Registret uppdateras av kommunerna som ansvarar för ajourhållningen med hjälp av information från landets fastighetsägare. Både nyproducerade och existerande lägenheter, vilka tidigare utgjort bortfall i registret, registreras löpande. Därutöver sker rättningar och kompletteringar av tidigare felaktiga uppgifter samt till följd av att det befintliga beståndet förändras, t.ex. genom ombyggnad och rivning. Dessutom förekommer en viss eftersläpning i registreringen av nybyggda lägenheter, framför allt senaste året. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 13
Figur 2 Andel av länets lägenheter för respektive kommun 2017-12-31 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Karlskoga 10% Askersund 4% Nora 4% Lindesberg 8% Lekeberg 2% Laxå 2% Hallsberg 5% Degerfors 3% Hällefors 3% Ljusnarsberg 2% Kommun Antal lägenheter Askersund 5 762 Degerfors 4 997 Hallsberg 7 515 Hällefors 3 879 Karlskoga 15 608 Kumla 9 852 Laxå 2 980 Kumla 7% Lekeberg 3 392 Lindesberg 11 825 Ljusnarsberg 2 772 Örebro 50% Nora 5 220 Örebro 74 802 Totalt i länet 148 604 Statistiken om bostadsbeståndet SCB:s statistik baseras på lägenhetsregistret som är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Registret förvaltas av Lantmäteriet, som också är ansvarig myndighet. Statistiska centralbyrån erhåller lägenhetsuppgifterna från Lantmäteriet för att producera löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik. Statistiken innefattar småhus, flerbostadshus, övriga hus samt specialbostäder. Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 14
Flest bostäder i flerbostadshus Lägenheter i flerbostadshus är den vanligaste boendeformen i länet. Totalt finns 69 916 lägenheter i flerbostadshus vilket motsvarar 47 procent av länets bostäder. Antalet småhus är något lägre, 67 034 lägenheter, vilket motsvarar 45 procent av länets lägenheter. Länets bostadsutbud utgörs även av 8 487 specialbostäder (6 procent) och 3 167 övriga hus (2 procent). Jämfört med riket har länet en något större andel småhus och något mindre andel flerbostadshus. Figur 3: Andel lägenheter efter hustyp, länet respektive riket 2017-12-31 ( (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018)) Örebro Län Riket 2% 6% 2% 5% Småhus Småhus 47% 45% Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder 51% 42% Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Det finns skillnader mellan länets kommuner när det gäller fördelning av hustyper. Trots att flerbostadshus är den vanligaste hustypen totalt i länet så består bostadsbeståndet i tio kommuner övervägande av lägenheter i småhus. I Lekeberg utgörs bostadsbeståndet av 80 procent småhus. Endast två kommuner, Örebro och Karlskoga kommun, har ett bostadsutbud som övervägande består av lägenheter i flerbostadshus. Det stora antalet lägenheter i flerbostadshus i Örebro kommun bidrar till att länet totalt sett har en något högre andel lägenheter i flerbostadshus än småhus. I Örebro kommun finns totalt 44 107 lägenheter i flerbostadshus vilket motsvarar 59 procent av kommunens bostadsbestånd. 15
Figur 4: Fördelning mellan hustyper i länets kommuner 2017-12-31 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Lindesberg 60 33 3 4 Nora 64 30 4 2 Karlskoga 46 47 2 5 Askersund 67 27 2 4 Kumla 55 41 1 3 Örebro 31 59 2 8 Ljusnarsberg 63 28 3 6 Hällefors 59 34 1 6 Degerfors 63 31 1 5 Hallsberg 63 33 2 2 Laxå 67 25 4 4 Lekeberg 80 15 3 2 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder 16
Hyresrätten den vanligaste upplåtelseformen Hyresrätten är den vanligaste upplåtelseformen i länet och utgör 45 procent av lägenheterna i bostadsbeståndet. Äganderätter står för 41 procent och bostadsrätter 14 procent. Jämfört med riket har länet en större andel hyresrätter och en mindre andel bostadsrätter. Figur 5: Andel lägenheter efter upplåtelseform, länet respektive riket 2017-12-31 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Örebro län Riket 0% Hyresrätt 0% Hyresrätt 41% 45% Bostadsrätt 39% 38% Bostadsrätt Äganderätt Äganderätt 14% Uppgift saknas 23% Uppgift saknas I flerbostadshus utgörs 75 procent av lägenheterna som hyresrätter och 25 procent bostadsrätter. Länet har i nationell jämförelse en högre andel hyresrätter i flerbostadshus. Nationellt utgör hyresrätter endast 59 procent av det totala bostadsbeståndet i flerbostadshus medan 41 procent utgörs av bostadsrätter. I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen i länet med hela 90 procent av beståndet. I likhet med fördelning av hustyper mellan länets kommuner finns även skillnader i fördelningen av upplåtelseform bland kommunerna. Trots att hyresrätten är den vanligaste upplåtelseformen i länet så är det enbart Örebro kommun som har ett bostadsutbud som övervägande består av hyresrätter. I Örebro kommun finns 42 724 hyresrätter vilket motsvarar 57 procent av kommunens lägenhetsbestånd. Kommunens andel av länets totala antal hyresrätter är 64 procent. I flerbostadshus utgör andelen hyresrätter 78 procent av beståndet i Örebro kommun medan bostadsrätter motsvarar 22 procent. Örebro kommun har högst andel hyresrätter jämfört med landets 10 befolkningsmässigt störst kommuner. Av landets tio största kommuner dominerar hyresrätten i sju kommuner. Bostadsbeståndet i länets 11 övriga kommuner består övervägande av äganderätter. Störst andel äganderätter finns i Lekebergs kommun där 75 procent av beståndet består av äganderätter. Karlskoga kommun har en större 17
andel bostadsrätter än övriga kommuner. Bostadsrätter utgör 29 procent av kommunens bostadsbestånd. Figur 6: Fördelning mellan upplåtelseform i länets kommuner 2017-12-31 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Lindesberg 35 9 56 Nora 38 7 55 Karlskoga 27 29 44 Askersund 32 6 62 Kumla 41 9 50 Örebro 57 16 27 Ljusnarsberg 31 13 56 Hällefors 30 15 55 Degerfors 31 9 60 Hallsberg 34 7 59 Laxå 33 5 62 Lekeberg 23 2 75 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Ägarkategori vem äger länets bostäder? Av länets totala bostadsbestånd ägs 42 procent av fysiska personer. Näst störst ägarkategori är allmännyttiga bostadsföretag som äger 24 procent av länets bostäder följt av bostadsrättsföreningar som äger 15 procent av beståndet samt Svenska Aktiebolag 7 som äger 14 procent. Övriga ägarkategorier är stat, kommun, landsting, kooperativa hyresgästföreningar samt övriga ägare. 7 Svenska Aktiebolag är exklusive allmännyttiga bostadsföretag som drivs som aktiebolag. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 18
Av länets flerbostadshus ägs 42 procent av lägenheterna av allmännyttiga bostadsföretag 8. Näst största ägare är bostadsrättsföreningar som äger 25 procent. Svenska Aktiebolag äger 24 procent av lägenheterna i länets flerbostadshus. Jämfört med riket är detta en stor skillnad då 41 procent av lägenheterna i flerbostadshus i riket ägs av bostadsrättsföreningar medan allmännyttiga bostadsföretag innehar 28 procent av beståndet. Skillnader mellan länets kommuner kan noteras när det gäller ägarkategori av flerbostadshus. I Örebro kommun ägs 44 procent av lägenheterna i flerbostadshus av allmännyttan medan bostadsrättsföreningar utgör 22 procent. I Karlskoga kommun ägs 57 procent av lägenheterna av bostadsrättsföreningar medan allmännyttan äger 29 procent. I Ljusnarsberg ägs 32 procent av lägenheterna vardera av bostadsrättsföreningar och Svenska Aktiebolag. I Nora och Lindesbergs kommuner är den största ägaren Svenska Aktiebolag. När det gäller småhus ägs merparten av länets bestånd, 90 procent, av fysiska personer. Bostadsrättsföreningar äger 6 procent. Bostädernas ålder och storlek Bostädernas ålder och storlek påverkar hur väl beståndet kan möte behov och efterfrågan. Ett äldre bostadsbestånd kan ofta innebära behov av renovering och lägre tillgänglighet. Av länets totala småhusbestånd byggdes vart fjärde hus före år 1931. En femtedel byggdes mellan 1971 1980. När det gäller bostadsbeståndet i flerbostadshus byggdes merparten mellan 1951 och 1970. Av lägenheter i flerbostadshus är var fjärde byggd mellan år 1961 1970. 8 Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 19
Figur 7: Antal lägenheter efter hustyp och byggnadsperiod Örebro län (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Småhus Flerbostadshus Genomsnittlig bostadsyta per person i länet var 43 kvm år 2017. I riket är den genomsnittliga ytan 41 kvm per person. I Örebro kommun är den genomsnittliga bostadsytan lägst i länet med 40 kvm medan Laxå kommun har den största bostadsytan med 51 kvm per person. Genomsnittlig bostadsyta i länet skiljer sig åt beroende på boendeform. Bostadsytan i flerbostadshus är mindre i hyresrätt än bostadsrätt, 37 kvm respektive 44 kvm per person. I småhus med äganderätt är genomsnittlig bostadsyta 47 kvm per person. Den vanligaste bostadsarean i flerbostadshus är 51 60 kvm och 61-70 kvm. 40 procent av beståndet i flerbostadshus har en bostadsarea mellan 51 70 kvm. I småhus är bostadsytan större. 20
Figur 8: Antal lägenheter efter hustyp och storlek (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Småhus Flerbostadshus Den vanligaste lägenhetstypen i flerbostadshus är två rum och kök motsvarande 39 procent av beståndet. 30 procent av beståndet i flerbostadshus utgörs av 3 rum och kök. Tabell 4: Antal lägenheter i flerbostadshus och lägenhetstyp i Örebro län, 31 december 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Lägenhetstyp i flerbostadshus lägenheter utan kök 27 0,0% 1 rum och kök 7 885 11,3% 1 rum och kokvrå/kokskåp 2 912 4,2% 2 rum och kök 27 515 39,4% 2 eller flera rum och kokvrå/kokskåp Antal lägenheter Andel i procent 2 077 3,0% 3 rum och kök 21 224 30,4% 4 rum och kök 6 559 9,4% 5 rum och kök 1 231 1,8% 6 eller flera rum och kök 186 0,3% uppgift saknas 300 0,4% 21
Så ser hushållen ut Utveckling av antal hushåll och hur hushållen är sammansatta är faktorer som påverkar behov och efterfrågan av bostäder. Ett hushåll består av de personer som är folkbokförda på samma lägenhet. Om hushållen består av barnfamiljer, av yngre eller äldre personer påverkar såväl hur många som vilken typ av bostäder som kommer att efterfrågas. I Örebro län finns det totalt 140 773 hushåll enligt SCB:s statistik. Flest antal hushåll finns i Örebro kommun med 70 540 hushåll, minst är antalet i Ljusnarsbergs kommun med 2 560 hushåll. I samtliga kommuner, förutom Örebro kommun, bor störst andel av hushållen i småhus i form av äganderätt. I Örebro kommun bor en majoritet av hushållen, motsvarande 45 procent, i flerfamiljshus med hyresrätt medan 28 procent av hushållen bor i äganderätt i småhus. I flerbostadshus bor en majoritet av hushållen i hyresrätt förutom i Karlskoga kommun där bostadsrätt är den vanligaste upplåtelseformen motsvarande 26 procent av hushållen. I genomsnitt bor det 2,1 personer per hushåll i länet. Antal personer per hushåll skiljer sig något åt beroende på boendeform. Hushåll i småhus är i genomsnitt större än hushåll som bor i flerbostadshus. Ett hushåll som äger sitt småhus består av i genomsnitt 2,5 personer. Hushåll som bor i flerbostadshus med hyresrätt är något större än hushåll med bostadsrätt, 1,9 respektive 1,6 personer per hushåll. Hushåll i specialbostad är minst, med genomsnitt 1,2 personer. En specialbostad kan vara studentboende eller äldreboende. (SCB, SCBs webbplats, 2018) Tabell 5: Antal personer per hushåll och boendeform i Örebro län år 2017, (SCB, SCBs webbplats, 2018) Boendeform Antal personer per hushåll småhus, äganderätt 2,5 småhus, bostadsrätt 2,3 småhus, hyresrätt 2,3 flerbostadshus, bostadsrätt 1,6 flerbostadshus, hyresrätt 1,9 specialbostad 1,2 övrigt boende 1,7 uppgift saknas 1,8 Samtliga boendeformer 2,1 22
Hushållsstorlek varierar något mellan kommunerna i länet. Störst genomsnittligt hushåll, 2,3 personer, har Kumla och Lekeberg kommun. Ljusnarsberg har de minsta hushållen med 1,9 personer per hushåll. Olikheter mellan kommunerna kan bland annat förklaras av hur bostadsbeståndet ser ut, bostädernas storlek och antal invånare. Störst hushåll i ägda småhus har Örebro kommun med 2,8 personer samt Kumla kommun med 2,7 personer. De genomsnittligt minsta hushållen i ägda småhus finns i Ljusnarsbergs kommun med 2,1 personer. Störst genomsnitt i hushåll i flerbostadshus med hyresrätt finns i Karlskoga kommun med 2,0 personer medan minst hushåll finns i Lekebergs kommun med 1,5 personer per hushåll. I genomsnitt utgörs hushåll i flerbostadshus med bostadsrätt av färre personer. Hushållens utveckling Under 1900-talet skedde en successiv minskning av antalet boende per hushåll i Sverige och andelen ensamboende ökade. Hushållskvoten, det vill säga andelen hushåll per person, har ökat för alla åldersklasser. Hushållen har blivit fler och allt färre bor i varje hushåll. Andelen enpersonshushåll har ökat mest, på bekostnad av de större hushållsstorlekarna. Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste hushållstypen i Sverige. En viktig förklaring är den förändrade befolkningsstrukturen; såväl antalet som andelen äldre har ökat kraftigt och många av dessa bor i hushåll med en person. Sverige har tillsammans med Tyskland den lägsta hushållsstorleken i EU. Fram till och med 1990 gav folk- och bostadsräkningarna goda kunskaper om hushållens storlek och sammansättning. Sedan fanns enbart urvalsundersökningar att tillgå, men numera finns tillgång till ett lägenhetsregister som ger heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige, hur bostadsbeståndet ser ut och hur folk bor. I december 2013 publicerade SCB den första helt registerbaserade hushållsstatistiken utifrån uppgifterna i lägenhetsregistret. Statistiken visar hushållens struktur och storlek i Sverige. (Boverket, Boverkets webbplats, 2017) 23
Allmännyttans bostadsbestånd Enligt bostadsmarknadsenkäten har 11 kommuner i länet allmännyttiga bostadsföretag, totalt finns 10 aktiebolag och en allmännyttig stiftelse. 9 Ljusnarsbergs kommun saknar allmännyttiga bostadsföretag. bostadsförsörjningen finns att läsa i kapitel Enligt SCB fanns det totalt 35 676 lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag vid årsskiftet i Örebro län. Det är en minskning med 111 lägenheter jämfört med året innan. Merparten, 81 procent, av allmännyttans lägenheter finns i flerbostadshus och 13 procent utgörs av specialbostäder. Totalt äger allmännyttan 42 procent av lägenheterna i länets flerbostadshus. Med antagande om att allmännyttan upplåter samtliga 35 676 lägenheter som hyresrätt uppgår allmännyttans andel av länets totala antal hyresrätter (66 808 hyresrätter) till 53 procent. Tabell 6: Antal lägenheter som ägs av allmännyttiga bostadsföretag per kommun, 31 december 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Kommun Antal lägenheter Askersund 922 Degerfors 846 Hallsberg 1 172 Hällefors 776 Karlskoga 2 673 Kumla 2 228 Laxå 619 Lekeberg 411 Lindesberg 1 687 Ljusnarsberg 213 Nora 653 Örebro 23 476 Örebro län 35 676 9 De flesta allmännyttiga bostadsföretagen är aktiebolag men det finns även en del allmännyttiga bostadsföretag som är stiftelser. Dessa stiftelser lyder inte under lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala aktiebolag som började gälla den 1 januari 2011. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) 24
I Örebro kommun finns flest lägenheter som ägs av allmännyttigt bostadsföretag, totalt 23 476 lägenheter vilket motsvarar 66 procent av allmännyttan i länet. I Örebro kommun utgör lägenheter i allmännyttan 31 procent av kommunens totala bestånd. I flerbostadshus äger det allmännyttiga bostadsföretaget 19 275 lägenheter vilket motsvarar 44 procent av beståndet i kommunen. Förändringar i bostadsbeståndet I jämförelse med samma tid förra året har utbudet av bostäder i länet totalt sett ökat med 2 148 lägenheter under 2017 enligt statistik från SCB. 10 Antalet lägenheter ökade med 561 i småhus, 1 356 i flerbostadshus och 242 i specialbostäder. I övriga hus minskade antalet lägenheter med 11 stycken. Totalt ökade bostadsbeståndet under 2017 i tio av länets kommuner. I Laxå kommun och Ljusnarsbergs kommun minskade beståndet något. I Örebro kommun ökade utbudet av bostäder med 1 787 lägenheter vilket motsvarar 83 procent av länets totala ökning. Nybyggda bostäder I Örebro län färdigställdes totalt 2 368 lägenheter i nybyggda hus under 2017 enligt statistik från SCB. 11 Antalet färdigställda lägenheter i länet minskade något jämfört med året innan, då totalt 2 492 lägenheter färdigställdes, men ligger fortsatt på historiskt höga nivåer jämfört med åren tidigare. I likhet med år 2016 färdigställdes flest nybyggda lägenheter per invånare i Örebro län. I länet färdigställdes 7,9 lägenheter per tusen invånare. Motsvarande siffra för hela riket är 4,8 nybyggda lägenheter per tusen invånare. Förutom i Laxå kommun färdigställdes lägenheter i samtliga av länets kommuner under år 2017. Det är dock stora skillnader i länet i antal nya lägenheter. Liksom tidigare år dominerar Örebro kommun nyproduktionen. I Örebro kommun färdigställdes totalt 2 402 lägenheter vilket motsvarar 86 10 Skillnaden i bostadsbeståndet mellan två år utgörs inte enbart av nyproduktion av bostäder. Bostadsbeståndet är en registerprodukt som bygger på uppgifterna i lägenhetsregistret. Registret uppdateras av kommunerna som ansvarar för ajourhållningen med hjälp av information från landets fastighetsägare. Både nyproducerade och existerande lägenheter, vilka tidigare utgjort bortfall i registret, registreras löpande. Därutöver sker rättningar och kompletteringar av tidigare felaktiga uppgifter samt till följd av att det befintliga beståndet förändras, t.ex. genom ombyggnad och rivning. Dessutom förekommer en viss eftersläpning i registreringen av nybyggda lägenheter, framför allt senaste året. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 11 Statistiken inkluderar hustyperna flerbostadshus och småhus, specialbostäder inkluderas inte. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 25
procent av antalet nya lägenheter i länet. Kumla kommun svarade för 6 procent av länets nyproduktion. Jämfört med tidigare år kan en större nyproduktion noteras i Lekebergs kommun under 2017 där 93 lägenheter färdigställdes. Tabell 7: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus år 2013 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Askersund 26 12 14 6 2 Degerfors 3 0 1 3 3 Hallsberg 6 26 51 36 9 Hällefors 0 2 1 8 1 Karlskoga 11 47 2 34 26 Kumla 57 50 89 109 150 Laxå 7 0 2 0 0 Lekeberg 12 22 28 35 93 Lindesberg 2 10 5 93 11 Ljusnarsberg 0 1 1 1 1 Nora 8 10 7 61 30 Örebro 291 1 020 851 2 106 2 042 Örebro län 423 1 200 1 052 2 492 2 368 Nyproduktion och hustyp Majoriteten av de lägenheter som färdigställdes i länet under året uppfördes i flerbostadshus, totalt 1 827 lägenheter vilket motsvarar 77 procent. Av dessa färdigställdes 1 681 stycken, motsvarande 92 procent, i Örebro kommun. Flerbostadshus färdigställdes i fem av länets kommuner. I flerbostadshus var den vanligaste lägenhetstypen som färdigställdes en lägenhet med 3 rum och kök, motsvarande 32 procent av nyproduktionen, tätt följt av 2 rum och kök som motsvarade 30 procent av lägenheterna Under år 2017 färdigställdes totalt 541 lägenheter i småhus, motsvarande 23 procent av nyproduktionen. I sju kommuner färdigställdes fler lägenheter i småhus jämfört med flerbostadshus. En majoritet av nyproduktionen i småhus skedde i Örebro kommun, motsvarande 67 procent. Ett hundratal småhus färdigställdes i Kumla kommun, motsvarande 17 procent av länets nyproduktion av småhus. 26
Figur 9: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och år i Örebro län, år 1975 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 3 000 2 500 2 000 Färdigställda lägenheter totalt Färdigställda flerbostadshus Färdigställda småhus 1 500 1 000 500 0 Tabell 8: Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus/småhus år 2013 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Askersund 0 / 26 0 / 12 0/14 0/6 0/2 Degerfors 0 / 3 0 / 0 0/1 0/3 0/3 Hallsberg 0 / 6 18 / 8 48/3 24/12 0/9 Hällefors 0 / 0 0 / 2 0/1 6/2 0/1 Karlskoga 6 / 5 45 / 2 0/2 11/23 16/10 Kumla 32 / 25 20 / 30 48/41 67/42 60/90 Laxå 6 / 1 0 / 0 0/2 0/0 0/0 Lekeberg 0 / 12 16 / 6 0/28 0/35 48/45 Lindesberg 0 / 2 4 / 6 0/5 85/8 0/11 Ljusnarsberg 0 / 0 0 /1 0/1 0/1 0/1 Nora 0 / 8 0 / 10 6/1 53/8 22/8 Örebro 157 / 134 721/ 299 520/331 1679/427 1681/361 Örebro län 201 / 222 824 / 376 622/430 1925/567 1827/541 27
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nyproduktion och upplåtelseform Under år 2017 färdigställdes totalt 1 067 hyresrättslägenheter, 1 072 bostadsrättslägenheter och 229 äganderättslägenheter i länet. Bostadsrätter och hyresrätter utgjorde därmed motsvarade cirka 45 procent var av antalet färdigställda lägenheter medan äganderätter motsvarade 10 procent. Figur 10: Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform Örebro län, 1991 2017 (SCB, 2018) 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Äganderätter färdigställdes i 11 kommuner i länet. I Hallsbergs, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg och Askersunds kommun färdigställdes enbart äganderätter under 2017. Hyresrätter färdigställdes i fem av länets kommuner, medan bostadsrätter färdigställdes i de fyra kommunerna Lekeberg, Kumla, Karlskoga och Örebro kommun. 28
Figur 11: Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform och kommun, år 2017 (SCB, 2018) Lindesberg 5 6 Nora 8 22 Karlskoga 10 16 Askersund 2 Kumla 45 45 60 Ljusnarsberg 1 Hällefors 1 Degerfors 3 Hallsberg 9 Lekeberg 8 31 54-5 5 15 25 35 45 55 65 Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Örebro 114 925 1003-5 195 395 595 795 995 Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 29
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Av den totala nyproduktionen av flerbostadshus i länet motsvarar hyresrätter 58 procent av lägenheterna och bostadsrätter 42 procent. Figur 12: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus efter upplåtelseform och år i Örebro län år 1991 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 2500 2000 1500 1000 500 0 Hyresrätt Bostadsrätt Flerbostadshus totalt Ombyggnad av flerbostadshus Utöver nybyggnation så gav ombyggnationer i flerbostadshus år 2017 ett tillskott på 56 nya lägenheter i länet, främst genom ombyggnad av lokaler till bostäder. 52 lägenheter byggdes om i Örebro kommun. I Hällefors kommun blev nettoförändringen i ombyggnation av flerbostadshus minus 6 lägenheter i och med ombyggnation av bostäder till lokaler. I sju kommuner tillkom inga lägenheter genom ombyggnation. Rivning av lägenheter i flerbostadshus Under år 2017 revs totalt 6 lägenheter i flerbostadshus i länet. Dessa utgjordes av 6 hyresrätter i Ljusnarsbergs kommun, med byggnadsperiod mellan 1951 1960. Orsak till rivning var enligt SCB:s statistik rivning av andra orsaker än uthyrningssvårigheter. Tabell 9: Antal rivna lägenheter i flerbostadshus, rivningsorsak, år 2013 2017 (SCB, 2018) Rivningsorsak 2013 2014 2015 2016 2017 Rivning p.g.a. uthyrningssvårigheter 0 0 0 40 0 Rivning av andra orsaker än uthyrningssvårigheter 22 0 13 8 6 Totalt 22 0 13 48 6 30
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 13: Rivning av lägenheter i flerbostadshus i Örebro län år 1989 2017 (SCB, 2018) 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Minskning av bostäder i allmännyttan Under 2017 minskade det totala bostadsbeståndet i allmännyttiga bostadsföretag 12 med 111 lägenheter, till totalt 35 676 lägenheter vid årsskiftet i Örebro län (innefattar småhus, flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder). Bostadsbestånd i allmännyttiga bostadsföretag ökade under 2017 i sex av länets kommuner och minskade i två kommuner jämfört med året innan. I fyra kommuner var antalet lägenheter hos allmännyttiga bostadsföretag oförändrat. Flest bostäder, 189 lägenheter, tillkom i Örebro kommun medan beståndet minskade med 306 lägenheter i Hallsbergs kommun. Enligt statistik från SCB färdigställde allmännyttiga bostadsföretag totalt 278 lägenheter i nybyggda hur under år 2017. I Örebro kommun färdigställdes 236 av dessa lägenheter i flerbostadshus, i Lekeberg kommun färdigställdes 36 lägenheter i flerbostadshus och i Kumla kommun byggdes 6 småhus av allmännyttan. 12 Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 31
Tabell 10: Förändring av antal lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag per kommun, 31 december år 2016 2017, (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Kommun År 2016 År 2017 Förändring Askersund 922 922 0 Degerfors 839 846 7 Hallsberg 1478 1172-306 Hällefors 776 776 0 Karlskoga 2692 2673-19 Kumla 2228 2228 0 Laxå 616 619 3 Lekeberg 411 411 0 Lindesberg 1674 1687 13 Ljusnarsberg 212 213 1 Nora 652 653 1 Örebro 23 287 23 476 189 Örebro län 35 787 35 676-111 I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förändringar i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Tio kommuner svarar att det skett förändringar under år 2017 genom nybyggnad, ändring av byggnad, inköp och försäljning. I enkäten uppgav sex kommuner att nyproduktion skett i allmännyttans bestånd av totalt 338 bostäder. Totalt tillkom även 119 bostäder genom ändring av byggnad. Kumla kommun köpte 15 lägenheter under år 2017. Ingen kommun redovisar att bostäder inom allmännyttan revs under år 2017. Enligt bostadsmarknadsenkäten såldes bostäder inom allmännyttans bestånd i tre av länets kommuner, totalt 632 bostäder. Försäljning skedde av 306 lägenheter i Hallsbergs kommun, 19 lägenheter i Karlskoga kommun och 307 lägenheter i Örebro kommun. Samtliga lägenheter såldes till privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Motiven bakom beslutet att sälja var att ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning, effektivisera förvaltningen samt att få in fler privata hyresvärdar i vissa bostadsområden. Lindesbergs kommun anger i bostadsmarknadsenkäten att det finns beslut om försäljning av någon del av det allmännyttiga bostadsföretagets bestånd 2018, totalt omfattas cirka 200 bostäder av försäljning till privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning. 32
Förväntad påbörjad nyproduktion och ombyggnad I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om kommunens bedömning kring antalet bostäder som kommer påbörjasi flerbostadshus respektive småhus genom nybyggnation och ändring av byggnad under år 2018 och år 2019 13. Totalt bedömer länets kommuner att 1 191 lägenheter, 915 flerbostadshus och 276 småhus, kommer påbörjas under år 2018. Nyproduktionen förväntas öka något år 2019 då totalt 1 372 lägenheter fördelat på 1 056 lägenheter i flerbostadshus och 316 småhus bedöms påbörjas. Antalet framtida projekt som förväntas påbörjas under år 2018 2019 varierar mellan kommunerna, mellan huruvida de allmännyttiga bostadsbolagen förväntas att genomföra dem samt mellan olika hustyper och upplåtelseformer. Majoriteten av de bostäder som förväntas byggas i länet under år 2018 och 2019 finns i Örebro kommun, där förväntad påbörjad nyproduktion motsvarar totalt knappt 60 procent under de två åren. I Degerfors, Hällefors och Ljusnarsbergs kommun bedöms ingen eller mycket låg nyproduktion ske under samma tid. Eftersom Örebro kommuns förväntade nyproduktion motsvarar så stor del av länets totala nivå, får kommunens prognoser för byggande stor påverkan på utvecklingen i länet totalt. I bostadsmarknadsenkäten kommenterar Örebro kommun sin bedömning om förväntat påbörjande av bostäder med: Det är mycket svårt att bedöma tillkommande byggnation de närmsta åren eftersom vi just nu har ett läge där det under de senaste åren har påbörjats och färdigställts rekordmånga bostäder i kommunen. Under 2017 färdigställdes 2081 lägenheter i kommunen. Sedan hösten har antalet bygglovsärenden avtagit vilket kan vara en anledning till den markanta minskningen av det uppskattade antalet påbörjade bostäder 2018. 2019 års uppskattade siffror är mer normala för kommunen, men längre än de senaste årens uppskattningar. Troligen är det vi ser nu en kombination av ändrade marknadsförutsättningar och en kalendereffekt, dvs. att vissa projekt av olika anledning påbörjats innan årsskiftet, vilket gör att de faller utanför 2018 års kolumn, och istället ger mycket höga siffror för påbörjande 2017. Vi har flera stora projekt på gång i kommunen och det är svårt att på förhand veta hur byggaktörerna kommer att lägg upp sitt byggande i olika etapper, dvs. om hela byggnationen påbörjas år ett eller sprids ut över flera år. Detta och ett flertal andra osäkerheter gör att sifforna inte ska läsas med någon exakthet utan utifrån att det är uppskattningar. 13 Enligt SCB kan ett byggnadsprojekt definieras som påbörjat när de egentliga byggnadsarbetena påbörjas. Vid nybyggnation avses här grundläggningsarbetena och för ändring av byggnad när rivnings- eller röjningsarbetena påbörjas. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) 33
Tabell 11: Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter, flerbostadshus/småhus, år 2014 2019 (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) Kommun 2014 2015 2016 2017 2018* 2018 2019 Askersund 28 17 36 73 48 21/20 15/37 Degerfors 2 5 7 11 3 16/0 0/0 Hallsberg 34 34 6 93 69 74/34 60/31 Hällefors 0 11 0 0 1 0/1 0/2 Karlskoga 30 30 30 144 85 90/35 70/35 Kumla 110 138 80 235 170 90/35 120/35 Laxå 4 13 1 19 16 23/4 12/4 Lekeberg 26 21 15 35 38 16/25 14/20 Lindesberg 51 129 33 65 63 68/15 48/15 Ljusnarsberg 1 0 0 3 0 0/0 0/0 Nora 44 40 50 15 45 0/5 10/5 Örebro 620 920 932 810 660 517/102 707/132 Örebro län 950 1 358 1 190 1 503 1 198 915/276 1 056/316 *Bedömning gjord i BME år 2017 Totalt förväntas i första hand lägenheter påbörjas i flerbostadshus under båda åren 2018 och 2019, motsvarande 77 procent av antal lägenheter respektive år. Åtta kommuner förväntar att antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus är fler än i småhus. Flerbostadshus förväntas byggas både i form av hyresrättslägenheter och som bostadsrättslägenheter. Antal hyresrätt och bostadsrätt förväntas ligga på samma nivåer under år 2018. Under år 2019 förväntas ca 150 fler bostadsrätter påbörjas. Kommunerna bedömer att allmännyttan kommer att påbörja 171 hyresrätter år 2018 respektive 87 lägenheter år 2019. En majoritet av dessa förväntas påbörjas i Kumla, Lindesberg och Örebro kommun. Antalet nyproducerade hyresrätter av privata hyresvärdar bedöms till 243 lägenheter år 2018 respektive 335 lägenheter år 2019. Majoriteten av privata hyresrätter förväntas påbörjas i Örebro kommun. Tio av länets kommuner förväntar sig att bostäder påbörjas i småhus under 2018 2019. Småhus utgör cirka 23 procent av det totala antalet bostäder som förväntas påbörjas under år 2018 2019. Majoriteten av dessa är i form av eget ägande. Flera faktorer kan påverka planerad nybyggnation och ändring av byggnad (ombyggnad), och förutsättningarna kan förändras mellan planeringen av 34
projektet och byggstarten. Det är därför inte helt lätt för kommunerna att göra bedömningar om förväntad påbörjad nyproduktion. Figur 14: Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter (småhus och flerbostadshus) samt färdigställda lägenheter i nybyggda hus år 1999 2017 (Bostadsmarknadsenkäter år 1999 2018 (förväntad nyproduktion), SCB 1999 2017 (färdigställda lägenheter)) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Förväntad påbörjad nyproduktion Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Minskat antal påbörjade lägenheter Statistiska centralbyrån sammanställer statistik för antalet påbörjad nybyggnation av bostadslägenheter. Preliminärt påbörjades nybyggnation av totalt cirka 14 450 nya lägenheter under första kvartalet (Januari-mars)2018 på nationell nivå. Detta är 13 procent färre lägenheter jämfört med motsvarande period 2017 och första gången antalet påbörjade lägenheter minskade under årets första kvartal sedan 2012. Minskning sker av antal lägenheter både i flerbostadshus och småhus med 14 respektive 7 procent sedan samma period 2017. Också antalet påbörjade ombyggnationer minskar med 44 procent. 14 De preliminära uppgifterna för Örebro län för första kvartalet 2018 visar också på sjunkande nivåer jämfört med samma period 2017. Preliminärt påbörjades nybyggnation av 332 lägenheter 15 under januari-mars 2018 jämfört med 729 lägenheter under samma period året innan. Detta är en minskning med 54 procent. Främst är det en stor minskning av antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus under perioden. (SCB, Minskat antal påbörjade lägenheter under första kvartalet 2018, 2018) 14 För att underlätta jämförelsen mellan åren är siffrorna för 2018 uppräknade med 14 procent för nybyggnad och 46 procent för ombyggnation vilket är den genomsnittliga eftersläpningen för motsvarande period senaste åren. 15 Uppräkning har skett med 14 procent av statistiken för år 2018. 35
Förväntad nyproduktion av specialbostäder I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna göra en bedömning om förväntade byggandet av specialbostäder. Specialbostäder avser bostäder för äldre och funktionshindrade, studentbostäder och ungdomsbostäder. Uppgifter om förväntat påbörjande av dessa bostäder anges enbart under respektive typ av specialbostad och inte i sammanställningen för flerbostadshus och småhus. I bostadsmarknadsenkäten är bostäder för äldre fördelat på särskilda boende för äldre 16, Seniorbostäder samt Trygghetsbostäder. Bostadsmarknadsenkäten ger indikationer på att det kommer att påbörjas byggnation genom nybyggnad eller ombyggnad, av särskilt boende för äldre i Askersund och Hallsbergs kommun år 2018 2019. Knappt 150 boenden förväntas totalt påbörjas i länet under de två åren. I Askersunds kommun förväntas 98 bostäder påbörjas i form av hyresrätter inom allmännyttan under 2018. I Hallsbergs kommun bedöms 50 bostäder påbörjas under 2019. Två kommuner, Hallsberg och Hällefors kommun, har planer att påbörja byggnation av totalt 11 seniorbostäder under 2019. Hällefors kommun är även ensam om att ha förväntat påbörjande av en trygghetsbostad under 2019. Två kommuner i länet, Lindesberg och Örebro kommun, bedömer att byggnation kommer att påbörjas med bostäder för personer med funktionsnedsättning genom nybyggnad eller ändring av byggnad under åren 2018 2019. Totalt bedöms 38 sådana bostäder påbörjas under de två åren. Örebro bedömer att byggnation kommer att påbörjas med knappt 110 studentbostäder i form av hyresrätter hos privata hyresvärdar samt i allmännyttan under perioden 2018 2019. I Hällefors bedöms 1 lägenhet för studenter påbörjas i allmännyttan under 2018. Lindesbergs kommun är ensam med att ha ett förväntat påbörjande av ungdomsbostäder under år 2018, totalt 12 lägenheter. 16 Särskilda boenden för äldre avser boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behövs en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. 36
Hinder för ökat byggande I Bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. De hinder flest kommuner i länet uppger som begränsande för ett ökat bostadsbyggande den 1 januari 2018 är höga produktionskostnader, svårigheter för privatpersoner att få lån/hårda lånevillkor samt svag andrahandsmarknad för bostäder. En orsak som länets kommuner lyfter som ett problem för nyproduktion av bostäder är redovisningsregler som medför krav på stora nedskrivningar i samband med färdigställandet. Figur 15: Faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunerna, antal kommuner (Boverket, 2018) Konflikter med andra allmänna intressen enligt PBL 1 Brist på bygg-arbetskraft Kommunen och/eller det allmännyttiga bostadsbolaget saknar resurser för Bullerproblem Svårigheter för byggherrar att få långivare/ hårda lånevillkor 2 2 2 2 Annat* Brist på detaljplan på attraktiv mark 3 3 Svag andrahandsmarknad för bostäder Svårigheter för privatpersoner att få lån/hårda lånevillkor 6 8 Höga produktionskostnader 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Annat* Karlskoga Kumla Örebro Krav på direktavskrivningar Krav på arkeologiska utredningar. Hög bostadsproduktion. Många markanvisningar. Många bostäder till salu. 37
Befolkning Den demografiska utvecklingen påverkar behov och efterfrågan av bostäder, på olika upplåtelseformer och storlekar. Behovet av lägenheter förändras ständigt beroende på befolkningens antal och ålderssammansättning. Det är en utmaning att skapa förutsättningar för att möta medborgarnas behov och efterfrågan på bostäder i livets olika skeden. Det är också en stor utmaning att kunna tillgodose både nuvarande och framtida behov av bostäder. Kommunerna i länet har olika demografiska förhållanden och utveckling som ger förutsättningar för planering av bostadsförsörjning. I detta kapitel ges en beskrivning av länets befolkning. Ökande befolkning totalt i länet Örebro län har under de senaste åren haft en ökande befolkning. Från år 1994 och fram till och med år 2001 minskade länets invånare, men därefter har länet haft en positiv befolkningsutveckling. Under 2017 ökade befolkningen i länet med 3 966 invånare, 1,3 procent, till totalt 298 907 invånare vid årets slut. 17 Detta är en rekordstor ökning för länet totalt sett. Figur 16: Befolkningsförändring Örebro län, år 1975 2017, (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 3800 2800 1800 800-200 -1200 Befolkningsförändring 17 Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och invandringsöverskott under året redovisas ibland som en justeringspost, vilken avser födslar, dödsfall, in- och utflyttningar som rapporterats under året, men som inträffat före den 1 januari. (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 38
Trots en rekordstor ökning av länets befolkning totalt sett under 2017 hade hälften av länets kommuner en sjunkande folkmängd. Minussiffror finns för kommunerna Lindesberg, Karlskoga, Laxå, Askersund, Hällefors och Ljusnarsberg. Flest invånare tappade Lindesbergs kommun där befolkningen sjönk med 131 personer. Örebro kommuns befolkningstillväxt med 3 660 personer jämfört med föregående år motsvarar 92 procent av länets befolkningsökning. Till antalet hade Hallsbergs kommun näst högst befolkningsökning med 283 personer. I likhet med tidigare år så var Lekebergs kommun den kommun i länet som hade högst ökningstakt jämfört med den egna befolkningen. Där ökade befolkningen med 232 personer vilket motsvarar en ökningstakt på 3 procent. Näst högst ökningstakt hade Örebro kommuns med 2,5 procent. Örebro kommun har flest invånare i länet, i kommunen bor 150 291 invånare vilket motsvarar hälften av länets befolkning. Örebro kommun är därmed Sveriges sjätte största kommun. Lägst antal invånare har Ljusnarsbergs kommun med 4 942 invånare. Tabell 12: Befolkning och förändring respektive kommun Örebro län år 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Kommun Folkmängd Förändring Ökningstakt Askersund 11 175-107 - 0,9% Degerfors 9 668 59 0,6% Hallsberg 15 932 283 1,8% Hällefors 7 109-29 - 0,4% Karlskoga 30 413-125 - 0,5% Kumla 21 506 172 0,8% Laxå 5 643-66 - 1,2% Lekeberg 7 868 232 3,0% Lindesberg 23 613-131 - 0,5% Ljusnarsberg 4 942-64 - 1,3% Nora 10 747 82 0,8% Örebro 150 291 3 660 2,5% Totalt 298 907 3 966 1,3% 39
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Positiv invandring Befolkningstillväxten i länet förklaras främst av en positiv invandring då större delen av befolkningsökningen utgörs av personer inflyttade från utlandet. Samtliga kommuner i länet har ett invandringsöverskott. Befolkningstillväxten förklaras även av ett fortsatt positivt födelsenetto totalt i länet. Det är dock bara de tre kommunerna Kumla, Örebro och Lekeberg som har positivt födelsenetto medan nio kommuner har ett negativt födelseöverskott, dvs fler döda än födda. Figur 17: Befolkningsförändring Örebro län år 1990 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000 Folkökning män Födelse- överskott Folkökning kvinnor Flyttnings- överskott Tabell 13 Folkmängd och förändringar för Örebro län år 2013 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Förändringar folkmängd år 2013 2014 2015 2016 2017 Folkmängd totalt 285 395 288 150 291 012 294 146 298 907 Folkökning 2 282 2 755 2 862 3 929 3 966 Födda 3 249 3 323 3 280 3 258 3 306 Döda 3 093 2 818 2 939 3 001 2 915 Födelsenetto 156 505 341 257 391 Samtliga inflyttningar till länet 10 583 11 268 11 867 12 962 12 373 Samtliga utflyttningar från länet 8 457 9 072 9 406 9 360 8 880 Inflyttningsnetto 2 126 2 196 2 461 3 602 3 493 40
Inflyttningar och utflyttningar från länet Under hela 2000-talet har länet sammantaget haft ett positivt flyttningsnetto, dock har de lokala variationerna varit relativt stora. År 2017 flyttade totalt 12 373 personer till länet, 9 039 personer från andra län samt 3 334 personer från utlandet. Samtidigt flyttade totalt 8 880 personer från länet, 8 100 personer till övriga Sverige och 780 personer till utlandet. Sammanfattningsvis innebär detta ett positivt flyttningsnetto för länet på totalt 3 493 personer där män och kvinnor utgjorde hälften vardera. Örebro län har under de senaste åren haft ett negativt flyttningsnetto inom Sverige då fler flyttat från länet till övriga län jämfört med inflyttning från övriga län. Under 2017 bröts denna trend i och med ett positivt flyttningsnetto mot övriga län med 939 personer. Av länets kommuner hade hälften av kommunerna en positiv inflyttning från övriga Sveriges län. Störst inrikes flyttningsöverskott hade Örebro kommun med 2 157 personer. Lindesbergs kommun hade högst negativt inrikes flyttningsnetto med minus 601 personer. Av de 8100 personer som flyttade från länet till andra län skedde flytten främst till Stockholms län (26 procent) följt av Västra Götalands län (14 procent). Därefter skedde flest utflyttningar till grannlänen Värmlands län (9 procent) och Östergötlands län samt Värmlands län (8 procent). Omvänt sker inflyttning från andra län främst från Stockholms län (21 procent) och Västra Götalands län (13 procent), följt av Värmlands län (10 procent). Länet har haft en positiv immigration från utlandet under de senare åren. År 2017 var invandringsöverskottet 2 554 personer fördelat på 51 procent män och 49 procent kvinnor. Överskottet från invandringen minskade därmed från året innan. Samtliga kommuner i länet hade ett positivt flyttningsnetto från utlandet, störst inflyttningsnetto hade Örebro kommun med 817 personer. Tabell 14 Flyttningsnetto för Örebro län år 2013 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Flyttningsnetto år 2013 2014 2015 2016 2017 Flyttningsnetto inrikes övriga län -289-561 -377-530 939 Flyttningsnetto utrikes 2 415 2 757 2 838 4 132 2 554 Inflyttningsnetto totalt (inrikes, utrikes) 2 126 2 196 2 461 3 602 3 493 41
Vem flyttar till Örebroregionen? En studie om inflyttning och attraktionskraft, Region Örebro län Region Örebro län publicerade i februari år 2016 en studie om inflyttning och attraktionskraft i Örebroregionen som analyserar inflyttning till länet. Sammanfattningsvis anger studien att förutsättningar för sysselsättning och bostad är ett måste för att möta upp mot visioner om en ökande befolkning. Studien visar vidare att: Den generella bilden av inflyttningen till någon av länets kommuner är att var sjätte kommer från en plats utanför länet och att var fjärde flytt görs inomregionalt. Av inflyttningen från andra län så kommer omkring var fjärde person från antingen Stockholm, Västra Götaland eller Värmlands län. En betydande andel av de inflyttade är unga vuxna i åldrarna 18 25 år, något som är särskilt utmärkande för Hällefors och Örebro kommuner där Örebro universitet bedriver verksamhet. Inflyttningen utgörs huvudsakligen av förvärvsarbetande eller studerande, därefter följer den grupp som utgörs av de som är under 18 år eller över 64 år. Sett till arbetsmarknad och inflyttade så utmärker sig hälso- och sjukvården som en sektor dit många nya länsinvånare kan kopplas på något sätt. (Region Örebro län, 2016) Fördelning mellan kön och ålderssammansättning I länet fanns totalt en jämn fördelning mellan könen år 2017. I åtta av länets kommuner är andelen män något högre än kvinnor. Den 31 december 2017 bestod länets befolkning till 21 procent av personer i 0 17 år, till 58 procent av personer i 18 64 år samt till 21 procent av personer i 65 år och äldre. Andelen personer i 18 64 år var något lägre i Örebro län jämfört med i riket som helhet, medan andelen personer i 65 år och äldre var drygt en procentenhet högre i Örebro län än riksgenomsnittet. Liksom tidigare år är det Örebro kommun som år 2016 har störst andel personer i arbetsför ålder (18 64 år), medan Kumla och Lekeberg kommun har fortsatt störst andel unga personer i åldern 0 17 år. Hällefors, Laxå och Ljusnarsberg kommun har störst andel äldre personer i åldern 65 år och äldre, motsvarande 29 procent av folkmängden. Av länets kommuner har Örebro och Kumla kommun lägst medelålder medan Laxå och Ljusnarsbergs kommun har högst medelålder. 42
Tabell 15: Kommunala jämförelsetal, Örebro län, den 31 december år 2017 (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2018) År 2017 Folkmängd Folkmängdens andel i % Medel-ålder kvinnor män 0 17 år 18 64 år 65 år Med utländsk bakgrund Utrikes-födda Utländskamedborgare Hela riket 10 120 242 50 50 21 59 20 24 19 9 41 Örebro län 298 907 50 50 21 58 21 21 16 7 42 Askersund 11 175 49 51 18 54 28 10 8 5 46 Degerfors 9 668 49 51 18 55 27 19 15 8 46 Hallsberg 15 932 48 52 21 57 22 19 15 9 43 Hällefors 7 109 49 51 18 53 29 26 22 14 46 Karlskoga 30 413 50 50 19 56 24 21 16 8 44 Kumla 21 506 50 50 23 57 20 16 12 5 41 Laxå 5 643 48 52 17 54 29 21 18 11 47 Lekeberg 7 868 48 52 24 55 21 7 6 4 41 Lindesberg 23 613 49 51 20 55 24 20 16 9 44 Ljusnarsberg 4 942 48 52 17 54 29 25 21 15 47 Nora 10 747 50 50 20 53 26 17 14 8 44 Örebro 150 291 50 50 21 61 18 24 18 7 40 *Utländsk bakgrund utrikes födda samt inrikes födda med båda föräldrarna födda utomlands. 43
0 år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år Figur 18: Folkmängden i Örebro län 2017 fördelad på män och kvinnor samt ålder. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 2500 2000 1500 1000 500 0 Män Kvinnor Figur 19: Folkmängden i Örebro län 2017 fördelad på ålder. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 100+ år 95 år 90 år 85 år 80 år 75 år 70 år 65 år 60 år 55 år 50 år 45 år 40 år 35 år 30 år 25 år 20 år 15 år 10 år 5 år 0 år 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 Folkmängd 44
Hälften av länets kommuner har en befolkning där gruppen 65 år och äldre motsvarar över 25 procent av invånarantalet. Hällefors, Laxå och Ljusnarsbergs kommun har högst andel av befolkningen som är 65 år och äldre, denna grupp motsvarar 29 procent av kommunens invånare. Av figur 18 och 19 kan tre tydligare toppar ses i åldersfördelning, runt 25 år, 50 år och 70 år. Om tio år kan dessa toppar antas ha förskjutits och gruppen som nu är runt 70 år har nått upp i åldern 80 år. En stor ökning av äldre i länet runt år 2025 innebär ökade behov av särskilda bostäder för denna grupp jämfört med idag. Detta ställer sammantaget krav på planering av bostäder för gruppen äldre. Skillnader i länet mellan åldersstruktur innebär att förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommunerna när det gäller bostadsbehov framöver. Olika boendeformer genom livet Hur man bor varierar med ålder och livssituation. För dem under 20 år är det vanligast att bo i småhus. Under de första fem åren i livet flyttar många barn från flerbostadshus till småhus. År 2017 bodde 58 procent av barn 0 9 år och 65 procent av 10-19-åringarna i småhus. I åldrarna 20 till 39 år är det istället vanligast att bo i flerbostadshus, med hyresrätt eller bostadsrätt. I den åldern flyttar många från föräldrarnas bostad till ett eget hem. Det är också i 25-årsåldern som störst andel, drygt 40 procent, bor i hyresrätt. I dessa åldrar bor dessutom en relativt stor andel i en specialbostad, i de allra flesta fall ett studentboende. Från 40 till 79 års ålder är det åter vanligast att bo i småhus. (SCB, Vanligast för barn att bo i småhus, 2018) Befolkningsprognoser SCB har tagit fram en framskrivning av Sveriges befolkning för perioden 2018 2070. Framskrivningen av den framtida befolkningen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten utvecklas. De senaste åren har befolkningsökningen varit snabb. I början av 2017 passerade Sveriges folkmängd 10 miljoner och enligt framskrivningen av Sveriges befolkning kommer 11 miljoner passeras om 10 år under 2028. Allra mest, procentuellt sett, ökar de som är 80 år och äldre, motsvarande en ökning med 50 procent fler år 2028 än idag. Detta beror dels på stora kullar födda i åldersklass som då fyller 80 år men även av en ökande livslängd. I slutet av framskrivningsperioden, år 2070, beräknas folkmängden vara nära 13 miljoner i Sverige. (SCB, Sveriges framtida befolkning 2018-2070, 2018) Befolkningsframskrivningen bygger på antaganden om framtida barnafödande, överlevnad och migration. Det är främst antagande om en hög invandring de närmaste åren som bidrar till ökningen av befolkningen. Under hela framskrivningsperioden kommer det även att vara fler som föds än vad som avlider. Medellivslängden har sedan länge ökat vilket antas fortsätta. 45
En ökande livslängd och fler invandrare än utvandrare leder till en äldre befolkning och fler utrikes födda. År 2017 var nästan var femte person i Sverige 65 år eller äldre. I slutet av framskrivningsperioden beräknas var fjärde person vara i dessa åldrar. Andelen utrikes födda av befolkningen har ökat och förväntas fortsätta att öka under framskrivningsperioden. År 2017 var 18 procent av befolkningen född utomlands. Andelen utrikes födda förväntas vara som högst i början av 2040-talet då 23 procent av befolkningen är utrikes född. Därefter minskar andelen utrikes födda något och år 2070 förväntas 22 procent av befolkningen vara född utomlands. Under hela framskrivningsperioden förväntas det fortsatt att vara fler män än kvinnor, både totalt och födda i Sverige. Under större delen av perioden förväntas det också vara fler utrikes födda män än kvinnor, men i slutet förväntas det vara fler utrikes födda kvinnor än män. Enligt SCB är befolkningsframskrivningar alltid förenade med en osäkerhet. Hur den framtida fruktsamheten kommer att utvecklas är osäkert, och en förändrad fruktsamhet får snabbt stor betydelse för antalet barn i framtiden. En större osäkerhet är att förutsäga in- och utvandringens storlek. Migrationen till Sverige har varierat kraftigt mellan åren och beror bland annat på den ekonomiska konjunkturen, näringslivets globalisering, oron i världen och svensk invandringspolitik. Både antalet som söker asyl och antalet som får uppehållstillstånd påverkas, förutom av situationen i hemlandet, av politiska beslut i Sverige såväl som i andra länder samt på EU-nivå och kan snabbt komma att ändras. Se även prognos kring asylsökande och nyanlända i avsnittet Nyanlända, sid 53. Befolkningsförändring och nybyggnation av bostäder Flera av länets kommuner har fått en befolkningsökning i och med den stora invandringen, främst under år 2015, vilket på kort tid inneburit ökat behov av bostäder. Förutsättningarna för bostadsbyggande ser olika ut bland länets kommuner, och även inom en och samma kommun. Det är i Örebro kommun som merparten av färdigställda bostäder finns. Det är också Örebro kommun som haft den största befolkningsökningen i länet. Nationellt brukar bostadsbristen förklaras av en ökad befolkning samtidigt som att nyproduktionen av bostäder varit låg sedan 1990-talskrisen. Det finns därför ett uppbyggt underskott av bostäder i landet. I och med en hög bostadsproduktion i länet har dock befolkningsutvecklingen de senaste åren i länet totalt sett kunnat möta en växande befolkning. För att bedöma behov av nya bostäder kan en uppskattning göras utifrån antagandet att för varje två personer som befolkningen ökar behöver det byggas en ny bostad. Räknat på nyproduktion och befolkningsökning i länet de senaste fem åren har detta uppnåtts i länet. Under de senaste fem åren har 7 535 nya bostäder färdigställts i länet enligt SCB, i snitt blir det 1 507 lägenheter per år. Under denna period 46
1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 har befolkningen ökat med 15 794 invånare, det vill säga 3 159 invånare per år. Totalt innebär det att under dessa fem år har det tillkommit en ny bostad per två nya invånare. Orsak till detta är den stora nyproduktionen av bostäder, och då främst i Örebro kommun som dominerat bostadsbyggandet i länet men även befolkningsökningen. Figur 20: Befolkningsförändring och färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Örebro län år 1975 2016 3 500 2 500 1 500 500-500 -1 500 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Befolkningsförändring 47
Arbetsmarknad och kommunikationer utveckling i länet För att utbudet på bostadsmarknaden ska möta den efterfrågan som finns är det viktigt att bostadsplaneringen tar hänsyn till och har kunskap om olika förhållanden som påverkar befolkningens möjligheter att kunna efterfråga och konsumera utbudet på bostadsmarknaden. Två marknadsförutsättningar som har stor påverkan är arbetsmarknad och kommunikationer. Detta kapitel gör en beskrivning av utvecklingen i länet. Arbetsmarknad Förändringar på arbetsmarknaden vad det gäller den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen påverkar och ställer krav på bostadsutbudet i länets kommuner. För att en arbetsmarknad ska fungera bra behövs en välfungerande bostadsmarknad. Ska en ort vara attraktiv att bosätta sig och arbeta i måste det finnas ett bostadsutbud som motsvarar efterfrågan. Det kan i många fall finnas personer som inte kan ta ett jobb just på grund av att det inte finns någon tillgänglig bostad. En god arbetsmarknad är samtidigt en förutsättning för en välfungerande bostadsmarknad. Möjligheten att arbeta styr den disponibla inkomsten vilket påverkar hushållens möjlighet att efterfråga en bostad. Arbetsmarknadsläget och vilka arbetstillfällen som kan erbjudas i länet är därför viktiga faktorer som påverkar läget på bostadsmarknaden. Sysselsättning och arbetslöshet Arbetsförmedlingen gör två gånger om året en prognos för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden. Arbetsförmedlingens senaste prognos, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017, Örebro län, redovisades i december 2017. Nedanstående beskrivning av arbetsmarknaden i länet baseras på denna rapport. (Arbetsförmedlingen, 2017-12-13) Konjunkturläget i Örebro län är fortsatt starkt. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser kommer sysselsättningen i länet fortsätta öka fram till 2018. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt stor och ligger över riksgenomsnittet. Högkonjunkturen avspeglas så gott som i alla branscher. Ett möjligt hinder för en fortsatt hög tillväxt av sysselsättningen är bristen på arbetskraft, både inom privat och offentlig sektor. De yrkeskategorier som varit allra svårast att rekrytera återfinns till stor del inom bygg och vård. Men även inom skola och till flera tekniska yrken inklusive IT har det varit svårt att hitta personal med rätt kompetens. Arbetslösheten gick upp något i Örebro län under våren och sommaren 2017 för att under hösten minska förhållandevis mycket. Arbetsförmedlingens 48
bedömning är att arbetslösheten kommer minska under 2018. Bakgrunden är det fortsatta behovet hos länets arbetsgivare att anställa, det minskade inflödet i etableringen och nya möjligheter att matcha arbetssökande mot utbildning. Arbetslösheten i länet är väldigt varierande beroende på vilken grupp som studeras. Det är enligt arbetsförmedlingen framförallt två grupper av sökande som har betydligt högre arbetslöshet än de övriga, utrikes födda och de med en utbildningsnivå som är högst förgymnasial. Grupperna i utsatt ställning har stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa grupper växer också hela tiden och utgör mer än tre av fyra inskrivna arbetslösa. En grupp som upplever kraftiga minskningar i arbetslösheten är unga mellan 18-24 år. Lokal arbetsmarknad Alla kommuner i Örebro län tillhör Örebros lokala arbetsmarknad med undantag för Ljusnarsbergs kommun som ingår i Ludvikas lokala arbetsmarknad. Det innebär att pendlingen till Örebros arbetsmarknad är av betydande roll för länets kommuner. Nästan hälften av de som bor i Lekeberg och förvärvsarbetar gör det i Örebro kommun, från Kumla är det mer än en tredjedel medan i Karlskoga och Hällefors rör det sig under tio procent. Örebro är också den klart största arbetsmarknaden med mer än hälften av arbetstillfällena för gruppen 16 till 64 år. Karlskoga har näst mest arbetstillfällen med drygt tio procent. Länets minsta arbetsmarknad finns i Lekeberg med knappt 2 000 förvärvsarbetande eller 1,5 procent av länets totala sysselsättning. Det visar på Örebros betydelse för hela länet men också Örebros behov av att personer är villiga att pendla för att fylla personalbehovet i Örebro kommun. Kommunikationer och pendling Kommunikationer, restider och tillgång till kollektivtrafik är en avgörande faktor för att befintligt bestånd bostäder och nyproduktion ska kunna bli attraktivt för boende. En välfungerande kollektivtrafik är även betydande för att arbetssökande ska kunna ta sig till de platser där arbete kan erbjudas och på tider som stämmer med arbetets förutsättningar. Möjlighet till pendling och tillgång till närliggande arbetsmarknader är viktigt ur ett regionalekonomiskt perspektiv då det ger länets kommuner bättre förutsättningar att leva vidare och utvecklas. Störst rörlighet och pendling finns inom kommungränserna där folk rör sig mellan landsbygd och tätort för att arbeta. Näst störst är rörligheten mellan länets kommuner och därefter kommer pendling mellan länsgränser. Inpendlingen från andra län är intressant då den i förlängningen kan innebära att pendlarna väljer att flytta till arbetsorten eller till en närliggande plats vilket kan innebära en kommun i länet. (Region Örebro län, 2016) 49
Kollektivtrafiken i länet utgörs främst av buss- och tågtrafik. Samtliga centralorter i länets kommuner har en utbyggd busstrafik, åtta av länets kommuner har tillgång till någon form av tågtrafik och en av länets kommuner har en flygplats med reguljär- samt chartertrafik. Örebro län är till ytan ett relativt litet län vilket innebär att pendlingsavstånden inom länet är relativt små. Från Örebro nås i stort sett alla större tätorter i länet på ungefär en timmes bilkörning. Arbetspendlingen i länet är starkt koncentrerad till och från Örebro. Statistik från SCB för pendling år 2016 visar att det är vanligare att pendla ut från länet än att pendla in, totalt sett hade länet ett negativt pendlingsnetto på drygt 1 300 personer (9 260 inpendlare över länsgränsen och 10 584 utpendlare). Majoriteten av både in- och utpendlare i länet var män, 63 procent in och 64 procent ut. (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2018) In- och utpendlingen över kommungränsen i länets kommuner är varierande. Tre kommuner i länet hade år 2016 en positiv nettopendling över kommungränsen. Det var Örebro, Karlskoga och Hallsberg som hade fler inpendlare än utpendlare. Resterande nio kommuner hade en större utpendling än inpendling år 2016. Flest antal personer pendlade in till Örebro, Karlskoga och Hallsbergs kommun. Flest antal personer pendlade ut från Örebro, Kumla och Hallbergs kommun. Statistiken innehåller inte antalet personer som pendlar inom en och samma kommun. (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2018) Många utpendlare tenderar att bo kvar i sin hemkommun, samtidigt kan pendling vara ett förstadium till en framtida flytt. De som arbetspendlar in till Örebro län från andra län kan välja att flytta till eller närmare arbetsorten i en kommun i länet. Detta förutsätter dock att möjlighet till bostad finns som är attraktiv. Samtidigt är det svårt att tyda hur ett negativt pendlingsnetto kan påverka läget på bostadsmarknaden i Örebro län, det är dock positivt för bostadsmarknaden att många väljer att bo kvar i länet trots att de arbetar utanför länet. Hur pendlingen utvecklas framöver är svårt att förutsäga. Med bättre möjlighet till pendling borde både in- och utpendling öka. Konjunkturens utveckling på olika arbetsorter påverkar också hur pendlingen förändras. 50
51
Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på frågor kring boendevillkoren för olika grupper. Det gäller frågor om bostäder för ungdomar (19 25 år), studenter, nyanlända och personer som inte har blivit godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det gäller också bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Olika ålderskategorier och målgrupper har olika behov och efterfrågan av bostäder, av olika hustyper, uppehållsformer och storlekar, vilket ställer krav på ett brett utbud av boendetyper på bostadsmarknaden i länet. Många har svårt att komma in på bostadsmarknaden Underskott på bostäder gör att allt fler får svårt att komma in på bostadsmarknaden. Situationen bedöms som särskilt ansträngd för grupper med låga inkomster och de som ska in på bostadsmarknaden för första gången. Generellt har dessa grupper en lägre betalningsförmåga och utbudet av billiga ekonomiska överkomliga bostäder är ofta begränsat. Fler hushåll kan av ekonomiska skäl inte ta del av hela det utbud av bostäder som finns på marknaden och fler konkurrerar om de bostäder som är ekonomisk överkomliga. Höga byggkostnader gör att kostnader och hyror för nyproducerade bostäder hamnar på en nivå som många hushåll inte kan betala. Ungdomar och unga vuxna är grupper som har svårt att få en första bostad. Det samma gäller nyanlända och andra som saknar ett kontaktnät. Barn som har kommit ensamma till Sverige, har när de når vuxen ålder ofta särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Också många äldre har svag ekonomi och har svårt att flytta till boenden som motsvarar deras behov. Ungdomar och studenter Student- och ungdomsbostäder innebär ofta mindre lägenheter med låg hyra, som helst ska ligga centralt eller nära universitetet. En majoritet av länets kommuner, 10 stycken kommuner, anger i bostadsmarknadsenkäten att de bedömer underskott på bostäder för ungdomar (19 25 år). Askersunds kommun bedömer att läget för ungdomar på bostadsmarknaden är i balans. Den anledning som majoriteten av kommuner nämner som skäl till underskottet på bostäder för ungdomar är att det generellt finns för få lediga lägenheter inom kommunen samt att det finns för få små lediga bostäder. Underskottet förklaras även av att lediga små bostäder är för dyra för ungdomar. Fyra av länets kommuner anger i bostadsmarknadsenkäten att de har särskilda 52
ungdomsbostäder i kommunen, dvs bostäder som hyrs ut till personer under en viss ålder. Sju av länets kommuner har svarat att det pågår insatser som syftar till att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Två kommuner uppger att kommunen inte har insatser för att underlätta för ungdomar. Örebro kommun och Degerfors kommun arbetar med hyresrabatter. I Degerfors gäller dessa rabatter gymnasieungdomar. I Laxå kommun byggs ett antal ungdomsbostäder genom ombyggnad av annan fastighet. Hallsbergs kommun arbetar med praktikplatser för att ungdomar ska få egen försörjning. I Karlskoga har åldern sänkts för att få ställa sig i lägenhetskö hos allmännyttan, från 18 till 16 år. Andra insatser som anges av Lindesberg och Örebro kommun är nyproduktion av små bostäder med överkomliga hyror samt generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar. När det gäller läget på bostadsmarknaden för studenter bedömer fyra kommuner att det råder obalans genom underskott på bostäder. Underskott anges i Kumla, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommun. Resterande åtta kommuner bedömer att bostadsmarknadsläget är i balans för denna grupp. Särskilda studentlägenheter, dvs studentlägenheter, korridorsrum och liknande bostäder med begränsad besittningsrätt som är avsedda för studenter vid universitet och högskolor, finns i två av länets kommuner, Örebro och Hällefors kommun. Båda dessa kommuner bedömer att bostadsmarknadsläget är i balans. Örebro kommun som är universitetsort bedömer att läget är i balans men med kommentaren att det kan finnas obalans vid terminsstart. Det har byggts mycket studentlägenheter och kommunen bedömer att det just nu är relativt enkelt att t.ex. få ett korridorsboende. Nyanlända En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) 53
Mottagande av nyanlända i länet Migrationsverkets statistik för personer kommunmottagna enligt ersättningsförordningen 18 visar att Örebro län under år 2017 sammanlagt tog emot 2 108 nyanlända. Av dessa var 194 ensamkommande barn. Personer som ordnat boende i en kommun i länet på egen hand (EBO) var 581 personer, vilket motsvarar drygt 28 procent av antalet mottagna totalt. Jämfört med året tidigare var andelen egenbosatta mindre, under år 2016 utgjorde personer med eget boende 47 procent. (Migrationsverket, Statistik 2017, 2018) Diagrammet nedan visar antal personer med uppehållstillstånd som folkbokförts i kommun. I diagrammet ingår inte asylsökande, inkl. asylsökande ensamkommande barn, och andra personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. I diagrammet ingår heller inte sekundär in- och utflytt (vidareflytt) av nyanlända. Figur 21: Mottagande Örebro län år 2005 2017 (Migrationsverket, 2018) 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Mottagna totalt 468 1147 881 829 657 541 527 809 1304 1867 2114 2409 2108 Varav ensamkommande barn 12 50 25 18 17 46 106 110 93 143 142 250 194 18 Migrationsverkets statistik visar nyanlända kommunmottagna som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, som en kommun har börjat få ersättning för av Migrationsverket. 54
Den 1 mars 2016 trädde den nya bosättningslagen i kraft, Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning. Lagen innebär att alla kommuner efter anvisning blir skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. De frivilliga överenskommelser som länsstyrelserna tidigare tecknat med kommunerna om mottagande av nyanlända upphörde att gälla i och med att bosättningslagen trädde i kraft. Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen samt anhöriga till dem. Anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som vistas i anläggningsboenden och kvotflyktingar. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringens avsikt är att kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande kommer att få ta emot fler nyanlända. Utifrån Migrationsverkets prognos och det uppskattade behovet av anvisningar beslutar regeringen om länstal för kommande år. Utifrån det länstal som regeringen fastställer har Länsstyrelsen i uppdrag att besluta om fördelning på kommunnivå (kommuntal). Utöver de nyanlända som ska bosättas i kommunerna, i enlighet med kommuntalen, så tillkommer även nyanlända och asylsökande som väljer att bosätta sig själv i en kommun (EBO). Under år 2017 skedde 620 anvisningar till länets kommuner enligt tabell nedan (innefattar ej ensamkommande barn). Av länets kommuner var det Örebro kommun som hade högst kommuntal med 407 anvisningar. 55
Figur 22: Läns- och kommunal, Örebro län Örebro län Anvisningsbara platser (= fastställda kommuntal 2017) Anvisningsbara platser (= fastställda kommuntal 2018) Askersund 15 7 Degerfors 15 3 Hallsberg 28 15 Hällefors 0 0 Karlskoga 37 13 Kumla 67 43 Laxå 10 30 Lekeberg 34 20 Lindesberg 0 0 Ljusnarsberg 0 0 Nora 7 3 Örebro 407 234 Örebro län 620 368 Brist på bostäder för nyanlända I årets bostadsmarknadsenkät bedömer 9 av länets kommuner att det råder underskott på bostäder för nyanlända personer 19. Hällefors och Lekeberg kommun gör en bedömning om balans på bostadsmarknaden för nyanlända. Frågan gäller nyanlända personer i kommunen generellt. En majoritet av kommunerna bedömer att bristen på bostäder för nyanlända beror på underskott på hyreslägenheter. Underskott finns på både stora och små lägenheter. Tre kommuner uppger även ett underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå som förklaring. Fyra kommuner ser också problem med att hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning, varav två kommuner även svarat att hyresvärdarna inte godkänner etableringsersättning som inkomst. 19 En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Källa BME 2018 56
Hur arbetar kommunerna med bostadsförsörjningen för nyanlända? Lagens intentioner om bosättning är att kommunen i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda permanenta bostäder till nyanlända som omfattas av anvisningen. Samtidigt så är det inte reglerat i bosättningslagen vilken typ av boende som avses eftersom flexibilitet bedöms vara nödvändig, det kan innebära att kommuner inte enbart har möjlighet att erbjuda permanenta boenden i hyresrätt utan behöver använda sig av olika slags bostadslösningar med varierande kvalité och tidsperspektiv. Modulbostäder, bostadsrätter och bostäder från privatpersoner som hyrs ut i andra hand kan vara lösningar under några års tid. Det är dock viktigt att nyanlända därefter kan komma vidare till en annan permanent bostad. Det innebär att kommunerna behöver arbeta både för att lösa bostadssituationen här och nu, samtidigt som en mer långsiktig planering krävs för att möta behov över tid. I bostadsmarknadsanalysen får kommunerna ange hur de arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. Allmännyttan har en stor betydelse i detta arbete, nästan samtliga kommuner i länet anger att kommunen har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget för att få fram bostäder. Fem kommuner har också ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Fyra kommuner tar vid behov kontakt med privata fastighetsägare. Två kommuner, Kumla och Örebro kommun, svarar att de har egna bostadsrätter som hyrs ut. Den nyanlända kan också välja att ordna eget boende och på så sätt bosätta sig själva i en kommun. Bostadsmarknadsenkäten visar att kommuner i länet inte aktivt arbetar med bostadsförsörjningen för nyanlända som själva bosatt sig i kommunen. Självbosatta nyanlända anges ha eget ansvar för sin boendesituation och får inga mer insatser än andra bostadssökande, de hänvisas exempelvis till allmännyttans bostadskö och till privata hyresvärdar som finns i kommunen. I Laxå kommun hjälper integrationsenheten även de som inte är kommunanvisade att skaffa boende i kommunen. 57
Undersökning om bosättning av nyanlända bland länets kommuner För att få en förbättrad kunskap om hur länets kommuner arbetar med bostadsförsörjning för nyanlända, både de som anvisats till en kommun och de nyanlända som själva bosatt sig i en kommun, genomförde Länsstyrelsen under hösten en studie om bosättning av nyanlända genom telefonintervjuer med nio av länets kommuner. Syftet med undersökningen var även att identifiera utmaningar och möjligheter, goda exempel och metoder i kommunernas arbete. Resultatet av studien presenterades i november 2017 vid Länsstyrelsens konferens om bostadsförsörjning för nyanlända. Sammanfattningsvis visar intervjuerna följande: - De kommunala bostadsbolagen spelar en viktig roll för bosättning av nyanlända. - Bosättning av anvisade nyanlända sker främst sker genom det kommunala bostadsbolaget. - I flera kommuner finns ett bra samarbete med en eller flera privata hyresvärdar för bosättning av anvisade nyanlända. - Samarbete med privatpersoner för bosättning av anvisade nyanlända är ovanligt. - Länets kommuner arbetar för att hitta långsiktiga och permanenta boende lösningar för anvisade nyanlända. - I vissa kommuner har det varit svårt att direkt få till en långsiktig lösning vid bosättning av anvisade nyanlända. Detta på grund av brist på lägenheter av en viss storlek som inte funnits ledig vid anvisning. Bristen innefattar i vissa fall stora och i andra kommuner små lägenheter. Därför har kortsiktiga lösningar behövts använda under en obestämd tid. - I de allra flesta fall står kommunen initialt på ett bostadskontrakt vid bosättning av anvisade nyanlända, främst via allmännyttan men även hos privat hyresvärdar. Andrahandskontraktet övergår sedan till ett förstahandskontrakt inom en given tid, cirka 3 6 månader. - Samtliga kommuner försöker att arbeta med att skaffa fram bostäder som passar anvisningen utifrån bland annat storlek på lägenheter, bostadsområden/delar av kommunen, hyresnivåer samt vårdbehov/särskilda behov. - En majoritet av kommunerna arbetar inte med bosättning av självbosatta nyanlända. - Utmaningar för bosättning: Bristen på bostäder, kommunikationer saknas, avsaknad av viss lägenhetsstorlek, trångboddhet, höga hyresnivåer, segregation och integration, knapp information från Migrationsverket gällande anvisningens konstellation. 58
Bostäder för äldre Kommuner har enligt socialtjänstlagen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd i vardagen. Utvecklingen har under lång tid gått emot att allt färre bor i särskilda boendeformer samtidigt som allt fler bor kvar i det egna hemmet och får hemtjänst. Det saknas idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. Många äldre bor kvar i bostäder med bristande tillgänglighet. Frånvaron av alternativ för den som vill flytta skapar inlåsningseffekter. Enligt den tidigare äldreboendedelegationens utredning är tre fjärdedelar av Sveriges bostäder inte tillgängliga för personer med rullstol. Många bostäder saknar exempelvis hiss. Nästan hälften av alla personer som är 80 år eller äldre bor i en bostad med bristande tillgänglighet. Det påverkar den enskilda personens livskvalitet och medför kostnader för samhället. Många av de äldre som skulle behöva ett boende med större tillgänglighet har låga inkomster. Många äldre, särskilt kvinnor, har en så låg inkomst att en flytt till en nyproducerad lägenhet inte framstår som ett realistiskt alternativ. (Länsstyrelserna, Bostad åt alla, 2016) Underskott på bostäder för äldre I bostadsmarknadsenkäten bedömer kommunerna utbudet av särskilt boende för äldre. Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Åtta av länets kommuner bedömer att utbudet av särskilt boende för äldre är i obalans genom underskott på bostäder. Fyra kommuner bedömer att utbudet av särskilda boenden är i balans. Fyra av länets kommuner bedömer att behovet av särskilda boendeformer för äldre kommer vara uppfyllt inom två år medan åtta kommuner bedömer att utbudet inte kommer att vara uppfyllt. Inom fem år bedömer 7 kommuner att behovet är täckt. Bostadsmarknadsenkäten ger indikationer på att det kommer att påbörjas särskilt boende för äldre i två av länets kommuner under år 2018 2019. Knappt 100 sådana bostäder förväntas påbörjas i Askersunds kommun i form av hyresrätter i allmännyttan under år 2018. Hallsbergs kommun har ett förväntat påbörjande av 50 särskilt boende under år 2019. 59
Tabell 16: Bedömning av utbudet av särskilt boende för äldre, januari år 2018 (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) Kommer behovet av särskilda boendeformer för äldre att vara täckt om 2 år? om 5 år? Askersund X X Degerfors X X Ja Nej Ja Nej Om nej, ange varför: Hallsberg X X Ett nytt särskilt boende planeras att påbörjas under 2018 och beräknas slutföras 2020 2021. Där beräknas ett ökat tillskott om cirka 50 platser, vilket skulle leda till en positiv påverka av täckningsgraden om 5 år. Hällefors X X Karlskoga X X Kumla X X Väntar på politiskt beslut gällande om/ny byggnation. Laxå X Lekeberg X X Lindesberg X X Nytt boende planeras Ljusnarsberg X X Nora X X Försenat byggande av nytt boende. Örebro X X Om två år är behovet inte täckt pga. förseningar i den planerade nybyggnationsprocessen. Totalt i länet 4 8 7 4 60
Seniorbostäder Seniorbostäder är vanliga bostäder inom det ordinarie bostadsbeståndet som är avsedda för personer över en viss ålder. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet och trygghet. För att flytta in i en seniorbostad behövs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Seniorbostäder finns både som hyresrätter och bostadsrätter Enligt bostadsmarknadsenkäten finns seniorbostäder i tio av länets kommuner. I Askersund och Hallsberg kommun saknas denna typ av bostäder. Totalt finns 1 694 seniorbostäder i länet, övervägande i Örebro kommun. Tre kommuner har dock inte uppgett ett antal. En majoritet av kommunerna har svarat att det saknas vakanta seniorbostäder den 1 januari 2018. Ingen av länets kommuner har ett förväntat påbörjande av seniorbostäder under 2018. Under 2019 förväntas 10 lägenheter påbörjas i Hallsberg i form av kooperativ hyresrätt samt en lägenhet i Hällefors genom ändring av byggnad. Trygghetsbostäder Trygghetsbostäder definieras i bostadsmarknadsenkäten som en boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och trygghet. För att flytta in i en trygghetsbostad behövs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet, även om trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensamma nämnare för många. Med trygghetsbostäder menas i enkäten trygghetsbostäder som tillkommit både med och utan investeringsstöd. Enligt bostadsmarknadsenkäten finns trygghetsbostäder i hälften av länets kommuner. Antalet trygghetsbostäder är osäkert. En kommun, Hällefors kommun, bedömer att trygghetsbostäder kommer påbörjas under år 2019, totalt 1 lägenhet. 61
Planeringsförutsättningar Bostäder för äldre Inom det regionala samverkansrådet för bostadsplaneringsförsörjning mellan Region Örebro län och länets kommuner togs under 2016 ett planeringsunderlag fram i syfte att stödja kommunerna i deras planering av bostäder för äldre fram till 2030 med fokus på särskilt boende/vård och omsorgsboende. Slutsatser i rapporten anger att efterfrågan på bostäder till äldre, och i synnerhet vård- och omsorgsboende, kommer att öka kraftigt de närmaste 15 åren. Alla länets kommuner bedöms ha behov av nybyggnation av platser på vård- och omsorgsboende fram till 2030. Beräkningar visar ett behov av drygt 4 400 vårdplatser totalt i Örebro län, vilket innebär en nettoutökning på ca 1 540 platser (utifrån befintliga volymer årsskiftet 2015/2016). Allra störst behov av volymökning har kommunerna Askersund, Kumla och Nora som skulle behöva öka kapaciteten med 70 72 procent från befintlig volym till år 2030. Förutom behov av nettoökning av antalet vårdboendeplatser har flera kommuner i länet äldre vårdboendeanläggningar som inte betraktas som ändamålsenliga och effektiva och som därmed behöver byggas om eller ersättas. Den stora behovsökningen av vårdboendeplatser beräknas efter år 2020. Men redan nu behöver planeringsprocessen kring behovet av vårdboende påbörjas eftersom en nybyggnadsprocess från idé till färdigställande av nytt vårdboende normalt är tidsmässigt lång. (Region Örebro län, 2016) Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning Kommunerna har ansvar för att det finns bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. De flesta personer som har funktionsnedsättningar bor i det vanliga bostadsbeståndet. Brister i tillgänglighet drabbar på skilda sätt personer med olika funktionsnedsättningar. Med funktionsnedsättningen följer också ofta en sämre ekonomi vilket kan göra det svårt att flytta till en bostad som motsvarar behoven. (Länsstyrelserna, Bostad åt alla, 2016) Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller 5 kap. 7 socialtjänstlagen. I bostadsmarknadsenkäten görs uppdelning av särskilt boende genom gruppbostäder, servicebostäder och annan särskilt anpassad bostad. Gruppbostäder Gruppbostäder definieras i bostadsmarknadsenkäten som bostäder som kan erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad, att det är nödvändigt att personal finns till hands hela tiden. Gruppbostäder består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritids- och kulturella intressen. Av länets kommuner bedömer sex kommuner balans av utbudet av gruppbostäder. Fyra kommuner bedömer att det finns underskott på gruppbostäder medan en kommun bedömer ett överskott. 62
Servicebostäder Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter den enskildes behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. Varje boende ska erbjudas dygnet-runt-stöd i den egna lägenheten i den omfattning som han eller hon behöver. Tre kommuner i länet anger i bostadsmarknadsenkäten att man saknar servicebostäder. Fyra kommuner bedömer att det finns balans av utbudet av servicebostäder och fyra kommuner bedömer att det finns underskott på denna boendeform. Annan särskilt anpassad bostad Annan särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till den boendes behov, ingen fast personalgrupp ingår. Denna boendeform saknas i sju av länets kommuner. Tre kommuner bedömer att det finns ett underskott på dessa bostäder medan en kommun bedömer att det finns en balans. Tabell 17: Utbudet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning, januari år 2018 (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) Hur är utbudet i kommunen av gruppbostäder? Hur är utbudet i kommunen av servicebostäder? Hur är utbudet i kommunen av boendeformer annan särskilt anpassad bostad? Underskott Balans Överskott Underskott Balans Överskott Underskott Balans Överskott Askersund X Kommunen saknar denna boendeform Kommunen saknar denna boendeform Degerfors X X Kommunen saknar denna boendeform Hallsberg X X X Hällefors X X X Karlskoga X X Kommunen saknar denna boendeform Kumla X X Kommunen saknar denna boendeform Laxå X X X Lekeberg X Kommunen saknar denna boendeform Kommunen saknar denna boendeform Lindesberg X X Kommunen saknar denna boendeform Ljusnarsberg Nora X Kommunen saknar denna boendeform Kommunen saknar denna boendeform Örebro X X X Totalt i länet 4 6 1 4 4 0 3 1 0 63
En majoritet av länets kommuner bedömer att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning kommer att vara täckt inom två år. Två kommuner, Örebro och Lindesbergs kommun, ser ett förväntat påbörjande av bostäder under 2018 och 2019. Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad Kommunerna har det lagstadgade ansvaret för planering och genomförande av bostadsförsörjning med målsättning att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. En ökad bostadsbrist gör att allt fler har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Hemlöshet är både en socialpolitisk och bostadspolitiskt angelägenhet. Orsaken till att ett hushåll inte kan få ett förstahandskontrakt på en bostad kan vara låga inkomster, brist på referenser, avsaknad av tillsvidareanställning, betalningsanmärkningar, hyresskulder, missbruksproblem eller tidigare störningar. Förankringen på arbetsmarknaden är av central betydelse. Den som saknar fast anställning bedöms hårdare såväl som blivande hyresgäst som vid en kreditprövning inför ett husköp. Eftersom en del hyresvärdar inte godkänner försörjningsstöd som inkomst utestängs många personer från den ordinarie bostadsmarknaden. Hemlöshet Hemlöshet är ett samlingsbegrepp för ett antal situationer som personer kan befinna sig i kort eller lång tid. Socialstyrelsen har definierat fyra situationer som Boverket utgår ifrån i bostadsmarknadsenkäten: Akut hemlöshet, exempel härbärge och kvinnojour Boende på institutioner och i kategoriboenden Långsiktig boendelösning, exempelvis att hyra i andra hand av socialtjänsten. Eget ordnat kortsiktigt boende. Nationell kartläggning av hemlösheten Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört en ny nationell kartläggning av hemlösheten i Sverige. Kartläggningen omfattar personer med svenskt medborgarskap och personer som har tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige och som befann sig i hemlöshet under vecka 14 (3 9 april) 2017. Det är femte gången som Socialstyrelsen gör en sådan kartläggning, den senaste gjordes 2011.I kartläggningen ingår personer som befann sig i någon hemlöshetssituation och som var aktuella hos socialtjänsten eller andra myndigheter under kartläggningsveckan, eller som vårdgivare, organisationer med mera, mötte under den veckan. Mer information om hemlöshet finns på Socialstyrelsens webbplats: http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet 64
Kommunens arbete för att motverka hemlöshet I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på hur kommunen arbetar med personer som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad. Kommunen svarar även på hur man arbetar för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Nedan görs en sammanställning av svaren. I årets bostadsmarknadsenkät svarar tio kommuner att de hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. 20 Nio av dessa kommuner anger i enkäten att det totalt finns 386 andrahandslägenheter med särskilda villkor den 1 januari 2018. Örebro kommun uppger att 166 lägenheter finnas i kommunen. I Örebro kommun finns utöver dessa lägenheter 43 bostadsrätter som nyttjas för bostadssociala ändamål. Näst störst antal bostäder har Karlskoga kommun där det finns 140 lägenheter, 130 hyresrätter och 10 bostadsrätter. En majoritet av samtliga andrahandslägenheter med särskilda villkor är hyresrätter, 374 bostäder. Hälften av länets kommuner direktäger 21 bostäder t.ex. i form av bostadsrätter eller småhus. Ingen av länets kommuner anger att kommun under år 2017 köpt in enskilda hyresfastigheter, bostadsrätter eller småhus för att tillgodose behovet av bostäder för personer som kommunen har särskilt ansvar för. Två kommuner, Askersund och Kumla kommun, arbetar med hyresgarantier för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Fem kommuner arbetar med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, t.ex. med rådgivning eller särskilda insatser. Två kommuner, Askersund och Kumla, uppger att de arbetar med överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd som inkomst. Dessa två kommuner arbetar dessutom med privata fastighetsägare på motsvarande sätt. 20 I vissa kommuner kallas det sociala hyreskontrakt, i andra kommuner kallas det träningslägenheter, övergångsbostäder, provboende eller något annat. Det gemensamma är att personen som bor i lägenheten inte har fullt besittningsskydd och att boendet är förenat med särskilda villkor eller regler och vanligen någon form av tillsyn från socialtjänstens sida. Härbärgen och jourlägenheter som är avsedda för tillfällig övernattning räknas inte hit. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) 21 Med "direktägda bostäder" avses i BME 2017 bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag utan som kommunen förvärvat direkt (med användande av det kommunala organisationsnumret). (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) 65
Örebro kommun arbetar med Bostad först, vilket innebär att en person först erbjuds en permanent bostad, därefter stöd på egna villkor. I Karlskoga kommun arbetar man med akutlägenheter med trepartsavtal där socialförvaltningen är tredje part. Lindesbergs kommun arbetar med härbärge i Örebro. Avhysningar/vräkningar i länet Kommunernas vräkningsförebyggande arbete är en viktig del för att motverka hemlöshet. Personer som blir vräkta har ofta mycket svårt att komma tillbaka på den ordinarie bostadsmarknaden. Den största orsaken till vräkning beror på utebliven hyra. De som löper störst risk att vräkas är personer med små inkomster, svaga nätverk och som lever i social utsatthet. Enligt Kronofogdens statistik gjordes under år 2017 totalt 255 registrerade ansökningar om avhysning i länet. Av dessa gick 20 procent vidare till en verkställd vräkning vilket motsvarar 51 avhysningar. Detta är ett något lägre antal jämfört med år 2016 då 59 avhysningar verkställdes. Högst antal vräkningar genomfördes i Örebro kommun där 17 stycken avhysningar verkställdes. Kommunen hade samtidigt 173 registrerade ansökningar om avhysning. I Karlskoga kommun utfördes 13 vräkningar och 21 ansökningar om avhysningar. I Hällefors och Lekeberg verkställdes inte några avhysningar under år 2017. Ansökningar om avhysning gjordes i samtliga länets kommuner förutom i Lekebergs kommun. (Kronofogden, 2018) Enligt kronofogdens statistik berördes totalt 15 barn av verkställda avhysningar i länet år 2017 vilket är en ökning från år 2016 då antalet berörda barn var 5 stycken. (Kronofogden, 2018) 66
Verktyg för bostadsförsörjning - kommunernas strategiska arbete Förutsättningarna för länets kommuner att planera för bostadsförsörjningen ser sammantaget olika ut och därmed varierar även kommunens insatser och åtgärder för att möta de behov som finns i kommunerna. Det finns olika verktyg som kommunerna kan använda för att påverka och skapa förutsättningar för god bostadsförsörjning. I detta kapitel görs en beskrivning av några av dessa verktyg och hur länets kommuner använder dem. Kommunernas bostadsförsörjning Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anger att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Ansvaret innebär olika insatser för att skapa balans mellan behov och efterfrågan på bostäder och att grupper inte utestängs från bostadsmarknaden. Det finns många olika strukturella förhållanden som påverkar vilka utmaningar som kommunerna ställs inför i planeringen för bostadsförsörjningen. En rad ekonomiska faktorer styr marknaden och i flera kommuner saknas marknadsförutsättningar för större nyproduktion av bostäder. De bostäder som har byggts svarar inte heller alltid mot de behov som finns då hyror och avgifter för de nybyggda husen ofta blir för höga för många hushåll. I flera av länets kommuner har bostadsbehov och bostadsbrist på kort tid ersatt en lång period av överskott och balans på bostäder och vikande befolkning, där bostäder fått rivas på grund av brist på efterfrågan. En betydande anledning till underskott på bostäder i flera av länets kommuner är det ökade mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn och nyanlända som under hösten 2015 innebar ett akut och stort behov av bostäder. Att organisatoriskt, resurs- och kunskapsmässigt hantera denna nya situation av bostadsbehov är en utmaning. Kommunernas arbete med att varje år svara på bostadsmarknadsenkäten kan ses som en del av kommunernas arbete med boendefrågor. Enkätens frågor aktualiserar årligen många av de frågor som behöver tas fram som underlag vid kommunernas boendeplanering. Den engagerar också tjänstemän inom olika förvaltningar som genom enkäten tillsammans bidrar till ett bra kunskapsunderlag som grund för fortsatt planering. 67
Bild: Verktyg för bostadsförsörjning, Länsstyrelserna Aktivt arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen i länets kommuner Bostadsplaneringen spänner över en mängd kommunala frågor och berör bland annat sociala, infrastrukturella samt arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Arbetet med bostadsplaneringen är viktigt för kommunernas utveckling, för att få en bild av den efterfrågan och de behov som kan komma framöver. Strategisk samverkan kring bostadsförsörjning inom kommunen, mellan kommunens förvaltningar och nämnder, är i sammanhanget viktigt för att få kunskap kring hur de bostadsbehov som finns i kommunen ska kunna mötas på bästa sätt. Kommunernas bostadsplanering är även viktig för att kunna påverka och möta de framtida förändringar som väntar, oavsett om befolkningen ökar eller minskar. Kommuner som har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen ger därför förutsättningar för en bättre framförhållning på bostadsmarknaden i Örebro län. 68
Varje kommun ska, enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Riktlinjerna ska, enligt 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, innehålla minst följande uppgifter: - Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, - Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och - Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Boverkets digitala handbok - Kommunernas bostadsförsörjning Under 2016 publicerade Boverket en handbok om kommunernas bostadsförsörjning på deras webbplats. Handboken är i första hand till för kommuner som tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Handboken innehåller även allmän information om hur en kommun kan arbeta med bostadsförsörjningen. Handboken redovisar vad som gäller enligt bostadsförsörjningslagen och ger förslag och tips på hur kommunerna kan gå till väga för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Handboken innehåller goda exempel på riktlinjer från olika kommuner. Genom dessa exempel kan kommuner som ska påbörja arbetet eller redan arbetar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen få vägledning och inspiration. Handboken innehåller också länkar till olika publikationer och webbsidor med fakta och information som berör kommunernas bostadsförsörjning. Mer information om handboken finns på Boverkets webbplats: http://boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/ 69
Under 2017 har flera av länets kommuner arbetat fram riktlinjer i enlighet med lagstiftningen i form av bostadsförsörjnings- och bostadsplaneringsprogram. I bostadsmarknadsenkäten anger nio kommuner att kommunfullmäktige antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Av dessa har fem kommuner antagit riktlinjer under år 2017. Tabell 18 Av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) År 2017 Antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen? Om ja, år för antagande. Askersund Ja, 2017 Degerfors Ja, 2017 Hallsberg Ja, 2014 Hällefors Nej (Samråd maj 2018) Karlskoga Ja, 2017 Kumla Ja, 2017 Laxå Ja, 2011 (Samråd mars 2018) Lekeberg Ja, 2017 Lindesberg Nej Ljusnarsberg Ja, 2016 Nora Nej Örebro Ja, 2016 (Samråd juni 2018) Översiktsplanering Översiktsplanen (ÖP) är ett viktigt verktyg i det strategiska arbetet med boendefrågor för att förbereda och genomföra kommunens bostadspolitiska ambitioner. Planläggning ska enligt plan- och bygglagens (PBL) andra kapitel främja det allmänna intresset för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Detta innebär att bostadsförsörjning ska värnas tillsammans med andra allmänna intressen i översiktsplanerna. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av detta intresse. Enligt 5 kap. 5 PBL ska det även av översiktsplanen framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Flera av länets kommuner arbetade under 2017 med att ta fram nya översiktsplaner, samråd av planförslag genomfördes i Nora, Örebro och Hällefors kommun. Arbete pågår även i Kumla och Lindesbergs kommun där samråd har genomförts av respektive planförslag under 2018. 70
Tabell 19: Översiktsplaner i länet och år för antagande Kommun Antagen år Pågående samråd /granskning år Askersund 2016 Degerfors 2016 Hallsberg 2016 Hällefors 2018 Karlskoga 2011 Kumla 2011 Samråd 2018 Laxå 2015 Lekeberg 2014 Lindesberg 2007 Samråd 2018 Ljusnarsberg 2016 Nora 2018 Örebro 2018 Samverkan mellan olika aktörer Samverkan mellan olika aktörer är viktig för att skapa förutsättningar för bostäder. Hur den interna samverkan i kommunen ser ut sker på lite olika sätt i kommunerna. I tio av länet kommuner samverkar flera förvaltningar i planeringen för bostadsförsörjningen, i de flesta kommuner utförs arbetet av en grupp handläggare från olika förvaltningar. I hälften av länets kommuner sker enligt bostadsmarknadsenkäten samverkan mellan kommunens olika förvaltningar för att särskilt underlätta för grupper som har låga inkomster eller på annat sätt har en svag ställning på bostadsmarknaden. Socialförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget är parter som bland annat anges vara delaktiga i denna samverkan. Nio kommuner anger i årets bostadsmarknadsenkät att kommunen samverkar med andra kommuner i planeringen av bostadsförsörjning. Samverkan uppges främst ske genom Region Örebro läns samverkansråd för bostadsplaneringsförsörjning. Samverkansrådet består av politiker och som stöd finns en tjänstemannagrupp med representanter från regionen, Länsstyrelsen och kommunerna. Samarbete anges även genom fysisk planering i och med en gemensam organisation med andra kommuner. 71
Allmännyttan och förturssystem Allmännyttan är ett viktigt instrument för kommunerna för att kunna leva upp till det lagstadgade ansvaret för planering och genomförande av bostadsförsörjning med målsättning att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Allmännyttan är exempelvis betydelsefull för att tillhandahålla bostäder för grupper som inte kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Hyresrätten är en viktig upplåtelseform för dem som inte har möjlighet eller vill köpa sin bostad och viktig för många i samhället, bl.a. unga vuxna som vill flytta hemifrån, studenter, nyanlända svenskar, personer som redan hamnat i en situation av hemlöshet eller utestängning från bostadsmarknaden samt äldre. Hyresrätten kan också bidra till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Denna rörlighet eftersträvas till exempel för att alla ska kunna finna en lämplig bostad i olika skeden i livet samt för att arbetskraft ska kunna finna en ny bostad vid byte av arbete eller bostadsort. Ägardirektiven är det främsta verktyget kommunerna har för att styra de allmännyttiga bostadsbolagen så att bostadsförsörjningen i kommunen säkerställs. Detta får inte ske på ett sätt som tvingar det allmännyttiga bolaget att åsidosätta affärsmässigheten eller som missgynnar andra aktörer. Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag började gälla den 1 januari 2011. Lagen har i många fall förändrat ägardirektiven, där en viktig del är förändrade avkastningskrav. Som ett affärsmässigt drivet bostadsbolag ska kraven kunna jämföras med de som gäller för ett liknande privat bostadsbolag på den lokala bostadsmarknaden eller en liknande bostadsmarknad. (Boverket, Boverkets webbplats, 2017) Elva kommuner i länet har enligt bostadsmarknadsenkäten ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget år 2017. Örebro kommun har ett budgetdirektiv som skall uppfyllas. Ljusnarsbergs kommun saknar allmännyttigt bolag. Olika förtur eller tilldelning av allmännyttans bestånd kan tillämpas för att gynna vissa utsatta grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis studenter eller nyanlända. Kommunen kan exempelvis ange skrivningar i sina ägardirektiv om att bolagen ska tillhandahålla bostäder för grupper som inte kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Samarbete och kommunikation mellan kommun och det allmännyttiga bolaget är också många gånger informellt. Det kan handla om att tillhandahålla lägenheter till socialtjänst och flyktingmottagande. Nio kommuner i länet har svarat att det finns någon form av förtursystem för att få en bostad inom kommunen. Två kommuner anger att det inte finns någon form av förturssystem medan en kommun uppger att man inte vet. Sex kommuner anger att förtur ges till nyanlända personer. I fem kommuner har förtur getts till personer som fått arbete i kommunen (och som bor utom 72
pendlingsavstånd). Tre kommuner anger förtur till hushåll som på grund av separation behöver ny bostad. Kommunala hyresgarantier Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. Två kommuner i länet, Hallsberg och Lindesbergs kommun, använder kommunala hyresgarantier enligt bostadsmarknadsenkäten. Ingen annan kommun har för avsikt att använda sig av kommunala hyresgarantier i framtiden. Enligt Hallsbergs kommun ställs hyresgarantier ut som kommunen har möjlighet att få statligt bidrag för. Hyresgarantier omfattar det kommuntal som årligen ska bosättas. Garantin gäller till de nyanlända beviljats övriga förmåner som är kopplade till Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända (2010:197). Kostnaden täcks av schablonersättning från Migrationsverket per mottagen flykting. I Lindesbergs ställs hyresgarantier ut men de uppfyller inte kriterierna för att få statligt bidrag. Kommunala hyresgarantier En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning istället för en tillsvidareanställning, men ha en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på 5 000 kr per garanti. Det statliga bidraget administreras av Boverket. 73
Hur arbetar Länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? Länsstyrelsen ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar lämna råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen. Bostadsmarknadsanalysen är ett exempel på information till kommunerna och andra aktörer om hur bostadsmarknaden ser ut i Örebro län. I detta kapitel görs en sammanställning av Länsstyrelsens arbete med bostadsförsörjning under 2017. Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningslagen Länsstyrelsen har en utpekad roll i bostadsförsörjningslagen. Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag för deras arbete med bostadsförsörjning. Den här rapporten om läget på bostadsmarknaden är tillsammans med Bostadsmarknadsenkäten exempel på information som vänder sig till kommuner, byggföretag och andra aktörer. För att utveckla arbetet med bostadsförsörjning pågår ett kontinuerligt arbete mellan länsstyrelserna och Boverket. Enligt lagen ska länsstyrelserna ges tillfälle att yttra sig över kommunernas planering för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska också uppmärksamma kommunerna på behov av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning samt se till att en sådan samordning kommer till stånd. Länsstyrelsen yttrar sig också kring boendeplaneringen i kommunernas förslag till översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner. Länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning Under 2017 gjordes en ändring i länsstyrelsens instruktion. I instruktionen står nu under myndighetens sektorsövergripande ansvarsområde att länsstyrelsen i sin verksamhet ska verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Årshjulet nedan beskriver länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning. I länsstyrelsernas regleringsbrev finns vanligen en eller ett par uppdrag som rör bostadsförsörjning. I år har länsstyrelserna haft i uppdrag att samla in och analysera kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. Tyngdpunkten ligger emellertid på återkommande uppdrag. Årligen samlar länsstyrelserna in och kvalitetssäkrar Bostadsmarknadsenkäten och sammanställer en rapport om bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelsen samlar också in de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar föregående räkenskapsår där vi bedömer om värdeöverföringarna är i enlighet med vad som regleras i Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (allbolagen). Därutöver pågår ett ständigt arbete med kommunbesök, kommundialoger, 74
remisser, nätverksträffar, seminarier och externa och interna samverkansprojekt. Bild: Årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning, Länsstyrelserna Länsstyrelserna kan också få särskilda uppdrag direkt från ansvarigt departement. Ett sådant uppdrag var Hemlöshetsuppdraget som pågick mellan 2012 2016. Länsstyrelserna fick därefter två liknande uppdrag, varav det sista slutrapporterades januari 2018. Länsstyrelsen i Örebro län har deltagit i den arbetsgrupp som arbetat med en gemensam redovisning av uppdraget. Som en del i uppdraget om inträde på bostadsmarknaden anordnade Länsstyrelsen tillsammans med Kronofogden ett seminarium för samverkan kring det vräkningsförebyggande arbetet. Seminariet var en fortsättning från den konferens som hölls förra året i syfte att skapa samverkan kring vräkningsförebyggande arbete. Målgruppen för dagen var hyresvärdar, socialtjänst, budget- och skuldrådgivare, samhällsplanerare samt politiker. 75