ABSTRACTS NOBELDAGEN 2016 9 DECEMBER
ARVE OPHEIM FoU-chef Habilitering & Hälsa Forskningen med vuxna med Cerebral Pares visar flera olika problemområden MEDARBETARE: Reidun Jahnsen, Oslo Universitetssykehus, Oslo, Norge, Johan Stanghelle, Grethe Månum, Sunnaas sykehus, Nesodden och Medicinsk Fakultet, Universitetet i Oslo, Norge, Elisabeth Olsson, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige, Jenifer McGinley, Universitetet i Melbourne, Melbourne, Australia, Prue Morgan, Monash Universitet, Melbourne, Australia Vuxna personer med Cerebral Pares (CP) har en livslång och omfattande funktionsnedsättning. Vanligt förekommande symptom bidrar bland annat till reducerad gång- och balansförmåga, ökad smärta och utmattning. Forskare vid Sunnaas sykehus, Norge i samarbete med ett flertal andra forskare vid olika institutioner forskat kring dessa problemområden. SYFTE Vad visar studierna, vidrörande hälso- och mobilitetsproblematiken hos vuxna med CP? ER 7-årig uppföljning av populationsbaserad hälso- och mobilitetsfunktionsenkät från 1999 gjordes 2006 med 149 respondenter. Frågor vidrörande smärta, utmattning, gångförmåga och hälsorelaterad livskvalitet besvarades. En subgrupp rekryterades till undersökningar av balansförmåga, gångmönster och fallförekomst. På Sunnaas sykehus gjordes en randomiserad kontrollerad prövning (RCT) av effekten av Botulinum Toxin (BTX) på gångmönster och förmåga. I samarbete med forskare i Melbourne har en grupp personer med CP deltagit i en RCT av balansträning, och genomförande av detta undersöktes. En grupp personer med CP har också deltagit i undersökning av fallförekomst och konsekvenser av detta, samt relation mellan fall och gångvariabler. En stor andel vuxna med CP upplever en försämring av sin gångförmåga. Omfånget av smärtproblematiken ökar, med ökad smärtfrekvens och större påverkan på det dagliga livet. Gångmönster med ökad flexion var vanligt, och balansförmågan var reducerad. En hög förekomst av fall var vanlig, men inget klart samband mellan fallförekomsten och fallbekymmer. DISKUSSION Reducerad gångförmåga och balans, ökad fallförekomst, samt ökad smärta och hög grad av utmattning, är problemområden för denna grupp, och problemen ser ut att bli större över tid. Detta kan bidra till reducerad aktivitet och delaktighet i samhället, och reducerad livskvalitet. Dessa resultat är i linje med annan forskning på vuxna med CP. Hanteringen av dessa problem i kliniken bör det forskas ytterligare på. arve.opheim@vgregion.se
DOKTORAND BIRGITTA SPJUT JANSSON fil lic, leg psykolog Born to have fun - att lära sig förutsättningar för att leka HANDLEDARE: Tomas Tjus, prof Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och Mikael Heimann, prof, IBL, Linköpings Universitet INSTITUTION: Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och Gillbergcentrum Habilitering & Hälsa har sedan 2004 skapat förutsättningar för att erbjuda barn med autism metoden Intensivinlärning. (Manual för Intensivinlärning för små barn med autism; Spjut Jansson, Lindahl och Rutberg, 2011). Denna metod har i likhet med andra IBT-program begränsningar i hur den stärker barnens förmåga att lära sig att initiera i kommunikation och att utveckla delad uppmärksamhet. Andra internationella interventioner som erbjuder barnet imitation med en vuxen som följer och imiterar barnet, har dock visat sig ha en sådan effekt. Att ge barn med autism en möjlighet till att utveckla delad uppmärksamhet innebär att stärka deras förmåga till och förståelse för samspel med andra, vilket är ett grundsymtom. FORSKNINGSFRÅGA Kan barn som erbjuds 12- veckors Imitation Responsiv innan Intensivinlärning under ett år öka sin förmåga till delad uppmärksamhet? Randomiserad behandlingsstudie av 40 barn som erbjuds: a. Imitativ Responsiv med träning 3 h/ vecka i 12 veckor + Intensivinlärning med träning 15-25 h/v under 52 veckor b. Intensivinlärning 12 + 52 veckor med träning 15-25 h/vecka. Korttidsuppföljning visar på likvärdig utveckling i båda behandlingsgrupperna. Imitationsgruppen visade på en signifikant utveckling av interpersonella relationer som saknades i Intensivinlärningsgruppen. Långtidsuppföljning efter ca 1,5 år visar att barnen som fick Imitativ Responsiv och Intensivinlärning har en generaliserad förmåga till delad uppmärksamhet, den finns inte hos barnen som endast fått Intensivinlärning. DISKUSSION Delad uppmärksamhet är en övergripande förmåga som är svår att behandla. Här visar klinisk forskning goda resultat kring ett arbetssätt som inbegriper förskolans personal under 12 veckor och där barnets träningstid är ca 30 minuter/dag. birgitta.spjut@vgregion.se
DOKTORAND MARIA HOFF leg audionom Perifer och central hörselfunktion hos 70-åringar - en epidemiologisk studie HANDLEDARE: André Sadeghi, med dr, Ulf Rosenhall, prof emeritus samt Ingmar Skoog, prof, Enheten för audiologi, Göteborgs universitet MEDARBETARE: Tomas Tengstrand, Inger Wikström, Gunilla Jansson samt Hanna Göthberg, Hörselverksamheten INSTITUTION: Enheten för audiologi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet Andelen äldre ökar stadigt och snart beräknas en fjärdedel av befolkningen bestå av personer 65 år och äldre i Sverige. Åldersrelaterad hörselnedsättning är ett vanligt problem med negativ inverkan på aktivitet, delaktighet, livskvalitet samt fysisk och mental hälsa hos den drabbade. Både det perifera (örat) och centrala (hörselnerv och hjärna) hörselsystemet försämras med stigande ålder. Data samlades in inom ramen för den gerontologiska och geriatriska befolkningsstudien, H70, i Göteborg. Ett representativt urval 70-åringar (n=1130) genomgick en hörselscreening och ett mindre slumpmässigt urval (n=252) genomgick en grundlig audiologisk undersökning. I Delstudie 1 jämfördes hörseln hos den nya kohorten (födda 1944) med motsvarande data från två äldre kohorter, födda 1901-07 (n=674) och 1922 (n=224). Prevalensen av hörselnedsättning minskade från 53 % till 28 % bland männen och från 35 % till 22 % bland kvinnorna. Hörtrösklarna förbättrades i både vänster och höger öra. DISKUSSION Resultaten tyder på att hörseln hos 70-åringar i Göteborg har förbättrats stort sedan 70-talet. Den största förbättringen sågs bland män vid 4-6 khz, vilket kan bero på minskad bullerexponering via arbetet. KLINISK NYTTA Hälso- och sjukvården står inför en betydande utmaning i takt med att befolkningen åldras. Aktuell kunskap om åldersrelaterade sjukdomstillstånd är avgörande för planering och koordinering av geriatriska vårdinsatser. maria.hoff@neu.gu.se
DOKTORAND ANNA RENSFELDT FLINK leg logoped En föräldraimplementerad kommunikationsintervention för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning HANDLEDARE: Jakob Åsberg, docent, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet samt Gillbergcentrum, Gunilla Thunberg fil dr, leg logoped, DART kommunikations- och dataresurscenter, Västra Götalandsregionen samt Malin Broberg, prof, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning har en svår till grav intellektuell funktionsnedsättning i kombination med ett omfattande rörelsehinder. Ofta ingår också syn- eller hörselnedsättning och stora medicinska behov. Personer med flerfunktionsnedsättning har mycket begränsad förmåga att förstå talat språk och talar inte själva. Forskningen som finns tillgänglig om barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning och deras behov av kommunikationsstöd lyfter fram behovet av att samtalspartners anpassar sin kommunikationsstil och att individerna erbjuds alternativ och kompletterande kommunikation såsom till exempel bilder. En av de mer etablerade kommunikationsinterventionerna som erbjuds inom svensk barn- och ungdomshabilitering och som ligger i linje med aktuell forskning är föräldrautbildningen AKKtiv KomIgång. Mer forskning inom flerfunktionshinderområdet behövs. MÅL MED STUDIEN Beskriva föräldrautbildningen AKKtiv KomIgång och utvärdera eventuell effekt. Utvärderingen fokuserar på förälderns och barnets gemensamma kommunikation, deras relation till varandra samt förälderns kompetens i rollen som kommunikationspartner. Studien delas upp i tre delstudier och både kvalitativa och kvantitativa metoder används. Data utgörs av videofilmade samspelssituationer (förälder och barn), föräldraintervjuer och insamlade kursutvärderingar. KLINISKA IMPLIKATIONER OCH NYTTA: Resultatet kan, tillsammans med annan pågående forskning, direkt bidra till en mer evidensbaserad klinisk rutin då det gäller innehåll och genomförande av kommunikationsintervention för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. anna.rensfeldt.flink@vgregion.se
DOKTORAND MILIJANA MALMBERG leg audionom Rehabiliteringsprogram för hörapparatanvändare HANDLEDARE: Kim Kähäri, universitetslektor, med dr, leg audionom, Göteborgs universitet, Thomas Lunner, med dr, prof i kognitiv hörselvetenskap, Linköpings universitet, Gerhard Andersson, med dr, prof i klinisk psykologi, Linköpings universitet INSTITUTION: Sahlgrenska Akademin, Sektionen för hälsa och rehabilitering Audiologisk rehabilitering syftar till att förbättra kommunikationen för personer med hörselnedsättning. Att anpassa hörapparater är ett sätt att förbättra kommunikationen men forskning visar att bättre effekt kan uppnås genom att kombinera individuell hörapparatanpassning med grupprehabilitering. Att erbjuda grupprehabilitering med hjälp av internet har tidigare inte tillämpats kliniskt som en del av en audiologisk rehabilitering. SYFTE Att undersöka effekten av att kliniskt tillämpa en internetbaserad grupprehabilitering för hörapparatanvändare. GENOMFÖRANDE Randomiserad kontrollerad studie användes där hörapparatanvändare randomiserades in i två olika grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Interventionsgruppen fick tillgång till ett komplett program, online. Kontrollgruppen fick endast tillgång till en liten del av programmet, också online. Studien utvärderades med hjälp av ett frågeformulär som undersökte om studiedeltagandet bidrog till minskad upplevelse av självskattade hörselproblem; ett frågeformulär som utvärderade hur hörapparatanvändarna mår; och ett frågeformulär som undersökte hörapparatanvändarnas användning av kommunikationsstrategier. Formulären användes före, direkt efter och 6 månader efter deltagande i studien. Både interventions- och kontrollgruppen minskade sina självskattade hörselproblem men inte signifikant olika från varandra. Interventionsgruppen förbättrade sin användning av kommunikationsstrategier, särskilt ickeverbala kommunikationsstrategier, signifikant mer jämfört med kontrollgruppen. SLUTSATS Studien visade att det är möjligt att kliniskt implementera internetbaserad audiologisk rehabilitering för hörapparatanvändare. Studien ger oss nya perspektiv på hur den audiologiska rehabiliteringen kan utvecklas med hjälp av Internet. Mer forskning behövs dock och den här studien är ett steg på vägen; ett steg som aktualiserar frågor som vilken rehabilitering hörapparatanvändarna ska kunna erbjudas i framtiden och hur vi på ett bra sätt kan nå våra patienter och erbjuda produktiv rehabilitering. milijana.lundberg.malmberg@vgregion.se
DOKTORAND CHRISTINA ENANDER specialistsjukgymnast Fall och fallrädsla hos personer med cerebral pares samt interventioner för att förbättra balansen HANDLEDARE: Anna-Karin Kroksmark, med dr, specialistfysioterapeut Sahlgrenska Akademin och Regionhabiliteringen Göteborg, Meta Nyström Eek, med dr, specialistfysioterapeut Sahlgrenska Akademin och Regionhabiliteringen Göteborg Svårigheter med balans är ett centralt problem hos barn och vuxna med cerebral pares, CP. För att underlätta träning behövs träningsformer som är roliga, effektiva och lätta att integrera. Styrketräning på gym är en allmänt attraktiv träningsform, hoppträning ett enkelt sätt att träna i vardagen. Hoppträning har inte provats tidigare på personer med CP. Enligt klinisk erfarenhet ramlar personer med CP i varierande grad vilket påverkar det dagliga livet. Inga studier har undersökt fallfrekvens och fallrädsla hos barn med CP, några få studier har gjorts på vuxna. SYFTE Att undersöka förekomst av fall och fallrädsla hos personer med CP och eventuella konsekvenser samt om hoppträning i kombination med funktionell balansträning respektive styrketräning kan förbättra balansförmågan. Delstudie I och II: Kvantitativa studier för att undersöka effekt av hoppträning och funktionell balansträning hos barn respektive styrketräning på gym för vuxna. Delstudie III: Observationsstudie för att undersöka förekomst av fall. Delstudie Delstudie IV: Intervjuundersökning angående upplevelse av fallrädsla hos barn och vuxna med CP. BETYDELSE Att undersöka förekomst av fall och fallrädsla samt på sikt utveckla träningsmetoder för fallprevention är mycket angeläget både gällande barn och vuxna med CP. Forskningen har inte kommit lika långt för denna grupp jämfört med andra neurologiska sjukdomar/skador eller jämfört med äldre personer utan funktionshinder. christina.enander@vgregion.se
DOKTORAND ULRICA JONSSON överläkare Medicinsk och social situation för vuxna med cerebral pares i Västsverige HANDLEDARE: Kate Himmelmann, docent, Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Meta Nyström-Eek, med dr och Katharina Stibrant-Sunnerhagen, prof, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Cerebral pares (CP) är en livslång funktionsnedsättning som beror på en tidig hjärnskada. Barn med CP överlever idag till vuxen ålder, men kunskap om deras medicinska och sociala situation som vuxna saknas. Förutom rörelsehindret förekommer vid CP ofta utvecklingsstörning, epilepsi, autism, syn- och hörselskada, kommunikationssvårigheter, sväljsvårigheter, smärta, utåtagerande beteende och skolios. Socialt utanförskap är vanligt, många vuxna med CP har till exempel vare sig arbete, partner eller barn. Många vuxna med CP uttrycker att de inte får den vård och stöd de behöver. SYFTE Att kartlägga den medicinska och sociala situationen för vuxna med cerebral pares. Att särskilt inkludera även de med utvecklingsstörning och kommunikationssvårigheter. Att beskriva behov av sjukvård, habilitering och samhällsstöd. Alla vuxna med CP i Västra Götalandsregionen erbjudes delta. Datainsamling sker genom undersökning hos läkare och sjukgymnast, intervju, enkäter, och genomgång av journaler. BETYDELSE Studien bidrar med kunskap om prognos och livslopp för vuxna med CP. Kunskap som är nödvändig för att kunna utforma god vård, habilitering och samhällsstöd, förbättra livskvalitet och underlätta delaktighet för dessa personer. ulrica.jonsson@vgregion.se
DOKTORAND LENA BERGQVIST leg arbetsterapeut Cognitive Orientation to Daily Occupational Performance (CO-OP) för unga personer med ryggmärgsbråck och cerebral pares HANDLEDARE: Ann-Marie Öhrvall, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Huddinge, Caisa Hofgren, Marie Peny-Dahlstrand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet Aktivitetsutförande kräver både motoriska och exekutiva förmågor. Studier har visat att delaktighets- och självständighetsnivå ofta är låg hos individer med medfödda funktionsnedsättningar som cerebral pares (CP) och ryggmärgsbråck (RMB) beroende på såväl motoriska som exekutiva svårigheter. Inom Svensk habilitering används för närvarande inga metoder, riktade till personer med CP och RMB, som fokuserar på att öka individens exekutiva färdigheter i aktivitetsutförande. Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) är en behandlingsmetod som baseras på att personen sätter sina egna mål. Strategier för utförande och problemlösning identifieras av personen själv i samverkan med behandlaren. SYFTE Att undersöka om CO-OP förhållningssätt är effektivt för att uppnå självidentifierade mål, förbättrad självupplevd delaktighet och exekutiv förmåga hos unga personer med ryggmärgsbråck eller cerebral pares i svenskt kontext. Tio personer, 5 personer med CP och 5 med RMB i åldern 16-28 år, deltog i en 10 veckors intervention med CO-OP. Baslinjemätning och bedömning direkt efter avslutad intervention samt långtidsuppföljning efter 6 månader gjordes med utfall på alla ICF-nivåer. Deltagarna intervjuades efter avslutad intervention om sina upplevelser av hur intervention med CO-OP påverkat deras vardag. /PRELIMINÄRT Preliminära resultat visar avsevärd förbättring i självskattat utförande av målen, med en median på 5 nivåers ökning på en 10-gradig skala. Delaktighet skattades högre av majoriteten. Exekutiv förmåga, både självskattad och bedömd, förbättrades framförallt när det gällde att planera och lösa problem. I intervjuerna beskrev deltagarna en ökad självtillit när problemlösningsförmågan förbättrades. SLUTSATS CO-OP är en lovande metod, som ger ökad möjlighet till aktivitetsutförande hos personer med cerebral pares och ryggmärgsbråck. lena.bergqvist@vgregion.se
DOKTORAND INGRID BERTILSSON leg fysioterapeut Jag som och i min kropp : om vikten av rörelsekvalité vid autism (preliminära resultat) HANDLEDARE: Catharina Sjödahl Hammarlund, docent och leg sjukgymnast samt Elisabet Wentz, docent och leg psykiatriker, båda Lunds Universitet Individer med autism växer upp med en komplex funktionsnedsättning som begränsar möjligheterna att förstå och känna kroppens signaler. Det påverkar bland annat deras förmåga till kroppskännedom. Kroppskännedom och rörelsekvalité interagerar med varandra. Att trots funktionsnedsättningen se kroppen även som en resurs öppnar möjligheter för intervention. Det finns bristande tillgång till egenberättad upplevelse av kropp och rörelse vid autism, liksom om fysioterapeutiska instrument kan beskriva dessa berättelser. FORSKNINGSFRÅGOR Hur upplever unga vuxna med autism kropp och rörelse? Hur kan fysioterapeutiska instrument beskriva deras upplevelser? Varje deltagare intervjuades och undersöktes med BAS MQ-E, ett kroppskännedomstest, och BOT2, ett motoriskt test som är validerat mot autism. Intervjusvaren spelades in. I en mixad metod design triangulerades data från de semistrukturerade intervjuerna deduktivt med resultaten från BAS MQ-E och BOT2. Teoribildning från Basal Kroppskännedom användes. Preliminära resultat visade att unga vuxna med autism hade ett flertal problem med kropp och rörelse men kunde också beskriva möjlighet till utveckling. Fysioterapeutiska bedömningar visade på deltagarnas upplevelser. De två testen kompletterade delvis varandra. DISKUSSION Rörelsekvalité snarare än rörelsekvantitet verkade ha större verkan på både fysiskt och psykiskt mående. NYTTA OCH KLINISKA IMPLIKATIONER De preliminära resultaten gav ökad kunskap om patienternas egenupplevda upplevelsergällande kropp och rörelse samt hur man kan beskriva dem bedömningsmässigt. Detta ger underlag för att bemöta dem kliniskt. ingrid.bertilsson@vgregion.se
DOKTORAND KRISTINA BYSTRÖM leg psykolog En alternativ behandlingsmodell, COMSI, för barn med autism med hjälp av natur och djur HANDLEDARE: Caroline Hägerhäll, prof och Patrik Grahn, prof, SLU Alnarp, Cristina Lundqvist Persson, prof, Skaraborgs Institutet för forskning och utveckling, Lunds universitet För barn med autism utgör symptomen bristande ömsesidig social och kommunikativ förmåga samt begränsande intressen hinder för psykologisk och kognitiv utveckling och för utveckling av mentaliseringsförmågan. Mentalisering innebär en förståelse av att egna och andras känslor, tankar och inre föreställningar påverkar människors handlingar. Förutsättningar för en optimal utveckling är därmed begränsade, och kontakt med natur och djur kan bidra till att påverka dessa förutsättningar. MÅL MED STUDIEN Syftet med studien var att utvärdera denna alternativa behandlingsmodell avseenden kognition och utveckling av mentalisering hos de deltagande barnen med autism och intellektuell funktionsnedsättning. Modellen utvärderades med en fallstudie där de tre deltagande barnen utgjorde sina egna kontroller. PRELIMINÄRA Analysen är pågående. Indikation finns på positiv utveckling både kognitivt och mentalisering. Några av de viktiga delmomenten i behandlingen är hur djur och natur kan tas tillvara i behandlarens interventioner, för att underlätta och förbättra kommunikation och social interaktion. KLINISKA IMPLIKATIONER OCH NYTTA Gruppen barn med autism är en mycket heterogen grupp med olika begåvningsnivåer, bakgrund och symptomatologi. Det finns därför behov av flera olika behandlingsmodeller, då barnens behov är olika. Positiva resultat för de deltagande barnen i den här studien kan bli ett betydelsefullt komplement till de redan existerande behandlingar som används för barn med autism. kristina.bystrom@vgregion.se
DOKTORAND HANNA GÖTHBERG audionom Hörsel i hög ålder - Vad innebär det att antalet äldre ökar i framtiden? HANDLEDARE: André Sadeghi, med dr, Ulf Rosenhall, prof emeritus samt Ingmar Skoog, prof, Enheten för audiologi, Göteborgs universitet MEDARBETARE: Tomas Tengstrand, MsEE, teknisk audiolog, Gunilla Jansson, leg audionom verksamhetsutvecklare, samt Maria Hoff, leg audionom Hörselverksamheten INSTITUTION: Enheten för audiologi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet H70-undersökningen är en populationsbaserad studie av normgivande åldrande som fokuserar på både medicinska och kognitiva mått. H70-studien startade år 1971 då 973 70-åringar rekryterades och följdes under 30 år. Därefter har ytterligare födelsekohorter av 70- och 75-åringar studerats. Studien koordineras av flera forskargrupper, primärt av geriatrik, allmänmedicin och epidemiologi. Proceduren har behållits så identisk som möjligt. Andelen äldre (>65 år) i Sveriges befolkning förväntas öka med 30 % mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos. WHO rankar hörselnedsättning i vuxen ålder bland de sjukdomar/skador som ger störst påverkan på den globala hälsan i framtiden. Det aktuella projektet är en utökad hörselstudie på en subgrupp av H70-undersökningen. Denna H70-kohort består av personer i Göteborg födda 1930. Studieupplägget är longitudinellt och flertalet av deltagarna är hörseltestade tidigare. Vid 75 års ålder hörseltestades 570 deltagare (Rosenhall et al, 2013). SYFTE Att undersöka perifer och central hörselfunktion hos 85-åringar samt att korrelera hörseldata och neuropsykiatriska data, speciellt data som rör kognitionen. KLINISKA IMPLIKATIONER OCH NYTTA Samspelet mellan olika fysiologiska aspekter på hörselsinnet och kognition, demensutveckling och olika neuropsykologiska störningar är av fundamental betydelse för äldre människors kommunikationsförmåga och mentala hälsa, men kunskapsläget är mycket bristfälligt. Förhoppningen är att studien kommer att belysa området med ytterligare kunskap. Studien ger viktig information som rör dimensioneringen av framtida hörselrehabiltering av äldre personer. Omhändertagandet av äldre äldre personer kommer att kräva stora samhällsresurser i framtiden. Åtgärder som säkerställer den intellektuella integriteten är mycket viktiga av humanitära och ekonomiska skäl. hanna.gothberg@neuro.gu.se
SENIOR FORSKARE CAISA HOFGREN leg psykolog Kan meta-kognitiv träning med metoden Cognitive Orientation to Occupational Performance (CO-OP) förbättra exekutiv funktion? MEDARBETARE: Marie Peny-Dahlstrand, Regionhabiliteringen och Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, Lena Bergqvist, Habilitering & Hälsa och Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet INSTITUTION: Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Exekutiva funktioner tros vara involverade i den kognitiva process som innebär att kunna formulera målsättningar och att nå sina mål. Tidig hjärnskada kan påverka utvecklingen av kognitiva och exekutiva funktioner. Strukturerad träning och att lära in meta-kognitiva strategier skulle kunna bidra till att förbättra exekutiva funktioner. Metoden CO-OP är en personcentrerad metod som baseras på att individen lär in en meta-kognitiv strategi. Med stöd från sin terapeut guidas personen att finna sätt att utföra en aktivitet så att måluppfyllelse uppnås. CO-OP-metoden tränas under 10 veckor då träffar sker med terapeuten 1 gång/vecka. SYFTE Att undersöka exekutiv funktion och subjektiv upplevelse av exekutiv problematik hos ungdomar/unga vuxna med diagnoserna cerebral pares (CP) eller ryggmärgsbråck (RMB) före och efter träning enligt CO-OP-metoden. Studien var en pilotstudie med 10 unga personer (16-28 år) med CP eller RMB. Självskattningsskalan Dysexecutive Questionnaire (DEX) samt ett urval tester ur testbatteriet Delis-Kaplan Executive System (D-KEFS) användes. Bedömningarna gjordes vid baseline och 6 månader efter avslutad träningsperiod. Resultaten vid skattning med DEX visade på en varierande grad av exekutiv problematik vid bedömning vid baseline. Majoriteten skattade sig vara förbättrade vid uppföljande bedömning, med signifikant skillnad med avseende på totalpoäng. Item gällande planeringsförmåga visade på störst skillnad. De neuropsykologiska testerna visade också på signifikant förbättring av planerings- och problemlösningsförmåga. SLUTSATS Denna pilotstudie visade att meta-kognitiv träning med CO-OP metoden kan förstärka exekutiv funktion i synnerhet med avseende på planeringsförmåga. Dessa resultat framkom både vid bedömning med neuropsykologiska test och vid självskattning av exekutiv funktion. caisa.hofgren@vgregion.se
SENIOR FORSKARE ANN NORDBERG leg logoped med dr Kommunikation hos barn med tidiga hjärnskador och talstörning INSTITUTION: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet och Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Barn med cerebral pares och talstörning förekommer ofta i habiliteringens praktik. Forskning om tal, språk och kommunikation hos dessa barn saknades och det här doktorandprojektet genomfördes för att råda bot på detta. ÖVERGRIPANDE MÅL Att undersöka och beskriva tal, språk och kommunikativ förmåga hos skolbarn med cerebral pares och talstörning. SPECIFIKA FORSKNINGSFRÅGOR Hur många barn med cerebral pares inom Västra Götalandsregionen, födda 1999-2002, har talproblematik? Hur ser barnens problem med artikulation och muntlig berättarförmåga ut? Hur uppfattar barnen själva, föräldrar, lärare och logoped kommunikationen? 129 barn i Västra Götalandregionen deltog. Talstörning förekom hos 27 barn och 22 tackade ja till att delta. Kommunikativ förmåga bedömdes med normerade test. Barnen, föräldrar, lärare och logoped skattade den kommunikativa förmågan. Cirka 50 procent av barnen hade olika grad av talproblematik. En tredjedel var helt utan tal, cirka en femtedel hade otydligt tal. Barnen med otydligt tal hade grava problem att återberätta. De var cirka 11 år, men återberättade som barn i fem till sex års ålder. Barnen var positiva till sin egen kommunikation. Föräldrar, lärare och logoped skattade barnens kommunikation lågt. NYTTA Barn med talstörning behöver undersökas noga så att deras kommunikativa styrkor och svårigheter upptäcks. Barnen själva behöver bli lyssnade till! Vi vuxna skulle kunna smittas av barnens överraskande positiva sätt att se på sin kommunikation, trots att de har ett stört tal. Därför är uppmaningen: Lyssna mer på barnen! ann.nordberg@vgregion.se ann.nordberg@ped.gu.se
MASTER- STUDENT LINA HÄGLUND verksamhetsutvecklare Kortare väntetider med autisminformation på webben HANDLEDARE: Christina Keller, prof, Jönköping University INSTITUTION: Hälsohögskolan, Jönköping Academy Ett ökat inflöde av barn med autism till Habiliteringen har förlängt väntetiden till föräldrainformation om autism. Syftet med förbättringsarbetet var att minska väntetiderna genom att utveckla och erbjuda en webbaserad föräldrainformation om autism. MÅL Målet var att förkorta väntetiderna till maximalt 3 månader. En journalgranskning genomfördes av alla barn i åldrarna 0-5 år som remitterats till Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän mellan december 2013 och november 2014. I studien inkluderades alla patienter vars föräldrar väntade på att få föräldrainformation om autism och som erbjöds en webbaserad information som ett alternativ. Hösten 2014 producerades den webbaserade föräldrainformationen. I januari 2015 erbjöds alla väntande föräldrar i Göteborg och Södra Bohuslän den nya webbinformationen. När webbaserad föräldrainformation började erbjudas som alternativ till live -information, minskade väntetiderna för föräldrar till barn med autism i Göteborg och Södra Bohuslän. En utvärdering pågår. Preliminära resultat antyder att föräldrarna upplever att live- och webbinformationen är likvärdiga avseende nyttan. LÄRDOMAR Intresset för information på webben har varit stort hos föräldrarna. Några synpunkter är bland annat att: Det är en fördel att man kan ta del av informationen i sitt hem på den tid som passar. Det är en fördel att även andra närstående kan ta del av informationen. lina.haglund@vgregion.se
MASTER- STUDENT ERIK KULLINGSJÖ enhetschef/verksamhetsutvecklare Rätt behandling med hjälp av prioriteringsriktlinjer HANDLEDARE: Sofi Fristedt, lektor fil dr, Jönköping University I svensk hälso- och sjukvård ska prioriteringar utgå från den etiska plattformens tre principer: Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Habiliteringen i Västra Götaland har utvecklat ett beslutstöd för prioriteringar med utgångspunkt från den nationella modellen för öppna prioriteringar. Någon tydlig plan för implementering fanns inte. SYFTE OCH HYPOTES Syftet med förbättringsarbetet var att börja använda beslutsstöd vid val av behandlingsåtgärder för att underlätta prioriteringar inom Habiliteringen. Hypotesen är att om beslutsstöd används när behandlingsinsats väljs uppnås en mer likvärdig vård. HUR VET DU ATT DENNA FÖRÄNDRING ÄR EN FÖRBÄTTRING? Förbättringsarbetet har följts med två olika processmått: Väntetid till behandlingsstart när beslutstöd har använts. Vilken typ av behandling som genomförts. Som komplement till mätningarna har medarbetarnas upplevelser och lärdomar fångats med fokusgrupper. Än går det inte att utläsa om förbättringsarbetet ger mer likvärdig vård. Det vi däremot kan se är en minskning av väntetiden från beslut till behandling. Detta inträffade i samband med att de tre olika teamen fick ett ökat inflytande över förbättringsarbetet från PDSA 2. Medarbetarna anser att det blir enklare att prioritera från väntelistan om de planerade behandlingsinsatserna är rangordnade. NÄSTA STEG Förbättringsarbetet fortsätter i de tre olika teamen. Fler åtgärder än enbart nya behandlingsinsatser kommer att rangordnas. Som resultatmått behöver uppfylld effekt i förhållande till satta behandlingsmål följas. erik.kullingsjo@vgregion.se
MASTER- STUDENT KATARINA LINGLANDER specialpedagog Dialogism en livsåskådning - En etnografisk studie om professionella samtal inom psykiatrin INSTITUTION: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Att det i samtal med flera deltagare finns en skillnad i maktförhållande mellan deltagarna är vanligt inom människovårdande organisationer. Det är därför viktigt att reflektera över hur man förhåller sig till samtalet så att man blir lyhörd för och kan ta till sig den andres perspektiv. Det som särskilt väckt mitt intresse är samtal och möten mellan människor inom psykiatrin och studien har därför ett kommunikationsteoretiskt och vårdvetenskapligt perspektiv. Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, kan bland annat vara olika insatser som förbättrar personens möjligheter att kommunicera. Samtalsmatta kan vara ett sätt att uttrycka en åsikt och känsla om olika samtalsämnen. SYFTE Syftet med studien var att studera hur ett samtal om gemensamt beslutsfattande går till när en patient, Case manager och professionella träffas enskilt eller i resursgrupp och samtalar med varandra om vårdplanen. De forskningsfrågor som studien ville belysa var: Vad karaktäriserar det professionella samtalet? Hur utvecklas samtalet när samtalsmatta används? Hur kan jag se och förstå maktförhållandet i samtalet och vilken betydelse det har för patienten? Det var en etnografisk studie där samtal inom en psykiatrisk verksamhet representerade det fält som studerats genom metoden deltagande observation. I studien deltog 11 personer. Samtalen ägde rum i hemmet samt på en enhet bestående av en integrerad slutenvårdsavdelning och en öppenvårdsmottagning som erbjöd behandling och vård enligt programmet Integrerad Psykiatri. Resultatet visade att plats, form, tid, tempo, och rytm hade betydelse för samtalets kvalitet liksom att det fanns en ansvarsfördelning i samtalet som bland annat karaktäriserades av att bli bemött med förståelse för en livssituation som innebar ett lidande. Andra faktorer som påverkade kvalitén var hur de professionella ställde frågor, inväntade svar och avslutade samtalet. Men även vad som händer när samtalet brister och att inte kunna berätta och fråga under samtalet. Det fanns dock situationer där personen kunde berätta och uttrycka sig i samtalet och med stöd av samtalsmatta kunde uttrycka egna åsikter, önskningar och behov. DISKUSSION Den professionella bör visa en omsorg genom att ta ansvar för samtalet så att det blir meningsfullt utan makt och dominans. Det krävs en förmåga av tålamod, empati och lyhördhet för att personen ska känna sig delaktig i samtalet. katarina.linglander@vgregion.se
ANNIKA PILUPS specialpedagog En evidensstudie - Finns evidens för de metoder som används av specialpedagoger på Barn- och ungdomshabiliteringen? MAGISTER- STUDENT MEDFÖRFATTARE: Maria Attfors Östlind, Regionhabiliteringen Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus INSTITUTION: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Studiens syfte är att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen använder i sitt arbete. Kartläggning av vilka metoder som används av specialpedagogerna på Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkät. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmässigt kvoturval i olika delar av Sverige, i småstad, storstad samt på landsbygd. I enkäten framkom även i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna används. Evidenssökning gjordes på nio metoder, de mest frekvent använda av informanterna. Forskning på dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar. Enkäten besvarades av 77 specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Det framkom att specialpedagogerna använder 21 olika metoder. Studien visar att det finns stor erfarenhetsbaserad kunskap på de flesta metoder både i Sverige och i andra länder. Det är svårt att finna evidensstudier med målet att mäta effekten av en speciell metod. På sex av metoderna fann vi viss evidens. Studierna är oftast genomförda på ett litet underlag, det saknas ofta kontrollgrupper och effekten mäts inte på lång sikt. Ett fåtal av studierna var svenska. De flesta studier som hittades rörde barn med autism och få av studierna påvisar forskning kring barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. I enkäten framkom att specialpedagogerna använder alla metoder till olika diagnosgrupper, vilket innebär att det kan vara svårt att överföra resultaten. Forskningsområdet upplevs inte som prioriterat. DISKUSSION I studien fann vi att tidiga insatser med olika metoder visar på positiv effekt för barnets utveckling. Det framkommer att det finns ett stort behov av forskning kring evidens inom området. annika.pilups@vgregion.se
UTVECKLINGS- PROJEKT INGRID BERTILSSON leg fysioterapeut Internetbaserat stöd och coaching Chattprojektet FORSKNINGSLEDARE: Elisabet Wentz, Gillbergcentrum Trots dokumenterat behov av stöd för unga med autism i övergång från tonår till vuxen, saknar många detta. Har man autism är det ofta energikrävande att möta nya människor och miljöer. Att chatta över internet är ett sätt för många att hålla social kontakt. Chatt erbjuder en möjlighet att forma samtalsstöd som är bättre anpassade till patientgruppens behov. FORSKNINGSFRÅGA Kan internetbaserat stöd och coaching förbättra den psykiska hälsan hos unga vuxna med autism? Tolv patienter med autism, 15-25 år, deltog. En jämförelsegrupp, matchad till kön, ålder och autismdiagnos erbjöds treatment as usual. Intervju med SCID användes för att utesluta aktuell psykos och kriminalitet hos deltagarna. Självskattning användes vid baseline, direkt efter och 6 månader efter avslutad chatt. Instrumenten som användes var MADRS (depression), HAD (ångest/depression), KASAM (känsla av sammanhang), Rosenberg (självkänsla) samt MANSA (livskvalité). Deltagarna intervjuades av oberoende person om hur de hade upplevt stödet. Interventionen var individuell chatt under 8 veckor, två gånger i veckan, med en utbildad coach på Habiliteringen. Två besök hos coachen ingick. Chatten skedde över en specialkonstruerad plattform med anpassad sekretess och layout, Salut Chat. PRELIMINÄRA Deltagare upplevde trygghet i att ha någon att vända sig till, mot att annars uppleva hinder för att söka och ta emot hjälp. Skriftlig kommunikation upplevdes underlättande. Den är exakt och precis, minskade risk för missförstånd och gav tid till tanke samt minnesstöd. Att vara i sitt eget hem upplevdes minska social press och ångest, man kunde fokusera på samtalet. Risken för återbud/ uteblivet besök minskade. DISKUSSION De preliminära resultaten antyder att samtalsstöd via chatt erbjuder personer med autism specifika fördelar. Det är inte en ersättning för mottagningssamtal, men kan vara ett lovande komplement. Chattinterventionen kan främja behandlingsföljsamhet och en personcentrerad vårdmodell. NYTTA OCH KLINISKA IMPLIKATIONER En uppenbar fördel med samtalsstöd via chatt är att kunna nå ut till fler, även de som inte klarar sociala möten. Många har lättare att uttrycka sig i skrift än tal. Kommunikation hemifrån möjliggör fokusering av patientens energi på hälsoproblemet. Problem med geografiska avstånd minskar för patient och behandlingspersonal. Ökad patientnytta och hälsoekonomiska vinster borde föreligga. ingrid.bertilsson@vgregion.se
PROGRAM PROGRAM 9 DECEMBER ELITE PARK AVENUE HOTEL GÖTEBORG 9.30 Registrering, förmiddagsfika och mingel 10.00 Arve Opheim, FoU-chef hälsar välkommen och presenterar FoU-verksamheten. Arve berättar också om sin forskning kring vuxna med cerebral pares 10.25 Born to have fun. Birgitta Spjut Jansson, psykolog 11.00 Hörselfunktion hos 70 åringar. Maria Hoff, audionom 11.30 Lunch och posterutställning 12.40 Kommunikationsinsatser för barn och ungdomar som har flerfunktionsnedsättning. Anna Rensfelt Flink, logoped 12.55 Rehabiliteringsprogram för hörapparatanvändare. Milijana Malmberg, audionom 13.10 Fall och fallrädsla hos personer med cerebral pares samt interventioner för att förbättra balansen. Christina Enander, fysioterapeut 13.25 Hälsa och social situation för vuxna med cerebral pares i Västra Götaland. Ulrica Jonsson, läkare 13.40 Summering och tankar inför framtiden. Mikael Forslund, förvaltningschef 14.00 Eftersnack med kaffe, te och fikabuffé fram till klockan 14.30 vgregion.se/hoh