Delårsrapport

www.avesta.se Delårsrapport 2018-08-31

Ekonomisk översikt (mkr) 2018 2017 Delårsrapport 1/1-31/8 Prognos Helår Delårsrapport 1/1-31/8 Bokslut Resultat 21-1 41 51 Verksamheternas nettokostnader -877-1 347-839 -1 272 Skatter och statsbidrag 896 1 346 878 1 321 Finansnetto 2-1 2 1 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Nettokostnaderna inkl. finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 98 100 98 96 Nämndernas totala budgetavvikelse -17-13 -2 15 Tillgångar 2 084 2 019 1 991 Likvida medel 138 216 175 Eget kapital 506 475 485 Skulder inklusive avsättningar 1 579 1 543 1 506 Långfristiga lån koncernen 1 100 1 100 1 050 Varav långfristiga lån kommunen 79 139 69 Pensionsskuld 705 726 732 Soliditet inkl. internbank % 24 24 24 Soliditet exkl. internbank % 48 47 49 Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar, % 215 273 218 259 Nettoinvesteringar 44 89 37 70 Kassalikviditet % 85 117 93 Antal invånare 23 330 23 238 23 256 Antal årsarbetare 1 861 1 836 1 843 1

Innehåll VISION 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 Inledning 4 Samhällsekonomisk utveckling 4 Regional utveckling och samverkan 5 Befolkning 7 Boende, näringsliv och arbetsmarknad 7 God ekonomisk hushållning 10 Sammanställd redovisning 11 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2018 12 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt 14 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande 16 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden 17 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet 19 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden 21 Kommunfullmäktiges mål för Avesta 2020 22 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi 23 Finansiell analys 24 Räkenskaper 31 Redovisningsprinciper 44 Personalredovisning 47 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 49 Kommunfullmäktige 49 Kommunstyrelsen 50 Omsorgsstyrelsen 52 Bildningsstyrelsen 55 Västmanland-Dalarna miljö och byggnadsnämnd 59 Gamla Byn AB 61 Avesta Industristad AB 61 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 62 Avesta Vatten och avfall AB 62 Redovisningsmodell 63 Begreppsförklaringar 64 2

VISION Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande våldsoch drogarbete. Bostaden är en social rättighet för var och en och kommunen har via sitt bostadsbolag tagit sitt ansvar för att bostadsförsörjningen är tryggad, men även privata intressenter ser Avesta som en attraktiv bostadskommun och vill vara med i bostadsbyggandet. I Avesta och dess landsbygd finns en variation av bra boendeformer. I bostadsområdena blandas hyresrätter med eget ägande i form av bostadsrätter eller egna hem. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bland annat ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City. 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Enligt kommunala redovisningslagen ska kommunerna, förutom årsredovisningen, upprätta minst en delårsrapport under löpande verksamhetsår. Kommunfullmäktige i Avesta har i Mål och Budget beslutat att en delårsrapport för perioden januari till och med augusti ska upprättas. I delårsrapporten redovisas den ekonomiska utvecklingen per perioden tillsammans med en bedömd måluppfyllelse och årsprognos för att ge underlag att styra mot kommunens uppställda mål. Syftet är också att så snart som möjligt fokusera på ett beräknat årsresultat, vilket skapar möjlighet att vidta åtgärder för att uppnå balanskravet. Delårsrapporten ger även aktuellare underlag för kommande års budget. Delårsrapporten omfattar perioden januari augusti 2018 med en helårsprognos för 2018 för kommunen och med en separat verksamhetsredovisning för nämnderna. Upprättandet av delårsrapporten har följt god redovisningssed. Rapporten omfattar även en sammanställd redovisning över kommunen och de verksamheter/företag som kommunen har ett väsentligt bestämmande inflytande över. Med väsentligt inflytande avses en ägarandel över 20 procent. Uppställning av resultat- och balansräkning, drift- och investeringsredovisning samt kassaflödesrapport överensstämmer med årsredovisningen. Därutöver ingår investeringsredovisning för kommunen per nämnd med relevanta noter. Graden av specificering är dock något lägre än i årsredovisningen och kassaflödesanalysen upprättas inte för den sammanställda redovisningen. Vid upprättandet av delårsrapporten används i största möjligaste mån samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen och eventuella avvikelser redovisas. Samhällsekonomisk utveckling Konjunkturen är stark både i Sverige och i världen för närvarande. Läget i världen är samtidigt osäkert och utvecklingen kan ta olika riktningar beroende på exempelvis Brexit, USA:s handelspolitik och konflikthärdar i Mellanöstern, Asien och Afrika. Arbetskraftsbristen i Sverige är också en starkt begränsande faktor för fortsatt tillväxt. Skatteintäkterna inom offentlig sektor kommer därför enligt prognosen att öka betydligt långsammare de kommande åren än de gjort under de gångna åren eftersom antalet arbetade timmar inte kommer att kunna öka i samma takt som hittills. I senaste skatteprognosen per augusti är skatteintäkterna för 2019-2021 jämfört med skatteprognosen i april i stort sett oförrändrad. De starka resultaten i kommunerna de senaste åren har berott på snabbt ökade intäkter från skatter, statsbidrag och realisationsvinster. På grund av den höga investeringstakten har dock kommunerna använt mer pengar än vad som kommit in och låneskulderna har ökat. Gemensamt för alla kommuner är den osäkerhet som effekterna av flyktinginvandringen har på de kommande årens ekonomiska utveckling. Bristande matchning på arbetsmarknaden bidrar till att sysselsättningsökningen mattas av och att kostnaden för försörjningsstöd ökar. Viktigt är därför att integrationen och nyanländas inträde på arbetsmarknaden påskyndas. Framtidens välfärdsutmaningar är stora investerings- och rekryteringsbehov på grund av ett ökat antal äldre och höga födelsetal medan de i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin just nu och gapet mellan intäkter och kostnader inom offentlig sektor bedöms enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) öka till 59 miljarder fram till 2020 om inga åtgärder vidtas. Ytterligare en osäkerhet är vad som händer inom LSS området. En kombination av åtgärder förväntas krävas för att minska gapet som exempelvis effektiviseringar, digitalisering, samverkan, kraftiga prioriteringar och ökade generella statsbidrag. 2016 fattades ett centralt beslut om extra statsbidrag till offentlig sektor på totalt 10 miljarder, de så kallade välfärdsmiljarderna att utbetalas under 2017-2021. Statsbidraget är baserat på befolkningsfördelning och antal mottagna flyktingar, varav det sistnämnda kommer att fasas ut till 2021. Avesta kommuns andel av statsbidraget uppgår för 2018 till 49,5 mkr, för 2019 till 39,7 mkr, för 2020 till 30,3 mkr och för 2021 till 16 mkr. Utbetalningen 2021 som helt är baserat på 4

befolkningsfördelningen kommer att vara bestående i det generella statsbidraget. Regional utveckling och samverkan Regional infrastruktur Riksväg 68 och riksväg 70 möts i Avesta och ger Avesta en bra kommunikation i alla väderstreck. Vid Källhagens industriområde längs riksväg 68 finns nu ett pågående samarbete med Trafikverket avseende ny cirkulationsplats för att möjliggöra utveckling av såväl norra som södra delen av industriområdet. Trafikverkets planer på stora investeringar på Avesta Krylbo station/dalslund är fortsatt kraftigt försenade på grund av att nya studier ska genomföras. När det gäller Dalabanan har länge behov funnits av stora investeringar för att förhindra behov av nedsatt hastighet. Avesta samarbetar med övriga kommuner utefter Dalabanan genom föreningen Dalabanans intressenter. Bergslagsregionen, som Avestas arbetsmarknad även är en del av, utvecklas ständigt, och för att ytterligare förbättra och utveckla pendlingsmöjligheterna vore en sammankoppling av persontrafiken mellan Västerås/Örebro och Sandviken/Gävle, via Sala-Avesta av stor vikt. Samverkansdiskussioner har pågått under flera år för att möjliggöra detta. På så sätt skulle även pendlingsmöjligheter mellan Avesta och Mälardalsregionen påskyndas. Bergslagssatsningen Kultur och Turism nu avslutad Utgångspunkten i den elvaåriga Bergslagssatsningen (2006-2017) har varit Riksantikvarieämbetets intention med satsningen; att informera om, tillgängliggöra och utveckla det unika industriella kulturarvet i Bergslagen, där Koppardalen och Verket ingår. Projektet som under de sista två åren hade ett tydligt fokus på entreprenörskap; produkt-, affärs- och tjänsteutveckling har haft en avslutningskonferens i februari 2018. Arbete pågår nu med att se på förutsättningar för ett fortsatt nätverkande mellan besöksmålen och kommunerna. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas vilket också gäller det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särklass internationellt. Visentparken är ett av Avestas starkaste besöksmål. Visentparken bygger på tre olika områden. Avelsarbete är ett viktigt bidrag till bevarandet av Europas fauna. Avesta Visentpark har starka individer med bra genetiska egenskaper. Genom det bidrar Visentparken till bevarandet av visenterna som är en starkt hotad djurart. Tur(ist)busslinjen: Centrum - Visentparken - Verket (Koppardalen), har rullat även denna sommar. Säsongens besökare har hittills inte varit i nivå med fjolåret. Fler besöksmål liknande Visentparken vittnar om minskat besöksantal. Den varma sommaren får nog ses som anledning till det och att folk har prioriterat badstränder. Visit Dalarna Samarbetet i turismfrågor mellan Dalarnas kommuner genom Visit Dalarna fortsatte under första halvåret 2018 med full kraft, och redan nu kan konstateras att både vinter- och sommarsäsongen 2017/2018 har varit mycket lyckosam. Antalet besökare ökar; både nationella och internationella. Syftet med det nya bolaget är att bli starkare tillsammans både nationellt och internationellt. Som besökare eller entreprenör inom besöksnäringen möter du Visit Dalarna redan vid disken i Turistbyrån. Tillsammans med kommunens besöksnäringsentreprenörer har workshoppar hållits tillsammans med affärsutvecklare från visit Dalarna för att se vad näringen vill fokusera på under kommande år och i uppstarten. Vilka delar av Visit Dalarnas regionala strategi passar oss i Avesta? Man erbjuds också möjlighet att delta i omfattande marknadskommunikation genom hemsida, och i internationella och nationella kampanjer på webb och i tryckt form. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Sam- 5

verkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommunernas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns. Nätverkets träffar har efter programmets halvtidsutvärdering kommit att handla mer om metodutveckling och gemensam benchmarking, genom att tillsammans ta del av lyckade projekt och studier. Naturligtvis fortfarande med fokus att behålla service på landsbygden. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på det är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun deltar även som medlem i Mellansvenska Logistiknavet och är medlem i Industrikommuner i samverkan. Avesta kommun deltog för tredje året i Region Dalarnas treårsprojekt AlmeDalarna, vars syfte är att lyfta fram och marknadsföra Dalarna. Avesta kommun arrangerade företagsmöten med platsmarknadsföring i syfte att visa upp Avesta som en attraktiv kommun att bo och vara verksam i. Avestas representanter var också inbjudna till seminarier och rundabordssamtal utöver Region Dalarnas arrangemang. Under de omfattande bränderna i norra Dalarna bidrog Avesta kommun med olika resurser som ett led i det regionala samarbetet. Vid olika tillfällen var 14 personer ur Frivilliga Resursgruppen (FRG) involverade i hjälparbetet. Hjälpen bestod bland annat av transporter av brandmän från Södra Dalarnas Räddningstjänst och förnödenheter, materialvård, områdestillsyn samt registrering av fordon och frivilligpersonal. Totalt 423 timmar har FRG-Avesta producerat under bränderna i Torgås och Särna. Två av Avesta kommuns kriskommunikatörer kommenderades också till insatsen i syfte att stötta i kommunikationsarbetet, främst inom sociala medier men även i kontakter med journalister. Alla dessa insatser har utförts på ett exemplariskt sätt med stort engagemang och hjälpsamhet i fokus. Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för 2014-2020 pågår och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning 6

Befolkning Avesta fortsätter att växa Den sista juli 2018 bodde 23 356 personer i Avesta kommun. Under det första halvåret, januari-juni, växte Avestas befolkning med 74 personer, vilket visar en relativt jämn ökning jämfört med samma period 2017 då befolkningen växte med 77 personer. Av de 15 dalakommunerna hade 11 kommuner en växande befolkning och befolkningen i länet ökade med 945 personer under första halvåret 2018. Flyttnettot för Avesta var positivt med 68 personer. Från januari till och med juni 2018 flyttade 600 personer till Avesta (jämfört med 704 personer 2017) och 532 flyttade ut (617). Av de 600 personer som flyttade till Avesta kom 407 (68 procent) från andra kommuner i Sverige och 193 (32 procent) från utlandet. Både män och kvinnor ökade under första halvåret 2018. Kvinnorna stod för 55 procent av den totala befolkningsökningen under första halvåret 2018 vilket är en förändring jämfört med 2017 då det var männen som stod för majoriteten av ökningen. Födelsenettot var positivt under januari till juni månad. Under perioden föddes 155 barn i Avesta vilket innebar ett netto på plus fem. Befolkningen ökade i tre av fyra distrikt i Avesta kommun. Ökningen i centrala Avesta var 22 personer, i Folkärna 71 personer och i Grytnäs 26 personer. I By minskade befolkningen med 44 personer. År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Sverige Utlandet 2007 21 886-77 -82 9-21 -81-102 111 2008 21 937 51-59 110-56 17-39 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 -170 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 -210 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 -89 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 -66 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87-93 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 30 438 2015 22 781 759-58 804-8 284 276 528 2016 23 161 380-5 373-111 -220-331 704 2017 23 256 95-32 107-57 -293-350 457 2018 jun 23 330 74 5 68-6 -96-102 170 Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende I mars 2015 antog Kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020. Programmet innehåller riktlinjer för Avesta kommuns bostadsförsörjning samt strategier för att möta den ökande efterfrågan på bostäder. Programmet visar på ett behov av att utöka det befintliga bostadsbeståndet under femårsperioden, både genom upprustning av existerande bostäder samt om- och nybyggnationer. Både hyres- bostads- och äganderätter efterfrågas. Bostadsförsörjningsprogrammet kommer att revideras under 2018. påbörjades under våren 2017, avseende 11 hyreslägenheter med högstandard, och färdigställdes under sommaren 2018. Ytterligare byggnationer av privata aktörer projekteras vid flera centrala fastigheter i Avesta. Resultatet av kommunens olika markanvisningsförfrågningar under 2017-2018 avseende vissa specifika fastigheter, har rönt relativt svalt intresse. Istället har vi sett ett alltmer ökande intresse från lokala investerare att bebygga mindre fastigheter centralt. En rad lägenheter byggs av privata entreprenörer. Byggnation av ett flerfamiljshus på Örnen 6 7

Landsbygdsutvecklingsprogram för Avesta kommun Avesta kommuns program för landsbygdsutveckling har reviderats och antogs av kommunfullmäktige den 19 mars. Arbetet var ett samarbete mellan Avesta kommun, Folkare Landsbygdsforum, By Utvecklingsgrupp, Forsgruppen, Horndalsgruppen och LRF:s kommungrupp. Även kommunens Ungdomsråd har gjort inspel. Viktiga delar är givetvis service, näringsliv och boende. Nyheter är bland annat skrivningar om bredband och fiber, kommunikationer, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, hur man får skylta och ansvar för belysning. Näringsliv Från Avestas två största företag Outokumpu och Stora Enso Fors rapporteras positiva signaler vilket också innebär att nya arbetstillfällen skapas i stora och små företag. Det finns ett fortsatt stort intresse för etableringar i Avesta. Etablering av Dalarnas största Biltemabutik pågår och markberedelserna i Dalahästområdet är i full gång. Senast redovisade siffror för handeln visar att Avesta står fortsatt stark, särskilt vad gäller sällanköpshandel. Detta gäller i synnerhet Dalahästområdet, samt bilhandeln. I centrum pågår förändringar. I Cityhuset har På Pall flyttat in och fastigheten fått nya ägare. I Avesta Galleria pågår ombyggnationer för att möjliggöra fortsatt utveckling. Även längs gågatan sker förändringar. En del företag har lagt ner, medan andra har etablerat sig. Av de 109 hektar mark som det världsledande företaget Google förvärvat av Avesta kommun i Horndal, har nu 47 hektar skog avverkats. Som ett ytterligare steg i ledet att utveckla området har också påbörjats en upphandling avseende infartsvägar till området. Detta betyder inte att det har tagits ett beslut om etablering på siten, men aktiviteterna är nästa steg i utvecklingen att möjliggöra att ett sådant beslut fattas. Utöver detta pågår inom kommunkoncernen ett omfattande arbete för att förbereda Avesta och Horndal för denna stora etablering. Handeln Avesta Gallerias Företagarförening har ombildats till Avesta Centrumförening för att kunna vara verksamt i hela centrum och även kunna organisera fastighetsägare och butiker utanför Avesta Galleria. Målsättningen är att Avesta Centrumförening ska vara den sammanhållande utvecklingsorganisationen i centrum mellan butiker, fastighetsägare och Avesta kommun. Arbetsmarknad Antal arbetslösa i Avesta kommun; 16-64 år 18-24 år 2012 juli 713 201 2013 juli 847 226 2014 juli 877 192 2015 juli 1 194 247 2016 juli 1 396 277 2017 juli 1 360 220 2018 juli 1 062 156 Arbetslöshet andel procent av registerbaserad arbetskraft totalt 16-64 år 18-24 år 2017 juli Avesta 12,6 19,1 Dalarna 6,8 9,9 Sverige 7,3 10,0 2018 juli Avesta 9,9 13,9 Dalarna 6,0 8,1 Sverige 6,9 8,6 I juli 2018 var den totala arbetslösheten i Avesta 9,9 procent och arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år var 13,9 procent. Det innebär att arbetslösheten minskat för båda grupperna jämfört med juli 2017. Per 31 juli 2018 ligger den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Detta gäller även för ungdomar mellan 18-24 år. Positivt är dock att skillnaden mellan Avesta och riket och Dalarna har minskat för båda åldersgrupperna. Utvecklingen av arbetslösheten i Avesta kommun under året framgår i nedan diagram. 2000 1500 1000 500 0 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016 Samtliga varav 18-24 år 2017 Samtliga 8

Avesta 2020 Med avstamp i projektet Avesta 2020, vars syfte var att långsiktigt arbeta med bland annat företagsetableringar, attraktivitet, bostadsbyggande och därmed följande befolkningsökning, har arbetet fortsatt med oförminskad intensitet. Erfarenheter och arbetssätt från projektet har inordnats i ordinarie verksamhet. Befolkningssiffrorna har fortsatt att öka men inte i samma kraftiga omfattning som under 2016. Avesta Servicecenter Den kommungemensamma kundtjänsten finns tillgänglig på Kungsgatan 32 i samma lokal som biblioteket och Visit Dalarna. Samhällsvägledarna ger god service och hanterar telefoni, informationsdisk, kommunens e-postlåda, hemsidan, Facebook, infartsskyltarna och e-tjänster. Under delåret-18 har samhällsvägledarna hanterat i snitt 1500 ärenden/månad. Kommuninnevånare ges information och vägledning samt får svar på enklare frågor gällande kommunens verksamheter inkl. Avesta vatten och avfall AB. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med Avesta kommun och alla ska få ett gott bemötande samt professionell hantering av inkomna frågor. Med hjälp av en välfungerande webborganisation hålls hemsidan www.avesta.se uppdaterad och informativ. Servicecenter har tre utlåningsdatorer för de som behöver tillgång till dator. Via datorerna kan alla nå kommunens e- tjänster och få support samt vägledning. Vid en eventuell kris kommer Avesta Servicecenter fungera som upplysningscentral och/eller som trygghetspunkt. 9

God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställer kommunallagen krav på balans i kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering och en samlad bild över hur fullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts i enlighet med kommunallagens krav. Verksamhetsperspektivet enligt god ekonomisk hushållning tar sikte på förmågan att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med fullmäktiges intentioner. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt och att varje generation ska bära sina kostnader för välfärdstjänsterna. Balanskravet har alltsedan 2009 uppnåtts i kommunen. En tumregel för god ekonomisk hushållning när det gäller årets resultat, enligt SKL, är att årsresultatet ska uppgå till mellan en och två procent. Målet i Avesta kommun är att uppnå ett årsresultat på minst 1 procent. Under perioden 2009-2017 har det tvåprocentiga målet uppnåtts. Enda undantaget var 2012 när kommunen gjorde en framtida avsättning för åtagande att återställa deponin i Karlslund. Balanskravsresultatet per augusti uppgick till 18,5 mkr, att jämföras med samma period föregående år då resultatet var 40 mkr. Driftsbudgetavvikelserna uppgår till -17,2 mkr och resultatet förklaras av bland annat bättre finansnetto, lägre avskrivningar och realisationsvinster vid markförsäljning. Årsprognosen för 2018 års resultat är negativ på -3,1 mkr jämfört budgeterat årsresultat på 4 mkr. Det beror framförallt på sämre budgetföljsamhet. Från och med 2013 har kommunerna haft möjlighet att fondera i goda tider för att använda i sämre tider. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010 har kunnat avsättas i en resultatutjämningsreserv för att användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktige har fattat beslut om både avsättning och ianspråktagande och resultatutjämningsreserven uppgår till maximalt beslutat belopp på 40 mkr. I anspråkstagande av fonden får ske enligt propositionens förslag om skatteutveckling. Standardkostnaden för verksamheterna är den kostnaden som kommunen skulle ha haft om verksamheterna bedrivits på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/-10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Ett positivt värde innebär att kommunen har högre kostnader än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Sveriges kommuner och ett negativt värde betyder lägre kostnader. För Avesta kommun har standardkostnaderna för verksamheterna under 2012 till 2017 uppgått till följande i procent; 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Barnomsorg -0,1 2,5-5,0-2,5 5,5 8,6 Grundskola 0,3-2,0 4,2 3,8 7,7 12,4 Gymnasieskola 10,0 8,5 14,5 15,0 17,9 9,1 Äldreomsorg -2,0-5,7-8,5-12 -10-13,5 Individ- och familjeomsorg 7,5-8,5-18,0 3,2-4,1 6,8 Samtliga verksamheter ligger även 2017 inom normalvariationen +/-10 procents gränsen. Största förändringen i avvikelsen ligger på Individ-och familjeomsorgen där kostnaderna ökat. Även Gymnasieskolans kostnader har ökat jämfört föregående år. I sparåtgärderna som togs fram i samband med finanskrisen 2008/2009 låg en stor del av besparingen och effektiviseringen på restriktiva inköp och köptrohet mot ramavtal. Vinsten ligger i upphandling i konkurrens och ramavtal med bra villkor som underlättar för verksamheterna att avropa varor och tjänster. Statistiken över köpmönster för Avesta kommun som årligen följs upp visar följande; Tkr 2018 juni 2017 aug Ej avtal 31 391 52 051 Rabattavtal - - Delvis avtal vissa produkter - - Avtal tecknat av upphandling 111 415 140 071 Avtal tecknat av verksamhet 27 956 31 550 Kommungemensamma avtal - - Kommentusavtal 4 506 6 546 Summa 175 268 230 218 Andel köp via avtal 82,1% 77,4% 10

Leverantörstroheten har ökat från 77,4 procent till 82,1 procent. En källa till osäkerhet i siffrorna är direktupphandlingar eftersom information om samtliga saknas centralt. Köptroheten kommer att ytterligare förbättras i och med införande av e-beställningssystem. Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta Vatten och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (48,8 %). Kommunen har ägarandel i fler bolag men där Avesta kommuns andel är mindre än 20 procent; Södra Dalarnas Samordningsförbund, i vilket Avesta och Hedemora kommuner, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan samt Länsarbetsnämnden ingår som samarbetspartners. Förbundet bedriver verksamhet inom ramen för Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Renhållningen som bedrivs av privat entreprenör En enhet inom barnomsorgen som bedrivs i annan regi En grundskola (år 1-6) som bedrivs som friskola sedan höstterminen 2002. Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tagits in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har räknats av mot förvärvat eget kapital. I eget kapital ingår, förutom kommunens eget kapital, endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 27 mkr (56 mkr) vilket är en försämring från samma period föregående år med 29 mkr. Årsresultat för Avesta kommun uppgår till 21 mkr, Gamla Byn AB uppgår till 4,2 mkr, för Avesta Industristad AB till 1,9 mkr, Avesta VA och Avfall AB till -0,3 mkr och för Räddningstjänstförbundet till 0,4 mkr, vilket totalt innebär ett koncernmässigt resultat på 27 mkr. 11

Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2018 Från och med 2005 finns ett lagligt krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska under året löpande följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Måluppfyllelsen redovisas som andel uppfyllda indikatorer för delåret: Målet uppnått Målet ej uppnått Målet ej avstämt Måluppfyllelse augusti Hållbar utveckling/klimatneutalt Kulturstaden 40% 20% 50% 50% 40% Medborgarinflytande Avesta 2020 17% 100% 16% 67% Ungdomsstaden Ekonomi 100% 100% Folkhälsa/trygghet Samtliga målområden 12% 13% 75% 15% 20% 65% 12

Från 2018 presenteras en prognos för måluppfyllelsen, med följande nivåer. Målet kommer att uppnås Målet kommer ej att uppnås Osäkert om målet nås Målet kan inte stämmas av Prognos helår Hållbar utveckling/klimatneutalt Kulturstaden 40% 40% 50% 50% 20% Medborgarinflytande Avesta 2020 20% 17% 16% 80% 67% Ungdomsstaden Ekonomi 100% 50% 50% Folkhälsa/trygghet Samtliga målområden 12% 9% 13% 18% 47% 75% 26% 13

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt Transport och energilösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i sitt miljöarbete. Mål: Transport och energilösningarna inom kommunen skall vara hållbara och energieffektiva Avesta ska vara fortsatt Fairtrade City diplomerad Avesta ska fortsätta vara medlem i Sveriges Ekokommuner Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter ska öka Andelen närproducerade livsmedel i kommunens verksamheter ska öka Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018 Kollektivtrafikresande, antal resor Källa och mätperiod: Dalatrafik, mätning av antal resor Utfall 567 254 716 333 539 022 (6 mån) Plan 806 000 Mer än 820 000 Målet uppnått vid delåret: Nej Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Fortsatt avgiftsfri kollektivtrafik inom kommunens gränser. Projekt Bussvärdar har förlängts. Åtgärder för att ytterligare förbättra miljön vid busshållplatser samt vid Avesta busstation planeras under året. Andel Fairtrade-produkter ska öka, andel av livsmedel, (%) Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12, Upphandling Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning, (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, U07414 6,5 7,3 5,6 5,8 Öka Målet uppnått vid delåret: Nej Kommer målet att uppnås 2018? Nej Aktiviteter för att nå målnivån: 22 28 32 Publiceras 36 v 39 2018 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Införandet av utsortering av matavfall under 2016 har haft en positiv inverkan och förhoppningsvis kommer vi se en fortsatt ökande trend. Resultatet för 2017 blir 33%. Vi har under de senaste åren jobbat med att minska andelen deponimaterial från återvinningscentralen med gott resultat. Ytterligare minskning bör gå att nå genom ytterligare sortering från besökare. Under 2018 har en tillfällig ÅVC gjorts iordning, detta ger en ökad möjligheterna till en bättre sortering av hushållens grovavfall. Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12 U07409 Upphandling Utredning om införande av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar (FNI)vid kommunens bostadsfastigheter kommer påbörjas. Miljöoch energidepartementet har just nu ute en remiss gällande Fastighetsnära insamlingar av förpackningar och tidningar. Enligt förslaget är fastighetsnära insamling det normala sättet att samla in förpackningar och tidningar senast 2025. Fördelarna är att insamlingsgraden ökar och att hushållen inte behöver bära iväg sina förpackningar och tidningar. Osäkerhet råder kring vem som skall samla in, hur insamlingen skall ske och hur den ekonomiska fördelningen skall vara. 24 26 25 27 30 Målet uppnått vid delåret: Ja 31% Kommer målet att uppnås 2018? Ja 14

Andel närproducerade livsmedel skall öka, dvs livsmedel producerade inom en 15-milsradie från Avesta kommun, (%). Källa och mätperiod: Egen mätning, årsvis 15 24 Öka Målet uppnått vid delåret: Ja, 27 % Kommer målet att uppnås 2018? Ja Aktiviteter för att nå målnivån: Skördefestvecka med inköp av varor från närområdet. För att öka andelen närproducerade livsmedel har vi på våra avtal prioriterat att handla produkter som kommer från närområdet. 15

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en Vi-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål: Medborgarna i Avesta ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Årligen förbättra nöjd-inflytande index Bättre tillgänglighet, vägledning och svar på frågor för en bättre service till Avesta kommuns invånare Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018 Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet, (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U00416 Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning, (ranking) Källa och mätperiod: SCB, våren, Kolada U00408, rang Kommunens kvalitet i korthet, mått 1-3 1. E-post, svar på en enkel fråga inom två dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga, (%) 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon, (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U00412, U00413, U00486 Utfall Plan 52 41 41 63 50 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Kommer ej att i fortsättningen kunna vara ett mått då det utgår som mått i KKiK/Kolada - 113 128 120 75 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert. SCB:s medborgarundersökning görs under hösten 2018, resultat december Aktiviteter för att nå målnivån: Under hösten 2018 kommer kommunfullmäktiges sammanträden att sändas direkt i webbsändning/www.avesta.se. Arbete pågår för att förenkla invånarnas möjligheter att felanmäla, lämna klagomål eller förslag via en app istället för den möjlighet som finns idag via hemsidan. I appen kommer också att e-tjänster för Avesta kommun att finnas. 70 57 89 96 39 100 78 56 81 96 63 81 Minst 86 Minst 60 Minst 85 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Servicecenter svarar på inkomna mejl samma arbetsdag och har avsatt tid för att arbeta aktivt med servicecenter@avesta.se. Servicecenter arbetar aktivt med att uppdatera webben samt organiserar webbråd inom kommunen för att ständigt ha en informativ hemsida. Under 2018 kommer verksamheterna att utbilda samhällsvägledarna inom fler områden vilket leder till att Servicecenter kommer kunna svara på fler enkla frågor. Utbildning för samhällsvägledarna i bemötande och kundservice sker under hösten 2018. 16

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Andel som påbörjar och slutför gymnasieutbildning ska öka Avesta ska bli en av Sveriges 20 bästa skolkommuner Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018 Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer? (%) Källa och mätperiod: Egen mätning, årligen Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov, (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada N15474 Utfall Ganska/mycket stor 26 Ganska/mycket små 34 Vet inte 39 Plan Andel ganska/mycket stor möjlighet ska öka Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Ungdomsrådet arbetar aktivt för att få in åsikter och förslag från Avestas unga. Inför varje råd har de unga möjlighet att skicka frågor och förslag till ungdomsrådet. På Avestafestivalen lämnades 60 förslag in till ungdomsrådet. Under hösten kommer ett arbete att få ökad samverkan mellan ungdomsrådet och elevråden/elevkåren att påbörjas. I oktober-november kommer LUPP-enkäten att genomföras och resultatet presenteras våren 2019. 66 62 56 67 80 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Resultatet kommer att redovisas vid årsbokslutet, då det inte finns tillgängliga i Kolada än. Andel elever som är behöriga till yrkesprogram, (%) Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15428, årsvis Meritvärde åk 9, kommunala skolor, 17 ämnen Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15505 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada N17457 79,6 81,3 80,9 74,9 87 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Resultatet kommer att redovisas vid årsbokslutet, då det inte finns tillgängliga i Kolada än. 215,1 216,6 193 219 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Resultatet kommer att redovisas vid årsbokslutet, då det inte finns tillgängliga i Kolada än. 81,3 73,6 76,1 80 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Fortsatt satsning på elever med behov av stöd. Arbete pågår för att öka elevernas närvaro via projekt Plugga klart samt nya rutiner när elever är frånvarande, såväl giltig som ogiltig frånvaro. Resultatet kommer att redovisas vid årsbokslutet, då det inte finns tillgängliga i Kolada än. 17

Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada U15428 273 179 246 274 130 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Resultatet kommer att redovisas vid årsbokslutet, då det inte finns tillgängliga i Kolada än. 18

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. En väl fungerande kommunal service som omsluter alla från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället och folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. 1. Ekonomisk och social trygghet, a. Öka möjligheter till egen försörjning b. Minska barnfattigdom 2. Trygga och goda uppväxtvillkor Sjukfrånvaron inom kommunen (organisationen) ska minska Avesta Kommun som arbetsgivare ska ha en attraktiv, hälsofrämjande och utvecklande arbetsmiljö Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7 Hur trygg och säker du känner dig utomhus kvällar/nätter, mot rån och misshandel samt mot inbrott i hemmet, (%) Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Utfall Mäts ej 57 50 48 55 Plan Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Nej Aktiviteter för att nå målnivån: Genomfört trygghetsundersökning genom interaktiv karta för framtagande av nya medborgarlöften med åtgärder som efterfrågas av medborgarna. Åtgärdar löpande de behov som trygghetsundersökningen visade som faller under kommunens ansvar, t.ex. buskage, belysning, hastighetsgränser. Deltar i polisens volontärprojekt. Samverkar med lokala näringslivet i brottsförebyggande frågor genom bl.a. BRÅ. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter inom 14 dagar Källa och mätperiod: KKiK 31/12 Kolada U21401 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel, (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada N31807, årsvis i efterskott 18 20 20 20 Högst 15 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Nej Aktiviteter för att nå målnivån: Snabbare omställning av personalresurser i förhållande till behov i olika hemtjänstgrupper. Viss del av poolen är från och med 2018 knutna till enheter. Grupp i gruppen och kontaktmannaskap utvecklas. Fortsatt arbete med att förbättra brukarfokus vid planering och schemaläggning. 4,9 (2013) 4,7 (2014) 4,7 (2015) Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Nej 5,4 (2016) Högst 4,3 Aktiviteter för att nå målnivån: Samverkan Socialtjänst, AME, AF, FK, landsting. Arbetar med elever, praktikanter samt olika åtgärdsanställningar. Stor satsning på extratjänster. Arbetar för att 0-klassade ska erhålla egen försörjning. Arbetar med arbetsmarknadskunskap och entreprenöriellt lärande i skolan. Arbetar med UC (ungdomscenter Avesta). Arbetar med projekt Framtids jobb Avesta. 111 167 121 99 Högst 57 19

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U23401 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Nej Aktiviteter för att nå målnivån: Tillfälligt vård- och omsorgsboende Strömsnäs. Nybyggnation 36 platser i Balders hage. Planering för trygghetsboenden. Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) Källa och mätperiod: Kolada, U31803, årsvis i efterskott 9,3 (2013) 8,1 (2014) 7,5 (2015) Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Nej 9,2 (2016) Högst 7,5 Aktiviteter för att nå målnivån: Julklappspengar ges till barnfamiljer med ek. bistånd samt att sommararbetande ungdomars lön i familj med ek. bistånd inte räknas in i inkomsten. Samverkan Socialtjänst, AME, AF, FK, landsting. Arbetar med elever, praktikanter samt olika åtgärdsanställningar. Stor satsning på extratjänster. Arbetar för att 0-klassade ska erhålla egen försörjning. Arbetar med arbetsmarknadskunskap och entreprenöriellt lärande i skolan. Arbetar med UCA (ungdomscenter Avesta). Arbetar med projekt Framtids jobb Avesta. Barn ska känna sig trygga i skolan, mäts i årskurs 5 och årskurs 8, (%) Källa och mätperiod: Egen mätning, 31/12 Åk 5: 94,7 Åk 8: 98,3 Åk 5: 97,8 Åk 8: 97,3 Åk 5: 95,7 Åk 8: 92,8 Målet uppnått vid delåret: Ja Kommer målet att uppnås 2018? Ja Åk 5: 95,1 Åk 8: 91,2 Åk 5:95,2 Åk 8:92,5 Sjukfrånvaro för 12-månaders-period, % (medarbetare) Källa och mätperiod: Egen mätning, 31/12 Medarbetarenkät Totalindex för områdena - samspel mellan medarbetare och ledare - engagemang och meningsfullhet - förtroende och öppenhet - gemenskap och samarbete - ansvarstagande och initiativförmåga Svarsfrekvens, (%) 6,60 6,93 6,68 6,87 6,0 Målet uppnått vid delåret: Nej Kommer målet att uppnås 2018? Nej Aktiviteter för att nå målnivån: De senaste årens kartläggning om övrigt arbete har gett oss mer kunskap och sjuk- och friskfaktorer vilket har bidragit till grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet mot en mer hållbar arbetssituation och organisation. Utredning har genomförts där uppdraget var att få en bild över var det är en låg sjukfrånvaro och vilka lärdomar som kan dras av detta. Dessa lärdomar bearbetas vidare inom organisationen och det är ett långsiktigt arbete med målet att sjukfrånvaron ska minska. Den gemensamma grunden för flera aktiviteter är kommunens arbetsmiljöpolicy med tillhörande handlingsplan. Avesta kommun fortsätter med projektet kallat Min hälsa som syftar att medarbetare ska må bättre och att sjukfrånvaron minskar. Totalindex 70 Mäts ej 2018 Svarsfrekvens 80 Ingen mätning sker 2018 då intervallet är 18 månader. Källa och mätperiod: Egen mätning, 31/12 20

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål En bred musik- och kulturskola med många deltagare Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018 Verket, antalet besökare 29 062 31 424 Utfall 28 939 26 843 Plan 32 000 Visentparken, antal besökare Källa och mätperiod: Egen mätning Kulturskolan, antal deltagare Vårtermin Hösttermin Källa och mätperiod: Egen mätning 7 732 8 751 9 256 9 331 10 000 Målet uppnått vid delåret: Nej Kommer målet att uppnås 2018? Nej Aktiviteter för att nå målnivån: Verket: Antalet besök är lika som 2017 men med en ökning under augusti jämfört med förra året. Riktade inbjudningar till nyckelgrupp och skolor i länet. Utvecklingsprojekt med ny affärsplan kommer att starta. Visentparken: Marknadsföring för Visentparken 360 353 351 363 341 370 546 666 400 400 Målet uppnått vid delåret: Ja Kommer målet att uppnås 2018? Ja Aktiviteter för att nå målnivån: Särskilda bidrag från Kulturrådet för utvecklingsarbete gör att målet uppnås. 21

Kommunfullmäktiges mål för Avesta 2020 Avesta ska vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är förankrat både lokalt och regionalt. I Avesta har alla människor möjlighet att delta i samhällslivet och graden av social samhörighet ökar. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Avesta ska fram till 2018 halvera ungdomsarbetslösheten Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018 Befolkningsstatistik Utfall Plan 22 022 22 781 23 161 23 256 Öka Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 Antal arbetstillfällen, dagbefolkning Källa och mätperiod: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, dagbefolkning, årsvis i efterskott, (dec) Antal nyregistrerade företag/1 000 invånare Källa och mätperiod: KKiK, 31/12 Kolada U00901, halvårsmätning Öppna Jämförelser, Företagsklimat (Insikten) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U07451, mäts vartannat år Svenskt näringslivs ranking, + 100 platser Startvärde, 173 (2013) Källa och mätperiod: KKiK, 31/12, Kolada U40402 Arbetslöshetsstatistik, gruppen ungdomar 18-24 år, jämförelsetal år 2013, 22,8 %, (%) Källa och mätperiod: Arbetsförmedlingen 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Målet uppnått vid delåret: Ja, antalet invånare 31 juli är 23 356. Kommer målet att uppnås 2018? Ja 9 904 (2013) 9 930 (2014) 10 028 (2015) 10 371 (2016) Öka 50 per år Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Fortsatt arbete för att få nyetableringar av företag. Fortsatt god kontakt med befintligt näringsliv, arbetsförmedling och arbetsgivarnätverk samt flertalet kommun- och länsöverskridande nätverk. Siffror för 2017 kommer 2018-11-30. 4,1 4,9 4,0 4,0 4,6 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert Aktiviteter för att nå målnivån: Samverkan med Avesta Nyföretagarcentrum samt ALMI för att nå privatpersoner med en affärsidé. Siffror publiceras v3, 2019. -- NKI 75 -- NKI 68 Mäts ej 2018 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt 181 203 140 138 90 Målet uppnått vid delåret: Ej mätt Kommer målet att uppnås 2018? Nej Aktiviteter för att nå målnivån: Intensivt arbete för att förbättra det egna resultatet från föregående års ranking. Finns en svårighet i att ha en målnivå som innebär att man jämför sig med övriga kommuner som man inte kan påverka. Rankingresultat släpps den 2 oktober. 22,1 27,9 23,2 19,2 11,4% Målet uppnått vid delåret: Nej Kommer målet att uppnås 2018? Osäkert -50 % jfr 2013 22

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2018-2020 uppgå till 99,8 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Oförändrad skattesats Målet är nått. Skattesatsen är oförändrad för 2018. En skatteväxling är dock gjord med landstinget Dalarna avseende kollektivtrafik. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2018-2020 uppgå till 99,8 procent Målet är nått. Nettokostnadernas andel vid delårsbokslutet uppgår till 97,7 %. Årets resultat prognostiseras till 950 tkr, vilket innebär att nettokostnaderna beräknas överstiga 100 % för helåret. 23

Finansiell analys Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Fyra perspektiv vid finansiell bedömning RESUL- KAPACITET RISK KONTROLL Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kom-munens resultat och kapacitet? Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL 1. Nettokostnadsandel 2. Självfinansieringsgrad 3. Nettoinvestering 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Förändring av kostnader och intäkter 7. Avstämning av balanskrav 8. Soliditet 9. Skuldsättningsgrad 10. Kommunalskatt 11. Likviditetsmått 12. Räntor 13. Borgensåtaganden 14. Totala pensions-skulden 15. Budgetföljsamhet 16. Känslighetsanalys Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. 24

Resultat och kapacitet 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. % 2015 2016 2017 2018-08 Prognos Verksamheten 94,0 92,5 94,2 95,6 97,6 Avskrivningar 2 2 2 2 2,4 Finansnetto 0 0 0 0 0 Totalt 95,8 94,3 96,1 97,7 100,1 Ett av kommunens finansiella mål är att 99 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag ska användas för kommunens verksamheter. Resterande 1 % ska användas för att finansiera investeringar. För delåret 2018 har målet nåtts då 98 % av skatteintäkterna har använts för den dagliga verksamheten. Resultatet för perioden uppgår till + 20 mkr, vilket är 9 mkr sämre än budget. Resultatet beror främst svårigheter för styrelserna att hålla budgeten på grund av ökade krav på verksamheten. Skatteintäkterna har försämrats i förhållande till budget. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar % 2015 2016 2017 2018-08 Prognos Investeringsvolym/ nettokostnader 5 5 6 5 7 Nettoinvesteringar 58 57 70 43 90 Avskrivningar 22 25 27 20 33 Nettoinvesteringar/ avskrivningar 260 228 259 215 273 Före en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investeringsvolymen till 5-7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta ligger som genomsnittet. 2. Skattefinansieringsgrad av investeringar mkr 2015 2016 2017 2018-08 Prognos Nettoinvesteringar -58-57 -70-44 -90 Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift 71 99 77 41 32 Självfinansieringsgrad 122% 173% 110% 93% 35% Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansieringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. Under de senaste åren har skattefinansieringsgraden uppgått till mer än 100%. Det innebär att investeringarna har finansierats genom kvarvarande skatteintäkter. Läget för 2018 är sämre och finansieringsgraden beräknas till 35 %. Det kan innebära att kommunen behöver låna medel om likviditeten inte räcker till. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör investeringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. De senaste årens investeringar har varit höga. Det har försämrat kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. 4. Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. Räntenetto Mkr 2015 2016 2017 201808 Kommun -1,2-1,2-1,7-1 Koncern -26,3-23,4-21,8-13,9 Räntekostnader 201808 Internbanken Räntekostnad derivat: -14,8 Mkr Räntekostnad lån: 0,9 Mkr Totalt: -13,9 Mkr 25

5. Årets resultat beräknats. Det är oroande att kostnaderna ökar mer än skatteintäkterna för både 2017 och 2018. Att skatteintäkternas utveckling är starkare än kostnadernas utveckling är en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi. 7. Balanskravsutredning tkr Prognos aug-18 2017 2016 2015 Årets resultat enl resultaträkningen -950 20 726 50 574 73 850 48 613 Reducering av samtliga realisationsvinster -2186-2 186-34 366-4 654-295 Årets resultat efter balansjusteringar -3 136 18 540 16 208 69 196 48 318 Kommunen redovisar ett positivt resultat vid delårets med 21mkr. I jämförelse med budget är det drygt 9 mkr sämre än planerat. Prognosen för året visar på ett mindre underskott, -1 mkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår till -3 mkr då kommunen har sålt tillgångar som gett realisationsvinster. Vid delåret har styrelserna resultat perioden som är 17 mkr sämre än budget. Skatter och generella statsbidrag är 2,7 mkr lägre än förväntat, bland annat på grund av förra årets befolkningsökning var lägre beräknat. 6. Förändring av kostnader och intäkter -Reservering av medel till resultatutjämningsfond 0 0 0 0-7128 -Användning av medel från 0 resultatutjämningsfond 0 0 0 0 Balanskravsresultat -3 136 18 540 16 208 69 196 41 190 Enligt kommunallagen har kommunen ett balanskrav, vilket innebär att kommunen är skyldig att återställa eventuella underskott i årets resultat under de tre närmaste åren. Det justerade resultatet för delåret är + 18 mkr och därmed är balanskravet uppfyllt. Prognosen för helåret visar att kommunen kan komma att riskera ett negativt resultat. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 % av skatter och generella statsbidrag. För Avesta innebär det att resultatet ska överstiga 26-27 mkr. Medlen som överstiger 2 % ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. Den uppgår i år till 40 mkr, vilket är den maximala nivå som Kommunfullmäktige beslutat. En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatteintäkterna. Årets skatteutveckling är negativ, delvis beroende på att befolkningsutveckling var lägre än 26

8. Soliditet Soliditet enligt balansräkning 2014 2015 2016 2017 2018-08 Soliditet, % 19 21 23 24 24 Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov 45 44 44 49 48 Skulder totalt Varav: Kommuninvest Banklån Certifikatprogram Obligationer 1 100 Mkr 650 Mkr 0 Mkr 350 Mkr 100 Mkr Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 2014 2015 2016 2017 2018 Soliditet, % -21-15 -9-6 -3 Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov -50-32 -18-12 -7 Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 procent utgör kommunens skulder. Ju högre soliditet, desto starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investeringstakten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditeten uppgår till 48 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten är 24 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Soliditeten har förbättrats under 5-årsperioden. Marknadsvärde skulder: 1 198 Mkr Kommunens del i låneskulden har ökat med 10 Mkr under perioden och uppgår till 79 Mkr 2018-08-31. I diagrammet redovisas koncernens och kommunens låneskuld inklusive koncernkontokredit. 1200 1000 800 600 400 200 Mkr 0 891 24 109 69 79 2015 2016 2017 201808 Kapitalbindningstid Låneskuld koncern Bolagen Avesta kommun 911 981 1021 1,48 år Enligt den blandade modellen för pensionsredovisning ingår inte ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen i balansräkningen. I soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna, då kommunen är skyldig att betala ut pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen inkluderas, - 3. Den är -7 procent, då upplåning som sker för bolagens behov exkluderas. Om vi tar hänsyn till hur samlade pensionsåtagandet skulle påverka det egna kapitalet blir det i faktiska siffor: Eget kapital: Redovisning enligt blandad modell + 506 Mkr Inkl. total pensionsförpliktelse - 71 Mkr 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank. 10. Kommunalskatt Avesta Dalarna Riket Primärkommunal skatt 21,97 22,21 20,74 Landstingsskatt 11,63 11,63 11,29 Total kommunalskatt 33,60 33,84 32,03 Den totala kommunala skatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 24 öre lägre i jämförelse med länet och 1,23 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,57 kr högre i jämförelse med riket. 27

Risk och kontroll 11. Likviditet 2014 2015 2016 2017 2018-08 Likvida medel, mkr 42 109 160 175 138 Kassalikviditet 1) 45% 62% 100% 93% 85% Rörelsekapital, mkr 2) -127-146 1-21 -46 Likviditetsdagar 12 29 39 40 32 Likviditet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kommunens finansiella styrka då likviditeten mäter den kortsiktiga betalningsförmågan. Hög likviditet innebär god finansiell styrka och därmed liten finansiell risk. En kassalikviditet som överstiger 100 procent innebär att samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de faller till omgående betalning. Kassalikviditeten uppgår till 100 % för andra gången under den senast 5-årsperioden. Räknar vi bort semesterlöneskulden, som utgör drygt en femtedel av de kortfristiga skulderna uppgår kassalikviditeteten till 120 %. Semesterlöneskulden förväntas inte omsättas de närmaste åren. sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker. Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptidsoch räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av bland annat ränteswappar och räntetak för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt. Räntebindningstid -exklusive derivat Räntebindning fördelat per år 4,97 år 0,14 år Kommunen har genom checkräkningskrediten på 75 Mkr möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. Krediten disponerar man tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet. Diagrammet nedan visar saldot i miljoner kronor på koncernkontot för koncernen samt fördelat på kommun och övriga ingående bolag och förbund. Snittränta per 2018-08-31 inklusive derivat 1,75 % och exklusive derivat minus 0,05 %. 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% -1,00% Snittränta per 31/8 2,75% 2,15% 2,04% 1,75% 0,00% -0,20% -0,17% -0,05% 2015 2016 2017 201808 Inkl derivat Exkl derivat 12. Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. För närvarande sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen Räntekänslighet: En omedelbar förändring av ränteläget med 100 bp (1%) för samtliga marknadsräntor skulle i nuläget innebära en kostnadsökning med 0 tkr för 2018. I diagrammet redovisas påverkan på kommande 3-årsperiod med oförändrad lånevolym samt att samtliga ränteförfall under åren omsätts till rörlig ränta. Beloppen i Mkr. 28

13. Borgensåtagande Kommunal borgen Mkr 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunalt borgens- och förlustansv ar egnahem o småhus 0,8 0,6 0,4 0,4 0,1 Kommunala bolag 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 Öv riga ansv arsförbindelser 15,8 14,7 17,6 13,6 16,5 Totalt 17,2 15,9 18,5 14,4 17,0 Derivat 2018-08-31 Ränteswappar: Varav - med framtida start - vanliga swappar 900 Mkr 50 Mkr 850 Mkr Det kommunala borgensåtagandet omfattar bland annat förlustansvar för egnahem med 40 procent av beviljade lån. De övriga ansvarsförbindelserna avser borgen till Dalatrafik AB, Transitio AB och ett antal idrottsföreningar. Förlustrisker finns men bedöms inte uppgå till några större belopp. Marknadsvärde swappar: Motparter swappar: Nordea Danske Bank Swedbank Handelsbanken Säkringsredovisning 992 Mkr 350 Mkr 300 Mkr 200 Mkr 50 Mkr Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet Kommunen bedömer säkringsförhållandets effektivitet per balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Per den 31 augusti 2018 är förhållandet följande: Lån - rörlig ränta stibor 1000 Mkr - rörlig ränta med golv 0 % 100 Mkr Säkringsinstrument/swappar - erhåller rörligt ben stibor 900 Mkr - betalar fast ben bunden ränta 900 Mkr 14. Pensionsskulden mkr 2014 2015 2016 2017 2018-08 Pensioner, kortfristig del 34 36 37 42 34 Avsättningar till pension 92 91 90 91 94 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 648 621 610 599 580 Total pensionsskuld 774 748 737 732 708 Förpliktelse i % av total skuld 84% 83% 83% 82% 82% Aktualiseringsgrad % 92% 90% 91% 96% 96% Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunen har utöver den skuld som finns i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 708 mkr varav 580 mkr som ansvarsförbindelse. Det innebär att 82 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. Eftersom swappar enligt ovan kan matchas mot lån med rörlig stiborränta utan golv anses säkringsförhållandet vara effektivt på balansdagen. 29

I diagrammet redovisas hur den totala pensionsförpliktelsen beräknas belasta likviditeteten under perioden 2017-2057, räknat i fasta priser. Den nedersta delen av diagrammet utgörs av ansvarsförbindelsen, som räknas vara fullgjord efter prognosintervallet år 2057. Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i sin helhet i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till två förtroendevalda. Beräkningen grundar sig på en antagen pension eftersom någon begäran om utbetalning inte har skett. Aktualiseringsgraden uppgår till 96 procent, vilket är en mycket bra nivå. Aktualiseringsgraden är den andel, av personakterna för anställd personal, som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. 15. Budgetföljsamhet 2014 2015 2016 2017 2018-08 Kommunfullmäktige -0,3 0,3-0,2 0,1 0,8 Kommunstyrelsen 14,5 21,2 46,7 22,9 0,3 Omsorgsstyrelsen 1,4 0,3 21,3-3,2-10,8 Bildningsstyrelsen -0,5 0,1-5,6-4,2-10,3 Miljö- och byggnadsnämnd 0,7 0,5 1,3-0,2 2,8 S:a budgetavvikelse 15,8 22,4 63,5 15,4-17,2 En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, det vill säga att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2018 redovisar verksamheten ett underskott i förhållande till budget. 16. Känslighetsanalys mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 10 Bruttokostnadsförändring med 1% 16 Generella statsbidrag med 1% 3 Förändrad utdebitering med 1 kr 49 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1 Förändring av befolkningen med 50 pers 3 Förändring av skatteunderlag 1% 14 I känslighetsanalysen framgår hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med cirka 16 mkr. En löneförändring med en procent inklusive personalomkostnader innebär en förändring av kostnaderna med 10 mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. 30

Räkenskaper Driftredovisning tkr Ack budget Utfall 201808 Avvikelse Utfall 201708 Avvikelse Kommunfullmäktige 3 093 2 256 837 2 566-197 Kommunstyrelsen 178 909 178 622 288 182 816-7 562 Omsorgsstyrelsen 334 683 345 535-10 852 318 282 4 477 Bildningsstyrelsen 377 832 388 189-10 357 365 246-124 V-D miljö och bygg 8 342 5 502 2 840 6 733 1 388 Summa styrelser 902 861 920 105-17 244 875 642-2 018 Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad -29 693-25 330-4 363-21 652-4 007 Personalförsäkring pension -28 667-34 457 5 791-29 912 2 862 Bokslutsjusteringar 0-4 166 4 166-2 309 2 309 Finansiella poster 367 51 316-129 232 Verksamhetens netto 844 867 856 203-11 336 821 639-620 tkr Årsbudget Årsprognos 2018 Avvikelse Bokslut 2017 Avvikelse Kommunfullmäktige 5 120 4 970 150 4 055 125 Kommunstyrelsen 305 066 297 566 7 500 259 274 22 884 Omsorgsstyrelsen 504 172 520 172-16 000 498 021-3 220 Bildningsstyrelsen 564 679 569 679-5 000 550 193-4 230 V-D miljö och bygg 15 603 14 903 700 15 227-166 Summa styrelser 1 394 640 1 407 290-12 650 1 326 769 15 394 Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad -44 540-40 240-4 300-33 268-5 220 Personalförsäkring pension -43 000-49 000 6 000-45 030 4 455 Bokslutsjusteringar 0-4 500 4 500-3 141 3 141 Finansiella poster 550 550 0-181 336 Interna poster förvaltning 0 0 0 0 0 Verksamhetens netto 1 307 650 1 314 100-6 450 1 245 149 18 106 31

Investeringsredovisning tkr Ack budget Utfall 201808 Avvikelse Utfall 201708 Avvikelse Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 57 343 32 688 24 655 27 372 9 769 Omsorgsstyrelsen 630 692-62 782 1 Bildningsstyrelsen 9 943 10 422-479 9 194-688 V-D miljö och bygg 53 53 0 178 1 Summa styrelser 67 969 43 855 24 114 37 526 9 083 tkr Årsbudget Årsprognos 2018 Avvikelse Bokslut 2017 Avvikelse Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 60 919 60 919 0 44 143 1 797 Omsorgsstyrelsen 3 120 3 120 0 3 048 872 Bildningsstyrelsen 24 430 24 430 0 18 169 1 482 V-D miljö och bygg 300 300 0 424 75 Summa styrelser 88 769 88 769 0 65 783 4 227 32

Redovisning av större investeringar tkr Utfall 2018-08 Utfall totalt projektet Budget totalt Beräknas färdigställd Kommentar: Stamfiber till landsbygden 2 850 18 750 13 570 201906 Projektet fortlöper men har drabbats av vissa förseningar för att få en större samordning med övriga aktörer. Avestavallen renovering omklädningsrum 978 1 478 1 300 Klar Inre och yttre skolmiljöer 1 842 10 366 15 075 Förbättring av skolmiljön för elever och personal. Konstgräs omläggning Avestavallen/Krylbo IP 859 3 905 5 600 Klar Konst i Sportparken 466 1 895 1 950 201809 Väghållning 17 728 63 131 81 600 Löpande Se verksamhetsberättelse Tekniskt utskott Grönytor 4 069 5 317 15 000 Löpande " Fastigheter 2 585 5 596 6 700 Löpande " Inventarier/maskiner 1 711 12 589 16 589 Löpande " Yttre miljöer 1 421 4 943 9 250 Löpande " Summa 34 510 127 970 166 634 33

Resultaträkning Kommunen Koncernen Resultaträkning i tkr Not Budget 201808 Avvikelse 201708 201808 201708 Verksamhetens intäkter 1 175 416 259 965 84 549 277 761 Verksamhetens kostnader 1-1 020 283-1 116 168-95 885-1 099 399-796 905-756 853 Avskrivningar 1-23 667-20 310 3 357-17 264-55 967-49 071 Verksamhetens nettokostnader -868 534-876 513-7 979-838 902-852 872-805 924 Skatteintäkter 2 685 462 684 294-1 168 684 837 684 294 684 837 Generella statsbidrag 3 213 001 211 423-1 578 192 799 211 423 192 799 Finansiella intäkter 4 17 540 18 247 707 17 691 2 082 86 Finansiella kostnader 5-17 907-16 725 1 181-15 544-17 982-15 587 ÅRETS RESULTAT 29 562 20 726-8 837 40 881 26 945 56 211 Realisationsvinst 6 0-2 186-2 186-845 RESULTAT ENL BALANSKRAVET 29 562 18 540-11 023 40 036 26 945 56 211 Årsprognos Kommunen Koncernen Resultaträkning i tkr Not Budget 2018 Avvikelse 2017 2018 2017 Verksamhetens intäkter 260 367 352 367 92 000 462 107 Verksamhetens kostnader -1 568 017-1 666 467-98 450-1 707 256-1 223 470-1 157 071 Avskrivningar -35 500-32 500 3 000-26 545-86 328-76 016 Verksamhetens nettokostnader -1 343 150-1 346 600-3 450-1 271 694-1 309 798-1 233 087 Skatteintäkter 1 028 197 1 026 697-1 500 1 029 932 1 026 697 1 029 932 Generella statsbidrag 319 503 319 503 0 291 406 319 503 291 406 Finansiella intäkter 26 310 23 510-2 800 25 933 120 389 Finansiella kostnader -26 860-24 060 2 800-25 004-28 721-25 410 ÅRETS RESULTAT 4 000-950 -4 950 50 574 7 801 63 230 Realisationsvinst 0-2 186-2 186-34 366 RESULTAT ENL BALANSKRAVET 4 000-3 136-7 136 16 208 7 801 63 230 34

Kassaflödesanalys KASSAFLÖDESANALYS Kommunen tkr Not 201808 201712 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 20 726 50 574 Justering för avskrivningar 20 310 26 545 Justering för realisationsvinst 6-2 186-34 366 Justering för gjorda avsättningar - pensioner 3 838 645 - övriga avsättningar -98-2 806 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 7 65 4 172 Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 42 655 44 764 Ökning(-)/minskning(+) kortfr. fordringar -24 051 25 624 Ökning(-)/minskning(+) förråd -1 5 579 Ökning(+)/minskning(-) kortfr. skulder -15 654 5 385 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 949 81 352 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar 8-53 652-70 405 Inköp finansiella tillgångar 9 0-279 Avyttrade materiella tillgångar 10 2 395 37 908 Kassaflöde från investeringsverksamhet -51 257-32 776 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfr. fordringar 11-39 048-70 000 Upplåning Långfristig upplåning 12 50 924 36 193 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 11 876-33 807 Årets kassaflöde -36 433 14 769 Ingående värde likvida medel 174 523 159 753 Utgående värde likvida medel 138 090 174 523 35

Balansräkning Kommunen Koncernen tkr Not 201808 201712 201808 201712 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader, tekniska anläggningar 13 303 826 293 750 1 533 037 1 618 299 - Maskiner o inventarier 14 84 043 88 049 186 898 107 592 - Pågående investeringar 13 46 334 19 271 122 295 52 184 Finansiella anläggningstillgångar 15 1 358 174 1 319 659 39 161 40 738 Summa anläggningstillgångar 1 792 377 1 720 729 1 881 391 1 818 813 Omsättningstillgångar Förråd 16 300 299 447 446 Fordringar 17 119 921 95 870 176 608 103 690 Kassa och bank 18 138 090 174 523 140 614 174 535 Summa omsättningstillgångar 258 312 270 692 317 670 278 671 SUMMA TILLGÅNGAR 2 050 689 1 991 421 2 199 061 2 097 484 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 19 484 957 434 383 532 423 469 193 Årets resultat 20 726 50 574 26 945 63 230 Summa eget kapital 20 505 683 484 957 559 368 532 423 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 21 94 366 90 527 109 472 104 706 Övriga avsättningar 22 60 505 60 603 60 505 61 014 Summa avsättningar 154 871 151 130 169 977 165 720 Obeskattad reserv 5 600 5 600 Skulder Långfristiga skulder 23 1 114 058 1 063 603 1 114 518 1 064 025 Kortfristiga skulder 24 276 077 291 731 349 598 329 716 Summa skulder 1 390 135 1 355 334 1 464 116 1 393 741 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 050 689 1 991 421 2 199 061 2 097 484 Ansvars- och borgensförbindelser 25 17 000 17 028 16 600 16 617 Ansvarsförbindelse pensioner 579 999 599 152 579 999 599 152 36

Nothänvisningar Benämning 201808 201708 Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter 378 722 391 522 Avgår interna intäkter -118 758-113 762 Summa externa intäkter 259 965 277 761 Varav: Försäljningsintäkter 13 591 14 287 Taxor och avgifter 34 435 30 856 Hyror och arrenden 22 032 20 977 Bidrag 153 748 179 813 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 24 872 23 636 Realisationsvinster 2 186 845 Övriga intäkter 7 358 6 691 Eget arbete investeringar 1 743 656 Summa externa intäkter 259 965 277 761 Verksamhetens kostnader 1 234 926 1 213 161 Avgår interna kostnader -118 758-113 762 Summa externa kostnader 1 116 168 1 099 399 Varav: Löner och sociala avgifter 686 474 673 404 Pensionskostnader inkl löneskatt 59 594 54 249 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 5 604 5 432 Lämnade bidrag 63 439 60 119 Köp av huvudverksamhet 86 421 81 914 Övriga tjänster 66 570 77 349 Lokal- och markhyror 104 248 99 856 Bränsle, energi och vatten 6 350 6 109 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 7 177 7 062 Materialkostnader 25 612 28 434 Övriga kostnader 4 679 5 423 Realisationsförluster och periodiseringar 0 49 Summa externa kostnader 1 116 168 1 099 399 Avskrivningar Fastigheter och övr anläggningstillgångar 7 825 6 474 Inventarier och maskiner 12 435 10 766 Direktavskrivningar 50 23 Summa avskrivningar 20 310 17 264 37

Nothänvisningar Benämning 201808 201708 Not 2 Skatteintäkter Egna skatteintäkter 687 308 688 950 Prel. slutskatteavräkning 2016 enl RKR:s rekommendation 0 1 879 Prel. slutskatteavräkning 2017 enl RKR:s rekommendation -2 996-5 992 Prel. slutskatteavräkning 2018 enl RKR:s rekommendation -18 0 Totalt not 2 684 294 684 837 Not 3 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 164 255 164 656 Införandebidrag 0-1 Regleringsbidrag 2 429-150 Kommunal fastighetsavgift 29 663 25 008 Generella bidrag från staten 29 799 28 898 Kostnadsutjämningsavgift -309-11 492 Avgift LSS-utjämning -14 414-14 120 Totalt not 3 211 423 192 799 Not 4 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån 12 924 13 539 Övriga finansiella intäkter 5 322 4 153 Totalt not 4 18 247 17 691 Not 5 Finansiella kostnader Räntor upptagna lån 13 874 14 664 Räntor pensionsskuld 2 351 338 Övriga finansiella kostnader 500 542 Totalt not 5 16 725 15 544 Not 6 Realisationsvinst Realisationsvinst materiella tillgångar 2 186 845 Totalt not 6 2 186 845 NOTHÄNVISNINGAR 38

Nothänvisningar Benämning 201808 201712 Not 7 Ej likviditetspåverkande poster Årets upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 533 800 Årets upplösning av investeringsbidrag -469-459 Investeringsbidrag utbetalt 2016, aktiverat 2017 0-2 400 Realisationsförlust 0 6 198 Omklassificering från investering till drift 0 33 Totalt not 7 65 4 172 Not 8 Inköp av materiella tillgångar Park o gatumark, verksamhetsfastigheter 9 797 829 Årets investering 43 855 69 576 Totalt not 8 53 652 70 405 Not 9 Inköp av finansiella tillgångar Aktier i Utveckling Dalarna Holding AB 0 237 Aktier Inera (SKL) 0 42 Totalt not 9 0 279 Not 10 Avyttrade materiella tillgångar Mark detaljplanelagd 2 395 5 495 Lantegendomar 0 32 318 Bilar/maskiner/inventarier 0 95 Totalt not 10 2 395 37 908 Not 11 Utlåning/ökning långfristiga fordringar Minskning/Ökning långfristiga fordringar -39 048-70 000 Totalt not 11-39 048-70 000 Not 12 Långfristig upplåning Förändring amortering 50 000 30 000 Investeringsbidrag, anslutningsavgift 893 6 193 Ej aktiverade investeringsbidrag 31 0 Totalt not 12 50 924 36 193 Not 13 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 497 589 460 510 Investeringar 8 312 45 412 Inköp av mark, byggnader 9 797 829 Avyttringar -209-9 661 Nedskrivningar 0 499 Avskrivningar -211 663-203 839 Redovisat värde vid årets slut 303 826 293 750 39

Nothänvisningar Benämning 201808 201712 Pågående investeringar Ingående balans 19 271 24 960 Aktiverade pågående investeringar -10 130-22 464 Pågående investeringar 0 16 807 Omklassificering från investering till drift 0-32 Redovisat värde vid årets slut 9 141 19 271 Årets pågående investeringar 37 194 0 Summa pågående investeringar 46 334 19 271 Totalt not 13 350 161 313 021 Not 14 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 325 226 293 118 Investeringar 8 429 32 177 Avyttringar 0-79 Nedskrivningar 0 10 Avskrivningar -249 612-237 177 Redovisat värde vid årets slut 84 043 88 049 Totalt not 14 84 043 88 049 Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Kommunaktiebolaget 1 1 Gamla Byn AB 295 987 295 987 TIPPS/IUC 50 50 Avesta VA och Avfall AB 2 000 2 000 Utveckling i Dalarna Holding AB 237 237 Inera (SKL) 43 43 298 317 298 317 Andelar Mellanskog ekonomisk förening 19 19 Kommuninvest ekonomisk förening 19 820 19 820 19 839 19 839 Förlagsbevis Förlagsbevis Kommuninvest 4 100 4 100 Långfristiga fordringar (utlåning) Region Dalarna (Dalatrafik) 0 952 Internbankens utlåning Avesta Industristad AB 147 000 147 000 Gamla Byn AB 807 000 767 000 Avesta VA och Avfall AB 67 250 67 250 1 021 250 981 250 40

Nothänvisningar Benämning 201808 201712 Ing beslutat bidrag statlig infrastruktur 20 000 20 000 Ack upplösningar statlig infrastruktur -5 333-4 800 14 667 15 200 Totalt not 15 1 358 174 1 319 659 Not 16 Förråd Förråd 300 299 Totalt not 16 300 299 Not 17 Fordringar Kundfordringar 17 467 16 534 Övriga kortfristiga fordringar 31 271 8 817 Statsbidragsfordring 19 478 14 809 Moms 3 435 16 012 Interimsfordringar 48 271 39 698 Totalt not 17 119 921 95 870 Not 18 Kassa och bank Kassa 129 188 Bank 137 961 174 335 Totalt not 18 138 090 174 523 Not 19 Ingående eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 484 957 434 383 Totalt not 19 484 957 434 383 Not 20 Eget kapital Årets resultat 20 726 50 574 Övrigt eget kapital 484 957 434 383 varav resultatutjämningsreserv 40 000 40 000 Totalt not 20 505 683 484 957 Not 21 Avsättning pensioner mm Avsättning pensioner 75 942 72 853 Löneskatt pensioner 18 424 17 674 Totalt not 21 94 366 90 527 41

Nothänvisningar Benämning 201808 201712 Not 22 Övriga avsättningar Övriga avsättningar 8 992 8 992 Avsättning deponi 48 697 48 789 Avsättning asfaltering 1 349 1 354 Avsättning Horndalsbyn 12:1 1 467 1 467 Totalt not 22 60 505 60 603 Totalt avsättningar 154 871 151 130 Not 23 Långfristiga skulder Internbankens upplåning Avesta kommun 78 750 68 750 Gamla Byn AB 807 000 767 000 Avesta Industristad AB 147 000 147 000 Avesta VA och Avfall AB 67 250 67 250 Summa internbankens upplåning 1 100 000 1 050 000 Investeringsbidrag Anläggnings-/Anslutningsavgifter 2 023 2 023 Ack upplösning anläggningsavgift/anslutningsavgift -238-171 Investeringsbidrag 13 379 12 486 Ej aktiverade investeringsbidrag 31 0 Ack upplösning investeringsbidrag -1 137-736 Summa investeringsbidrag 14 058 13 603 Totalt not 23 1 114 058 1 063 603 Not 24 Kortfristiga skulder Leverantörsskuld 12 428 42 041 Mervärdeskatt 1 090 1 537 Personalens källskatt och diverse avdrag 17 149 16 745 Övriga kortfristiga skulder 72 188 56 160 Semester- och övertidsskuld 69 381 69 381 Upplupna löner timanställda 5 949 5 949 Upplupen kostnad timbank 1 199 1 199 Interimsskulder 96 692 98 718 Totalt not 24 276 077 291 731 42

Nothänvisningar Benämning 201808 201712 Not 25 Ansvars- och borgensförbindelser Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus 100 103 Kommunala bolag 400 411 Övriga ansvarsförbindelser 16 500 16 514 Totalt not 25 17 000 17 028 Vi bedömer att risken för infriande av Avesta kommuns borgensåtaganden totalt sett är låg. Avesta kommun har i januari 2006 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner och landsting/regioner som per 2018-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Avesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2018-06-30 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 418 873 miljoner kronor och totala tillgångar till 413 618 miljoner kronor. Avesta kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 908 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 890 miljoner kronor. Balanskrav - årets resultat efter balansjusteringar Årets resultat enligt resultaträkningen 20 726 50 574 -Reducering av samtliga realisationsvinster -2 186-34 366 -Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 -Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 -Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 -Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 18 540 16 208 -Reservering av medel till resultatutjämningsfond 0 0 -Användning av medel från resultatutjämningsfond 0 0 Balanskravsresultat 18 540 16 208 Balanskrav för perioden är uppfyllt. 43

Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning (1997:614). Kommunen följer god redovisningssed och tillämpar de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kompletterande upplysningar lämnas nedan. De övergripande redovisningsprinciper som beaktats i redovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är; Principen om pågående verksamhet som innebär att verksamheten inte förutsätts upphöra inom överskådlig framtid. Principen om öppenhet som innebär att så stor öppenhet och tillgänglighet som möjligt alltid ska eftersträvas. Försiktighetsprincipen som innebär att alla värderingar ska göras med rimlig försiktighet. Vid osäkerhet ska man välja en lägre värdering av tillgångar och en högre värdering av skulder. Endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen. Matchningsprincipen som innebär att alla utgifter som är hänförliga till en specifik tidsperiod matchas mot samma periods intäkter, så kallad tidsmatchning. Kongruensprincipen som innebär att samtliga förändringar i tillgångarnas och skuldernas värde redovisas över resultaträkningen. Objektivitetsprincipen som innebär att samtliga ekonomiska transaktioner ska kunna stödjas och i största möjliga utsträckning bygga på affärshändelser som kan verifieras med fakturor eller dylikt. Aktualitets-, relevans- och väsentlighetsprinciperna som innebär att beslut ska vara grundade på aktuell situation, redovisningsinformationen ska vara begriplig och endast väsentliga belopp behöver periodiseras och aktiveras. Konsekvens och jämförbarhet innebär att samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna i årsredovisningen konsekvent ska tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat. Principen om historiska anskaffningsvärden. Anläggningstillgångar, RKR 11.4 Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningskostnaden. Exploateringsmark för stadigvarande bruk eller innehav har redovisats som anläggningstillgång i enlighet med RKRs Redovisning av kommunal markexploatering. Tomtmark för småhus som iordningsställts i avsikt att försäljas har redovisats som anläggningstillgång mot bakgrund av de senaste årens relativt låga omsättningstakt. Investeringsbidrag och anslutningsavgifter som erhållits från och med 2013 har tagits upp som förutbetalda intäkter, redovisats bland långfristiga skulder och periodiserats över de berörda anläggningarnas nyttjandeperiod. Avskrivningar Avskrivningar har beräknats planenligt på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde utifrån kommunens bedömning om tillgångens ekonomiska livslängd. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen; 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33, 50 och 100 år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Individuella bedömningar av nyttjandeperioden sker om det finns nödvändiga omständigheter. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid om den blir kortare. 44

Komponentavskrivningar Övergång till komponenter har skett från 2015. Det som lagts om är gator och vägar samt kommunens verksamhetsfastigheter. Nyttjandeperioden för komponenterna varierar. Kommunen har valt att ha följande komponenter; bärlager/markanläggning: evig stomme 100 år fasad, fönster, dörrar 50 år tak 40 år slitlager mark, park, gata 20 år fastighetsinventarier 15 år byggnadsinventarier VA, värmeelledningar, ventilation, hissar, köksinredningar mm 30 år Pensionsförpliktelser, RKR 2.2, 7.1 och 17.2 Pensionsförpliktelser har redovisats enligt den blandade modellen. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter 1998-01-01 samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förmånsbestämd ålderspension har redovisats som kortfristig skuld eftersom den regleras under kommande år. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som intjänats till och med 1997-12-31 ingår som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 har redovisats som verksamhetens kostnader. Särskild löneskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisats enligt samma principer som gäller för redovisning av pensionsförpliktelser enligt den kommunala redovisningslagen, blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisats som avsättning som de som redovisats som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten. Fordringar Fordringar har tagits upp till det belopp som bedömts bli inbetalt. Fordringarna har prövats i enlighet med kommunens kravoch inkassopolicy. Investeringsredovisning Som investering har redovisats inventarier med belopp som överstiger ett basbelopp och med en ekonomisk livslängd över 3 år. Leasingavtal, RKR 13.2 I kommunen finns enbart leasingavtal som per definition är operationella eftersom hyresavtalen understiger 3 år. Dessa har redovisats som hyresavtal i resultaträkningen och omfattar framförallt leasingbilar. Lånekostnader, RKR 15.1 Lånekostnader har belastat resultatet då de uppkommit. Kostnadsräntor Kostnadsräntor hänförda till redovisningsperioden har skuldbokförts och belastat perioden. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner Löner och övriga ersättningar har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner har bokförts löpande månadsvis med en månads förskjutning och kostnaden för verksamhetsåret justeras i samband med årsskiftet. Sammanställd redovisning, RKR 8.2 Kommunens sammanställda redovisning har upprättats med proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens 45

eget kapital som intjänats efter förvärvet. Eftersom den sammanställda redovisningen endast ska redovisa koncernens relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats. I delårsrapporten görs en enklare konsolidering i vilken endast aktiekapital och delar i internbanken elimineras. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande, det vill säga bolag där kommunen har 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagets reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. Avsättningar, RKR 10.2 Avsättning för omstruktureringsutgifter görs enbart när kriterierna för avsättningar är uppfyllda. Skatteintäkter, RKR 4.2 Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen i delårsrapporten har bokfört hela den definitiva slutavräkningen för 2017 och en preliminär slutavräkning för 2018. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Detta gäller även okompenserade timmar i timbanken. Skulden justeras i samband med årsbokslutet. 46

Personalredovisning Personalrörligheten är fortsatt hög inom kommunen. Det genomförds nyrekryteringar löpande på grund av pensionsavgångar och rörlighet men även till nya tjänster och uppdrag som exempelvis sjuksköterskor, undersköterskor, utredare, socialsekreterare och lärare samt viss rörlighet bland chefer. Förvaltning 2018 2019 2020 2021 2022 Bildning 9 14 27 21 28 Kommunkansli 4 7 6 5 8 Miljö o Bygg 1 3 0 0 3 Omsorg 14 13 30 26 26 Totalt 28 37 63 52 65 När det gäller den generella utvecklingen av antalet årsarbetare under de senare åren är det ökningen inom Bildningsförvaltningen som är mest signifikant. Denna ökning har främst demografiska orsaker. Avesta kommun har haft en stor nettoinflyttning av personer i relativt ung ålder, vilket påverkat behoven främst inom barnomsorg och skola. Demografin har också fått konsekvenser för övriga förvaltningar, men inte i lika stor omfattning. En mindre del av ökningen kan också förklaras med ambitionshöjning och statliga påbud som påverkat kommunens utbud av tjänster. Rekrytering Generationsväxlingen inom Avesta kommun fortgår med ett ökat rekryteringsbehov. Förutom pensionsavgångar finns även en normal personalomsättning. Under första halvåret av 2018 har 191 lediga tjänster annonserats ut. Rekrytering av nya medarbetare pågår på alla nivåer och inom de flesta yrken. Avesta kommun har förstärkt resurserna avseende rekrytering och kompetensförsörjning för att klara av att hantera ökningen av rekryteringar. Avesta kommun arbetar aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare både enskilt men också tillsammans med arbetsgivarnätverket inom Avesta för att locka nya medarbetare till våra arbetsplatser och vår kommun. Diagrammet visar hur antalet tillsvidareanställda årsarbetare har förändrats under den senaste 5- årsperioden. Antal medarbetare Avesta kommun är inne i pågående generationsväxling med många pensionsavgångar och även de närmaste åren kommer innehålla pensionsavgångar. Ovanstående tabell är baserad på antal medarbetare som uppnår 65 år. Antalet anställda inom Avesta kommun har under 2017 uppgått till 1 868 tillsvidareanställda medarbetare. Omräknat till årsarbetare 100% uppgår det till 1843, vilket innebär att kommunen har en hög andel medarbetare som innehar heltidstjänst. Diagrammen, nedan för 2017, visar antal anställda och antal årsarbetare per förvaltning, uppdelade på män och kvinnor. Kommunen är en kvinnodominerad arbetsplats, där andelen kvinnor uppgår till ca 80 %. Arbetad tid helår Tabell: Arbetad tid Arbetad tid 2014 2015 2016 2017 Bildning 644 688 898 931 Kommunkansli 130 126 153 163 Miljö o Bygg 38 40 37 37 Omsorg 622 654 747 753 Totalt 1434 1508 1835 1853 47