Verksamhetsplan 2018 för Södra Ängby skola

Södra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (15) 2018-01-30 Handläggare Jan Aronson Telefon: Till Södra Ängby skola Verksamhetsplan 2018 för Södra Ängby skola Förslag till beslut Södra Ängby skola 168 51 Bromma 08-50834300 jan.aronson@stockholm.se stockholm.se

Sid 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...9 2. Ett klimatsmart Stockholm...10 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva...10 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...11 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...11 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...12 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...12 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...14 av ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat.... Fel! Bokmärket är inte definierat. Budget 2018... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övrigt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Bilaga 1: Internbudget 2018

Sid 3 (15) Inledning Södra Ängby skola är en kommunal skola som byggdes 1946 och totalrenoverades 2006-2009. Skolan är belägen i ett naturskönt område i Bromma, ett stenkast från Mälaren och nära T-bana. Södra Ängby skola erbjuder verksamhet i förskoleklass och grundskola med integrerad skolbarnsomsorg och fritidsklubb. på Södra Ängby skola går idag c:a 780 elever från förskoleklass till och med skolår 9. På fritidshemmet finns c:a 250 barn och på fritidsklubben är c:a 140 barn inskrivna. Fritidsklubben är en öppen verksamhet som vänder sig till barn t o m åk 6. Vår skola utvecklar kontinuerligt former för samarbete där likvärdig bedömning och vetenskapsbaserad undervisningsutveckling prioriteras. Organisation Inom enheten arbetar ungefär 100 personer. De anställda fördelas på följande befattningar: lärare, specialpedagoger, speciallärare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare, barnskötare, bibliotekarie, yrkes och studievägledare, kurator, socialpedagog, biträdande rektor, rektor, skolsekreterare, intendent, vaktmästare, kökschef, kock, kokerska, skolmåltidsbiträde, IT-pedagog och skolsköterska.. Vision SÖDRA ÄNGBY SKOLA EN SKOLA FÖR FRAMTIDEN NYTÄNKANDE OCH TRADITION I FÖRENING. Vi fortsätter arbetet med att utveckla en skola med tydlig identitet samt hög och likvärdig kvalité i alla verksamheter. Vår vision innebär också att Södra Ängby skola ska vara en modern och attraktiv skola för elever, personal och föräldrar. Det här innebär att en elev eller vårdnadshavare på Södra Ängby skola kan förvänta sig att vi tar till oss modern forskning inom pedagogik och metodik. Detta utan att göra avkall på det som vi av beprövad erfarenhet vet gör skillnad för eleverna. 100% behöriga lärare är också ett mått på skolans attraktion för personal. Inkludering av alla elever är viktigt för oss. För att skolan skall vara attraktiv för alla är inkluderingstanken viktig. Skolans mål med inkludering innebär att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen, upplever meningsfullhet och känner trygghet och acceptans. Detta innebär för oss att undervisningen kan se olika ut för eleverna. Elevens behov ska avgöra vilken form av anpassning skolan erbjuder. Vårt uppdrag innebär också att skapa stimulerande och trygga lärmiljöer så att alla våra elever får ett optimalt stöd på sin väg till ett livslångt lärande. 2018 blir ett spännande år för skolan då vi står inför en digitaliseringsprocess som kommer att förändra vårt arbetssätt mot eleverna. Skolan kommer att lägga mycket resurser och arbetstid på att förbereda oss för den omvandlingen men också för att säkerställa att eleverna får bra förutsättningar att ta till sig ett förändrat arbetssätt så att det leder till resultatförbättringar.

Sid 4 (15) Prioriterade åtgärder för utveckling KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 84% År Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 95 93% År 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 90 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 100 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik 98 % År 95 % År 90 % År 95 % År 94 % År 95 % År 98 % År

Sid 5 (15) Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 98 % År 92 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Meritvärde i årskurs 9 250 Poäng År Vi åtar oss att utveckla undervisningen så att alla elever får möjlighet att uppnå sin potential Lågstadiet Alla elever i lågstadiet, med förutsättningar att bli, ska vara läskunniga innan höstterminens slut. Grundskolan Andelen elever som uppnår gymnasiebehörighet skall öka Fritidshem Skolan fortsätter att utveckla samverkan mellan skola och fritidshem genom gemensamma planeringar där fritidshemmet blir en kompletterande verksamhet även mot kunskapskraven. Vi arbetar med boxar där både skola och fritids samverkar kring mål och arbetssätt gällande demokratiuppdraget, digitaliseringen, läs och skrivutvecklingen och matematiken. Grundskolan Skolans utvecklingsarbete med att hitta sätt att kommunicera och dela med sig av skolans samlade kompetens kring extra anpassningar ska fortsätta. Vi ska också titta över lokalanvändningen för att möjliggöra bättre möjligheter att ge stöd för de elever som behöver ett mer varierat specialpedagogiskt stöd. Skolans plan för digitalisering ska riktas till att också möjliggöra större möjligheter till individualisering och stimulans för de elever som behöver detta. Det här kommer också att leda till att vi måste föra en dialog kring läromedel och en policy för detta. Skolan har också förberett för workshops för att säkerställa en digital kompetensnivå inom organisationen. Lärarna i No kommer dessutom under våren att utbildas i skolverkets lärportal gällande programmering. Efter läslyftet fortsätter skolan med en större medvetenhet kring ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Pedagogerna har resurstid eller tid för elevens val så att det möjliggör för elever som behöver extra tid att arbeta extra med sin ämneslärare. Arbetslagen fortsätter att hålla utvecklingsmöten där man identifierar, utvärderar, formulerar mål för och fokuserar på ett utvecklingsområde i månaden för sina elever.

Sid 6 (15) Schemaläggningen ska möjliggöra tid för samarbete och utveckling för pedagogerna. Lokalerna har och ska ytterligare justeras så att vi skapar bättre förutsättningar för de elever som behöver sitta mer enskilt. Skolan avsätter medel i kommande budget för att möjliggöra en utbyggnad av digitala enheter för eleverna. Ytterligare en speciallärare skall anställas för de yngre barnen. Skolan kommer också att anställa en Psykolog kommer att ske löpande i skolans digitaliseringsgrupp och utvecklingsgrupp. Huvudsakligen dock i resultatdialogerna och i verksamhetsberättelsen Utveckling Vi ser fram emot ett förbättrat samarbete med förvaltningen kring de elever som skolan har störst utmaningar med. Vi ser också över våra rutiner och prioriterade utvecklingsprojekt så att vi i framtiden kan genomföra daglig fysisk aktivitet med alla elever. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolan anställer en ytterligare speciallärare 2018-01-26 2018-05-28 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 80 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 98 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År

Sid 7 (15) Total frånvaro i grundskolan 1 % År Vi åtar oss att ge alla elever en god lärmiljö Resultaten i brukarenkäten gällande trygghet och studiero och skolans egen trygghetsenkät kommer att visa bättre resultat. Detta ska också ge bättre skolresultat generellt. Fler elever ska uppnå gymnasiebehörighet Skolan prioriterar och söker utveckling gällande schemaläggningen så att skolarbetet och möjligheterna för pedagogerna att se alla elever prioriteras. Också så att raster och luncher blir gynnsamma för eleverna. Skolans digitaliseringsplan skall ge eleverna en effektivare digital miljö som motverkar teknikproblem och tidsnöd. Vi kommer också att starta en intern kompetensgrupp gällande kommunikation och planering för skolans pedagoger så att vi står väl rustade inför den nya skolplattform som är på väg att implementeras. Skolan ska aktivt arbeta för att få fler VFU-studenter. Detta för att öka tätheten av vuxna men också för att fördjupa och bredda samtalen på skolan kring lärande. Fler elever skall få större möjligheter till varierade arbetsplatser genom tillbyggnad av fasta bänkar och bord. Elevhälsan startar stresskurs för elever som vill eller har behov av detta. Eftersom många elever på högstadiet har långa skoldagar planerar vi för en kafeteria under våren. Under året ser vi över skolans lektionsstruktur Ängbymodellen och utvecklar denna för att skapa än bättre förutsägbarhet för eleverna. Vi utökar elevhälsoteamet för att lättare kunna fånga upp elever som har större behov av relationsbygge och vägledning. Skolan har anställt en socialpedagog. Vi avsätter medel för tillbyggnad av arbetsplatser och kafeteria. Vi följer upp resultaten i brukarenkäten och skolans egna. Dessa ligger också till grund för skolans resultatdialoger på skol- och förvaltningsnivå. Utveckling Skolan har i dagsläget svårt att prioritera medel för ljudabsorbenter och ljusinsläpp då resurser behövs för så mycket annat. Detta skulle dock påverka miljön synnerligen positivt Aktivitet Startdatum Slutdatum Kafeteria 2018-01-26 2018-03-01

Sid 8 (15) Aktivitet Startdatum Slutdatum Varierade arbetsplatser 2018-01-26 2018-08-06 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 80 % År 90 % År 95 % År 80 % År Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att reflektera över sitt eget lärande Elevernas resultat i brukarenkäten och skolans egna utvärderingar förbättras. Elevernas väg mot ännu bättre kunskapsresultat ökar också eftersom de får en större medvetenhet kring vad de ska kunna. Fritidshem Skolan har mer specifika utvecklingssamtal för fritids där eleverna ges förutsättningar att reflektera över sin sociala utveckling. Grundskolan Eleverna ges också förutsättningar för att förbereda sina egna utvecklingssamtal där de få sätta sig in i sin egen progression kring sina kunskaper. Pedagogerna gör, tillsammans med eleverna, regelbundna utvärderingar av elevernas kunskaper där de kopplar resultaten mot kunskapskraven. Skolan utvecklar och använder en lektionsstruktur Ängbymodellen för att säkerställa att alla lektioner avslutas med att reflektera kring vad man lärt sig.

Sid 9 (15) På elevråd, klassråd eller mentorstid ges utrymme för eleverna att träna på ett demokratiskt förhållningssätt. Skolledningen har individuella samtal med alla elever i åk 9 vid terminsstart på hösten. Detta fokuserar på elevens lärande. Skolan organiserar för att skapa möjlighet till bra planerade utvecklingssamtal genom att pedagoger går in och hjälper varandra i verksamheterna under denna period. Skolledningen prioriterar elevsamtal vid höstens terminsstart. Eleverna besvarar brukarenkäten och skolans egen enkät där vi också kan följa varje elevgrupp över tid för att se utvecklingen. Resultaten ligger också till grund för resultatdialogerna på skol- och förvaltningsnivå Utveckling Vi hoppas att staden kan formulera om frågeställningarna i brukarenkäterna så att eleverna lättare kan svara. Eleverna arbetar idag mot kunskapskrav och har inte full förståelse av vilka mål som åsyftas i brukarenkäten kring ämnena. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 85 % År 70 % År Eleverna upplever att de får ta del av stadens kulturutbud Vi ser att eleverna svarar mer positivt på brukarenkäten så att skolans årsmål uppnås.

Sid 10 (15) Alla elever på fritidshem och grundskola får möjlighet till museibesök med guider Elever i vissa årskurser ges möjlighet till teaterbesök Eleverna ges möjlighet till författarbesök och att samtala kring olika genrer och stilar Eleverna på fritidshem och grundskola ges möjlighet att se film och att reflektera kring dessa Elever på fritidshem och skola ges möjlighet till filmskapande både som konstform och kopplat till undervisningen Vi ansöker och får medel från skapande skola. Arbetslagen planerar också för aktiviteter inom ramen för en ordinarie undervisningen och skapande skola. Skolan köper också tjänster från stadens mediotek för att få tillgång till filmer och utrustning för filmskapande. ges i samband med resultatdialoger på skol- och förvaltningsnivå där siffrorna i brukarenkäten står som grund. Utveckling Vi kan behöva bredda förståelsen för begreppet kultur och därmed skapa en bättre förståelse hos eleverna om vad som är kultur. Vi är inte säkra på att eleverna upplever ett besök på muséum som kultur. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 45 % År Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År År

Sid 11 (15) Vi åtar oss att arbeta för en hållbar livsmiljö Vi förväntar oss att köket fortsätter att ligga lite över kraven gällande andelen ekologisk mat. Vi förväntar oss också att matsvinnet fortsätter på en låg nivå. De vanliga papperskorgarna ska avskaffas under kalenderåret. I köket fortsätter vi att väga maten för att hålla koll på matsvinn. Köket prioriterar ekologisk mat och följer förvaltningens rekommendationer kring andelen ekologiska livsmedel. Skolan har sopsortering och planerar också för att utöka stationerna för detta under läsåret. I många av skolans ämnen ingår att arbeta för en hållbar livsmiljö. Lärarna följer läroplanen och arbetar för att ge eleverna en större medvetenhet kring den egna påverkan på miljön. Skolan har upprättat ett samarbete med en leverantör av begagnade möbler som annars skulle gå till förbränning. Genom detta förlänger vi livslängden för kontorsmöbler. Skolkökets andel av skolans totala budget ökar. Resurser läggs också på mer omfattande hantering av sopor. Vi utvärderar resultatet i verksamhetsberättelsen. Utveckling Vi vill minska andelen animaliska livsmedel i köket och styra detta mot mer vegetariska Aktivitet Startdatum Slutdatum Sopsortering 2018-01-26 2018-08-06 KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.

Sid 12 (15) Vi åtar oss att hålla det ekonomiska resultatet i balans Skolans budget är i balans. Sjukfrånvaron på lång och kort sikt ska minska ytterligare Vi är noggranna med att hålla det elevantal som vi budgeterat för. Skolledningen följer kontinuerligt upp månadsrapporterna för att få indikationer på om de ekonomiska ramarna förändrats. Genom kontinuerlig översyn av arbetsmiljön hoppas vi att vi får minskad sjukfrånvaro. Vi arbetar vidare på att hålla en hög medvetenhet i personalstyrkan kring de knappa resurserna. Vi arbetar också för att behålla våra elever mellan stadierna så att vi lättare kan planera för eventuella resurser för elever med behov. Skolan är nästan fullbelagd enligt den plan som utarbetades för något år sedan. Vi har dock stora utmaningar med krav på utökad digitalisering och stora behov av investeringar i lokalerna för att förbättra ljud- och ljusinsläpp. Detta gör att vi kontinuerligt måste titta över och vara noggranna i den ekonomiska planeringen. Månadsrapporter Kontinuerligt vid elevförändringar och månadsvis gällande tendenser på sjukskrivningstalen KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex 81 81 År Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden tas fram av nämnden Tertial Tertial

Sid 13 (15) Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Vi åtar oss att öka personalens trivsel på arbetsplatsen Resultaten i medarbetarenkäten skall förbättras ytterligare. Vikariekostnader och sjukskrivningstal skall minska. Vi ska få ännu fler sökande på varje eventuell vakans. Vi fortsätter med gemensam frukost på fredagsmorgnar Vi fortsätter med fruktkorgar på de längsta arbetsdagarna Personalen äter lunch till självkostnadspris vid närvaro och samvaro i elevmatsalen Vi arbetar aktivt för att hålla personalens arbetsrum i gott skick Vi ska respektera varandras raster och reducera samtal gällande elev- och arbetsuppgifter i personalrummet Skolan erbjuder kaffe i personalrummet Skolan fortsätter att leasa en massagestol som innehåller olika avslappningsövningar och mindfulnesprogram. Detta för att ge möjlighet till återhämtning under dagen. Skolan har en roterande trivselgrupp som under ett tillfälle per termin ordnar trevligheter för oss alla. Vid läsårsstart och/eller då vi har många nya på arbetsplatsen genomför vi gemensamma aktiviteter som kan vara gruppstärkande. Vi förväntar oss också att stadens satsning på den digitala miljön och skolans egen satsning skall leda till arbetsbesparing genom att skrivare, datorer och andra verktyg får en bättre funktionalitet. Skolledning och elevhälsoteam försöker vara så tillgängliga som möjligt för pedagogerna Skolan använder intäkter från ökat elevunderlag till personalstödjande insatser. Vi använder också pengar från statens lågstadiesatsning till att öka personaltätheten på lågstadiet. Samma gäller för utökning av elevhälsan.

Sid 14 (15) Den årliga medarbetarenkäten. Vid medarbetarsamtal Utveckling Datorer, skrivare och kopiatorer är skolans största arbetsmiljöproblem. Här hoppas vi att ett nytt avtal med en ny leverantör skall kunna råda bot på detta. Ventilation och temperatur är det andra stora problemet som vi hoppas att vi framöver skall få bättre samordning kring. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Vi åtar oss att se till att all personal arbetar för en skola med mångfald samt för att alla elever och all personal arbetar för mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och med en normkritisk pedagogik. Personalen har hela tiden mångfaldsperspektivet med sig i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Verksamheten arbetar för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Trygghetsgruppen jobbar aktivt med arbetslagen och mentorerna. På varje arbetslagsmöte finns en stående punkt där man tar upp eventuella trakasserier i klasserna och hur man ska lösa dessa. Varje vecka har klasserna mentorstid då man jobbar med att informera eleverna om vad som gäller på skolan samt jobba för att motverka trakasserier och kränkningar samt stärka klassens sammanhållning. Trygghetsgruppen och elevhälsoteamet jobbar aktivt tillsammans med samtal med elever som

Sid 15 (15) utsätter andra för trakasserier och kränkningar. Skolan har en enkät som följer upp hur eleverna mår och om de utsätts för kränkningar och trakasserier. Mentorerna får underlag för hur det ser ut i respektive elevgrupp gällande dessa frågor så att man planera för olika aktiviteter utifrån klassernas behov. Skolans elevhälsoteam kommer att organisera för återkommande korta fallbeskrivningar där pedagogerna gemensamt får reflektera kring eventuella åtgärder och förhållningssätt när det gäller hbtq och genus. Skolan samarbetar med RFSU och bjuder in föreläsare för att öka kompetensen hos personalgruppen och eleverna. Trygghetsgruppen träffas varje vecka och jobbar strategiskt med dessa frågor. En dag avsätts för Trygghetsgruppen att planerar för vidare arbete med planen för likabehandling. Skolan har anställt en socialpedagog som alltid skall finnas till hands för eleverna då det kan vara känsligt att ta upp dessa frågor med mentor eller andra. Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas mot Skolverkets checklista vartannat år. Skolans egen trygghetsenkät genomförs varje år och den har tydligare fokus på diskrimineringsgrunderna än tidigare. Vi använder resultatdialogerna till att utvärdera arbetsinsatser och resultat för varje elevgrupp Aktivitet Startdatum Slutdatum Fallbeskrivningar på gemensamma möten 2018-01-26 2018-06-15