Verksamhetsrapport 2005 Regionala beredningen

Verksamhetsrapport 2005 Regionala beredningen Regionala beredningen Regionala beredningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om medborgarnas behov kopplat till det övergripande målet om regional utveckling. Medborgare i detta avseende har varit manliga och kvinnliga företagsrepresentanter, kommunrepresentanter samt unga män och kvinnor från Norrbotten, dock ej fyrkantsområdet. Beredningens uppdrag Följande frågor har regionala beredningen arbetat med under 2004-2005. Tillväxt: Hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som framgångsrika eller har potential att bli det? Jämställdhet: Ett jämställt samhälle, hur ska villkoren utvecklas för att både män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller flytta till regionen? Noterbart är att en majoritet av de företag ledamöterna besökt under perioden tillhör branscher som i det Regionala Tillväxtprogrammet (RTP) utpekats som strategiska näringar som uppfattas vara extra viktiga för att skapa tillväxt i näringslivet. RTP:s utpekade näringar är testverksamhet, media och lärande, upplevelseindustri, e-hälsa, process-it samt basindustri. Beredningens svar på uppdraget 2004-2005 Det bör redan inledningsvis poängteras att det inte finns något givet facit över förutsättningar som skapar tillväxt eller ett mer jämställt samhälle. Regionala beredningens rapport syftar således till att ge fullmäktiges ledamöter en övergripande bild av de gemensamma förutsättningar ledamöterna uppfattat vara viktiga för att skapa tillväxt i länet/ ett mer jämställt samhälle. Redogörelsen inleds med ett stycke som beskriver allmänna förutsättningar för tillväxten. Kapitlet avslutas med en genomgång av ytterligare förutsättningar som är betydelsefulla för tillväxten men där beredningen funnit att det finns förbättringspotential. Dessa förbättringsområden är: Arbetsmarknad - Kompetensförsörjning och Luleå Tekniska universitet Samarbete, samverkan och samordning Regelverk och byråkrati Avslutningsvis diskuteras jämställdhetsuppdraget. Beredningen anser det betydelsefullt att fullmäktiges ledamöter särskilt beaktar vissa av de resultat som lyfts fram i rapporten. I dessa fall har beredningen formulerat frågeställningar som utgångspunkt för debatten. 1

Allmänna förutsättningar för tillväxt Här följer en redogörelse av några allmänna förutsättningar som regionala beredningen funnit vara betydelsefulla för tillväxten. Regionala beredningen upplever att det finns en allmän optimism i stora delar av länet som lovar gott inför framtiden. På dessa tillväxtorter är den positiva utvecklingstrenden märkbar både inom kommuner och i det privata näringslivet. Beredningen upplever också att norrbottningarnas allmänna inställning/attityd till entreprenörskap är mer positiv än tidigare. Tillgången på kapital är viktig. Företagarna på tillväxtorterna anser att de har det yttersta ansvaret för företagets utveckling och att det inte går belasta lagstiftning eller offentliga myndigheter för dålig lönsamhet eller brist på riskkapital. Här menar företagarna att alla kämpar på samma villkor och att det alltid finns pengar/kapital till goda idéer. Däremot anser många att samarbetet med de offentliga myndigheterna kan bli smidigare. Ledamöterna i beredningen har också besökt områden i länet där framtidsprognoserna inte är lika ljusa. I dessa kommuner skiljer företagarna på kapital och riskkapital och menar att det finns kapital men det är ingen som vill satsa dem på fastigheter eller företagsutveckling i en kommun med negativ utvecklingstrend. Här menar man att lagstiftningen är direkt avgörande för utvecklingen i näringslivet och i synnerhet de förändrade förmånsreglerna som påverkar de lokala bankernas möjligheter att låna ut pengar. Där vissa kommuner har kraftig tillväxt och blomstrande näringsliv kämpar andra med företagsnedläggningar och dystra framtidsprognoser. Regionala beredningen erfar att det finns en allmän efterfrågan på en starkare tillväxtmotor än vad Luleå kommun upplevs vara idag. Efterlysningen är av generell karaktär men då betydelsen av en stabil tillväxtort blir extra tydlig i en kommun med en negativ utvecklingstrend upplevs behovet som störst där. Goda kontakter och ett bra samarbete med omvärldens aktörer ses som betydelsefullt för god tillväxt. Beredningen erfar att både företag och kommuner bedriver lobbyverksamhet i mer eller mindre organiserad form i och utanför länet. Företagarna arbetar aktivt för att hitta och etablera kontakter med storföretagens ledningsgrupper och annan strategisk personal. På kommunnivå finns det exempel där man anställt dörröppnare in i nationella beslutsorgan. En investering som visade sig ge god utdelning. Näringslivets behov av bekräftelse ska inte underskattas. Regionala beredningen vill belysa vikten av de kommunala beslutsfattarnas uppskattning av redan verksamma företagare. Många kommuner lägger idag ner så mycket kraft på att få till stånd nya företagsetableringar att de glömmer bort eller försummar det befintliga näringslivet. Om det befintliga näringslivet är viktigt för kommunen kan det löna sig att visa det i större utsträckning än vad som görs idag. Idag uppfattar vissa företagare att deras verksamhet först uppskattas av kommunen vid hot om nerläggning. Det torde också vara allmänt känt att näringslivet anser god hälso- och sjukvård och kommunikationer som ytterst betydelsefullt och en förutsättning för företagens utveckling. God infrastruktur menar man åligger stat, kommun och landsting att ombesörja. Beredningen kan också konstatera att det regionala tillväxtprogrammet inte är känt eller saknar betydelse för en majoritet av de tillfrågade. 2

Ledamöterna i beredningen träffade också vid ett flertal tillfällen ungdomar i länet för att diskutera vilka förutsättningar de ansåg vara nödvändiga för att skapa tillväxt i länet? När det gäller länets ungdomar och deras syn på framtiden är det en delad bild beredningen fått. Grovt kategoriserat kan man dela in ungdomarna i två grupper; de som vill flytta, läsa vidare och bosätta sig någon annanstans och de som vill stanna kvar och börja jobba direkt efter gymnasiet. Tyvärr är det alltför många, framförallt bland de unga kvinnorna som sällar sig till den första gruppen de som inte ser en framtid i länet. Problemet ligger således inte i att ungdomarna väljer att flytta utan att så få uppger att de vill flytta tillbaka i framtiden. Viljan att flytta eller bo kvar var inte bara tydlig mellan könen utan också mellan studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasieprogram. En majoritet av de som gick yrkesförberedande program uppgav att de avsåg att stanna kvar på orten. På tal om hemkommunens attraktionskraft ansåg ungdomarna att närheten till den storslagna naturen var en stor tillgång och positivt för kommunen men uppgav å andra sidan att ett allsidigt nöjes- och affärsutbud ändå var högre värderat. Utbildningsmöjligheter (distansutbildningar) på orten ansågs betydelsefullt av ungdomarna men man poängterade samtidigt att det aldrig kan ersätta universitetsmiljön där den dagliga kontakten med studiekamrater och dylikt är viktigt. Frågeställning: Hur ser vi som regionala landstingspolitiker på den delade utveckling som sker i länet ska hela Norrbotten leva? Frågeställning: Kan den lokalpatriotism som finns i kommunerna motverka Norrbottens gemensamma utveckling och tillväxt? Frågeställning: Vilka signaler sänder det Norrbottniska samhället till ungdomar om den dominerande inställningen är att flytta och helst bosätta sig utanför länet? Utmaningar för tillväxten Här följer en genomgång av ytterligare förutsättningar som är betydelsefulla för tillväxten men där beredningen funnit att det finns förbättringspotential. Samverkan, samarbete och samordning Ett genomgående tema som regionala beredningen stött på i dialogen med företagsledare och kommunrepresentanter är behovet av bättre samarbete mellan olika aktörer och över olika organisationsgränser. Företagen själva önskar ett smidigare samarbete med de offentliga myndigheterna men lika viktigt uppges samarbetet mellan den egna branschens aktörer vara. Framförallt besöksnäringens småföretagare tenderar ha mycket att vinna på att ingå ett samarbete med andra då en ensam entreprenör kan ha svårt att profilera sig på den Europeiska marknaden. Att ena branschen har emellertid visat sig vara svårare att genomföra än vad man kan tro. Företagarna anser att samarbetet med universitetet och vissa statliga verk och organisationer borde kunna förbättras betydligt. Kommunerna ser ett förbättrat samarbete med näringslivet och andra kommuner som en möjlighet att öka samhällsservicen samtidigt som kostnaderna reduceras. 3

Det är allmänt vedertaget att det är lönsamt att samarbeta över organisationsgränser och vi vet också att man, under flera år, inom den offentliga-, och universitetsvärlden avsatt resurser för att förbättra samarbetet med näringslivet. På alla fronter finns således viljan att samarbeta men ändå tycks det vara synnerligen svårt att åstadkomma ett reellt och långsiktigt samarbete. Vari ligger problemet? Är det alltid organisationsgränser och regelverk som ligger till hinder eller kan det finnas andra orsaker som försvårar samarbete mellan olika aktörer? På vilket sätt påverkar våra attityder och samhällskultur vår inställning till samarbete? Viktigt att understryka är att beredningen naturligtvis stött på ett flertal goda exempel där samarbete mellan nämnda och andra aktörerna varit bra. Trots det vill beredningen ändå lyfta frågan varför vi så ofta pratar om att samarbeta med våra intressenter men ändå så sällan gör det. Avslutningsvis går det inte att lämna detta område utan att också nämna besöksnäringens behov av en regional samordning. Beredningen har under perioden träffat en mängd aktörer inom besöksnäring och upplevelseindustrin och samtliga har pratat om vikten av att någon etablerad aktör på regional nivå tar och får det övergripande samordningsansvaret. De samordningskonstellationer som förekommit under senare år har inte lyckats få med de stora aktörerna vilket kan ha påverkat resultatet på ett negativt sätt. Frågeställning: Varför är det svårt att etablera ett reellt och långsiktigt samarbete? Frågeställning: Är detta unikt problem för Norrbotten eller är situationen densamma över hela Sverige? Arbetsmarknad - Kompetensförsörjning - Luleå tekniska universitet Beredningen erfar att tillgången på kompetent arbetskraft är avgörande för företagens utveckling. Redan idag är det svårt att få tag i kompetent arbetskraft inom olika områden och situationen förutspås inte bli bättre i framtiden. Att genomföra yrkesutbildningar på orten försvåras av Arbetsförmedlingarnas höga anställningskrav som nischade branscher i Norrbotten har svårt att klara av. Bristen på utbildat folk har föranlett att många företagare fått vända sig utanför den egna orten/länet/landet för att hitta specialkompetenser. I lyckosamma fall har detta kunnat leda till att hela familjer flyttar upp och bosätter sig i kommunen men inte sällan har det fallit på att partnern inte hittar ett lämpligt arbete. Ett bättre samarbete mellan näringsliv och arbetsförmedling där man arbetar aktivt med parrekrytering ses som en förutsättning för företagsutveckling och för att få familjer att flytta in till norrbottenskommunerna. Universitetets roll gentemot näringslivet i länet har diskuterats av både små och stora företagare vid upprepande tillfällen. Beredningen upplever att många småföretagare efterlyser ett aktivare och mer synligt universitet. Behovet av kunskap, stöd i processutveckling och forskning bedömer regionala beredningen vara stort bland länets småföretagare. Det är emellertid känt att universitetet arbetar aktivt för att etablera kontakter med länets näringsliv men kanske med ett för ensidig fokus på storföretagen? Beredningen erfar också att universitetet inte visar tillräckligt intresse att samarbeta utanför campusområdet. Framförallt svårt verkar det vara om den 4

andra partnern befinner sig i Norrbottens inland. Uppgifterna kommer från både små och stora företagare som är verksamma i inlandet. Ett flertal etablerade näringslivsrepresentanter som beredningen talat med efterlyser ett rörligare universitet och menar att det är en förutsättning för ett samarbete där båda parter har utbyte av varandra. Förhållandet universitet/näringsliv har kommit upp vid så många tillfällen att det finns fog för att fundera på vad företagarnas synpunkter beror på. Har näringslivet för stora/felaktiga förväntningar på universitetet eller har universitetet varit otydliga med att förklara sin roll och uppdrag gentemot de små och mellanstora företagen? Kanske är det så att näringslivets utvecklingsstöd/ kunskapsbehov ska tillgodoses av någon annan aktör eller på något annat sätt? Frågeställning: Är utbildningarna i Norrbotten tillräckligt anpassade efter arbetsmarknaden i länet? Frågeställning: Har näringslivet för stora/felaktiga förväntningar på universitetet eller har universitetet varit otydliga med att förklara sin roll och uppdrag gentemot näringslivet? Regelverk och byråkrati Beredningen erfar att offentliga myndigheter och statliga verk ofta upplevs som osmidiga och att de saknar förmåga att anpassa sitt utbud/service efter efterfrågan. Komplicerade regelverk och hopplös byråkrati är ett annat återkommande omdöme som företagarna lämnar. En vanlig invändning är att politikerna lovar och ser möjligheter men att projekten ofta fördröjs hos tjänstemän. Om en företagare önskar utveckla verksamheten och detta kräver flera olika tillstånd eller handläggning kan både marknad och utvecklingstillfälle ha hunnit försvinna innan företagaren fått ett slutgiltigt besked. Olika enheter inom det offentliga handlägger olika ärenden i olika takt. Sexton månaders handläggningstid för besked om ett lån är orimligt. Här föreslår näringslivet en kommunlots med en ingång där företagarens ärenden samordnas och bevakas av en och samma tjänsteman som en metod att arbeta med frågan. En intressant iakttagelse som beredningen gjort är att samma fördröjande tjänstemannafenomen verkar förekomma i det privata näringslivet och då framförallt inom storföretagen. Flera småföretagare och underleverantörer vittnar om att det finns ett bromsande mellanskikt i företagshierarkin och att inställningen i olika frågor ofta är mer positiv hos ledningsföreträdarna än hos de anställda på mellannivå. Regionala beredningen erfar också att ett komplicerat regelverk och tidskrävande administration gjort att många småföretag i länet avstår från att nyttja de EU-resurser som finns tillgängliga för näringslivet. Regelverk är naturligtvis nödvändiga men ibland kan dessa upplevas som komplicerade och ogynnsamma för företagens tillväxt och utveckling. Vissa företagare menar att den juridiska kompetensen varierar och att tolkningen av nationell lagstiftning är olika på regional och kommunal nivå. Slutsats: Komplicerade regelverk kan utgöra ett hot mot företagens utveckling. 5

Jämställdhetsutvecklingen i länet Det bör redan inledningsvis poängteras att beredningen haft svårt att etablera en konstruktiv dialog utifrån det formulerade uppdraget, om hur villkoren ska utvecklas för att skapa ett mer jämställt samhälle. Ämnet är känsligt och precis som framgick av delrapporten 2004 har beredningen haft svårt att hitta fungerande diskussionsmetoder. Följaktligen valde beredningen att diskutera jämställdhetsutvecklingen ur ett mer allmänt perspektiv, dvs hur såg man på jämställdhetsutvecklingen i sin organisation som kommunrepresentant eller företagsledare och det här är vad beredningen kom fram till. Kommunerna och jämställdhet Beredningen upplever att det finns ett behov och intresse av att arbeta med jämställdhetsfrågor i kommunerna men att det stannar vid att formulera jämställdhetsplaner och utse jämställdhetsansvariga. De kommunrepresentanter beredningen talat med har uppgett att i dagens slimmade och hårt rationaliserade organisationerna tenderar jämställdhetsarbetet att vara lågt prioriterat och sällan förankrat hos personalen. Beredningen vill poängtera att vissa kommuner i Norrbotten tagit jämställdhetsarbetet på stort allvar och arbetar föredömligt med frågan. Här arbetar man med jämställdhetsfrågan ur ett tillväxtperspektiv och ser den som en överlevnadsfråga för kommunen. Näringslivet och jämställdhet Beredningen vill inledningsvis poängtera att de personer som ledamöterna träffat har varit manliga och kvinnliga företagsledare som uttalat sig om synen på manliga respektive kvinnliga anställda. Beredningen kan emellertid inte uttala sig om företagarnas inställning till att arbeta jämställt är lika positiv på ledningsnivå. Regionala beredningen erfar att många företagare i länet ser det som lönsamt att arbeta med jämställdhetsutveckling. Motivet är dock inte ideologisk välvilja utan ren företagsekonomi det lönar sig att vara jämställda och det kostar att inte vara det, menar en företagare. Motivet till att aktivt arbeta med jämställdhetsutveckling tenderar att variera beroende på vilken bransch som uttalat sig. För vissa är det en resursfråga. De menar att länets prognostiserade siffror över tillgången på framtida arbetskraft gör det omöjligt att skilja på kön vid rekrytering. Andra uttalar sig mer generellt och menar att jämställda företag är mer lättstyrda. Företagare inom framförallt basindustrin uppger mer kalkylerande orsaker som könens olika kompetenser och hävdar att vissa arbetsuppgifter utförs bättre av kvinnor. Det är inte ideologi det handlar om, det är kronor och ören. En positiv bieffekt av företagarens syn på jämställdhet torde emellertid vara att jämställdhetsutvecklingen accelererar i näringslivet då det där verkar finns en snabb och naturlig stimulans i form av ökad ekonomisk vinst. Att jämställda företag är mer effektiva än mindre jämställda motsvarigheter finns dokumenterat sedan flera år. Det beredningen nu anser är viktigt att lyfta fram är att företagarna själva jobbar utifrån antagandet att jämställdhetsutveckling är väl investerade pengar. 6

Jämställdhetsutveckling i offentlig verksamhet Hur ser det då jämställdhetsutvecklingen ut i den offentliga världen där den ekonomiska stimulansen kanske inte är lika tydlig? Frågan kan vara intressant att diskutera då många näringslivsföreträdare som beredningen träffat menat att de traditionella offentliga styrinstrument som tex lagstiftning eller kravet på jämställdhetsplaner, inte leder till mer jämställda företag eller organisationer mer än på ytan. De menade att det inte var kravet på jämställdhetsplaner som förmått dem att arbeta med frågan - utan insikten om att det var lönsamt. Samtliga tillfrågade uppgav att de hade jämställdhetsplaner upprättade men att de inte var förankrade och saknade reell betydelse på företaget. Företagarnas motiv till att arbete med jämställdhet var således inte för att någon sagt att de måste utan att de upptäckt att det var lönsamt. Beredningen vill avslutningsvis poängtera att detta blott är ett exempel taget ur ett mycket komplext problem och att det fortfarande är en lång väg att gå för att skapa ett jämställt samhälle där både kvinnor och män har samma förutsättningar att bo kvar eller flytta till regionen. Frågeställning: Är vi nöjda med den utveckling som sker på jämställdhetsområdet i våra offentliga organisationer eller verksamheter? Följer den utvecklingen på ett tillfredsställande sätt och är de styrinstrument vi använder tillräckliga? Frågeställning: Behöver vi ett kvinnligare Norrbotten? Förslag Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen: Att landstingsstyrelsen, där det är möjligt, föreslår åtgärder för landstingets verksamhet som gynnar utvecklingen inom de områden som regionala beredningen uppmärksammat ha förbättringspotential. 7

Kostnader för förtroendemanna organisationen Omkostnader och information och återkoppling till medborgarna Ekonomisk redovisning Budget Utfall Resultat 550 000 313 600 236 400 150 000 35 300 114 700 Summa: 700 000 348 900 351 100 Ledamöternas 15 dagar Totalt antal dagar Nyttjade dagar Varav ersatta Nyttjade dagar i % 195 138 81,5 71% Uppgifterna avser tiden 1 januari 15 november 2005. 8