Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Relevanta dokument
Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Beteendeproblem i förskolan

Problemskapande beteende

Beteendeproblem i skolan

Hantering av problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Hantering av problemskapande beteende

Strategier i vardagen

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Vilka är ni? menti.com

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Hantering av problemskapande beteende

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Adhd och Autism i vardagen

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Beteendeproblem i äldrevården

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Fostran av annorlunda barn

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Lågaffektivt bemötande

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Barn och elever som utmanar

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Adhd och Autism i vardagen

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Hantering av problemskapande beteende

Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn och elever som utmanar

Hantering av problemskapande beteende

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Lågaffektiv teori och metod

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Hantering av problemskapande beteende

Adhd och Autism i vardagen

Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Läropussel, minikonferens

Lågaffektivt bemötande

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Lågaffektivt bemötande

HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

Överblick. Lågaffektivt bemötande 12/8. Syfte med eftermiddagen/kvällen. Erik Rova leg. Psykolog

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Barn som bråkar. - beteendeproblem i förskolan. Manual för studieledare. ÖREBRO KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen pedagog.orebro.

En likvärdig utbildning för alla

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Adhd och Autism i vardagen

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Problemskapande beteende

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Att leva i en annorlunda värld

Hantering av problemskapande beteende

En föreläsning om problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande och missbruk Visby

Transkript:

Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva principer att utgå ifrån Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur jobbar en utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? Du, vad är egentligen lågaffektivt förhållningssätt? Jo, du förstår Personer som visar beteendeproblem har ofta svårt att reglera sin affekt. När de utmanar oss är de dessutom i stark affekt. Lågaffektivt förhållningssätt handlar om att vi, med vårt sätt att vara, hjälper personer med utmanande beteende att behålla kontrollen över sig själv så att de blir lugna och kan fungera bättre i livet. 1

Låg-affektiva principer Stressorer och svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen (ledarskap) Affektsmitteprincipen Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)? ADHD, Autism, Tourettes Även Språkstörning och dyslexi har kopplingar till NPF Utvecklingsavvikelser Beteendeavvikelser Neurologisk grund Livsperspektiv Ofta ärftligt Funktionsnedsättning Andra vanliga symtom vid NPF Minne Motorik Koncentration Tidsuppfattning Läsa, skriva, räkna Inlärning i allmänhet Annorlunda sinnesintryck Självstyrning och planering Socialt fungerande och kamratrelationer Aggressionsutbrott Sömnstörningar Matproblem Depression Ångest Tvång Tics 2

Vanliga svårigheter som ofta märks i pedagogiska verksamheter Affektreglering Förmåga att orka jobba en längre stund med något som inte är så kul. (uthållighet) förstå vad andra tänker och känner. (olika sociala förmågor) ställa om snabbt när planerna ändras. (flexibilitet) lugna sig själv när man får en stark känsla. (affektreglering) är alltså en mycket viktig förmåga! Förmågan att självständigt reglera sin egen känslointensitet, t ex att lugna sig själv, trösta sig själv. Färdigutvecklad först vid ca 25 års ålder. Människor med mentala funktionsnedsättningar har generellt sett nedsatt förmåga till affektreglering. och därmed minskad förmåga att kontrollera sig själv och sitt beteende. Låg-affektiva principer Stress och Svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen (ledarskap) Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernard Weiner Affektsmitteprincipen 3

Metodtaket Om vi lägger ansvaret hos någon annan är det ofta ett tecken på att våra metoder inte fungerar. De vanligaste (bort-)förklaringarna Föräldrarna har ju ingen pli på ungen, då blir det ju såhär hos oss! Eleven måste skärpa sig Professionellt klimat Alla Människor som kan uppföra sig gör det Samtidigt är Du som professionell den som behöver ta ansvar. När vi misslyckas behöver vi vara förstående mot oss själv och andra SAMTIDIGT som vi har en öppen, konstruktiv dialog. En bra början är alltså att reflektera mera! Låg-affektiva principer Stress och Svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen (ledarskap) Affektsmitteprincipen 4

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv om man ska kunna samarbeta. Affektutbrottsmodellen Tillitsprincipen Den man litar på följer man 5

Tillitsprincipen Låt det ta tid Vi lekte bredvid pianot hela första terminen Att ställa krav som den andra kan uppnå. Ge bara läxor till elever som gör läxan Låg-affektiva principer Stress och svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen (ledarskap) Affektsmitteprincipen Affektsmitta Dagens innehåll Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Teoretisk grund Definition av utmanande beteenden Principer att utgå ifrån Hur jobbar man lågaffektivt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? 6

Hur gör vi innan något händer? Anpassa, anpassa, anpassa. Lagom höga krav! Proximala utvecklingszonen God pedagogik handlar om att få barn att säga ja till krav de själva inte hade valt. Vad är det barnet inte klarar av i situationen? Vad har eleven oftast svårt för? Annorlunda lektioner Vår inställning påverkar resultatet Svårt för att mängdträna Sänk förväntningen på tekniska färdigheter! Öka begripligheten - gör det roligare! Att förbereda När du är klar ska vi Nästa lektion.. Terminsplaneringen. Flera alternativ beroende på dagsform Konsert och lektion liknar varandra Samma instrument (tex synt, trummor). Uppställt på samma sätt. 7

Fysisk lärmiljö Om vi minskar belastningen blir det lättare att nå målen! Stökiga miljöer och impulskontroll: Plocka undan saker som inte ska användas.. Eller prova-på-lektioner! Ljudkänslig: Sänk volymen Ensemblespel först träna själv, sedan tillsammans. Fiolensemblen & Delaktighet Prat på lektionerna Svårt att fokusera på spelandet Trams Vad är det som blir svårt? Väntan! --) Not-app Tråkigt! --) Vara med och välja stycke Hur vill vi ha det på lektionerna? Gemensamma regler Dagens innehåll Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Teoretisk grund Definition av utmanande beteenden Principer att utgå ifrån Hur jobbar man lågaffektivt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? Hur gör vi när något händer? "Det är aldrig för sent att ge upp!" (Hejlskov) Backa tillfälligt från dina krav vänta! Ge barnet tid, nej betyder ofta ge mig 10 minuter. Om barnet blir mer upprört när du pratar - var tyst! Tala lugnt, långsamt och dämpat istället för att höja tonläget. Minnesregel: Tänk norrländskt istället för sicilianskt temperament. Säg vad barnet ska göra istället för vad det inte ska göra. Ge barnet valmöjligheter, kräv aldrig lydnad! 8

Kroppsspråk Avledning Undvika att markera dig Kolla alltid om det är fysiskt. Istället bör du: ok att röra vid tex Kräv aldrig handen vid ögonkontakt. undervisningsmoment Skapa avstånd backa! Sitt/stå snett emot barnet. Slappna av i kroppen. Enkel avledning tex vänta och upprepa förslag, hänvisa till struktur/schema Aktiv avledning tex skoja, byt ämne och prata om något personen gillar, visa något på telefonen, växla till en välkänd aktivitet som personen tycker om, växla personal Kraftfull avledning tex fysisk aktivitet, springa utomhus, dansa, mat eller mellanmål. Avledning Lär känna barnets signaler på att något är på tok! Avled i tid! Vad gör vi efter att något hänt? Fundera tillsammans med kollegor Vad var det som gjorde att eleven inte kunde behålla självkontrollen? Vad kan jag göra annorlunda till nästa gång? Vad behöver vi ändra på i vardagen? Fråga föräldrarna hur de gör Engagera barnet i planen! 9

Hur kan ni jobba vidare nu? Tänk SAKTA! Reflektera mera! Auskultera hos varandra! Testa! (och utvärdera) https://www.facebook.com/filmcirkeln Tack för er uppmärksamhet! Kanske ett blödigt citat? psykologiskt.net https://www.facebook.com/filmcirkeln 10