Streptokockinfektioner

Relevanta dokument
Om infektioner och smitta i förskolan

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Smitta och antibiotikaresistens

Hygienrutiner på förskolan

HYFS föräldrautbildning

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Infektioner hos barn i förskolan

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Infektioner hos barn i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Så kan vi minska spridning av

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Hygienrutiner på förskolan

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Hygienrutiner i förskolan

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Hygienrutiner på förskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Policy vid barns sjukdom

Sjukdomspolicy förskola

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Henriks Hage Förskola

Vanliga sjukdomar A-Ö

Karin Persson

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

Hygien och smitta i förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Inledning. Smittor på förskolor

Säkra steg för en säker mathantering

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Anvisningar för sjuka barn

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

hur gör vi när barnen blir sjuka?

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Hygienråd för förskolan

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Fastställd

När Ditt barn blir sjukt!

Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys?

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Hygienrutiner i förskolan

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

När ditt barn blir sjukt!

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Transkript:

Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen 2017-12-07 1

Halsfluss I lindriga fall kan man avvakta antibiotikabehandling. Vid behandling ges vanligen V-penicillin och då i 10 dagar. Smittfri efter två dagars behandling. 2017-12-07 2

Impetigo Gulaktiga, såriga utslag runt näsa och mun. Ofta även fingrar, armar bål och ben. Sällan allmänpåverkan och feber. Orsakas av stafylokocker och streptokocker grupp A. Smittar framför allt vid direktkontakt men även via ytor. 2017-12-07 3

Impetigo, forts. Smittar tills såren är läkta. Barnet bör vara hemma så länge det är fuktiga sår. Behandling: - Rengör med tvål & vatten. Komplettera med Klorhexidinlösning. - Eventuellt lokal antibiotikabehandling (Altargo) - Antibiotika. Endast vid utbredda sår. 2017-12-07 4

Förkylning Förkylningar orsakas av virus, det finns ungefär 200 olika förkylningsvirus. Symtom är oftast täppt näsa, rinnande snuva, irriterad hals, hosta och ibland feber. En vanlig förkylning varar 1-2 veckor. Fler förkylningar vintertid. Handhygien och hostetikett! Källa: Strama 2017-12-07 5

Snoriga näsor Tjock, gul-grön snuva kan innehålla bakterier, men färgen är ingen grund för att sätta in antibiotika. Besvären lindras med koksalt eller nässpray. Noel är förkyld och snuvan har blivit tjock och gul-grön. Personalen på förskolan sa att Noel behöver antibiotika. Stämmer det? Kan han gå till förskolan? Förkylningar sprids lätt och är svåra att undvika i en barngrupp. Handhygien är viktigt. Källa: Strama 2017-12-07 6

2017-12-07 7

2017-12-07 8

2017-12-07 9

Streptokockinfektioner Inkubationstid 1-3 dagar Smittar via droppsmitta eller kontakt - direkt och indirekt. Oftast smitta via händerna! God handhygien viktigt! Mindre utbrott < 1/3 är drabbade Större utbrott > 1/3 är drabbade 2017-12-07 10

Större utbrott bedömning av ansvarig BVC-enhet Är diagnosen säker? Vilka är sjuka? Hur många och när? Vilka symtom har förekommit? Hur ser sjukfrånvaron ut? Har alla streptokocksymtom eller är det olika orsaker? Kartlägg och upprätta en lista över sjuka/drabbade 2017-12-07 11

Större utbrott (streptokockinfektion), forts. Samtliga barn och personal i barngruppen erbjuds undersökning med odling/snabbtest Antibiotikabehandling rekommenderas till barn och personal med symtom och positiv odling/snabbtest. Två dagars samtidig/överlappande behandling är önskvärt. 2017-12-07 12

Förstärkta hygienrutiner vid infektionsutbrott (som t.ex. magsjuka, streptokockinfektion, svinkoppar) Utbrott av smitta innebär att fler sjukdomsfall än vanligt har inträffat. 1. Förutom normala rutiner för handtvätt används handsprit för både barn och personal. 2. Plastförkläde av engångstyp används vid diarré och kräkning. 3. Pottor rengörs enligt rutin direkt efter varje användning och ytdesinficeras efter rengöring. 4. Tvätta dagligen barnens örngott och de leksaker barnen brukar suga på. 5. Utevistelse extra viktigt. 6. Vädra lokalerna ofta. 7. Inga barn deltar i dukning och mathantering. 8. Håll strikt på 48-timmarsregeln vid magsjuka hos både personal och barn. 9. Undvik aktiviteter mellan avdelningarna. 10. Vikarier/poolpersonal ska i möjligaste mån undvika att gå mellan avdelningar vid utbrott. 11. Vid större utbrott av smittsamma sjukdomar kan städningen behöva utökas. 2017-12-07 13

Allmänna åtgärder vid utbrott Det är viktigt att tänka på att man kan begränsa smittspridningen genom god hygien. Tvätta alltid händerna före måltid. Glöm inte måltider där man äter utan bestick (smörgåsar, fruktstund, mellanmål etc.). Komplettera med handsprit! Undvik buffé och självservering (låt i stället en frisk vuxen servera all mat) Undvik fingrar i maten (tänk på osten, den berörs av många händer) Använd pappershanddukar i stället för textil Var uppmärksam på infekterade sår och nagelband, klåda eller rodnad runt underliv eller analöppning. Man tänker inte alltid på att infektionen kan sitta på flera ställen Barn och personal med streptokockinfektion ska stanna hemma. Den som behandlas med antibiotika kan återgå efter de första två behandlingsdygnen om allmäntillståndet så tillåter och man har sett effekt av behandlingen Utan antibiotikabehandling krävs symtomfrihet innan barnet får återgå till förskolan. Vid tveksamhet bör ansvarig läkare rådfrågas Dela ut brevet Information till vårdnadshavare till föräldrarna (eventuellt i samråd med sjukvården) Undvik gemensamma aktiviteter mellan avdelningar (storsamlingar kan ställas in under utbrott) Byt ut barnets nappar och eventuella tandborstar Tvätta textilier, såsom exempelvis örngott, gosedjur och snuttefiltar i minst 60 C Grundlig rengöring av ytor, leksaker och handtag Ökad utevistelse 2017-12-07 14

2017-12-07 15

Mag- tarminfektioner Virus - Calicivius (Noro- och Sapovirus) = vinterkräksjuka - Rotavirus, adenovirus m.fl. Bakterier - Campylobacter, Salmonella, Shigella, EHEC m.fl. Parasiter - Giardia, amöba (Entamöba histolytica) 2017-12-07 16

Calicivirusinfektion Plötslig symtomdebut, diarré och kräkningar. Hos barn dominerar ofta kräkningar. Kort inkubationstid, 1-2 dygn. Hög smittsamhet. 2017-12-07 17

Calicivirusinfektion, forts. Smitta kontakt, direkt eller indirekt som kontaktytor, t.ex. handtag, kranar, leksaker. Även aerosolsmitta. Viruset kan överleva upp till flera dygn på ytor. Smittsam två dygn efter symtomfrihet! (En frisk person utsöndrar virus i avtagande mängd upp till en vecka efter sjukdom). Barn varit sjuka bör vara hemma minst två symtomfria dygn! 2017-12-07 18

Återgång till förskolan vid tarmsmittor (Sml/övriga) Infektionsorsakad diarré Grundregel: Hemma minst två symtomfria dygn, d.v.s. ätit normalt, inte kräkts eller haft vattentunna diarréer under två dygn. Salmonella Inget krav på negativ odling före återgång. Kan vanligen återgå.. 2017-12-07 19

Forts. återgång vid tarmsmittor Salmonella typhi/paratyphi, shigella - krävs tre negativa odlingar Campylobacter, yersinia - inget krav på negativ odling EHEC - en negativ odling Parasiter (giardia, amöba) - inget krav på negativt prov 2017-12-07 20