1
3
4
Alla frivilliga försvarsorganisationer med civila uppdrag (14 av 18 FFO) har fått extra medel av MSB för att arbeta med krisberedskapsveckan. Kopplat till de ekonomiska medlen finns det en miniminivå som varje organisation måste nå upp till. Men det finns stort utrymme för valfria aktiviteter. Grundläggande är att KBV blir ett tillfälle för FFO:er att samverka med/stödja kommunerna, att rekrytera till sin egen organisation och att sprida totalförsvarsinformation. Projektledarna är Ylva de Val från Röda korset och Viktoria Asp från Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan. Ylva har fokus på samordning av FFO och Viktoria för att ta fram information. Projektledarna finanseras av FFO:erna gemensamt efter en idé av MSB. Projektledarna ska underlätta organisationernas arbete med KBV. I deras uppdrag ingår: Stötta & samordna FFO:er Ta fram gemensamt material Skapa koncept för hur FFO:er kan jobba med KBV kommande år Utvärdera 5
Krisberedskapsveckan är en årlig kampanj som genomfördes första gången 2017. Syftet med veckan är att öka kunskapen om hur människor påverkas av och kan förbereda sig för samhällskriser och höjd beredskap, ytterst krig. Kampanjslogan i år är samma som för 2017: Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är initiativtagare till veckan. KBV startade som ett sätt för MSB att stödja kommunernas riskkommunikation till medborgarna dvs för att öka invånarnas kunskap om risker, hot och individens eget ansvar. KBV har nu blivit en årligen återkommande kampanjvecka för att uppmärksamma krisberedskapen och civilt försvar/totalförsvar. Genom att samla kampanjen i kommunerna, och även stödja media och andra aktörer med särskild information, kan genomslaget till invånarna bli desto större. Kommunerna är de som är bäst på att lägga en lokal vinkel på kampanjen. Efter att MSB har gjort undersökningar vet vi nu att människor efterfrågar information om hot och risker och om hur vi själva kan förbereda oss på bästa sätt. Generell information är bra, men allra helst vill människor ha information om lokala risker och vart de kan vända sig om en kris drabbar närområdet. Den informationen kan kommunerna ge. Över 180 kommuner deltog 2017. 6
Exempel på kampanjmaterial från 2017. På bilden ovan är det tänkt att kommunen ska lägga ut på sin egen webbplatsadress. Kampanjmaterialet från 2017 kommer att användas även 2018, och kompletteras med några nya scenarier. 7
Hur når vi målet om att öka människors kunskap och bli bättre förberedda? För att kunna bli förberedd behöver man först ha kunskap. Informationen måste vara lätt att förstå, anpassad efter målgruppen och finnas på platser/i kanaler som målgruppen använder. Exempel: Om du vänder dig till ungdomar är det bättre att överväga informationsspridning i sociala medier än på anslagstavlan i det lokala centrumet. I många organisationer används förkortningar eller uttryck som inte förklaras, undvik detta och skriv ut hela ordet istället. Det är viktigt att undvika specialuttryck som kan vara svåra att förstå. Nästa steg till handling är reflektion. Få människor att fundera över frågor om hur man klarar sig själv utan stöd från samhället. Gör det lätt för människor att ta nästa steg, att agera. I det här fallet kan det vara att presentera checklistor för vad som kan finnas i en krislåda. Det är komplext och en utmaning att försöka få till beteendeförändringar. Det är inte helt klart hur saker samspelar. Jämför med dig själv. Du kanske exempelvis har tänkt på att börja träna mer. Du vet att det är en bra livsstilsförändring. Du har informationen. Men vad är det som gör att du (kanske) en dag tar steget också 8
faktiskt börjar träna? Är det fysiska besvär som har visat sig? Har du fått nog av tjat från partnern? Är det extrapris på gymmedlemskap eller är det något helt annat? Krisberedskapsveckan är ett sätt att kraftsamla med aktiviteter för höjd krisberedskap under en vecka men målet är att nå effekt under hela året genom att fler blir engagerade i att förbättra sin hemberedskap. 8
9
Undersökningsföretaget Demoskop genomförde, på uppdrag av MSB, en utvärdering av 2017 års kampanj. Veckan efter kampanjen genomfördes drygt 1700 intervjuer. De intervjuade var slumpmässigt utvalda. Några av resultaten från utvärderingen visas i bilden. 10
11
12
Årets kampanj skiljer sig lite från krisberedskapsveckan 2017. Hemberedskap En kraftig rekommendation från flera myndigheter är att du ska ha en beredskap för att under 72 timmar, tre dygn, kunna ta hand om dina och din familjs grundläggande behov utan stöd från samhället. Denna rekommendation kan komma att utökas till en vecka. I december 2017 kom försvarsberedningens delrapport där man föreslår att individen ska ha en beredskap för att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka utan stöd från det offentliga. Det kräver större förberedelser för att klara sig en vecka än tre dygn. Krisberedskapsveckan har därför blivit ännu viktigare än tidigare. MSB tycker en vecka är bra som inriktning men att det är viktigt att inte låsa fast vid ett speciellt antal dagar. Under en kris är det svårt att ge tidsgarantier för när samhället är redo att stötta alla. Det beror på vad som har hänt och hur många som är drabbade. Samhället måste också prioritera de som är i störst behov av stöd och har svårast att klara sig själva såsom äldre, barn och sjuka. 13
Beredskap I kampanjen är det i år tydligare fokus på hela hotskalan från den lilla samhällsstörningen till krig. Fortfarande handlar förberedelserna främst om kriser såsom elavbrott, stormar och översvämningar. Men i och med att broschyren till hushållen tar upp höjd beredskap och totalförsvar (frågeställningar kopplade till krig), blir det ett något breddat fokus i år. MSB: regeringsuppdrag MSB fick i februari 2017 ett regeringsuppdrag att ta fram ett nationellt informationsmaterial för att öka kunskapen hos allmänheten om hur man förbereder sig för kris, höjd beredskap och ytterst krig. Broschyren skickas ut till alla hushåll i anslutning till KBV. 13
14
Broschyren skickas till alla svenska hushåll, cirka 4,8 miljoner. Den landar i brevlådan tisdagen den 29 maj. Broschyren är skriven på lätt svenska och finns på nätet för nedladdning på alla minoritetsspråk och de vanligaste invandrarspråken. Senaste gången en broschyr på samma tema skickades ut till hela befolkningen var 1961. Eftersom det var så länge sedan en liknande broschyr skickades ut finns det höga förväntningar på bland annat dess innehåll från media och allmänhet. MSB startar därför ett kontaktcenter för att kunna ta emot allmänheten och myndigheters frågor via telefon, mejl, chatt och sociala medier. Kontaktcentret kommer att vara öppet från den 21 maj och vara öppet i några veckor. 15
Till sin hjälp vid framtagning av broschyr och kampanjmaterial har MSB haft en referensgrupp bestående av flera myndigheter och frivilligorganisationer. Referensgruppen består av: Försvarsmakten Frivilliga försvarsorganisationers samarbetskommitté (FOS) Länsstyrelserna försvarsdirektörsnätverk Länsstyrelserna kommunikationschefsnätverk Sveriges kommuner och landsting (SKL) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Energimyndigheten Livsmedelsverket Myndigheten för stöd till trossamfund Stockholms stad Göteborgs stad Malmö stad Lessebo, Köping, Arboga och Kungsörs kommuner 15
En del minns och kommer väl ihåg broschyren Om kriget kommer från 1961. För yngre generationer kan de här budskapen och informationen vara helt ny. 1961 handlade det om att förbereda sig för ett militärt anfall. Flera av rekommendationerna i broschyren är relevanta än idag. 16
Några av de vanligaste frågorna kring broschyrutskicket. Varför kommer broschyren nu? Anledningen till att broschyren skickas ut nu är att regeringen menar att hela samhället ska kunna agera vid höjd beredskap och ytterst krig. Informationen om hur människor kan förbereda sig ska därför bli bättre, både på nationell och lokal nivå. Ytterst är det bland annat det försämrade säkerhetspolitiska läget som är orsaken. Finns det risk att människor blir skrämda av utskicket? MSB fick redan inför Krisberedskapsveckan 2017 frågor om det inte fanns risk för att människor blir skrämda. Efter fjolårets kampanj har flera olika utvärderingar och uppföljningar gjorts och de har inte mött något som tyder på att KBV skapade överdriven rädsla eller oro. Tystnad är inget alternativ. Det skapar oro och misstänksamhet. Många människor har i dag en hyfsad bild av rådande världsläge och då är det viktigt att visa att ansvariga myndigheter tar sitt ansvar för att öka kunskapen om hur Sverige förhåller sig till detta och hur privatpersoner kan bli delaktiga i vår gemensamma säkerhet och beredskap. MSB:s uppfattning är också att människor vill ha kunskap för att kunna ta 17
ansvar och fatta egna välgrundade beslut. 17
18
19
MSB tar fram kampanjmaterial, baserat på det material som togs fram till Krisberedskapsveckan 2017. Mycket av det tidigare materialet kommer att återanvändas, medan några nya bilder kommer att tas fram som kan anspela på ett antagonistiskt/fientligt hot eller skymningsläge. Förutom annonser/banners så kommer det att finnas poddavsnitt, filmklipp om kampanjer och guider till kommuner. Webbplatsen DinSäkerhet.se kommer att samla information riktad till allmänheten. 20
21
FFO:erna är viktiga i kampanjen! FFO:ernas uppdrag inom ramen för KBV och utifrån frivilligförordningen är att samverka med/stödja kommunerna, att rekrytera till sin egen organisation och att sprida totalförsvarinformation. Varje organisation avgör själva på vilka av dessa delar som tonvikten läggs. Totalförsvarsinformationen måste stämma med den information som MSB ger. KBV-uppdraget ligger alltså inom ramen för det som särskiljer frivilliga försvarsorganisationer från andra ideella organisationer. Ni ska vara redo att stötta samhället och totalförsvaret vid kris och krig, och genom er medlemsbas bidra till en bred folkförankring av totalförsvaret. 22
Det finns några krav som kopplas till det ekonomiska stöd från MSB som de frivilliga försvarsorganisationerna får för Krisberedskapsveckan. Minimikravet för alla organisationer är följande: Lägga ut färdig text inkl FAQ, länkar m.m. på egna organisationens webbplats. FAQ är ett dokument som samlar svar på de vanligaste frågorna. Detta material levereras till FFO:erna preliminärt i slutet av april månad se mer information nästa sida Bemanna det egna kansliets telefon före-under-efter KBV och vara tillgänglig för frågor Sprida information till de egna medlemmarna via medlemstidning eller annan relevant kanal Därutöver valfria aktiviteter utifrån syftet med KBV. 23
Projektledarna för samordning av FFO:ernas gemensamma aktiviteter - Ylva de Val och Viktoria Asp - stöttar FFO:erna genom att ta fram ett gemensamt informationsmaterial som hjälper organisationerna att nå kraven kopplade till anslaget. Materialet är fritt att sprida vidare inom organisationerna. Informationen baseras på det material som MSB tar fram och kompletteras med frågor specifika för FFO:er. Ex på frågor: Vad är en FFO? Vad gör FFO:er under Krisberedskapsveckan? Vilken roll spelar FFO i krisberedskapen och i totalförsvaret? En anledning till att mycket av informationen blir densamma som MSB tar fram är att det är viktigt att den information som ges kring totalförsvaret är samstämmig. Det får inte bli några missuppfattningar kring vad totalförsvar och höjd beredskap innebär. Hoppas kunna ordna. en lista/karta som samlar FFO-aktiviteter på olika platser i landet. Blir en del av samordningen av FFO en del i återrapporteringen. Planerar ni att genomföra aktiviteter under KBV meddela projektledare Ylva de Val 24
på ylva.deval@redcross.se Hoppas kunna ordna extra ex av: FFO-broschyrer att dela ut till allmänhet och/eller till myndigheter Hushållsbroschyren (MSB:s regeringsuppdrag) 24
Under KBV 2017 deltog Försvarutbildarna, Svenska Lottakåren och Civilförsvarsförbundet. Organisationerna fortsatte med koncept som de redan tidigare utvecklat. Koncepten, eller utbildningarna, passade väl till krisberedskapsveckan syfte om att öka medborgarnas kunskap om risker, hot och individens egna ansvar genom att ha en hemberedskap. Utbildningarna/föreläsningarna riktade sig till allmänheten. Utbildningarna tog bland annat upp om hur man kan förbereda sig för oväntade saker, bland annat genom att ha en krislåda hemma, hur en kris påverkar samhället och kommunens ansvar vid kriser. 25
26
Två uppstartskonferenser kommer att anordnas inför krisberedskapsveckan. 1. MSBs uppstartskonferens (se information nedan) 2. FFO-kickoff (se information nästa blad) MSB anordnar den 22 mars kl. 9-16 en konferens i Stockholm. Sista anmälningsdag är 28 februari. Konferensen går att följa på Youtube. Länken till sändningen läggs upp innan på https://www.msb.se/sv/start1/kalender/uppstartskonferens-for- Krisberedskapsveckan-2018-/ 27
28
29
30
31
På www.frivilligutbildning.se kommer det att finnas en länk till den karta där FFO:ernas aktiviteter markeras ut kommunvis alternativt länsvis (beroende på hur mycket information som kommer in). Kom ihåg att meddela projektledare Ylva de Val, ylva.deval@redcross.se vilka aktiviteter ni kommer att genomföras så att dessa uppgifter kommer in på kartan. 32