Riskkommunikation för ökad riskmedvetenhet och beredskap inför kris och krig. Christina Andersson MSB

Transkript

1 Riskkommunikation för ökad riskmedvetenhet och beredskap inför kris och krig Christina Andersson MSB

2 Riskkommunikation: Kommunikation i ett normalläge om kända risker och hot och om hur individen och samhället kan förbereda sig för att minska konsekvenserna av dessa. Kriskommunikation: Kommunikation under en pågående händelse.

3

4 Bakgrund Regeringsuppdrag till MSB i feb Kunskapen om det egna ansvaret och hur människor kan förbereda sig för och bör agera vid kriser och ytterst krig behöver öka Ökad satsning på information både på nationell och lokal nivå Konsekvenser av klimatförändringarna med ett mer extremt väder, förändrat säkerhetspolitiskt läge Stärkt stöd till kommunerna i deras arbete med riskkommunikation till invånarna.

5 Utgångsläget Stort stöd för att få en broschyr om kris, höjd beredskap och informationspåverkan hemskickad Utbredd oro för säkerhetsläget, globalt, i Europa och i Sverige Upplevt informationsvakuum Låg kunskap om totalförsvaret Frågor om säkerhet och beredskap engagerar Lågt förtroende för myndigheters beredskap inför kris och krig

6 Aktiviteter inför utskicket Referensgrupp Förstudie Fokusgrupper Annonskampanj, filmer och pressvisning v. 21 Kontaktcentrum Särskilt stöd till kommuner

7

8

9 Kontaktcentrum vanliga frågor Varför kommer broschyren just nu? Finns det något omedelbart hot? Var finns mitt närmaste skyddsrum? Finns informationen på andra språk? Hur kan jag förbereda mig om jag har en funktionsnedsättning? Hur kan jag förvara dricksvatten?

10 Positivt mottagande av broschyren 91 procent har noterat att de fått broschyren 76 procent har tagit del av innehållet (läst allt/det mesta/delar av, bläddrat) 79 procent har sparat broschyren 66 procent tycker att broschyren är mycket bra/ganska bra 34 procent har planer på att skaffa en bättre hemberedskap 24 procent kände oro när de fick broschyren.

11

12 12

13 Mål med Krisberedskapsveckan 2017 Att fler privatpersoner reflekterar över hur de kan lösa vardagen vid en samhällskris Att fler privatpersoner skaffar sig en hemberedskap Att den lokala riskkommunikationen utvecklas

14 Krisberedskapsveckan regeringsuppdrag

15 Roller och uppdrag

16

17 Skolmaterial högstadiet Någon gång händer det Så påverkas du av en samhällskris Så förbereder du dig Så klarar du en kris

18 Aktiviteter under Krisberedskapsveckan 2018 Antal anmälda kommuner (243) Aktivitet 230 Informerar på hemsidan 221 Checklistor, länkar till poddar, filmer 42 Använder skolmaterialet 123 Samarbetar med frivilligorganisationer 125 Samverkar med grannkommuner 48 Samverkar med lokala handlare

19 Aktiviteter under KBV 2018 Föreläsningar om kommunens krisberedskapsplanering, vattenförsörjning, elförsörjning (kommunala bolag) Utställningar, uppvisning av krislåda och broschyr Samarbete med bibliotek, lokala handlare, frivilligorganisationer, trossamfund Annonsering på webb, sociala medier, lokalmedia Deltagande i lokala/regionala arrangemang med monter/utställning Tävlingar, quiz, tipspromenad, kurser/utbildningar, ex. matlagningkurs på stormkök (frivilligorg.) Filmvisning Visning av skyddsrum Riskvandring/busstur med info om kommunens sårbara platser

20 Kommuner om KBV /44 kommuner samverkade med andra (Frivilliga försvarsorganisationer, FRG, länsstyrelsen, lokala företag, politiker, bibliotek, räddningstjänst, skola, polis, FM) 36/44 anser att tidpunkten för KBV är fel (bättre med höst alt. tidigare på våren) De flesta hade kontakt med länsstyrelsen inför KBV. Bra kontakt och fungerande stöd. Vissa kommuner ansåg att LS var en dålig motor i arbetet och hade bristande kontakt. De flesta upplevde stödet från MSB som tillräckligt. Otillräckligt: Översättningarna blev fördröjda, skolmaterialet tog slut och kom för sent. Vissa saknade info till näringslivet och hur man plockar ihop en egen krislåda. FAQ till barn. För mycket fokus på broschyren. Mer konkreta tips från MSB på aktörer att samverka med, kampanjmaterial på andra språk.

21 Kampanjens penetration i olika målgrupper 2017 Andel i procent Uppmärksammat kampanjen på något sätt: Sammanfattning av frågorna 1, 4, 5 och 6 Spontant uppmärksammat kampanjen: Fråga1: Har under den senaste månaden sett eller hört information eller någon kampanj som handlar om hur man kan förbereda sig inför en samhällskris, exempelvis ett långvarigt elavbrott? Reflekterat: Fråga12, har gjort något med anledning av kampanjen Agerat: Fråga12, Har säkrat tillgång till dricksvatten i hemmet, säkrat tillgång till mat i hemmet, skaffat alternativa ljuskällor eller skaffat camping-, gasol eller spritkök Bas: Samtliga, intervjuer Uppmärksammat kampanjen på något sätt Spontant uppmärksammat kampanjen Reflekterat/ planerat/agerat Samtliga Man Kvinna år år år år Kvinna år Grundskolenivå Gymnasienivå Universitetsnivå Storstadsområden Övriga stadsområden Övriga landet Norrland Svealand exkl. Stockholm Stockholm Västra Götaland Östra Götaland Skåne Agerat

22 Kampanjens penetration i olika målgrupper 2018 Bas: Samtliga, 1500 intervjuer Andel i procent Uppmärksammat kampanjen Spontant uppmärksammat Reflekterat/ planerat/agerat Samtliga Man Kvinna år år år år Kvinna år Grundskolenivå Gymnasienivå Universitetsnivå Storstadsområden Övriga stadsområden Övriga landet Norrland Svealand exkl. Stockholm Agerat Stockholm Västra Götaland Östra Götaland Skåne Uppmärksammat kampanjen på något sätt: Sammanfattning av frågorna 1, 4, 5 och 6 Spontant uppmärksammat kampanjen: Fråga1: Har under den senaste månaden sett eller hört information eller någon kampanj som handlar om hur man kan förbereda sig inför en samhällskris, exempelvis ett långvarigt elavbrott? Reflekterat: Fråga10, har gjort något med anledning av kampanjen Agerat: Fråga10, Har säkrat tillgång till dricksvatten i hemmet, säkrat tillgång till mat i hemmet, skaffat alternativa ljuskällor eller skaffat camping-, gasol eller spritkök 22

23 Effekt av kampanjen procent har reflekterat över konsekvenser av samhällskriser, den egna hemberedskapen, risken för samhällskriser 58 procent har reflekterat över konsekvenser av samhällskriser, den egna hemberedskapen, risken för samhällskriser procent har planerat att öka sin hemberedskap 20 procent har gjort konkreta åtgärder för sin beredskap 14 procent har planerat att öka hemberedskapen 30 procent har gjort konkreta åtgärder för sin beredskap

24 Krisberedskapsveckan 2019 Vecka 19 (6-12 maj) Återanvänder kampanjmaterialet Bjuder in branschorganisationer Förtydligad och utvecklad roll för länsstyrelser Hur håller vi frågorna levande resten av året?

25 Länkar till mer information Webbplats om privatpersoner krisberedskap, kompletterar innehållet i broschyren: (ingång Kris och krig ) Information om Krisberedskapsveckan och broschyren Nyhetsbrev om Krisberedskapsveckan och broschyren: krisberedskapsveckan@msb.se