Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertöms högskola med lokaler.

Relevanta dokument
ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Redovisning samt följebrev bifogas

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

De aktiviteter och verksamheter inom högskolan, som har identifierats som de mest miljöpåverkande.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Miljöhandlingsplan 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Linnéuniversitetet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

Fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling år

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Miljöledning i staten 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Uppsala universitet

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 vid Göteborgs universitet

Ma l, ma luppfyllelse och resultat fo r fo rsta halva ret 2014

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Extern redovisning av miljöledningsarbetet vid Mälardalens högskola 2015

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Uppsala universitet

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Årlig redovisning av Försäkringskassans miljöledningsarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Försäkringskassan

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Göteborgs universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

Byråns interna miljöarbete

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Uppsala universitet

Tydliggöra BLR:s informationsresurser om hållbar utveckling i databaser, litteratur, länksamlingar etc. till studenter på alla nivåer på HB.

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

Miljöledningssystem/- arbete

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

Miljömål och handlingsplan Handlingsplan Diarienummer: Reg 1.2 1(5) Box 139 Finningevagen 54 B Strängnäs

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Miljöredovisning 2015

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Rektors uppdrag till fakultetsnämnden inom området miljö och hållbar utveckling

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Miljöredovisning 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Förslag till Lokal handlingsplan för Hållbar utveckling på Bibliotek & läranderesurser 2014

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Transkript:

södertörns högskola O s ö i> K n röti N ( N' r v K K S T T Y Dnr 135/1.5.2/2014 2014-02-05 UTBILDNINGSDEPARTEMENTET NATURVÅRDSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA I bilaga redovisas miljöledningsarbetet vid Södertörns högskola enligt förordning 2009:907. Förutsättningar Södertörns högskola hade 2013: 6 984 helårsstudenter 649 helårsarbetskrafter 53 831 kvm LOA Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertöms högskola med lokaler. Kommentarer till redovisningen Redovisning av energianvändning per årsarbetskraft är missvisande vid en jämförelse av högskolor och universitet mot andra myndigheter, eftersom de flesta energianvändare vid högskolor är studenter. Verksamhetsel har inte kunnat separeras från fastighetsel. Den har därför schablonmässigt beräknats som 60 % av total elanvändning, enligt uppgift från en undersökning utförd av Energimyndigheten och ÅF. Redovisning enligt uppdrag, Södertörns högskola 14-02-18 Sören Jansson Prorektor Tord Eriksson Miljösamordnare Bilaga; Miljöredovisning enligt mall Södertörns högskola 141 89 Huddinge Tel: +46 (0)8-608 40 00 Fax: +46 (0)8-608 40 10 E-post: registrator@sh.se Webb: www.sh.se Org nr: 202100-4896

södertörns högskola O SÖDEKTÖRX UNIVERSITY Beslutad av rektor ^ r-,- Dnr 135/1.5.2/2014 2014-02-18 Årsredovisning av miljöledningsarbetet vid Södertörns högskola 2013 till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket ÄRENDEMENING Enligt förordning 2009:907 ska statliga myndigheter årligen redovisa sitt miljöledningsarbete enligt mall i bilaga till förordningen. Redovisningen ska undertecknas av myndighetschef. Beslut Rektor beslutar att avge redovisning enligt bilaga. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Moira von Wright efter föredragning av Planeringsstrateg Catarina Ludwig. I handläggningen har även miljösamordnare Tord Eriksson deltagit. Södertöms högskola 141 89 Huddinge Tel: +46 (0)8-608 40 00 Fax: +46 (0)8-608 40 10 E-post: registrator@sh.se Webb: www.sh.se Org nr: 202100-4896

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Södertörns högskola Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad. Miljöpolicy POLICY FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING Södertörns högskola utbildar och forskar inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Som en modern och nyskapande högskola ska Södertörns högskola bedriva ett aktivt och ansvarsfullt arbete, såväl lokalt, regionalt som globalt, för att tillförsäkra att nuvarande och kommande generationer garanteras en hälsosam och god miljö. Högskolan ska främja ett långsiktigt och kontinuerligt miljöarbete, som bygger på ständiga förbättringar. Till grund för det miljöarbete som bedrivs vid Södertörns högskola ligger gällande miljölagstiftning samt övriga miljökrav som berör högskolan. Södertörns högskola ska genom integration av hållbarhet i organisationen systematiskt förebygga och minska sin miljöbelastning samt öka sin positiva miljöpåverkan. Därtill ska miljöhänsyn vägas in vid samtliga beslut som rör verksamheten, såväl utbildning, forskning som administration. Högskolan ska även genomföra regelbundna interna miljörevisioner för att säkerställa att uppsatta mål nås. En aktiv medverkan från medarbetare och studenter är en förutsättning för att Södertörns högskolas miljöarbete ska nå framgång. Vidare ska högskolan förmedla en medvetenhet om miljö- och hållbarhetsfrågor till medarbetare och studenter, samt skapa förutsättningar för att förse studenter med relevant kompetens avseende dessa frågor i förhållande till respektive utbildning, för att därmed främja nya idéer och faktiska handlingar rörande hållbar utveckling. Likaså ska forskning samt samverkan med det omgivande samhället integrera perspektivet hållbar utveckling. Den centrala förvaltningen ska vara miljömedveten och arbeta resurseffektivt. Södertörns högskola ska vid upphandling och inköp beakta miljöhänsyn samt prioritera åtgärder i den ordning där de har störst effekt i förhållande till kostnaden. Därutöver ska högskolan ständigt arbeta för att minska sin material och energianvändning samt minska sitt utsläpp av föroreningar till mark, luft och vatten.

Både medarbetare och studenter vid Södertörns högskola har ett personligt ansvar för att verka i enlighet med högskolans policy för miljö och hållbar utveckling. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades 2011. Aktiviteter med betydande direkt och indirekt miljöpåverkan Enligt miljöutredning 2011: - utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället, - studentmedverkan, - kompetensutveckling och information till personalen, - resor, - energiförbrukning, - materialanvändning, - avfallshantering. Interna miljömål Enligt Södertörns högskolas mål- och handlingsplan, beslutad i juni 2013: - Integreringen av hållbar utveckling i mål, inn ehåll och examinationer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Södertörns högskola ska öka. - Södertörns högskola ska öka mängden forskning samt stärka samverkan med det omgivande samhället inom hållbar utveckling. - Södertörns högskola ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling tillsammans med studenterna vid högskolan. - Samtliga chefer eller motsvarande vid högskolan ska under 2014 ha genomgått en utbildning i miljöledning. - 10 procent av det totala antalet anställda vid Södertörns högskola ska årligen delta i kompete nsutveckling rörande hållbar utveckling. - Södertörns högskola ska minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor med 5% räknat per årsarbetskraft t.o.m. 2015 jämfört med utsläppen för 2012. - Södertörns högskola ska i samverkan med fastighetsägaren Stiftelsen Clara minska energianvändningen med 20% per kvad ratmeter t.o.m. 2015 jämfört med 2011. - Södertörns högskola ska öka andelen inköp och upphandlingar, mätt i eko nomiskt värde, där det ställs sociala, etiska samt miljömässiga krav. - Södertörns högskolas pappersanvändning, både kontorspapper och trycksaker, ska minska med 20% räknat i v ikt t.o.m. 2015 jämfört med 2011. - Södertörns högskola ska öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 5% t.o.m. 2015 jämfört med 2011.

Handlingsplan och åtgärder Ett antal olika uppdrag har specificerats och lagts ut till olika instanser i organisationen. Utrymmet i detta svarsformulär tillåter inte att alla åtgärder skrivs in. Därför bara några exempel nedan : Till mål för integrering av hållbar utv eckling Uppdrag till fakultetsnämden: - Att i sam verkan med miljösam ordnaren och Högskolebiblioteket inventera nuläget avseende integrering av hållbar utveckling i utbildning och f orskning vid högskolan. Till prefekter - Att stödja program- och kursansvariga för att integreringen av hållbar utveckling inom utbildningarna ska öka, vilket t.ex. kan ske genom att arrangera kollegiala möten kring hållbarhetsfrågor, där inspirationen hämtas från olika framgångsexempel, samt att värna om att hållbarhetsfrågor inkluderas vid kursutveckling och kursplanearbete. Till mål för studentmedverkan Uppdrag till institutionerna: - Att synliggöra Södertörns högskolas arbete med hållbar utvecklin g för högskolans studenter. - Att utveckla samarbetet högskolans studentkår och dess föreningar kring hållbar utveckling. Till mål för kompetensutveckling Uppdrag till Personalavdelningen: - Att i sam verkan med miljösam ordnaren planera, organisera och genomfö ra lämpliga utbildningar inom miljöledning för olika personalkat egorier i enlighet med de kompetensbehov som identifieras för olika befattningar. - Att inkludera frågor som rör högskolans arbete med hållbar utveckling i medarbetarundersökningen för personal. Till mål för reso r Uppdrag till Personalavdelningen: - Att i samb and med t.ex. friskvårdssatsningar uppmuntra anställda till att cykla eller gå till arbetet. Till Avdelningen för IT: - Att i sam verkan med Högskolebiblioteket sprida kunskap om användning av elektroniska möten och videokonferenser bland de anställda på högskolan. Till mål för Energiförbrukning Uppdrag till Fastighetsavdelningen: - Att vid alla större om- och tillbyggnationer ställa miljökrav som motsvarar "Miljöbyggnad", med lägsta nivå silver. - Att i sam råd med Avdelningen för IT och tekn ik samt fastighetsförvaltningen inleda försök för att koppla lokalbokningen till inneklimatsystemet, d är aulan förslagsvis utgör ett av försöksobjekten.

Uppdrag till IT-avdelningen: - Att i samv erkan med m iljösamordnaren utveckla styrdokument för "Grön IT" och kommunicera detta tydligt inom hela högskolan. Till mål för Materialanvändning Uppdrag till Ekonomiavdelningen: - Att verka för att miljömärkta produkter synliggörs i beställningssystem. Uppdrag till Fastighetsavdelningen: - Att ställa miljökrav på restauratörer vid inbjudan till uthyrning av restauranglokaler, som t.ex. miljömärkta produkter, transporter, avfallshantering, matsvinn och miljöcertifiering. - Att tillse att allt kontorspapper som köps in till högskolan motsvarar miljökrav för en oberoende miljömärkning t.ex. Svanen och EU ECO-Label. Till kommunikationsavdelningen: - Att säkerställa att Södertörns högskolas profilprodukter köps in med hänsyn taget till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. Till mål för avfall: Uppdrag till Fastighetsavdelningen: - Att under 2013 utveckla en avfallsplan för högskolan som därefter årligen uppdateras. - Att avfallsansvariga på högskolan tillsammans med fastighetsägaren, institutioner samt lokalvården dels verkar för att allt avfall ska källsorteras i enlighet med avfallsplanen, dels informerar brukarna om vad som sker med avfallet. - Att tillsammans med fastighetsägaren verka för en effektivare avfallshantering samt färre avfallstransporter, genom att förbättrade avfallsutrymmen och genom komprimering av lämpliga avfallsfraktioner. Måluppfyllelse Målen enligt ovan gäller sedan 1 ju li 2013 och det är ännu för tidigt att göra en heltäckande uppföljning. Några av målen har dock uppfy llts, t.ex. att "under 2013 utveckla och implementera en "mötes- och resepolicy", och att öka tillgängligheten till källsortering med 10 nya källsorteringsmöbler per år under 2013 och 2014. "Att inkludera frågor i medarbet arundersökningen för personal, som rör högskolans arbete med hållbar utv eckling" är också klart. "Att senast 2014-06-30 genomföra en resvaneundersökning" ser ut att genomföras inom kort. Den totala energiförbrukningen har under 2013 minskat med 9 %, ett stort steg mot målet att minska med 20 % från 2011 t.o.m. 2015. De miljömål som gällde för den tidigare perioden t.o.m. 2012 uppfylldes för energi- och upphandlingsområdena. För övriga områden (resor, återvinning m.m.) var det svårt att bedöma effekten pga av tidigare osäkra leverantörsuppgifter eller osäkra uppgifter om utgångsläget.

Kunskap och utbildning Informationen på högskolans hemsida har uppdaterats och omstrukturerats under året. Miljöarbetet har också vid flera tillfallen kommunicerats via högskolans "interna nyheter" på nätet. Information om miljöarbetet ges till alla nyanställda två gånger per år. Miljösamordnaren informerar om miljöarbetet vid olika arbetsplatsmöten, några gånger per år. Intern miljörevision har under året genomförts vid fyra olika avdelningar/institutioner. IT för minskad energianvändning Teknik för fjärrkontrollerad underhåll och avstängning av datorer används sedan ett par år och vidareutvecklas nu. Ett nytt system för kopiatorer med "follow me print"-teknik ("PaperCut") har införts som minskar pappers- toner- och energiförbrukning. Närvaro- och tidsstyrning av belysning och ventilation har förbättrats. IT för minskat antal tjänsteresor Högskolans videokonferenssystem har använts mer än tidigare år. Adobe Connect Pro för webbmöten och distansundervisning har fatt ökad användning.

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 649 Antal kvadratmeter lokalyta: 59 000 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO2 Totalt 1 Kg C02/årsarbetskraft 2013 2012; 2011! 2013 j 2012 į 2011: Flygresor under 50 mil 34 926 30 894 5 600; 54! 46; I 8 i i Bil resor 15 341 11 438 ' 11 758 į 24 I i 17! 17!! Tågresor i 1,70 1,20 : 1,50 1 0,003 i 0,0021 0,002 ļ i Bu ssresor i 0 I! Maskine r och övriga ļ į i fordon 0 i 0 i t 1 i i 0,00 ; [ i j I i 0 0 i oj i S ammanlagt ovan [ 50 269 42 333 ; 17 360! 77; 63 ; 26 ; i i i ; Flygresor över 50 mil 356 536 358 844! 236 000 j 549 537 i 348 I Beskrivning av insamlat resultat Uppgifterna har blivit m era exakta, stabila och jämförbara över tid efter byte av resebyrå. Överensstämmelsen vid jämförelse med sif fror ur vårt ekonomisystem är också bättre. Större delen av flygresorna under 50 mil har gått över Östersjön. Endast ett fåtal har gått till platser på fastlandet, som t.ex. Göteborg eller Sundsvall. Andelen tågresor har ökat betydligt, men det framgår inte tydligt av ovanstående redovisning. C02-utsläpp från bussresor har in te kunnat beräknas p å ett meningsfullt sätt ur leverantörsuppgifter eller ekonomisystem, men är sannolikt betydligt lägre än utsläppen från bilresor. Den till synes stora ökningen av utsläpp från bilresor är till större delen skenbar, beror på ändrad beräkningsmodell fr.o.m. i år. Nu an vänds Naturvårdsverkets schabloner konsekvent. Tidigare användes ett eget system. Med det gamla systemet skulle årets utsläpp bli 12 29 3 kg C02, dvs. en ökning från 2012 med 7,5 %. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt)

Utsläpp från resor me d egen bil, taxi o ch hyrbil har uppskattats utgående från kostnader registrerade i vårt EA- system i komb ination med uppgifter ur N aturvårds verkets schab lon 1 i stor. Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller

2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt 2013 I 2012 2011 Verksamhetsel 2 943 000 3 164 000 ; 3 340 000 Fastighetsel 1 962 000 i 2 109 000 : 2 231 000 Värme 6164 000 ļ 6 635 000 : 6 730 000 Kyla 991 000 j 1 297 000 I 1 454 000 Totalt 12 060 000 13 205 000 ; 13 755 000 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2013 1 2012 2011 2013 2012 2011 Verksamhetsel 4 535 4 737 ; 4 926 50 ; 54 ; 56 Fastighetsel 3 023 3 157 3 291 33 36 ; 37 Värme 9 498 9 933 9 926 104 112 113 Kyla 1 527 1 942 i 2 145 17 22 24 Totalt 18 582, 19 768 20 288 204 224 230 Energianvändning utanför lokaler 2013! El 0 kwh totalt 2012 2011 Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Fornybar energi 2013 2012 2011 Verksamhetsel 53 % 53% 53 % Fastighetsel 53% 53 % 53% : V ärme 75 % 75 % 75% Kyla 75 % 75 % 75 % Utanför lokaler % % % Totalt 66 % 66% 66% Beskrivning av insamlat resultat Förbrukningen av såväl värme, kyla s om el har minskat väs entligt, främst pga att fastighetsförvaltningen under året har fortsatt att bedriva ett aktivt energispararbete. En minskning av högskolans personal gör att förbrukningen per an ställd inte har minskat lika mycket so m den totala för brukningen.

Den totalarea som använts i beräkningarna gäller liksom tidigare år uppvärmd area ("A-temp"), beräknad ur LOA. Det har inte varit möj ligt att mäta andelen verksamhetsel separat. Den har liksom tidigare år schablonmässigt beräknats som 60 % av den totala elförbrukningen. I verkligheten kan förhållandet mellan verksamhets- och fastighetsel ha förändrats eftersom de största besparingarna sannolikt har gjorts på verksamhetsel. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter

3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st 2013 ; 2012 2011 Anskaffningar med miljökrav i 9 682 < 6 500 i 8 000 Anskaffningar totalt 12 261 11 700! 16 000 Andel anskaffningar med miljökrav 79 % ; 56 % 50 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr 2013 ; 2012 2011 Anskaffningar med miljökrav 63 500 000 60 400 000, 63 500 000 Anskaffningar totalt 96 000 000 95 600 000 120 000 000 Andel anskaffningar med miljökrav 66 % : 63 % 53 % Beskrivning av insamlat resultat Antalet anskaffningar har ökat och antal med milj ökrav har ökat mycket. Värdet av total anskaffning har ökat marginellt medan värdet med miljökrav ökat mera. Mängden direktupphandlingar har minskat men för dessa upphandlingar har vi ingen möjlighet att redovisa om miljökrav har ställts. Jämfört med 2012 har värdet på resor minskat och andelen resor med miljökra v har ökat. Vid samtliga upphandlingar över direktupphandlingsgränsen ställs miljökrav. Vi likställer således ett inköp från en avtalsleverantör med anskaffningar där vi har ställt miljökrav. Redovisade siffror är därför ett minimum (de leverantörer som vi är säkra på att vi har upphandlat med miljökrav) och kan möjli gtvis vara högre. Vi har gjort denna bearbetning manuellt. Under 2013 har vi infört e-handel, vid nästa redovisning bör framtagningen av materialet ske mer a utomatiserat. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Vi har tagit fram ett underlag från Ekonomisystemet med uppgifter om sa mtliga anskaffningar av varor och tjänster för år 2013. Samtliga leverantörer har granskats och inköp från de uppha ndlade leverantörerna redovisas med miljökrav.

4. Frivilliga frågor Frågor om policy Har myndigheten ett internt styrande dokument för IT och miljö? Nej Frågor om IT-anskaffning Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställs av det totala antalet ITanskaffningar per år. 2013 ; 2012! 2011 Andel (%). % % i % Värde (Skr), Skr Skr Skr Hur är dessa uppgifter framtagna? Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är dessa uppgifter framtagna? Frågor om energianvändning Ärlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2013 2012 2011 2013 2012 2011 : P C-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är dessa uppgifter framtagna?

Frågor om resfria möten Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft! Antal Antal/årsarbetskraft 2013 2012 2011 2013 2012' 2011 Resfria möten ' ļ Hur är dessa uppgifter framtagna? Frågor om förklaring till resultatet Beskriv insamlat resultat