Kulturnämndens årsrapport

Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2017-02-02 KN 2016/1010 Handläggare: Monica Lagergren Kulturnämndens årsrapport Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut balansera 2016 års resultat 1 988 tkr i ny räkning, att godkänna förvaltningsrapporten för kulturnämndens årsbokslut 2016, att godkänna kulturnämndens resultatrapport för november 2016 enligt förvaltningens månadsrapport. Förvaltningens motivering Förvaltningen har upprättat årsbokslut för 2016 i enlighet med landstingsgemensamma anvisningar och ingivit förvaltningsberättelse till landstingsstyrelsens förvaltning den 30 januari. I föreliggande utlåtande ges en kort sammanfattning av bokslutet. En mer utförlig beskrivning återfinns i förvaltningsrapporten. Sammanfattning av årsrapporten I årsbokslutet för 2015 redovisar kulturnämnden ett överskott på 2 mnkr, vilket är 2 mnkr högre än det budgeterade nollresultatet. Omsättningen uppgick 2016 till 499,2 mnkr, jämfört med 499,7 mnkr 2015. Landstingsbidraget 2016 uppgick till 443,8 mnkr. Bilagor: Årsrapport KuN 2016 Månadsrapport november 2016

2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2017-02-02 KUN 2016/1010 Tabell 1: Resultat per den 31 december 2015 (belopp i mnkr) Verksamhet Budget brutto- Resultat Kostnad* Belopp i mnkr 2015 2015-12-31 Stöd till Regional kulturverksamhet 293,7 2,1 Stöd till föreningsliv 49,7 0 Stöd till folkbildning 92,9-0,9 Konstverksamhet 7,8 0 Kultur i Vården 15,7 0 Förvaltningskontor o gem kostnader 33,2 0,3 Disponibelt utrymme 0,5 0,5 Summa 493,5 2,0 *) Bruttobudgeten balanseras av budgeterade intäkter om 493,5 mnkr varav landstingsbidrag 443,8 mnkr, statsbidrag 10,2 mnkr, bidrag för renovering av Konserthuset 33,4 mnkr och övriga intäkter 6,1 mnkr. Stöd till Regional kulturverksamhet redovisar ett resultat om 2,1 mnkr för året, vilket huvudsakligen beror på överskott inom verksamhetsområdena Fördjupat samarbete kulturella och kreativa näringar samt Utveckling nya stödformer. Stöd till folkbildning redovisar ett underskott om 0,9 mnkr för helåret, vilket beror på att kostnaden för den interkommunala ersättningen för elever skrivna i Stockholms län som studerar i andra län blev högre än budgeterat. Konstverksamheten redovisar ett nollresultat för året. Kultur i vården redovisar ett nollresultat för året. Förvaltningskontoret och gemensamma kostnader redovisar ett överskott om 0,3 mnkr vilket huvudsakligen beror på vakanser. I 2016 års budget avsatte kulturnämnden 0,5 mnkr i Disponibla medel. Per den 31 december hade inga medel tagits i anspråk.

3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2017-02-02 KUN 2016/1010 Resultatdisposition Kulturnämndens resultat för 2016 om 1 988 tkr balanseras i ny räkning i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut om överföring från koncernfinansiering Tabell 2: Resultatdisposition för kulturnämnden 2016 Belopp (tkr) Årets resultat 1 988 Lokalt eget kapital Landstingskapital 77 Summa eget kapital 2 065 Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2017-2021 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Eva Bergquist förvaltningschef Harald Lindkvist enhetschef

ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Kulturförvaltningen ÅRSRAPPORT 2016 1

2 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1 Sammanfattning... 6 1.2 Förväntad utveckling 2017... 7 2. Styrning... 7 2.1 Styrning av verksamheten... 7 2.2 Uppdrag... 8 2.2.1 Uppdrag i budget... 8 2.2.2 Uppdrag under löpande år... 10 2.3 Efterlevnad av styrande dokument... 10 2.3.1 Styrningsrapport... 10 2.3.2 Specifika ägardirektiv... 11 2.3.3 Landstingets finanspolicy... 11 2.4 Intern styrning och kontroll... 11 3. Mål... 11 3.1 Ekonomi i balans... 11 3.2 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården... 11 3.3 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem... 12 3.4 Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet... 12 3.5 Hållbar tillväxt och utveckling... 14 3.6 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare... 14 3.7 Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål... 14 4. Verksamhet... 15 4.1 Genomförd verksamhet... 15 4.2 Verksamhetsförändringar... 15 4.3 Utveckling helårsarbeten samt verksamhetsförändringars effekt. 15 4.4 Stöd till regional kulturverksamhet... 16 4.4.1 Verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet... 16 4.4.2 Stockholms konserthus... 16 4.4.3 Kulturstöd till tillfällig eller kontinuerlig verksamhet... 17 4.4.4 Stöd till scenkonst för barn, unga och familjer... 17 4.4.5 Stöd till hälsopedagogisk kulturverksamhet... 17 4.4.6 Stöd till barn och ungas aktiva deltagande i kulturlivet... 18 4.4.7 Kultur i skärgården... 18 2

3 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 4.4.8 Stöd till kulturorganisationer att söka EU-medel... 18 4.4.9 Fördjupat samarbete kulturella och kreativa näringar... 19 4.4.10 Ökad regional samverkan... 19 4.4.11 Utveckling nya stödformer... 20 4.4.12 Film Stockholm... 20 4.4.13 Talangutvecklingsprogram: Pure Fiction och STHLM Debut... 23 4.5 Stöd till föreningslivets regionala distriktsorganisationer... 24 4.5.1 Ungdomsförbund... 24 4.5.2 Idrotts- och friluftsförbund... 24 4.5.3 Pensionärsorganisationer... 24 4.6 Stöd till folkbildning... 24 4.6.1 Stöd till folkhögskoleutbildning... 24 4.6.2 Studieförbunden... 25 4.7 Konstverksamheten... 25 4.7.1 Konstprojekt, gestaltningsuppdrag och inköp av ny konst... 26 4.7.2 Förvaltning av befintlig konst... 27 4.7.3 Uppdraget konst till eftersatta vårdmiljöer... 28 4.7.4 Konstdatabaser... 28 4.7.5 Kunskapsutveckling och kommunikation... 29 4.7.6 Kompetenscentrum för kultur och hälsa... 29 4.8 Kultur i vården... 30 4.8.1 Programkatalogen... 30 4.8.2 STIM... 31 4.8.3 Projektstöd Kultur i Vården... 31 4.8.4 Film i vården... 31 4.9 Förvaltningskontor och gemensamma kostnader... 32 4.9.1 Disponibla medel... 32 5. Ekonomi...33 5.1 Årets resultat...33 5.1.1 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag...33 5.1.2 Intäktsutveckling... 34 5.1.3 Kostnadsutveckling... 35 5.1.4 Bemanningskostnader... 36 5.1.5 Avvikelser årets resultat mot årsbudget... 37 5.1.6 Förändring årets resultat mot föregående år... 37 5.1.7 Externa intäkter och kostnader... 38 3

4 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 5.1.8 Övriga kostnader... 38 5.1.9 Avskrivningar och finansnetto... 38 5.2 Resultatdisposition... 38 5.3 Investeringar... 38 5.4 Balansräkning... 39 5.5 Kassaflödesanalys... 39 6. Verksamhetsstöd... 39 6.1 Arbetsgivare för framtiden... 39 6.1.1 Verksamhetsförändringar och verksamhetsutveckling... 40 6.1.2 Kompetensförsörjning... 40 6.1.3 Chef- och ledarskap... 41 6.1.4 Hälsofrämjande arbetsmiljö... 41 6.1.5 Jämställdhet och mångfald... 42 6.1.6 Sjukfrånvaro... 43 6.2 Miljö... 44 6.2.1 Miljöutmaning 2016... 44 6.2.2 Klimatneutrala tjänsteresor... 44 6.2.3 Ekologiska livsmedel... 44 6.2.4 Ledningssystem... 44 6.2.5 Övrig redovisning... 44 6.3 Socialt ansvarstagande... 45 6.3.1 Likvärdig behandling av alla invånare... 45 6.3.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning... 46 6.3.3 Informationssäkerhet... 46 6.3.4 Säkerhet... 46 6.3.5 IT och digitalisering... 46 6.4 Folkhälsoarbetet... 47 6.5 Upphandling och inköp... 47 7. Ledningens åtgärder... 48 8. Pågående rättsprocesser (tvister)... 48 9. Övrigt... 48 10. Nämndbehandling... 48 11. Bilagor... 48 4

5 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 5

6 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Bokslutet för 2016 redovisar ett positivt resultat om 2 mnkr, vilket är i nivå med föregående års resultat. Huvudsakliga anledningar är återbetalda stöd, varav administrativa besparingar samt ej förbrukat utvecklingsanslag som bland annat är en följd av de verksamhetsförändringar som beslutades under 2016. Omsättningen uppgick 2016 till 499,2 mnkr, jämfört med 499,7 mnkr 2015. Landstingsbidraget för 2016 uppgick till 443,8 mnkr. Resultatutveckling 16 14 12 10 8 6 4 2 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Nuvarande prognos Fg mån prognos Kostnadsutveckling 20% 15% 10% 15,9% 15,8% 5% 0% -5% -10% -15% -0,2% 1512 1601 1602 1603 0,7% -3,8% -0,5%-0,6% 1604 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611-1,4% -2,2% -1,6% -0,8% 1612 PR BU 1611 2016-10,3% -10,4% -4,6% -7,9% Kostnadsutveckling per månad Prognos Budget 6

7 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 1.2 Förväntad utveckling 2017 Det förändringsarbete som följer av de inriktningsbeslut som kulturnämnden formulerat under mandatperioden implementeras vidare under 2017. Det nya kulturpolitiska målet om Fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet anger än tydligare på vilket sätt kulturen kan bidra till identifierade samhällsutmaningar. Landstingets Framtidsplan för hälso- och sjukvården fortsätter att ha påverkan även för den konstnärliga gestaltningen av både nya och äldre vårdmiljöer. Stockholms läns landsting är under denna period norra Europas största konstaktör. Ett allt närmare samarbete med länets kommuner präglar förvaltningens arbete. 2. Styrning 2.1 Styrning av verksamheten Mål och vision Kulturnämndens huvudmål har varit att verka för ett fritt och tillgängligt kulturliv med hög kvalitet. Även målen om förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt om hållbar tillväxt har bäring på nämndens verksamhet. De övergripande målen om en ekonomi i balans och att Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare gäller också för kulturnämnden. Styrning och ledning av verksamheten Kulturnämnden fastställer årsanslag för respektive form av externt stöd till länets kulturaktörer, föreningsliv, studieförbund och folkhögskolor, liksom till den egna förvaltningen som även innefattar ett regionalt resurscentrum för film och rörlig bild, Film Stockholm. Övriga länskulturfunktioner är Dans i Stockholms stad och län, Länshemslöjds-konsulenterna/Slöjd Stockholm, Länsmusiken, Regionbibliotek Stockholm och Stockholms läns museum. Av kulturnämndens beslutsordning framgår vilka stöd som ska föreläggas kulturnämnden för beslut samt vilka beslut som fattas av förvaltningschefen eller enhetschef på delegation från nämnden. Sådana beslut anmäls fortlöpande i kulturnämnden. Nämnden fastställer vilka regionala distriktsorganisationer och studieförbund som uppfyller stödkraven. Därefter fördelas stödet av förvaltningen enligt ett regelverk baserat på kvantifierbara värden. 7

8 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Kulturförvaltningen har också i uppdrag att producera och projektleda konstnärliga gestaltningar vid sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet. Därtill är förvaltningens uppdrag att förvalta och tillgängliggöra landstingets konstbestånd med över 60 000 verk. Kulturverksamhet som erhåller stöd ska ha en hög kvalitet. Dessutom baseras alla beslut om stöd till kultur- och föreningsliv på de fyra målområdena: demokrati, jämställdhet mellan könen, jämlikhet samt tillgänglighet för funktionshindrade. Nämnden har även gett förvaltningen i uppdrag att samordna insatser mellan Tillväxt och Regionplaneförvaltningen och Länsstyrelsen i enlighet med programmet Kreativa Stockholm. Målet är att Stockholms län ska vara en ledande, attraktiv region att leva och arbeta i. Ett tydligt kulturperspektiv ska integreras i den nya regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS. Några processer som nämnden prioriterat under 2016 och som påverkat på förvaltningens arbete är: implementeringen av bidragsöversynen etableringen av ett kompetenscentrum för kultur och hälsa gestaltningsarbetet vid länets både nya och redan befintliga vårdmiljöer det fortsatta arbetet med att integrera ett tydligt kulturperspektiv i den nya RUFS:en den rörliga bildens ökande betydelse. I samband med att kulturnämnden fastställer månadsbokslut får nämnden även rapporter från förvaltningen om andra väsentliga händelser i verksamheten som nämnden bör känna till. 2.2 Uppdrag 2.2.1 Uppdrag i budget I samband med budget 2016, LS 2015-0039, men också som en följd av tidigare uppdrag givna under mandatperioden, har flera inriktningsuppdrag formulerats för kulturnämndens verksamhet. Dessa mer specifika uppdrag redovisas nedan. Kulturnämnden tog under 2013 initiativ till en omfattande bidragsöversyn som spände från mål och vision, stöd till folkbildning och föreningsliv samt kulturstöd. 8

9 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 En omfattande intern process har resulterat i att fullmäktige i juni 2016 fastställt ett nytt kulturpolitiskt mål för landstingets kulturpolitik. De nya målformuleringarna anger inriktningen för nämndens arbete och betonar kulturens sociala dimension, delaktighetens betydelse och den konstnärliga friheten Fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet. Visionen är Kultur som skapar gemensamma rum, bidrar till delaktighet och öppnar nya världar i en växande kreativ och hållbar region. Som en del av översynen gjordes under våren 2016 ett kunskapsunderlag över folkbildningen som presenterades för kulturnämnden. Nämnden beslutade som en följd av rapporten att inrätta en form av årlig dialog med folkbildningens aktörer. Översynen av kulturstöden som delredovisades i årsrapporten för 2015 - KuN 2016/26 - har resulterat i en förändrad och tydligare stödstruktur. Tre former av kulturstöd kommer att vara sökbara för verksamhetsåret 2017: verksamhetsstöd, projektstöd samt det sedan tidigare etablerade scenkonststödet. Ytterligare ett resultat av översynen är att en till sin sammansättning bred referensgrupp om tio personer bistår nämnden och förvaltningen i arbetet med bedömningar. Förvaltningen har i uppdrag att utreda föreningsstödet, delvis med syfte att få till stånd ett stöd som är bättre anpassat efter de förutsättningar som råder idag. Arbetet fortsätter och kommer slutföras under 2017. Nämnden har gett förvaltningen ett löpande uppdrag att utreda förutsättningarna och konsekvenserna av ett eventuellt införande av den så kallade samverkansmodellen i Stockholms län. Samverkansmodellen är en ny modell för fördelningen av statliga kulturmedel, som omfattar alla regioner/landsting förutom Stockholms län. Förvaltningen arbetar med fördjupade samverkansprojekt mellan landstinget och länets kommuner. I budget för 2016 gavs förvaltningen i uppdrag att göra en genomgående analys av länets filmliv samt en översyn av Film Stockholms organisatoriska hemvist. Dessa utredningar presenterades för nämnden i februari 2016. Ett av utredningens förslag var att kort- och dokumentärfilmen i länet behöver stärkas, vilket nämnden bejakade i slutlig budget för 2017. Tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kulturförvaltningen även i uppdrag att skapa ett kompetenscentrum för kultur och hälsa. Centrat leds av en projektledare samt en styrgrupp med representanter från de båda förvaltningarna. Förutsättningarna för centrat har närmare utmejslats i en projektplan. 9

10 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Vidare har förvaltningen i uppdrag att ta fram en kulturstrategi som ska beaktas i utformningen av den uppdaterade Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050. Arbetet med strategin pågår och initiativ till en dialog med länets kulturaktörer har inletts. Vid kulturnämndens sammanträde i december antogs ett inriktningsbeslut gällande den regionala kulturstrategin KuN 2016. Ytterligare ett uppdrag har varit att utreda hur ett närmare samarbete mellan länskulturfunktionerna kan organiseras och hur förvaltningens stödgivande roll kan stärkas. Kulturnämndens aprilsammanträde behandlade en översyn av länskulturfunktionernas organisering och samverkan. Förvaltningen har även i uppdrag att utreda hur ett länsövergripande samarbete mellan olika kulturinstitutioners biljettförsäljning skulle kunna organiseras. Utredningen kommer att genomföras under 2017. Av landstingsfullmäktiges budget framgår att förvaltningens upparbetade kompetens ska vara en huvudresurs i arbetet med den konstnärliga gestaltningen av nya stationer, i exempelvis tunnelbanan och tvärbanan. Kontakter har tagits med trafikförvaltningen angående ökad samordning och dessa kommer att fortsätta under 2017. Syftet är att landstingets arbete med konst i offentlig miljö ska får en tydligare profil och ett större genomslag i länet. Ett för 2016 nytt uppdrag har varit att köpa in ny samtidskonst till eftersatta vårdmiljöer. I samråd med Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) har särskilt behövande miljöer inom psykiatrisk vård valts ut, dit hör exempelvis Barn och ungdomspsykiatri (BUP) och Norra Stockholms psykiatri. Totalt har 284 verk köpts in till eftersatta vårdmiljöer. Slutligen tog kulturnämnden i oktober 2015, mot bakgrund av det ökade flyktingmottagandet, initiativ till en riktad satsning; Kultur för asylsökande. Uppdraget återrapporterades till nämnden i april 2016. 2.2.2 Uppdrag under löpande år Inga ytterligare uppdrag har givits under 2016. 2.3 Efterlevnad av styrande dokument 2.3.1 Styrningsrapport Styrningsrapport biläggs årsrapporten. 10

11 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 2.3.2 Specifika ägardirektiv Kulturnämnden följer de styrande dokument som är specifikt antagna för verksamheten liksom de landstingsövergripande styrande dokumenten. 2.3.3 Landstingets finanspolicy Kulturnämnden följer SLL:s finanspolicy i alla tillämpliga delar. 2.4 Intern styrning och kontroll Kulturnämnden följer policy för internkontroll för Stockholms läns landsting, LS 1303-0431, vilket också innebär att nödvändiga åtgärder vidtas för att uppnå tillräcklig internkontroll inom förvaltningen. Kulturnämnden fattade beslut om internkontrollplan för 2016 den 24 februari. Planen innehåller 13 kontrollmoment inom sju olika huvudprocesser/verksamheter. De 13 kontrollmomenten har per den sista december bedömts enligt trafikljusmodellen där åtta bedöms vara gröna och fem gula. Uppföljningen av internkontrollplanen biläggs årsrapporten. 3. Mål Kulturnämndens huvudmål är att verka för ett fritt och tillgängligt kulturliv med hög kvalitet. Samtidigt har målen om förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården, målet om attraktiv kollektivtrafik och målet om hållbar tillväxt och utveckling också koppling till nämndens verksamhet. 3.1 Ekonomi i balans Mål och indikator EKONOMI I BALANS Finansiell stabilitet Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet 1) Utfall 2016 Mål 2016 Utfall 2015 2,0 0,0 1,7 1) För förvaltningar/bolag avses att det av fullmäktige beslutade resultatkravet uppnås. I årsbokslutet för 2016 redovisar kulturnämnden ett överskott på 2,0 mnkr, vilket är 2,0 mnkr högre än det budgeterade nollresultatet. 3.2 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Den offentliga gestaltningen vid länets sjukhus och vårdmiljöer, det kulturutbud som kulturnämnden tillhandahåller för patienter vid länets sjukhus och äldreboenden samt kompetenscentrum för kultur och hälsa tangerar 11

12 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 hälso- och sjukvårdsnämnden verksamhet och bidrar till en förbättrad kvalitet. 3.3 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Konstnärlig gestaltning ska prägla de miljöer inom vilket landstinget verkar, inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Uppdraget att arbeta med konstnärlig gestaltning av vårdmiljöer vilar på kulturförvaltningen, medan trafikförvaltningen hanterar konsten i kollektivtrafiken. Ansvaret för konsten i de 12 nya tunnelbanestationerna vilar på förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT). Den konstnärliga gestaltningen i kollektivtrafiken bidrar till att denna uppfattas som attraktiv. 3.4 Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Mål och indikator ETT FRITT, TILLGÄNGLIGT KULTURLIV MED HÖG KVALITET Barn och unga prioriteras Utfall 2016 Mål 2016 Utfall 2015 En övervägande andel av de externa stöden ska gå till verksamhet för barn och unga 1 ) 66 % 70 % >50 Konst och kultur i vården Vid byggnation ska verksamheter avsätta två procent av byggkostnaderna för konstnärlig gestaltning i vårdlokaler samt avsätta medel för konstnärlig gestaltning i övriga lokaler - 2) - 2) Kultur i vården-program erbjuds dem som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen - 2) - 2) Fördjupat samarbete kring kulturella och kreativa näringar Samverkansprojekt enligt handlingsprogrammet Kreativa Stockholm startar (handlingsprogram under RUFS 2010) 1) Verksamhet för barn och unga definieras som publik 0-25 år. 2) Kulturnämndens delmål och indikatorer anger en inriktning för nämndens arbete och är inte omedelbart kvantifierbara. - 2) - 2) Kulturnämnden stödjer ett rikt och varierat kulturutbud, tillgängligt för länets invånare. Som framgår av tabellen ovan är målen för nämndens verksamhet inte alltid omedelbart kvantifierbara. Till denna årsrapport biläggs därför en rapport (Bilaga 1) - Ansats till kvalitativ måluppfyllelse - som ur ett mer kvalitativt perspektiv ger en bild av kulturnämndens verksamhet. Då verksamheterna som får stöd av kultur-nämnden inte inkommer med redovisningar förrän efter inlämnat bokslut bygger rapporten på stöd givna under verksamhetsåret 2015. Barn och unga prioriteras 12

13 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Genom att ge barn och unga möjligheter till att ta del av konst och kultur av hög kvalitet, samt uppmuntra till eget skapande, ges möjlighet till självreflektion och insikter om det omgivande samhället De stöd som redovisas i årsrapporten prioriterar barn och unga. Indikatorn har räknats fram både via rapporter för de olika stöden och manuellt, då rapporter inte alltid varit möjliga att få ut eller då dessa varit missvisande. I sammanhanget ska det påtalas att det är svårt att mäta i vilken grad stöden går till verksamhet som vänder sig till den prioriterade målgruppen barn och ungdomar. Barn tar vanligtvis del av kultur i vuxnas sällskap. Det innebär att vuxna kan utgöra en relativ stor andel av publik/besökare, även i verksamhet som enbart får stöd för barn och ungdomar. Vad gäller stödet till idrottens distriktsorganisationer baseras stödet på organisationens verksamhet för barn och ungdom. Eftersom många av medlemmarna i organisationerna är vuxna ger statistiken ett felaktigt intryck av att stödet även går till vuxenverksamhet. Stiftelsen Stockholms konserthus, om än med en omfattande verksamhet riktad mot barn och unga, har en mycket övervägande andel besökare äldre än 25 år. Dess utfall redovisas inte i tabellen ovan. Skulle detta utfall tagits med i beräkningen, hade utfallet i stället landat på 38 procent. Konst och kultur i vården Målsättningen är att vid byggnation ska upp till två procent av investeringskostnaden avsättas för konstnärlig gestaltning i vårdlokaler, samt medel avsättas för konstnärlig gestaltning i övriga lokaler. Konstprojekt beställs av Strategiska fastighetsfrågor och investeringar (SFI), och Locum, medan planering och genomförande hanteras av kulturförvaltningen. I syfte att förbättra uppföljningen av procentregeln, har kulturförvaltningen under 2016 infört en digital beställningsrutin för konstprojekt, i vilken konstanslaget ska redovisas i procent. Under 2016 har kulturförvaltningen tagit emot åtta beställningar av konstprojekt avseende Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Danderyds sjukhus och Norrtälje sjukhus. Dessa beställningar har tillsammans genererat ett konstanslag om 2,64 mnkr, vilket motsvarar 1,13 procent av den sammantagna investeringskostnaden. Det disponibla beloppet är dock lägre, då avdrag för kreditiv och riskreserv görs. Processen med att bygga upp ett ledande kompetenscentrum för kultur och hälsa inom vård och omsorg har inletts under året. Verksamheten Kultur i 13

14 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 vården har fortsatt sitt arbete med program riktade till dem som vistas en längre tid inom vård och omsorg. Fördjupat samarbete kulturella och kreativa näringar Offentliga stöd utformas för att uppmuntra både kulturskapare samt kulturella och kreativa entreprenörer. Stockholm är en av Europas ledande kreativa regioner och en viktig arbetsmarknad för kulturskapare inom alla konstarter och genrer. Kulturella och kreativa näringar bidrar till en dynamisk region och offentliga stöd ska utformas för att uppmuntra både kulturskapare samt kulturella och kreativa entreprenörer. Det fördjupade samarbetet mellan olika aktörer i länet kring kulturella och kreativa näringar, Kreativa Stockholm har fortsatt under 2016. Arbetet med att synliggöra de kulturella och kreativa näringarnas roll för regionens utveckling - och som underlag för RUFS 2050 - har fortsatt under 2016. Ett antal kartläggningar och undersökningar pågår som underlag till RUFS 2050. 3.5 Hållbar tillväxt och utveckling Kulturförvaltningens arbete med den regionala kulturstrategin syftar också till att bland annat långsiktigt stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen. Kulturförvaltningen ingår i det gemensamma miljöledningssystemet och det effektiva miljöarbetet redovisas i 6.2. Effektivt miljöarbete Energianvändning i verksamhetslokaler 42 Andel ekologiska livsmedel 100 % Klimatpåverkan från medicinska gaser 0 3.6 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Kulturadministration utgör en liten arbetsmarknad och därför är de tjänster som förekommer på förvaltningen attraktiva för personer med konstnärlig eller kulturadministrativ utbildning. Det har under perioden inte varit några problem med att rekrytera till de tjänster som utlyst. Kulturförvaltningen arbetar kontinuerligt med uppföljning av de tidigare och årliga medarbetarenkäterna. 3.7 Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål Kulturnämnden har fyra målområden som genomsyrar verksamheten demokrati, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. Avseende tillgänglighet arbetar förvaltningen aktivt med att harmonisera krav på 14

15 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 tillgänglighet med statens tillgänglighetsmål. Regionala kulturinstitutioner som får statsbidrag har handlingsplaner för ökad tillgänglighet som omfattar bland annat webbplatser och e-tjänster. 4. Verksamhet 4.1 Genomförd verksamhet Målet för landstingets kulturverksamhet är att bidra till ett fritt och tillgängligt kulturliv med hög kvalitet. Kulturnämnden stödjer kulturlivet i Stockholms län genom olika former av stöd och är huvudfinansiär för Konserthuset. Nämnden finansierar även sex länskulturfunktioner - Dans i Stockholms stad och län (DIS), Film Stockholm, Länshemslöjdskonsulenterna, Länsmusiken i Stockholm, Regionbibliotek Stockholm och Stockholms läns museum. Landstinget stödjer också länets studieförbund och folkhögskolor. Kulturförvaltningen har vidare i uppdrag att producera och projektleda konstnärliga gestaltningar i sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet. Beställare av konstprojekt är landstingsstyrelsens förvaltning via Strategiska fastighetsfrågor och Investeringar (SFI) samt fastighetsbolaget Locum. Därtill är förvaltningens uppdrag att förvalta och tillgängliggöra landstingets hela konstsamling med över 60 000 verk. Kulturnämnden säkerställer även att ett vidare kulturutbud finns tillgängligt för de som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen genom Kultur i vården. 4.2 Verksamhetsförändringar Inga väsentliga verksamhetsförändringar har genomförts. 4.3 Utveckling helårsarbeten samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik AC-BU Bokslut 2015 Föränd % Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 52 49 3 49 6,1 % Totalt förändring 52 49 3 49 0,06 15

16 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Ökningen beror delvis på anställningar inom kulturförvaltningen för arbete mot Strategiska investeringar och inom NKS-projektet (vilka även har finansierats av dessa parter). Förvaltningen har under året även haft projektanställda inom det pågående EU-projektet RIBS samt för utredningsuppdrag inom enheten för kultur och föreningsstöd. Vissa vakanta tjänster har tillsats. 4.4 Stöd till regional kulturverksamhet Inledningsvis vill förvaltningen understryka att redovisningen av stödet till den regionala kulturverksamheten är av övergripande karaktär. Bidragsbeviljade kulturaktörers redovisningar för verksamhetsåret 2016 inkommer först under andra kvartalet 2017 och kan därför inte sammanfattas i kulturnämndens årsbokslut 2016. Under den regionala kulturverksamheten sorterar olika former av kulturstöd till länets kulturaktörer som redovisas nedan. Verksamhetsområdet Stöd till regional kulturverksamhet hade under 2016 en budget som uppgick till 296,4 mnkr, varav landstingsbidrag på 250 mnkr, statsbidrag på 8,4 mnkr samt övriga intäkter om 34,6 mnkr. För helåret 2016 redovisas ett resultat om 2,1 mnkr. 4.4.1 Verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet Verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet är ett långsiktigt ekonomiskt stöd som beviljas till verksamheter som håller hög kvalitet och har stor betydelse för Stockholms läns kulturliv. Anslaget för verksamhetsstöd uppgår till 62,9 mnkr 2016, vilket är en ökning med 1,6 mnkr i förhållande till budget 2015. Verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet beviljades till 26 verksamheter, däribland fem av de sex länskulturfunktionerna; Länsmusiken, Regionbibliotek Stockholm, Dans i Stockholms stad och län, Stockholms läns museum och Slöjd Stockholm. Beviljade stöd har utbetalats. 4.4.2 Stockholms konserthus Stockholms läns landsting är sedan 1993 huvudfinansiär i den stiftelse som äger och driver Konserthuset. Varje säsong presenteras uppemot 200 konserter i egen regi samt ett stort antal konserter anordnade av externa arrangörer. Landstingsbidraget till Stockholms Konserthusstiftelse uppgick till 140 mnkr 2016, vilket är en ökning med 6 mnkr i förhållande till budget 2015. Ett fyraårigt avtal för perioden 2015-2018 säkrar kontinuitet och ger stiftelsen goda planeringsförutsättningar. Därutöver har Stockholms 16

17 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 konserthusstiftelse av landstingsstyrelsen beviljats ett renoveringsbidrag på 33,4 mnkr 2016. Under 2016 har ett omfattande arbete lagts ner på att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Landstingsstyrelsens förvaltning och kulturförvaltningen. Under året har också återrapporteringen kring renoveringsbidraget utvecklats, vilket skett tillsammans med Locum. 4.4.3 Kulturstöd till tillfällig eller kontinuerlig verksamhet Kulturstöd till kontinuerlig eller tillfällig verksamhet riktar sig till publika projekt eller verksamheter inom alla kulturområden, öppna för allmänheten och med regional betydelse för Stockholms läns kulturliv. Projekt eller verksamheter som riktar sig till barn och unga prioriteras. Syftet är att bidra till ett rikt kulturutbud med hög kvalitet i hela Stockholms län. Stödet har kunnat sökas tre gånger per år. Budgeten för Kulturstöd uppgick för 2016 till 11,4 mnkr, därutöver överfördes efter beslut i kulturnämnden 3,3 mnkr från andra stödformer. Under året har 309 ansökningar inkommit, varav 118 har beviljats stöd. 12 av dessa har dessutom beviljats extra stöd för att öka tillgängligheten för funktionshindrade att ta del av kultur. Speciellt för året har varit att en extra satsning med kultur för asylsökande har inkluderats i sista ansökningsomgången för Kulturstödet. 4.4.4 Stöd till scenkonst för barn, unga och familjer Scenkonststöd lämnas till scenkonstgrupper som turnerar med föreställningar för barn, unga och familjer - eller som arbetar med projekt där uppsökande verksamhet och föreställningar ingår. Stödet delas ut per läsår. Hela anslaget uppgick till 10,6 mnkr. Kulturnämnden beslutade i oktober 2016 att omfördela 1 mnkr till scenkonststödet från anslaget Kulturella och kreativa näringar. Kulturnämnden har under 2016 fördelat stöd till 33 grupper inom teater, musikteater, dans, mim, berättarteater, nyskapande teater och improvisation, finsktalande teater samt till DIS/Dans i Stockholm stad och län ekonomisk förening. Nämnden har ur anslaget avsatt 0,8 mnkr till projekten In Med Dansen och In Med Cirkusen, som ska bedrivas av länsdanskonsulenten och cirkuskonsulenten våren 2017. Ur anslaget har även administrationen av Scenkonstkatalogen 2016/2017 bekostats. 4.4.5 Stöd till hälsopedagogisk kulturverksamhet Anslaget uppgår till 5,8 mnkr och avser hösten 2016 (eftersom stödet 17

18 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 utgår 2017). Stödet ges till verksamheter som erbjuder länets skolor avgiftsfria program, som kombinerar kultur och pedagogik i syfte att främja ungas hälsa. Nämnden har beviljat Circonova, Unga Klara och Utmana stöd som avser hösten 2016. Stödet är utbetalt. För verksamhetsåret 2015/2016 beviljades Författarcentrum Öst ett stöd om 0,25 mnkr kr för projektet biblioterapi, projektet genomfördes i mindre skala. Författarcentrum har återbetalat 0,1 mnkr, vilket innebär ett överskott för 2016. 4.4.6 Stöd till barn och ungas aktiva deltagande i kulturlivet Projektstödet Ung aktiv kultur är ett engångsstöd med syfte att främja ungas aktiva deltagande i kulturlivet. Under 2016 inkom 27 ansökningar varav 19 beviljades stöd. Den viktigaste utgångspunkten för att stödja ett projekt har varit ungdomarnas aktiva deltagande, spridning i länet och fördelning mellan olika konstformer samt projekt speciellt för personer med funktionsnedsättning. Därutöver har projekt som initieras och drivs av unga på deras fritid prioriterats. Hela anslaget för stödet var 1,8 mnkr, varav 1,3 mnkr betalades ut. Resterande del av anslaget omfördelades i oktober av kulturnämnden till anslaget Kulturstöd till tillfällig verksamhet. 4.4.7 Kultur i skärgården Sedan mitten av 1970-talet har kulturnämnden lämnat stöd till kulturprogram och kulturverksamheter i skärgården, främst på 15 av skärgårdens öar som är utan broförbindelse. Beslut fattas på delegation av förvaltningschefen och vid fördelningen beaktas kulturverksamhet för både fast- och fritidsboende där barn och ungdomar prioriteras. Anslaget uppgick 2016 till 0,5 mnkr, varav 0,1 mnkr avsattes för det av Länsstyrelsen drivna projektet Ö för ö. Under året har totalt sju organisationer beviljats stöd om sammanlagt o,4 mnkr, som avsåg aktiviteter under hela 2016. 4.4.8 Stöd till kulturorganisationer att söka EU-medel Kulturnämnden har för 2016 avsatt 1,3 mnkr för att främja arbetet med EUfrågor. En ny samordnare för internationella/eu-frågor anställdes i april 2016. I funktionen ingår bland annat att vägleda länets kulturorganisationer bland de EU-stöd och andra internationella samarbetsstöd som kan sökas för kulturverksamhet. Under året har en fördjupande rapport tagits fram, med syfte att föreslå tydligare strategier för arbetet och dess synliggörande. Arbetet enligt rapportens förslag kommer att implementeras under 2017. 18

19 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Under året har fyra EU-projekt i länet, som också har fått stöd av EU:s kulturprogram Kreativa Europa, beviljats medfinansiering om totalt 0,51 mnkr. Därutöver har 0,5 mnkr omfördelats av kulturnämnden i oktober till anslaget Konst i eftersatta vårdmiljöer. 4.4.9 Fördjupat samarbete kulturella och kreativa näringar Kulturnämnden har för 2016 avsatt 3,3 mnkr för arbetet inom området. Ny samordnare för kulturella och kreativa näringar anställdes i april 2016. Sambandsgruppen Kreativa Stockholm har fortsatt sitt arbete enligt plan, med kulturförvaltningen som sammankallande, liksom arbetet med att synliggöra de kulturella och kreativa näringarnas roll för regionens utveckling. Dessa kommer att ingå i en strategi för att i samverkan med Sambandsgruppen kulturella och kreativa näringar, tillväxt- och regionplaneförvaltningen och Länsstyrelsen uppgradera kulturförvaltningens engagemang inom området. Rapporten om Stockholms kreativa ekonomi - Kulturella och kreativa sektorn i Stockholms län - har vidareutvecklats med fokus på den kulturella och kreativa sektorns storlek i förhållande till länets totala arbetsmarknad. Av anslaget har 1 mnkr avsatts till STHLM Debut och 0,5 mnkr har fördelats till Filmregion Stockholm-Mälardalen. Kulturnämnden beslutade i juni att 2016 att omfördela 0,3 mnkr till EU-projektet RIBS samt i oktober att omfördela 1 mnkr till scenkonststödet. Anslaget redovisar ett överskott på 0,3 mnkr. 4.4.10 Ökad regional samverkan Ett viktigt inslag för den ökade regionala samverkan är de så kallade länskulturfunktionerna som fördjupar sin samverkan. Ett angeläget projekt under året har varit de sommarjobb som länets ungdomar erbjudits och som fallit väl ut. Den regionala samverkan sker också i nära kontakt med Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer (FSKF). Kulturförvaltningen driver tillsammans med FSKF samt Stockholmsidrotten ett angeläget treårigt utvecklingsprojekt: Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar. Projektet syftar till att ta fram interkommunala lösningar i Stockholms län, för att bredda utbudet av fritidsaktiviteter så att fler kan delta i det de vill, där de vill. Projektet är medfinansierat av ett stort antal av länets kommuner tillsammans med Stockholmsidrotten. Projektmedel har också beviljats av både Vinnova och Allmänna Arvsfonden. 19

20 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Ett samarbetsprojekt mellan FSKF, landstinget, Statens kulturråd och Handelshögskolan om att mäta konstnärlig kvalitet pågår. Under året har ett omfattande arbete gjorts med underlag för framtagande av den uppdaterade RUFS 2050. Arbetet har skett i nära samverkan med Tillväxt- och regionplaneförvaltningen. Förvaltningen har också arbetat med att ta fram en kulturstrategi som ska beaktas i utformningen av RUFS 2050. Arbetet med strategin pågår och initiativ till en dialog med länets kulturaktörer inletts. Vid kulturnämndens sammanträde i december antogs ett inriktningsbeslut gällande den regionala kulturstrategin. Anslaget uppgick till 1,8 mnkr 2016 och av detta omfördelades 0,3 mnkr till Konst i eftersatta vårdmiljöer och 0,3 mnkr till Art Medica av kulturnämnden i oktober. Anslaget redovisade ett överskott om 0,1 mnkr. 4.4.11 Utveckling nya stödformer Stödet syftar till att stödja verksamheter och aktörer inom länets kulturliv som utifrån befintlig verksamhet och nämndens kulturpolitiska prioriteringar vill utveckla nya områden eller målgrupper. Stödet kan också användas för att utveckla analyser, kunskapsunderlag och rapporter med påverkan på länets kulturliv. Under året har anslaget bland annat belastats för kostnader som syftat till att fördjupa kunskapen om kulturens betydelse för äldrevården. Anslaget uppgick till 3,3 mnkr 2016. Kulturnämnden beslutade i september att omfördela 0,7 mnkr till anslaget Kulturstöd till kontinuerlig eller tillfällig verksamhet och i 0ktober att omfördela 0,2 mnkr till anslaget Konst i eftersatta vårdmiljöer. Anslaget redovisar ett överskott på 1,3 mnkr. 4.4.12 Film Stockholm Stockholms läns regionala resurscenter och länskulturfunktion för film och rörlig bild Film Stockholm har under 2016 haft en omsättning på 10,1 mnkr. Intäkter bestod av kulturnämndens landstingsbidrag om 6,5 mnkr och ytterligare 1 mnkr för det särskilda projektet STHLM Debut. Den statliga finansieringen från Svenska Filminstitutet uppgick till 1,3 mnkr. Botkyrka kommun bidrog med 0,4 mnkr riktat till verksamheten vid Filmbasen och Stockholms stad finansierade en halv tjänst för konsulenten för filmpedagogik med 0,3 mnkr. EU-projektet RIBS, där Film Stockholm är partner, har inbringat 0,977 mnkr från det interregionala Central Balticprogrammet. Därutöver har Film Stockholm också haft ett uppdrag från landstingets Hälso- och sjukvårdsförvaltning för innovationsprojektet VR i vården, som genererat ytterligare 0,450 mnkr. 20

21 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Film Stockholms verksamhet redovisar för 2016 ett nollresultat. Årets verksamhet inom det filmpedagogiska området har prioriterat filmuppdrag som feriejobb, att utveckla arbetet med filmpedagogpoolen och en kartläggning av det filmpedagogiska utbudet för barn och unga i länets kommuner. Genom konsultation och förmedling av handledare och koncept till länets kommuner och stadsdelsförvaltningar har ett 80-tal ungdomar haft filmskapande som sommarjobb. Feriejobben samordnas med övriga länskulturfunktioner och kommer att fortsätta 2017. Film Stockholm har tillsammans med Filmcentrum ett nätverk av ca 15-20 frilansande filmpedagoger som förmedlas till kortare uppdrag i skola och fritidsverksamheter. Prioriterat under året har varit att utveckla poolens möjlighet att ytterligare höja kvalitén i tjänsterna och att skapa fler uppdrag. En kartläggning av det filmpedagogiska utbudet för barn och unga i Stockholms län har inletts under året. Syftet är att med hjälp av aktuell överblick och nulägesrapport formulera en uppdaterad handlingsplan för Film Stockholms resurser. Kartläggningen i sig bidrar också till att göra Film Stockholms tjänster synliga och som en samling goda exempel inspirera de kommuner som vill ta del av eller starta liknande verksamheter, till exempel införa film som ämne i kulturskolan, filmfestivaler, öppna verkstäder och skolbio. Sedan 2009 finns ett samarbetsavtal mellan Film Stockholm och Stockholms stads kulturförvaltning om konsulenttjänsten för filmpedagogik. Inom uppdraget för Stockholms stad har filmkonsulenten under 2016 arbetat med riktade insatser i stadsdelarna Husby och Skärholmen. Tillsammans med Järfälla kommun har Film Stockholm arbetat fram ett mediepedagogiskt centrum för de norra kommunerna, som med kompetens och resurser stödjer sitt närområde avseende utbud av film- och rörlig bildverksamhet för barn och unga. Mediepedagogiskt centrum erbjuder fortbildningar för pedagoger och ansvarar för en filmpedagogpool som arbetar i förskolor och skolor. Under 2016 har samarbetet med institutioner och organisationer fortsatt med huvudsaklig inriktning mot Skapande skola-projekt på olika museer i länet. Inom visningsområdet har en större satsning genomförts då kulturnämndens utökade stöd i budget 2016 möjliggjort för Film Stockholm att anställa en visningskonsulent på heltid. Underlaget för nämndens satsning kom från den kartläggning av länets visningsverksamheter som 21

22 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 genomfördes under 2015 och som publicerades i januari: Var visas filmen? - en utredning om visningsområdet i Stockholms län. Rapporten är ett resultat av ett omfattande kartläggningsarbete av länets visningsaktörer, ett arbete som också resulterat i en rad processer mot nya visningsplatser som följts upp under 2016. Den utökade visningskonsulenttjänsten har möjliggjort ett mer proaktivt arbete på visnings- och spridningsområdet. En lång rad nya kontakter har knutits och etablerade kontakter utvecklats. Förarbetet inför etablerandet av ett visningsnätverk i länet har påbörjats som ett resultat av detta. Vidare har den fördjupande konsultationen fortsatt med de kommuner som valt att satsa på lokala biografer/digitala visningsplatser. Under året har det även tillkommit ytterligare tre kommuner som intresserat sig för att satsa på lokala biografer. Konsultation har även inletts med ytterligare visningsaktörer, till exempel Rex Animationsfestival, CinemAfrica och nätverket Festivalcentrum samt med ytterligare kulturhus och fritidsgårdar, som visat intresse för offentliga visningar av film. Ett nätverk för visningsaktörer har etablerats. Samarbetet med Finlandsinstitutet har fortsatt. Flertalet visningar av finsk film har genomförts. Stödet till filmproduktion och talangutveckling genom Filmbasen, som Film Stockholm driver i samarbete med Botkyrka kommun, fortsätter att utvecklas. Under 2016 har också kulturnämnden beslutat om ett nytt och utvidgat uppdrag för Filmbasen inför 2017, med tyngdpunkt på regionalt angelägen kort- och dokumentärfilm. Under 2016 har över 840 personer aktivt deltagit i Filmbasens verksamhet (workshops, event, workshops eller talangträffar) och ca 4000 medlemmar är anslutna till nätverket Filmbasen.se. Film Stockholm har under 2016 delat ut produktionsstöd till ett värde av 1,047 mnkr, fördelade på 42 projekt, varav 27 kvinnliga och 15 manliga regissörer. Därtill har Film Stockholm/Filmbasen delat ut teknikstöd till ett totalt värde av 1,08 mnkr. Stödet är fördelat på 36 projekt, varav 24 kvinnliga och 12 manliga regissörer. Sammanlagt inkom 186 ansökningar om produktionsstöd under 2016. Under hösten 2016 startade Filmbasen ett mer djupgående samarbete med Stockholms Dramatiska Högskola (StDH) och institutionen Film och Media, genom den gemensamma fristående kursen Kompletterande filmregi (på halvtid under två terminer). Fler kurser i samarbete med StDH är planerade till 2017. 22

23 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Den regionala filmfestivalen i Stockholms län, STOCKmotion, arrangerades för tredje året och ägde rum i oktober på Filmhuset i Stockholm. Årets STOCKmotion lockade cirka 1500 besökare till visningar av 110 filmer, 13 samtal/seminarium, mingel, speeddating, workshops och prisutdelning. Festivalen fick 270 filmanmälningar. EU-projektet RIBS pågår 2015-2018 och handlar om att stötta ungt entreprenörskap inom kultur och kreativa näringar. Under året har ca 60 unga mellan 15 och 18 år aktivt deltagit på läger, workshops, sommarjobb och egna arrangemang. Projektet använder rörlig bild som ett verktyg i det unga företagandet. Målet är att coacha de ungas egna idéer och få dem att utveckla internationella samarbeten i så kallade Joint Student Companies. Deltagarna kommer från nio olika kommuner, med olika socioekonomiska förutsättningar. Under året har en stor bredd av aktiviteter genomförts, som innefattat jullovsjobb, sommarjobb, studiebesök, sex heldagsworkshops, två internationella läger, åtta ungdomsutbyten samt två utbyten mellan S:t Eriks Film- och regigymnasium och Pargas Svenska gymnasium. Hittills har projektet skapat fem Joint Student Companies. 4.4.13 Talangutvecklingsprogram: Pure Fiction och STHLM Debut Sedan 2013 har ett samarbete genomförts i samverkan med Film i Skåne inom talangområdet och med särskilt fokus på kvinnliga långfilmsdebutanter, PURE FICTION. Under 2015 beviljades finansiering om 0,71 mnkr från Svenska Filminstitutet. Detta samarbete och program avslutades under våren 2016, och ett seminarium med flera medverkande regissörer som deltagit i Pure Fiction genomfördes under STOCKmotion. För utökade insatser inom filmområdet avsatte kulturnämnden 1 mnkr för projektet STHLM Debut, en satsning riktat mot långfilmsdebutanter, som drivs av Film Stockholm/Filmbasen i samarbete med Filmregion Stockholm Mälardalen och Stockholms Filmfestival. Under 2016 har fem projekt blivit beviljade ett stöd inom STHLM Debut. Stödet består dels av ett finansiellt utvecklingsstöd och dels av ett praktiskt projektstöd. Under 2016 producerades tre långfilmer med stöd från STHLM Debut som kommer att ha premiär 2017. 23

24 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 4.5 Stöd till föreningslivets regionala distriktsorganisationer Verksamhetsstöden till regionala distriktsorganisationer omfattar stöd till idrotts- och friluftsorganisationer, ungdomsorganisationer, handikapprörelsens ungdomsorganisationer samt stöd till pensionärsorganisationer. Förvaltningen har i uppdrag att utreda föreningsstödet, delvis med syfte att få till stånd ett stöd som är bättre anpassat efter de förutsättningar som råder idag. Arbetet påbörjades under 2016 och kommer slutföras under 2017. För dessa stöd uppgick 2016 års budget till 50,3 mnkr. Verksamhetsområdet redovisar ett nollresultat. 4.5.1 Ungdomsförbund Anslaget till ungdomsorganisationerna uppgick till 22,1 mnkr 2016, vilket motsvarar en ökning med 0,3 mnkr i förhållande till 2015. 0,7 mnkr omfördelades i juni till anslaget Kulturstöd till kontinuerlig eller tillfällig verksamhet. Stöd har under 2016 beviljat 35 ungdomsorganisationer och sex av handikapprörelsens ungdomsorganisationer. Hela anslaget har fördelats. 4.5.2 Idrotts- och friluftsförbund Anslaget till idrotts- och friluftsorganisationer uppgick till 26,4 mnkr, vilket är oförändrat i förhållande till budget 2015. Kulturnämnden har beviljat stöd till fyra organisationer. Hela årets anslag är fördelat. 4.5.3 Pensionärsorganisationer Anslaget till pensionärsförbundens distriktsorganisationer uppgick 2016 till drygt 1,8 mnkr. Kulturnämnden har beviljat stöd till fem organisationer med totalt 1,8 mnkr och årets anslag är därmed fördelat. 4.6 Stöd till folkbildning För stöd till folkbildning var 92,9 mnkr budgeterat 2016, varav ca 90,4 mnkr utgörs av landstingsbidrag. Drygt 59,3 mnkr avsåg folkhögskolorna och ca 34,4 mnkr studieförbunden. Per den 31 december redovisas ett underskott om 0,8 mnkr. 4.6.1 Stöd till folkhögskoleutbildning Landstinget och staten svarar gemensamt för finansieringen av folkhögskoleverksamheten i landet. Budgeten för rörelsefolkhögskolor inom Stockholms län är 44,3 mnkr, varav 41,8 mnkr är landstingsbidrag. St Ignatius folkhögskola i Södertälje är från 2016 beviljad stöd som rörelsefolkhögskola i Stockholms län. Hela anslaget fördelas till länets 28 folkhögskolor under året. Anslaget redovisar ett nollresultat. 24

25 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Den interkommunala ersättningen för studerande från Stockholms län till rörelsefolkhögskolor utanför Stockholms län uppgår till 332 kr per deltagarvecka. För 2016 har ca 14,1 mnkr avsatts i budgeten. Konstruktionen med interkommunal ersättning innebär att respektive landsting betalar bidrag för elever från det egna länet som studerar på folkhögskolor i andra län. I det interkommunala bidraget finns inget tak för kostnaderna på samma sätt som avser stödet till rörelsefolkhögskolorna. Kostnaden för interkommunal ersättning till folkhögskoleutbildning är 0,9 mnkr högre än budgeterat. 4.6.2 Studieförbunden Anslaget uppgick till 34,5 mnkr varav 1,4 mnkr går till studieförbundens kulturprogram. Stöd från landstinget går till tio studieförbund i länet. Landstingets stöd beräknas utifrån ett grundstöd och antalet genomförda statsbidragsberättigade studiecirkeltimmar samt kulturprogram. Ibn Rushd har inkommit med ändrade uppgifter beträffande antal genomförda studietimmar under 2014, vilket innebär ett överskott om 0,1 mnkr för 2016. 4.7 Konstverksamheten Framtidsplanen för hälso- och sjukvården har med sina stora strategiska investeringar medfört att arbetet med konsten befinner sig i en expansiv fas. Förvaltningen producerar, köper in och förmedlar samtidskonst i samband med byggnationer vid samtliga av länets akut- och närsjukhus. Landstingsbidraget uppgick till 7,3 mnkr för 2016 som finansierade reparationer, följdkostnader för lös konst, fotografering, underhåll och drift av enhetens databaser samt nyinköp till eftersatta vårdmiljöer. Anslaget för produktion och inköp av ny konst finansieras av ett konstanslag inom ramen för byggprojekten och ligger utanför kulturnämndens budget. Per den 31 december 2016 redovisas ett nollresultat. Under en dryg treårsperiod år har omsättningen för den sammantagna investeringen av konst ökat med nästan 175 procent och uppgick 2016 till 20 mnkr (exklusive kringkostnader som inte bokförs som konstinvestering). Finansiering sker via konstanslag enligt procentregeln. För att hantera den höga arbetsbelastningen har konstenheten bland annat förstärkts med en samordnare och en visstidsanställd projektledare. Den pågående omstruktureringen av hälso- och sjukvården har även medfört ett ökat tryck på förvaltning beträffande evakuering, renovering, fotodokumentation och förvaring av konst. Därtill har en extra satsning 25

26 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 gjorts på inköp av ny konst till särskilt eftersatta vårdmiljöer. För att underlätta för tillsynen av konsten har insatser gjorts för underhåll och drift av enhetens konstdatabaser. Vid byggnation ska verksamheter avsätta upp till två procent av byggkostnaderna för konstnärlig gestaltning i vårdlokaler samt avsätta medel för konstnärlig gestaltning i övriga lokaler (LS 2015-0039, LS 1312-1542). Konstanslaget räknas fram av SFI samt Locum, enligt riktlinjerna i landstingets ekonomihandbok. Under 2016 har åtta nya och fleråriga konstprojekt beställts vid Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Danderyds sjukhus och Norrtälje sjukhus. Dessa beställningar har tillsammans genererat ett konstanslag om 2,64 mnkr, vilket motsvarar 1,13 procent av den sammantagna investeringskostnaden. Det disponibla beloppet är dock lägre då avdrag för kreditiv och riskreserv görs. 4.7.1 Konstprojekt, gestaltningsuppdrag och inköp av ny konst Förvaltningen hanterar i dagsläget drygt 60 konstprojekt som vart och ett löper över flera år, i enlighet med tidplanen för respektive byggnation. Varje konstprojekt omfattar i regel ett flertal gestaltningsuppdrag som i sin tur genererar parallella skissuppdrag, inköp av ny samtidskonst samt - där det är möjligt - tillvaratagande av befintliga verk från äldre sjukhusdelar. Arbetet förutsätter nära planering och dialog med byggledare, arkitekter, representanter för vården med flera. Till varje projekt knyts en upphandlad konstkonsult. Samtliga gestaltningsuppdrag utlyses offentligt. Under 2016 har fem gestaltningsuppdrag utlysts och i genomsnitt genererat över 500 intresseanmälningar från svenska och internationella konstnärer. Urvalet av konstnärskap ska spegla en mångfald av samtida berättande, konstnärliga uttryck och tekniker, till exempel rörlig bild, måleri, skulptur samt ljud- och ljuskonst. De konstnärer som väljs ut får lämna in skissförslag. I urvalet av konstnärernas skissförslag görs en kvalitativ bedömning utifrån aspekter som det konstnärliga konceptet, graden av nyskapande, arbetsmetoder och med hänsyn till om verket kan ge upphov till olika tolkningar. Lika viktigt är hur konsten kan samspela med den specifika miljön, arkitekturen och det sociala sammanhanget. Ambitionen är att fördela gestaltningsuppdragen jämnt mellan könen. Under 2016 har 26 gestaltningsuppdrag (skissuppdrag ej medräknade) fördelats, varav 54 procent till kvinnor och 46 procent till män. Ofta prioriteras konstnärer som inte tidigare haft uppdrag av landstinget. Av 26

27 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 årets fördelade gestaltningsuppdrag har 90 procent (24 stycken) gått till konstnärer som inte tidigare haft gestaltningsuppdrag genom kulturförvaltningen. Vid sidan av gestaltningsuppdragen har ny samtidskonst köpts in från såväl kommersiella som konstnärsdrivna gallerier (35 procent) och direkt av konstnären (65 procent). Totalt har 174 färdiga verk köpts in. Under 2016 har 16 konstprojekt avslutats, som sammantaget omfattar 21 gestaltningsuppdrag och drygt 250 inköpta verk. Stort fokus har legat på att färdigställa konsten i den först öppnade delen av Karolinska Universitetssjukhusets nya sjukhusbyggnad i Solna. Konstprojekt har också avslutats vid Södersjukhusets onkologiska klinik, Capio Sankt Görans nya akutmottagning och länsakutens nya entré samt vid sex olika avdelningar vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 4.7.2 Förvaltning av befintlig konst Framtidsplanens investeringar medför att landstingets konstbestånd ökar, både med avseende på antal konstverk och ekonomiskt värde. För att förvaltningen av konsten ska kunna bedrivas tillfredsställande krävs en fungerande inventering. Ansvaret för inventeringen vilar på de landstingsägda bolagen och förvaltningarna. Landstingets revisorer har under flera år påpekat att inventeringen inte fungerar som avsett. För att underlätta för förvaltningarna och bolagen att inventera arrangerades ett informationsseminarium under hösten för sjukhusens konstansvariga. Dessutom har en handbok med instruktioner tagits fram och distribuerats. Resultatet av insatserna kommer att kunna mätas under nästkommande år. Under 2016 har 19 procent av konstbeståndet inventerats, vilket är en ökning med nästan 10 procent jämfört med föregående år. Landstingets utveckling av hälso- och sjukvården inklusive alla byggnationer medför stora omflyttningar av vårdverksamheter, exempelvis inom psykiatri och geriatrik. Omflyttningarna innebär att konsten måste evakueras, renoveras och ibland förvaras under längre perioder. Under året har en översyn av konstförråden inletts för att garantera att utrymme finns för den konst som måste förvaras under pågående byggnationer. Konstförrådet i Dalens sjukhus har utökats för att kunna lagerhålla nyinköpta verk till Nya Karolinska. Den digitala beställningstjänst som landstinget införde 2012 - för att underlätta för vården att själva ta kontakt med förvaltningen - har resulterat i 100 nya ärenden som avser evakuering och renovering av konst. För beställningar av ny- och omhängning av konst ur det befintliga konst- 27

28 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 beståndet har dock pausats på grund av att evakueringsärenden prioriterats. 4.7.3 Uppdraget konst till eftersatta vårdmiljöer Skillnaden mellan nybyggda och äldre vårdmiljöer ökar, även inom ett och samma sjukhus. Många vårdenheter efterfrågar ny och uppdaterad konst som kan bidra till en bättre miljö, även för dem som inte omfattas av nybyggnation. För 2016 har kulturförvaltningen fått i uppdrag att köpa in ny konst till särskilt eftersatta vårdmiljöer. I samråd med bland annat Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) har några särskilt behövande miljöer inom psykiatrin valts ut för denna satsning. Verken kommer att placeras ut under 2017, bland annat vid olika verksamheter inom Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) samt vid Norra Stockholms psykiatri rörande de mottagningar som samlokaliseras vid Atlasmuren på Sankt Eriksplan. Här ingår också ett pilotprojekt med en konstrunda vid Capio geriatriken vid Nacka sjukhus. Genom att i samverkan med vårdpersonalen ta fram en konstkollektion med befintlig och nyinköpt konst ska konsten kunna användas på ett aktivt sätt för fysisk och mental rehabilitering. Projektet, som görs inom ramen för Kompetenscentrum för kultur och hälsa, ska kopplas till forskning under 2017. Totalt har 284 verk köpts in till eftersatta vårdmiljöer till en kostnad av 3 mnkr. Anslaget uppgick till 1,6 mnkr. Kulturnämnden beslutade i oktober att omfördela ytterligare 1 mnkr från EU-Stöd (0,5 mnkr), utvecklingsanslaget (0,3 mnkr) och anslaget regional samverkan (0,2 mnkr). 4.7.4 Konstdatabaser Konstdatabasen har varit i drift i 15 år. Under dessa år har nya funktioner och moduler utvecklats för att bemöta de nya krav som ställs på effektivitet och kontroll. Plattformen är dock densamma som när systemet byggdes 1999. Vissa väsentliga delar av Art Medica, bland annat bildhanteringen, är hänvisade till externa program med föråldrad teknik som inte längre uppdateras. Mot den bakgrunden har förvaltningen under 2015 och 2016 genomfört en omfattande renovering av konstdatabasen. Den uppdaterade koden säkrar databasens drift samt gör den lättare och billigare att underhålla. Den renoverade databasen erbjuder dessutom möjlighet att effektivisera arbetsrutiner för registrering och vård av konst, nya funktioner för video, ljudfiler och statistik. Inom ramen för Nya Karolinska Solna har kulturförvaltningen under 2016 också utvecklat en mobilanpassad webblösning baserad på Art Medica, som ger sjukhusets driftsleverantör information om skötsel och underhåll av konsten under kommande år. För att underlätta för sjukhusen att själva inventera konsten, har kulturförvaltningen under 2016 påbörjat en 28

29 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 förstudie för utveckling av digitala verktyg för inventering. Projektet kommer att fortsätta under 2017. Förvaltningen har sedan 2012 utvecklat en databas, Konstnärsbasen, i vilken över 4 000 svenska och allt fler internationella konstnärer har valt att registrera sig. Konstnärsbasen är ett viktigt instrument för att nå ut brett med utlysningar av gestaltningsuppdrag. Under 2016 har konstnärsbasen varit ett viktigt verktyg i mångfaldsarbetet, då det är möjligt att upptäcka konstnärskap som ligger bortom de etablerade. 4.7.5 Kunskapsutveckling och kommunikation Arbetet med den offentliga gestaltningen är inte slutfört i och med att konsten installeras. Efterfrågan på information i form av muntliga och skriftliga presentationer är stor från vårdpersonal, forskare, konstintresserade liksom en bred allmänhet. Förvaltningen har under året tagit fram ett omfattande fotomaterial kring pågående och avslutade projekt samt publicerat ett mycket stort antal inlägg i sociala medier. Arbetet med kommunikation om och förmedling av konsten på Nya Karolinska Solna ska bilda modell för hur man kan arbeta med konsten även på övriga sjukhus. Dit hör framtagandet av dokumentära filmer i kortare format som påbörjats under året. Förberedelser har också gjorts för att erbjuda publika visningar av konsten på det nya sjukhuset. Samarbetet med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har intensifierats kring utvecklingen av ett pedagogiskt webbverktyg för att tillgängliggöra konsten för patienter, vårdpersonal och besökare vid Nya Karolinska Solna. Projektet bygger på att en webbsida nu skapas som kan nås via ett nätverk av Bluetooth-sändare som installeras vid konstverken. Individiver som står i närheten av konstverken kommer själva att via sina mobiler kunna ta emot information i form av illustrationer, text, ljud och rörliga bilder om det specifika konstverket. Under 2016 har olika konstprojekt i synnerhet NKS - fått ett mycket stort erkännande i nationella media. Ett av konstverken har dessutom tilldelats ett prestigefullt internationellt pris. 4.7.6 Kompetenscentrum för kultur och hälsa Kulturförvaltningen har fått i uppdrag att utveckla ett kompetenscentrum för kultur och hälsa. I uppdraget ingår att långsiktigt integrera konst och kulturaktiviteter i vård och äldreomsorg i länet. Verksamheten ska vara nära kopplad till forskning och kunskapsutveckling. Utvecklingen av detta centrum görs i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen som också är finansiär till projektet. Våren 2016 avslutades en omfattande 29

30 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 förstudie för ett kompetenscentrum. Genom intervjuer, samtal och workshops involverades vårdgivare, patient-organisationer, kulturutövare och forskare. En projektledare anställdes den 1 september. En rad av aktiviteter planeras för 2017. 4.8 Kultur i vården Landstingsbidraget till verksamhetsområde Kultur i vården uppgår 2016 till 14,3 mnkr. Anslaget redovisar ett nollresultat för 2016. 4.8.1 Programkatalogen Under 2016 har 221 beställare bokat program ur programkatalogen. Kulturutövarna har framfört 3069 program varav 1952 program med musik, dans, teater, föreningarna Målarverkstan och Pysselbyrån samt 1117 högläsningar. 81 procent av programmen har gjorts för vuxen publik och 19 procent för barn och ungdomar. Utnyttjade program per huvudman avseende musik, dans, teater Andelen utnyttjade program i & 2016 Landstinget* Kommuner och privat huvudman 57 43 * Inkl. kommunala/privata enheter där landstinget köper platser Utnyttjade program per huvudman avseende högläsning Andelen utnyttjade program i % 2016 Landstinget* Kommuner och privat huvudman 100 0 * Inkl. kommunala/privata enheter där landstinget köper platser Utnyttjade program per huvudman avseende Skaparträffar, som även inkluderar Målarverkstan och Pysselbyrån. Andelen utnyttjade program i % 2016 Landstinget* Kommuner och privat huvudman 58 42 30

31 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Under 2016 bokades ungefär lika många program som under 2015. Bokade program för barn och ungdomar ökade med sex procent, vilket är positivt då detta är ett prioriterat område. Intäkterna från betalande beställare uppgick till 1,6 mnkr. De 3069 beställda programmen har framförts av totalt 4872 kulturutövare, varav 51 procent var kvinnor och 49 procent män. 4.8.2 STIM STIM har från 2014-01-01 sagt upp det befintliga avtalet gällande musik som framförs i landstingets regi. Inget nytt avtal ännu tecknats. 4.8.3 Projektstöd Kultur i Vården Anslaget till Projektstöd Kultur i vården uppgick till 1,6 mnkr för 2016. Därutöver har ytterligare 0,3 mnkr fördelats. Totalt 13 organisationer har beviljats stöd varav 60 procent har fördelats till verksamhet på barnsjukhusen. 4.8.4 Film i vården Film i vården syftar till att komplettera Kultur i vårdens programutbud och att utveckla nya metoder för användning av den rörliga bilden inom vården. Patienternas delaktighet och eget skapande står i fokus. Anslaget till Film i vården uppgick 2016 till 0,6 mnkr. Under 2016 har Film Stockholm arbetat med att ta fram och prova arkivfilmsvisningar särskilt anpassade för demenssjuka, att utveckla metoder med Virtual Reality (VR) för patienter med fobi samt ett övergripande arbete för att höja kulturkompetensen hos personal inom äldreomsorgen. Utvecklingen av arkivfilmsprogram har gjorts i nära samarbete med Demensförbundet och Demenscentrum. Filmpedagoger har fått utbildning om demenssjukdom samt haft workshops om samtalsmetoder. Syftet är att visningarna ska vara meningsfulla även för de personer som har en utvecklad demenssjukdom. Visningar med samtal prövas under oktober 2016-februari 2017 i små grupper med demenssjuka. Film Stockholm ansvarade för projektledning och genomförande av Kulturinspirationsdagar för äldreomsorgen i fyra kommuner, i samarbete med övriga länskulturfunktioner samt Kultur i vården. Inom ramarna för STOCKmotion och samtalsklubben Display genomfördes välbesökta 31

32 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 seminarier och samtal med filmare och neuropsykolog med psykisk ohälsa som tema. Under 2016 har Film Stockholm fortsatt sitt utvecklingsarbete inom det nya fältet VR i vården som förenar kultur, medicin och teknik. I samarbete med forskare på KTH och KI samt med psykologer på Gustavsbergs Vårdcentral har försök inletts för att utveckla en form av KBT-terapi som kan genomföras med hjälp av VR-teknik. Denna terapi ska vara kostnadseffektiv och möjliggöra behandling i hemmiljö. Under året har 360-gradersfilmer anpassade för VR inspelats, för att kunna fungera i behandling av agorafobipatienter. Försöken fortsätter under 2017 och etikansökan är inlämnad till etikprövningsnämnden för genomförande av klinisk patientstudie under första halvåret. SLLs innovationsfond har också givit stöd till projektet inför det fortsatta utvecklingsarbetet under 2017. En förstudie med syfte att också undersöka om VR kan tillföra kvalitet i äldreomsorgen utförs av Film Stockholm över årsskiftet 2016-17, i samarbete med kulturförvaltningen och Kultur365 i Södertälje kommun. 4.9 Förvaltningskontor och gemensamma kostnader Verksamhetsområdet avser förvaltningskontoret som bereder ärenden till kulturnämnden samt verksamhetsgemensamma kostnader, bland annat kostnader för personal, lokaler och förtroendevalda. Landstingsbidraget 2015 uppgick till 31,6 mnkr varav 0,8 mnkr avsåg kostnader för nämnden. För 2016 redovisas ett resultat om 0,3 mnkr. 4.9.1 Disponibla medel För 2016 budgeterade kulturnämnden ett disponibelt utrymme om 0,53 mnkr. Inga medel har tagits i anspråk under året. 32

33 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 5. Ekonomi 5.1 Årets resultat Resultaträkning Mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse AC-BU Bokslut 2015 Förändring % Landstingsbidrag 444 444 0 430 3,3 % Statsbidrag 11 10 1 11-2,1 % Övriga intäkter 44 40 4 59-25,2 % Verksamhetens intäkter 499 494 5 500-0,2 % Personalkostnader -38-38 0-35 8,3 % Hyreskostnader -8-7 0-8 0,6 % Övrigt köpta primära tjänster -9-9 0-9 1,6 % Lämnade bidrag -425-423 -1-432 -1,8 % Övriga kostnader -17-15 -1-13 29,2 % Verksamhetens kostnader -496-493 -3-497 -0,2 % Avskrivningar -1-1 0-1 20,8 % Finansnetto 0 0 0 0-100,00 % Resultat 2 0 1 2 Kulturnämnden redovisar för 2016 ett överskott på 2,0 mnkr, vilket är en avvikelse på 2,0 mnkr jämfört med budgeterat nollresultat. 2015 var resultatet ett överskott på 1,7 mnkr. Överskottet beror huvudsakligen på ej utbetalda stöd inom verksamhetsområdet Stöd till regional kulturverksamhet. 5.1.1 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag Bidragsgivare, Mnkr Statsbidrag Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik AC-BU Bokslut 2015 Statens kulturråd Länsmusiken, Dans i Stockholms stad och län 6,8 6,4 0,4 6,4 Svenska Filminstitutet Film Stockholm, Pure fiction 1,6 1,3 0,3 2,2 Totalt specialdestinerade statsbidrag 8,4 7,7 0,7 8,6 33

34 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 5.1.2 Intäktsutveckling Intäktsutveckling, procent 1179,5 4,0 3,3 3,3 3,3 16,4-3,2-9,3-1,8-1,6-32,9-24,7-28,0-1,2-0,1-0,5 Landstingsbidrag Statsbidrag Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Utfall 2015 (ÅR 2015/ÅR 2014) Budget 2016 (BU 2016/ÅR 2015) Utfall 2016 (ÅR 2016/ÅR 2015) Prognos 2016 (PR 1611/ÅR 2015) Minskning av övriga intäkter beror huvudsakligen på att renoveringsbidraget till Konserthuset2016 var 33,4 mnkr, vilket är en minskning jämfört med 2015 då renoveringsbidraget var 52,8 mnkr. Tabellen nedan visar intäktsutvecklingen med exkluderat renoveringsbidraget. Intäktsutveckling, procent 65,7 43,5 37,9 4,0 3,3 3,3 3,3 4,2 2,8 4,1 3,7-3,2-1,8-1,6-9,3-7,6 Landstingsbidrag Statsbidrag Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Utfall 2015 (ÅR 2015/ÅR 2014) Budget 2016 (BU 2016/ÅR 2015) Utfall 2016 (ÅR 2016/ÅR 2015) Prognos 2016 (PR 1611/ÅR 2015) 34

35 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 5.1.3 Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling, procent 17,1 15,8 5,4 7,9 10,2 8,5 12,8 10,0 8,6 7,0-0,9-0,2-0,3-2,2-1,8-1,7 Lämnade bidrag Personalkostnader Övriga kosnader Verksamhetens kostnader Utfall 2015 (ÅR 2015/ÅR 2014) Budget 2016 (BU 2016/ÅR 2015) Utfall 2016 (ÅR 2016/ÅR 2015) Prognos 2016 (PR 1611/ÅR 2015) Att kostnaderna 2016 har minskat beror på huvudsakligen till ovan nämnda renoveringsbidrag. Tabellen nedan visar kostnadsutvecklingen med exkluderat renoveringsbidrag. Kostnadsutveckling, procent 12,8 7,9 8,5 10,2 10,0 7,0 8,6 2,8 2,7 3,0 3,2 5,4 3,5 3,4 4,1 4,1 Lämnade bidrag Personalkostnader Övriga kosnader Verksamhetens kostnader Utfall 2015 (ÅR 2015/ÅR 2014) Budget 2016 (BU 2016/ÅR 2015) Utfall 2016 (ÅR 2016/ÅR 2015) Prognos 2016 (PR 1611/ÅR 2015) 35

36 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 5.1.4 Bemanningskostnader Bemanningskostnader Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik AC-BU Bokslut 2015 Förändring % Summa personalkostnader 37 37 3% 35 4,7 % varav förändring sem- och löneskuld 0,5 0,2 0 0,5 8,0 % varav lönekostnad 25 26-1 23 8,6 % varav po-pålägg 11 11 0 10 10,2 % Inhyrd personal 0,2 0 0 Summa bemanningskostnad varav omställningskostnader Bemanningskostnad exkl. omställningskostnader 37 37 0 0 33 10,3 % 37 37 0 33 10,3 % Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna, är 8,6 procent högre än motsvarade period föregående år. Ökningen beror delvis på anställningar inom kulturförvaltningen för arbete mot SFI och inom NKS-projektet (vilka även har finansierats av dessa parter). Förvaltningen har under perioden även haft projektanställda inom det pågående EU-projektet RIBS samt för utredningsuppdrag inom enheten för kultur och föreningsstöd. Förvaltningen har också haft anställt personal med nystartsjobb med bidrag från arbetsförmedlingen samt haft personalkostnader för projektet Kompetenscentrum för kultur och hälsa som finansieras av hälso-och sjukvårdsförvaltningen. 36

37 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 5.1.5 Avvikelser årets resultat mot årsbudget Orsak, Mkr textkommentar Intäkt Avvik AC-BU 2016 Kostnad Avvik AC-BU 2016 Resultat Avvik AC-BU 2016 För högt upptagen skuld ungd org 2015 1,4 1,4 RIBS skärgrdsbidrag 0,2 0,2 Statsbidrag regional utv, pulp fiction 0,7-0,7 0,0 Löneersättningar NKS, LSF och Landstingsfastigheter 0,7-0,7 0,0 Ersättningar från kommuner för projekt med handelshögskolan samt regional utv. 0,9-0,9 0,0 Intäkter KiV -0,2-0,2 Vidaredebiteringar HSF och LSF 1,1-1,1 0,0 Lokalkostnader -0,5-0,5 Utbetalda stöd, reg kulturverksamhet 2,1 2,1 Interkommunal ersättning, folkhögskolor -0,9-0,9 Personalanknutna statsbidrag 0,2-0,2 0,0 Sponsorsmedel TELIA, film Sthlm. 0,7-0,7 0,0 Ev ej analyserad restpost 0,0-0,1-0,1 Summa avvikelse 5,7-3,7 2,0 2016 års intäkter blev ca 5,7 mnkr högre än budgeterat för perioden. Avvikelsen beror huvudsakligen på vidaredebiteringar till HSF, NKS och LSF för personalkostnader och för projektet kompetenscentrum för kultur och hälsa samt för högt upptagna skulder 2015. Kostnaderna blev ca 3,7 mnkr högre än budgeterat för perioden vilket huvudsakligen beror på ovan nämnda vidaredebiteringar. 5.1.6 Förändring årets resultat mot föregående år Orsak, Mnkr textkommentar Intäkt Förändring AC 2016-2015 Kostnad Förändring AC 2016-2015 Resultat Förändring AC 2016-2015 Landstingsbidraget 14,2 14,2 Statsbidrag -0,2-0,2 EU-bidrag 0,6 0,6 Övriga intäkter -15,1-15,1 Personalkostnader -3,0-3,0 Lämnade bidrag 7,9 7,9 Lokal kostnader 0,0 0,0 Övriga köpta primärtjänster -0,1-0,1 Övriga kostnader 0,0-4,0-4,0 37

38 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Summa avvikelse -0,5 0,8 0,3 Minskning av intäkter 2016 jämfört med 2015 beror huvudsakligen på renoveringsbidraget till Stockholms konserthus minskat med 19,4 mnkr. 5.1.7 Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning, Mnkr SLL-externt Bokslut 2016 SLL-externt Bokslut 2015 Förändring % SLL-externt Budget 2016 Avvikelser AC-BU Verksamhetens intäkter 18 14 27,2 % 13 5 Verksamhetens kostnader -487-488 -0,2 % -483-4 Avskrivningar -1-1 28,6 % 1-2 Finansnetto 0 0 0 0 Resultat -470-475 -1,0 % -469-1 5.1.8 Övriga kostnader 5.1.9 Avskrivningar och finansnetto Avskrivningar 2016 är 0,15 mnkr högre jämfört med 2015. 5.2 Resultatdisposition Kulturnämndens resultat för 2016 om 1,988 mnkr balanseras i ny räkning i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut om överföring från koncernfinansiering. 5.3 Investeringar Investeringar Mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse AC-BU Övriga ospecificerade objekt 0,9 0,4 0,5 Totalt investeringar 0,9 0,4 0,5 Investeringarna uppgår till ca 0,9 mnkr för perioden och utgörs av datorer, teknisk utrustning samt kontorsmöbler. 38

39 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 5.4 Balansräkning Balansräkning Mnkr Tillgångar 2016-12-31 2015-12-31 Förändring Anläggningstillgångar 3 3 0 Omsättningstillgångar 43 35 8 varav kassa och bank 31 26 5 SUMMA TILLGÅNGAR 46 38 8 Eget kapital 2,1 1,7 0 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 0 Skulder 44 36 8 Långfristiga skulder 0 0 0 Kortfristiga skulder 44 36 8 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 46 38 8 Att omsättningstillgångarna är höga vid årets slut beror till stor del på att folkhögskolornas bidrag ännu ej utbetalats. De kortfristiga skuldernas storlek kan till största del hänföras till dessa utbetalningar. 5.5 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Mnkr 2016-12-31 Den löpande verksamheten 4,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten -0,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten 2,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde 5,8 Kulturnämnden redovisar ett positivt kassaflöde på 5,8 mnkr för 2016. 6. Verksamhetsstöd 6.1 Arbetsgivare för framtiden 39

40 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 2016 2015 Antal anställda 61 56 Antal tillsvidareanställda 46 43 Antal tidsbegränsat anställda 15 13 Könsfördelning 2016 Kvinnor 39 Män 22 Totalt antal 61 Förvaltningens personalarbete har utförts med stöd av den gemensamma HR-avdelningen för de centrala förvaltningarna inom landstinget. Årets löneöversyn är genomförd enligt tidplan. Samverkan med de fackliga organisationerna har genomförts enligt årsplan. Kulturförvaltningen har också kontinuerligt arbetat med uppföljning av de tidigare och årliga medarbetarenkäterna. Under året förekom inga större rekryteringssvårigheter. Kulturadministration utgör en begränsad arbetsmarknad, de tjänster som förekommer på kulturförvaltningen är attraktiva för personer med konstnärlig eller kulturadministrativ utbildning. 6.1.1 Verksamhetsförändringar och verksamhetsutveckling Implementering av KOLL/ProCompetence ska ske men ligger längre fram i tiden. Kulturförvaltningen arbetar ständigt med att utveckla arbetsorganisationen. Det pågår en ständig översyn av arbetssätt för att möta nya förutsättningar i omvärlden. Under 2016 har endast några mindre organisationsförändringar genomförts, bland annat har Filmbasen inför 2017 utvidgats med en ny konsulenttjänst. Någon effekt av förändringarna går ännu inte att se. 6.1.2 Kompetensförsörjning Att arbeta på kulturförvaltningen är fortsatt attraktivt, vilket framgår under rekryteringsprocesser av utannonserade tjänster. Det föreligger inga svårigheter att rekrytera någon särskild yrkesgrupp eller specialitet. Det föreligger inte heller någon risk för övertalighet. 40

41 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Förvaltningen har genomfört ett par större satsningar under året utifrån verksamhetens behov av kompetens. Den ena är en språkutbildning, med en metod och projektledare från Poppius, för samtliga anställda. Den andra är mötesmetoden OPERA, som används i olika typer av grupper, för olika möten och processer. En stor andel av de anställda har genomfört denna. Vid den certifierade utbildningen i jämställdhet och jämlikhet - som landstinget erbjuder sina anställda har medarbetare från kulturförvaltningen deltagit. Nyanställda chefer har under hösten gått landstingets chefskurs. Bland ytterligare satsningar kan nämnas att kommunikatörer gått kurser i sociala media, vilket stöttar processen med att utveckla förvaltningens närvaro på flera mediaplattformar. Vidare har anställda på Film Stockholm gått på utbildning i projektledning samt den konsulentutbildning som Regionbiblioteket arrangerar. 6.1.3 Chef- och ledarskap Kulturförvaltningen har tillgång till det av landstingsstyrelsens förvaltning upphandlade chefs- och ledarskapsprogrammet, där syftet är att utveckla, behålla och attrahera sökande till chefstjänster. Ett par av förvaltningens chefer har under året deltagit i dessa. Samtliga chefer ska gå både chefskursen och ledarskapskursen. Mångsidig kompetensförsörjning är viktigt för kulturförvaltningen. Vid chefsrekrytering välkomnas sökande som kompletterar förvaltningen när det gäller jämställdhet och mångfald. Samtliga lediga befattningar med varaktighet längre än sex månader utannonseras för att säkerställa att alla har samma möjligheter att söka. Samtliga rekryteringar ska även föregås av en väl utarbetad kravprofil. Ett viktigt verktyg som utvecklats under 2016 är chefssidorna på SLL:s intranät samt Chefens meny i Heroma webb, som är ett komplement till Heroma för vardagliga aktiviteter och som underlättar arbetet med personaluppföljning och rapportering. 6.1.4 Hälsofrämjande arbetsmiljö Inom förvaltningen pågår ett kontinuerligt arbete med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, där cheferna får månatliga rapporter om vilka medarbetare som har upprepad korttidssjukfrånvaro respektive längre tids frånvaro. Ansvariga chefer har haft samtal med de medarbetare som har sex 41

42 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 eller fler korttidsjukfrånvarotillfällen på en tolvmånadersperiod. I arbetet samarbetar cheferna med HR-avdelningen och även med företagshälsovården. Kulturförvaltningen arbetar förebyggande med stöd av HR-avdelningen för att främja hälsa och reducera sjukfrånvaron, bland annat erbjuds stödsamtal via företagshälsovården. Friskvårdssatsningar har genomförts under året i form av stegtävling. Pausgympa erbjuds på alla datorer. Syftet är att förvaltningens medarbetare ska erbjudas ett stöd för att förebygga och undvika problem som uppstår vid stillasittande arbete. Därutöver har samtliga chefer gått utbildning avseende den nya arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö via företagshälsovården. Samtliga medarbetare erbjuds friskvårdsbidrag och sammanlagt 68 000 kr betalats ut under året till förvaltningens anställda. 6.1.5 Jämställdhet och mångfald Förvaltningen har en jämställdhets- och mångfaldsplan som gäller för åren 2015-2017. Kopplat till denna plan finns även en aktivitetsplan. Cirka hälften av aktiviteterna ligger inom den gemensamma HR-avdelningens genomförandeansvar, resterande aktiviteter genomförs och följs upp lokalt inom kulturförvaltningen. Jämställdhets- och mångfaldsplanen innebär bland annat att förvaltningen ska ha arbetsförhållanden som är lämpade för alla arbetstagare oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vidare har varje chef ett ansvar att leda jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom sitt ansvarsområde. Varje medarbetare har ett ansvar att förverkliga en organisationskultur som främjar ett respektfullt bemötande och en fördomsfri arbetsplats. Planens innehåll med aktiviteter och mål har förankrats och följts upp i förvaltningens ledningsgrupp. Planens innehåll och mål har också lyfts upp och diskuterats på förvaltningens arbetsplatsträffar (APT). Förvaltningens medarbetare ska ha relevant hbt-kompetens för respektive yrkesområde. Det innebär bland annat att alla förvaltningens medarbetare har gått någon av landstingets utbildningar som tar sin utgångspunkt i ett normkritiskt förhållningssätt, till exempel den webbaserade hbtutbildningen och den webbaserade utbildningen om funktionsnedsättning 42

43 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Att undanröja hinder, som finns på SLL Lärtorget. Samtliga enhetschefer har gått jämställdhets- och jämlikhetsutbildning. Vid upphandlingar och avtal finns i de fall det är tillämpligt ett avsnitt om uppföljning av leverantörens hbt-kompetens. Vid nyproduktion och uppdateringar av informationsmaterial - allt från webb och sociala media till broschyrer och blanketter ska hbt-perspektivet inkluderas och representeras. Signaltext om positiv inställning till jämställdhet och mångfald finns i alla platsannonser. Förvaltningen har också gjort en översyn av rekryteringsprocessen och kravprofilsmallar för att säkerställa objektivt urval till intervjuer. 6.1.6 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaromått Bokslut 2016 Bokslut 2015 Förändring %-enhet Budget 2016 Avvikelser %-enhet Procentuell sjukfrånvaro 2,6 4,2-157,0 % 0,0 % Sjukfrånvaro i % per kön 2016 2015 Kvinnor 3,37 4,11 Män 1,05 4,26 Sjukfrånvaro i % totalt 2,58 4,15 Sjukfrånvaron i procent är antal sjuktimmar i förhållande till ordinarie timmar Sjukdagar per anställd och kön 2016 2015 Kvinnor 13,87 17,03 Män 2,32 10,11 Totalt 9,7 13,41 I jämförelse med 2015 har sjukfrånvaron minskat med 3,7 sjukdagar per anställd. Sjukfrånvaron har minskat för både kvinnor och män. Kvinnor har dock fortsatt högre sjukfrånvaro än männen. För både kvinnor och män har sjukfrånvaron minskat generellt. Inga bakomliggande organisatoriska orsaker har gått att finna som förklarar ändringen. Beskrivning av sjukfrånvaro och åtgärder Plan för rehabilitering finns i den utsträckning det är möjligt. Vid några ärenden av medicinska och/eller allvarliga orsaker görs ingen traditionell 43

44 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 rehabiliteringsutredning, utan cheferna har kontinuerlig kontakt med sina medarbetare under tiden de är under medicinsk behandling. 6.2 Miljö 6.2.1 Miljöutmaning 2016 Kulturförvaltningen är certifierad enligt ISO 14001:2004. Förvaltningens miljöplan har följt landstingets miljöprogram Miljöutmaning 2016 och gällande miljölagstiftning. Miljöarbetet fortlöper planenligt och enligt prioriteringarna i landstingets budget. 6.2.2 Klimatneutrala tjänsteresor Resor med flyg och tåg ska bokas via upphandlad resebyrå. Vid taxiresor ska alltid miljötaxi beställas. Tjänsteresor sker huvudsakligen genom utnyttjande av SL-kort. Kulturförvaltningen leasar också en miljöbil, som främst hanteras av konstenheten och används för transporter av konst. 6.2.3 Ekologiska livsmedel Förvaltningen har gjort inköp av ekologiskt kaffe, te, mjölk och frukt till personal för 36 000 kr. 6.2.4 Ledningssystem Kulturförvaltningen har miljöledningssystem i enlighet med ISO 14001. Miljöledningssystemet är integrerat i ordinarie verksamhetsstyrning. I förvaltningens introduktionsschema för nyanställd personal finns en punkt med miljöintroduktion. Medarbetaren ska själv boka tid med miljösamordnaren för en genomgång av miljöledningssystemet och miljömålen. 6.2.5 Övrig redovisning Miljökrav ställs vid beställning av konstnärlig gestaltning. Konstnärer som får uppdrag förbinder sig i avtalet att använda så miljöanpassat material som möjligt, att hantera farliga ämnen och restprodukter enligt gällande bestämmelser samt att inte använda kemikalier som finns i Stockholms läns landstings utfasningslista för miljö- och hälsofarliga kemikalier 2012 2016. Kulturförvaltningen ställer även krav på stödmottagare att redovisa miljöplan? Kemiska produkter ska ha ett utskrivet datasäkerhetsblad. Datasäkerhetsblad och kemikalieförteckningen förvaras i ett särskilt skåp. 44

45 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 Förvaltningen minskar successivt pappersförbrukningen. Förvaltningen har ett elektroniskt diariehanteringssystem, digitala arkiveringsrutiner, handlingar till kulturnämnden distribueras elektroniskt, e-post ersätter alltmer pappersutskick samt elektronisk ansökning av stöd. Svanenmärket finnas på alla trycksaker. För minsta miljöpåverkan beställs antalet trycksaker i relation till bedömd efterfrågan. Alla IT-produkter med informationsinnehåll lämnas till IT-ansvarige eller telefoniansvarige. IT-ansvarige lämnar uttjänta produkter för återvinning enligt landstingets rutiner. Rutinen gäller hela kulturförvaltningen. Nya datorer som köps in ska ha minsta möjliga elförbrukning. Elförbrukning ingår som en bedömningspunkt vid inköp av nya elprodukter. All el som kulturförvaltningen köper in ska vara förnyelsebar och miljömärkt. Kulturförvaltningen hyr lokaler av externa hyresvärdar och avfallshantering sker enligt respektive hyresvärds rutiner och instruktioner. Kulturförvaltningen har tre lokaler: Fatburen, Film Stockholm på Bergsunds strand 39 och Filmbasen i Alby. På samtliga platser finns rutiner för avfallshantering. 6.3 Socialt ansvarstagande Arbetet med den regionala kulturstrategin som nämnts ovan syftar bland annat till att långsiktigt stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen. 6.3.1 Likvärdig behandling av alla invånare Jämlikhet och jämställdhet Se vidare avsnitt 6.1.5 JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. X Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning Nationella minoriteter och minoritetsspråk Kulturnämnden ger stöd till ett antal föreningar som arbetar med verksamhet inriktad på nationella minoriteter. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Beslut om stöd fattas på delegation av förvaltningschefen. 2016 har totalt sju projekt/verksamheter beviljats stöd. 45

46 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. X Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning 6.3.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Redovisning sker i bilaga Uppföljning funktionsnedsättning. 6.3.3 Informationssäkerhet Införande av verksamhetsbaserad informationsredovisning (VIR) på kulturförvaltningen ska enligt beslut på delegation från Landstingsstyrelsens förvaltning vara infört 2018. Detta görs inom hela landstinget och kommer att innebära ett tydliggörande av samtliga processer och informationsflöden, vilket ökar informationssäkerheten från start till arkivering. Förvaltningen har genomfört egenkontroll av regelefterlevnad och arbetet med informationssäkerhet under år 2016 på strategisk nivå, genom att deklaration besvarats och godkänts i Compliance-portalen. Ja Nej Kommentar X 6.3.4 Säkerhet JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. X Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning Kulturförvaltningen bedriver säkerhetsarbetet i enlighet med landstingets gällande policy och anvisningar, i samarbete med SLL Säkerhet och beredskap. Tillsammans med ett upphandlat säkerhetsföretag har kulturförvaltningen också gjort en risk- och sårbarhetsanalys samt utarbetat en krisplan och en kontinuitetsplan. Arbetet med analyser och nya planer har bland annat resulterat i inventering av hot och risker. Flera relevanta och väl avvägda skyddsåtgärder har vidtagits. 6.3.5 IT och digitalisering Uppföljning sker genom förfrågningsunderlaget i bilaga Uppföljning IT och digitalisering. 46

47 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 6.4 Folkhälsoarbetet Har förvaltningen under året: - antagit en handlingsplan för genomförande av landstingets folkhälsopolicy och landstingets handlingsplan för hälsa? Ja Nej Kommentar X Förvaltningen följer landstingets folkhälsopolicy och handlingsplan för hälsa. - haft en anställd med särskilt ansvar för folkhälsofrågor och/eller folkhälsoarbete? Ja Nej Kommentar X - fattat beslut som ligger i linje med landstingets folkhälsopolicy eller på annat sätt verkat för att genomföra policyn? Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel X Deltagit i arbetet med framtagandet av policyn. - utfört annat folkhälsoarbete utöver det som redan nämnts? Om ja, ge exempel. Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel på sådant arbete X Förvaltningens anställda har rätt till friskvårdsbidrag och friskvårdstimme. Förvaltningen har genom medlemskap i den lokala idrottsföreningen Fatburens IF möjlighet att ta del av SLIFs (Stockholms landstings idrottsförbund) utbud och evenemang, vilket främjar en hälsosam livsstil bland anställda. Speciell information om detta ges till förvaltningens medarbetare. 6.5 Upphandling och inköp Uppföljning av landstingets upphandling och inköp sker i bilagan Uppföljning upphandling och inköp, i enlighet med anvisningsdokumentet. 47

48 (48) ÅRSRAPPORT 2016 KN 2016/1010 7. Ledningens åtgärder Den slutliga budgeten för Stockholms läns landstings kulturnämnd för 2016 har översiktligt beskrivit de förändringar som präglar det kulturpolitiska landskapet. Samtliga övriga län/regioner ingår i den så kallade kultursamverkansmodellen, en ny modell för fördelning av statliga regionala kulturanslag. Bedömningen är att även Stockholms läns landsting på sikt kommer att omfattas av kultursamverkansmodellen. Framtidsplanen för hälso- och sjukvårdens har inneburit en stimulerande men likväl en stor arbetsbelastning. Med anledning av dessa förändringar och för att minska förvaltningens sårbarhet har ett rekryteringsarbete bedrivits underåret. En tydligare projektorganisation har införts när så varit motiverat och flera medarbetare har utbildats i projektarbete. 8. Pågående rättsprocesser (tvister) Inga pågående rättsprocesser eller tvister finns att rapportera. 9. Övrigt Samma redovisningsprinciper har använts som i den senaste årsrapporten. 10. Nämndbehandling Årsrapporten för januari-december 2016 behandlas i nämnden den 22 februari 2017. 11. Bilagor A A1 Bilaga 1 Ansats till kvalitativ måluppfyllelse A2 Uppdrag under löpande år C E F Investeringar C1 Investeringar vård (inklusive fastigheter) och annan verksamhet Övriga avsättningar, ansvarsförbindelser och tvister Styrdokument, policyer och övriga handlingsplaner och dylikt F1 Efterlevnad av policyer och andra styrdokument F2 Styrningsrapport förvaltning F4 Försäkran internkontroll F5 Uppföljning funktionsnedsättning F6 IT och digitalisering F7 Uppföljning upphandling och inköp 48

Ansats till kvalitativ uppföljning Förord Många, både förtroendevalda, tjänstemän och utomstående betraktare vittnar om svårigheten att formulera mål som är tydliga och enkla att såväl omsätta som följa upp - utan att bli för detaljerade. Om detta finns en hel del skrivet. I essän Mål utan mening? Om ordstyrning i landet där allt är prioriterat (2006) skriver professor Daniel Tarschys om mål - och resultatstyrningens mer problematiska och gåtfulla effekter. Han menar att uttolkningen av de politiska målen kan vara kontraproduktiv. Dessa är i allmänhet välljudande och lätta att instämma i, men de ger sällan någon särskilt tydlig ledning när man ska gå från ord till handling Inte heller är det lätt att i efterhand fastställa i vilken mån så allmänt hållna mål har uppnåtts. Hur utvärderar man en verksamhet med ogripbara och nebulösa syften? Tarschys resonerar vidare om gapet mellan sifferstyrning (indikatorer) och ordstyrning (mål och delmål) samt gör en översiktlig kategorisering av olika typer av mål. Den summerande underrubriken lyder Målstyrningens undertext: gör så gott ni kan! bär sin egen slutsats. I 2009 års kulturutredning förs ett liknande resonemang. En tanke som presenteras är att målformuleringarna för den statliga kulturpolitiken kanske snarare handlat om att manifestera och tydliggöra hela politikområdet som sådant. De signalerade att kultur generellt sett var en viktig samhällsfråga och kanske var det detta som uppskattades mest av den kulturintresserade allmänheten, av kulturskapare och kulturarbetare och av dem som arbetade i kulturförvaltningarna. Målen sammanfattade politiken och dess viktigaste funktion var att sätta kulturpolitiken på den politiska kartan. Resonemang förs också om svårigheterna att faktiskt följa upp de övergripande mål som trots allt definierar ett helt politikområde, där friheten från offentlig och politisk styrning är en grundfråga. Landstingets nya kulturpolitiska mål - Fri kultur som främjar möten, upplevelser, delaktighet och bildning - är ett försök att faktiskt just göra kulturpolitiken angelägen och greppbar för en vidare krets än den egna sektorn. Kulturnämndens verksamhet kännetecknas av dess komplexitet och därigenom också av svårigheten att genom ett fåtal Stockholms läns landsting Telefon: 08-123 378 00 Orgnr: 232100-0016 Kulturförvaltningen Fax: 08-123 378 09 www.kultur.sll.se Box 38204, 100 64 Stockholm E-post: registrator@kultur.sll.se 49

2 (73) Rapport RegDatum indikatorer och mätetal skapa en rättvisande bild av dess effekter. Parallellt med det större målarbete som just nu bedrivs inom Stockholms läns landsting pågår därför - som ett led i denna undersökning kring mätbarhet och kultur - också ett av nämnden, Statens kulturråd och flertalet av länets kommuner gemensamt finansierat forskningsprojekt; Går det att mäta konstnärlig kvalitet? I den följande rapporten görs en ansats till en mer kvalitativ och resonerande uppföljning av kulturnämndens verksamhet, som ska ses som ett komplement till mer kortfattade bokslutstexter och kvantitativt uppföljbara mål. Strukturen följer de gällande målformuleringarna och inkluderar målområdena demokrati, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. Av naturliga skäl bygger rapporten på verksamheter som fick ekonomiskt stöd av nämnden verksamhetsåret 2015 då redovisning av bidrag sker med en viss förskjutning. Rapporten har skrivits av Sarah Magnusson, som under åren 2015 och 2016 var anställd som kommunikatör på kulturförvaltningen. Hennes arbete bygger på inlämnade redovisningar, pressurklipp och enskilda intervjuer. Trevlig läsning! Eva Bergquist förvaltningschef Kulturförvaltningen 50

3 (73) Rapport RegDatum Inledning Kulturförvaltningen arbetar på uppdrag av Stockholms läns landstings kulturnämnd med att främja ett fritt och tillgängligt kulturliv av hög kvalitet i hela Stockholms län. Med detta menas att institutioner och fria kulturaktörer ska ges möjlighet att utvecklas och livnära sig på sin konstform - och bidra till att länets invånare får tillgång till ett mångfaldsrikt och professionellt kulturutbud i sin närmiljö. Detta görs framförallt genom kulturförvaltningens stödgivning som under budgetåret 2015 uppgick till 432,4 mnkr kr. Gemensamt för alla våra stödmottagare är att de verkar för ett eller fler av kulturförvaltningens tre delmål, samt i linje med förvaltningens fyra målområden. Delmål: Barn och unga prioriteras, Konst och kultur i vården och Fördjupat samarbete kring kulturella och kreativa näringar. Målområden: Demokrati, Jämställdhet mellan könen, Jämlikhet mellan olika sociala och kulturella grupper och Tillgänglighet för funktionshindrade. Varje målområde åtföljs av en beskrivning som pekar på vad nämnden åsyftar med demokrati, jämställdhet mellan könen och så vidare, kopplat till kulturförvaltningens uppdrag att främja ett fritt och tillgängligt kulturliv av hög kvalitet i hela Stockholms län. Beskrivningarna verkar som riktlinjer för kulturförvaltningens bedömning av vilka mottagare som ska få stöd. Urvalet styrs också av att nämnden fastställt att delmålet barn och unga prioriteras ska ta sig uttryck genom att 70 procent av landstingets stöd till länets kulturliv ska gå till aktörer som bedriver verksamhet för målgruppen. Utifrån kulturnämndens övergripande målformuleringar görs i denna rapport en kvalitativ presentation av ett par av de satsningar som skett inom ramen för organisationer som erhållit stöd under 2015 - och som bidragit till kulturnämndens måluppfyllelse. Det handlar om ett urval av insatser som vi finner särskilt relevanta i sammanhanget och för vilka landstinget varit delfinansiärer genom kulturnämndens stöd till hela eller delar av en organisations verksamhet. I vissa fall handlar det om riktade medel för ett särskilt projekt eller satsning, men det nämns då också i texten. Länskulturfunktionerna och Stockholms Konserthus Det ska också tilläggas att det bland stödmottagarna som omnämns i rapporten finns sju stycken organisationer som har en särskild plats i kulturnämndens stödgivning Stockholms Konserthus och de sex länskulturfunktionerna: Regionbibliotek Stockholm, Film Stockholm, Slöjd 51

4 (73) Rapport RegDatum Stockholm, Stockholms läns museum, DIS/Dans i Stockholms stad och län och Länsmusiken i Stockholm. Landstinget har sedan 1992 tagit det ekonomiska ansvaret för Stockholms Konserthus och dess orkester Kungliga filharmonikerna i form av huvudfinansiär. Länskulturfunktionerna har i sin tur ett särskilt uppdrag från kulturnämnden om att främja ett fritt och tillgängligt kulturliv av hög kvalitet i hela Stockholms län inom sina respektive konstområden inte minst för barn och unga. En viktig del av detta uppdrag består vidare i att länskulturfunktionerna skapar och fördjupar sina samarbeten med länets kommuner, samt med andra län och regioner i Sverige. Disposition, metod och syfte Rapporten bygger på de redovisningar som stödmottagarna lämnat in för 2015 när inget annat anges. Redovisningarna består av blanketter där aktörerna berättar hur de arbetat med våra målområden och om deras verksamhet under året, samt av årsredovisningar, verksamhetsberättelser och ibland ytterligare bilagor som ger en fördjupad beskrivning av projekt som gjorts inom ramen för deras verksamheter. I vissa förekommande fall har även kompletterande mejlkonversationer och samtal gjorts för att få en bättre förståelse. Studien innehåller sju avsnitt som är indelade efter kulturförvaltningens tre delmål och fyra målområden. I varje avsnitt redogörs det för innebörden av dessa samt hur våra stödmottagare uppfyllt dem genom ett urval av projekt/verksamheter som vi anser särskilt relevanta i sammanhanget för 2015. Avsnittet Demokrati inleds exempelvis med följande beskrivning som pekar på vad nämnden åsyftar med målområdet: Kultur- och föreningslivet är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Kulturnämnden prioriterar regional och social spridning och vill stimulera till mångfald, samhällsengagemang och opinionsbildning. De organisationer som får stöd ska vila på demokratisk grund vad avser både organisationens uppbyggnad och den verksamhet som bedrivs. I avsnittet ges sedan exempel på hur olika stödmottagare verkat för regional och social spridning, samhällsengagemang och så vidare. Förtydligas bör också att flera av de projekt/verksamheter som omnämns i ett avsnitt lika gärna hade kunnat placeras inom ett annat delmål eller målområde. 10-TALs mobila skrivverkstad Poesifabriken som beger sig ut till skolor och bibliotek över hela länet och som presenteras i avsnittet Barn och unga prioriteras hade exempelvis lika gärna kunnat placeras under avsnittet Demokrati, som ett exempel på regional och social spridning. Den feministiska föreställningen 52

5 (73) Rapport RegDatum Oum som Re:Orient turnerade med i Stockholm stads förorter och som ges som exempel på regional och social spridning, hade i sin tur lika gärna kunnat placeras under avsnittet Jämställdhet mellan könen. För att ge ytterligare perspektiv på de olika projekten och verksamheterna som presenteras i rapporten har olika röster tillförts från kulturaktörernas redovisningar och från medier som rapporterat om projekten/verksamheterna. I avsnittet Konst och kultur i vården berättar exempelvis en chefsjuksköterska om det värde som clownverksamheten Glädjeverkstan har för patienter, anhöriga och vårdpersonal på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge. I avsnittet Fördjupat samarbete mellan kulturella och kreativa näringar berättar två konstnärer vad SITEs verksamhet tillfört deras konstnärliga utveckling. I avsnittet Barn och unga prioriteras intervjuas två barn av Dagens Nyheter respektive Mitti Nacka om deras medverkan i Folkoperans uppsättning av den klassiska dödsmässan Mozarts Requiem, där nio barn gavs en röst i form av deras egna berättelser och tankar om framtiden - och människans dödlighet. En del av målområdena avslutas med kortintervjuer under rubriken Kulturaktörer berättar, som syftar till att ytterligare belysa goda exempel kopplade till de olika målområdena. Syftet med rapporten är att visa på den kraft och det värde som Stockholms läns kulturliv har i samhällsbygget och för länets invånare, genom att lyfta kvalitativa värden. Barn och unga prioriteras Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att delta i kulturella och konstnärliga aktiviteter. Barns och ungas rätt till kultur är också ett nationellt kulturpolitiskt mål och en målgrupp som prioriteras inom Stockholms läns landsting, avseende länsinvånare i åldern 0-25 år. Detta gäller såväl kultur för, med och av barn och unga. Event av och för unga För att främja kulturprojekt som drivs av unga har landstinget under lång tid haft ett särskilt stöd, Ung Aktiv Kultur 1, men den här typen av projekt återfinns även inom de organisationer som fått landstingets mer omfattande stöd under 2015. 1 Till följd av den bidragsöversyn som kulturförvaltningen genomförde under 2014/2015 i nära samverkan med kulturlivet ersattes stödet med ett helt nytt projekstöd på 1-3 år i april 2016. Den första ansökningsomgången av den nya stödformen påbörjades senhösten 2016. 53

6 (73) Rapport RegDatum Unga syns, hörs och räknas På Fryshuset i Hammarby Sjöstad har exempelvis flera av årets evenemang planerats och genomförts av ungdomar. Det har varit alltifrån konserter, showcases, battles, tävlingar och utställningar med mellan 50 och 250 besökare per event. Vikten av att involvera unga i verksamheten är vidare något som genomsyrar Fryshuset överlag och de beskriver också sig själva med orden: Vi skapar gemenskaper där unga syns, hörs och räknas. 2 På Klubb 7 får unga musiker utveckla sin artistiska kompetens Ett annat exempel är Stallets eventserie Klubb 7 på Blasieholmen, som innehåller konserter och klubbkvällar för, med och av unga i syfte att ge unga och oerfarna arrangörer möjligheten att förverkliga sina idéer och drömmar. Stallet drivs av Riksförbundet för folkmusik och dans och har som ambition att vara en scen med stort deltagarinflytande där det är enkelt att engagera sig - och där unga musiker och dansare kan utveckla sin konstnärliga kompetens. Två av musikeventen som skapades inom ramen för Klubb 7 2015 finns att se i YouTubefilmerna: Vilde playing Sourwood mountain at Stallet Klubb 7 - May 2015 3 och Klubb7 - Världens Fest - 20 november 2015 @ Stallet - Folk & Världsmusik. 4 Arrangörsutbildning för unga inom slöjd Ett tredje exempel är Slöjd Stockholms arrangörsutbildning för unga som de hade i samband med att de deltog i landstingets sommarjobbsatsning. 41 ungdomar gick utbildningen samt planerade och genomförde olika former av ungdomsevent inom slöjd och handgjort skapande under sitt sommarjobb i Sickla. Totalt blev det 14 evenemang med mer än 700 deltagande ungdomar runtom i länet. Bland annat en workshop i Tantolunden där man fick använda slöjd som redskap för att stressa ner. En av ungdomarna förklarade idén på följande vis: Många ungdomar idag är stressade och vi vill bidra till att göra något åt det. Att slöjda och skapa med händerna kräver fullt fokus och blir på så vis meditativt. 5 Några andra av sommarjobbarna hade en workshop på ett flyktingboende för ensamkommande flyktingbarn. En av dem förklarade tanken bakom såhär: Vi 2 Fryshuset, Om Fryshuset, http://fryshuset.se/om-fryshuset/, hämtad 2016-11-15. 3 YouTube, Vilde playing Sourwood mountain at Stallet Klubb 7 - May 2015, https://www.youtube.com/watch?v=mywguhdn-zi, hämtad 2016-11-15. 4 YouTube, Klubb7 - Världens Fest - 20 november 2015 @ Stallet - Folk & Världsmusik https://www.youtube.com/watch?v=rmpdpettxw0, hämtad 2016-11-15. 5 Från en intervju med ungdomarna den 20 juli 2015 i samband med en nyhet om kultursommarjobbsatsningen för kulturförvaltningen. 54

7 (73) Rapport RegDatum tänkte att de kanske inte kommer i kontakt med så mycket svenskar. Vi vill låta dem lära känna oss lite bättre samtidigt som vi får lära oss mer om dem och hur de har det här i Sverige. 6 I YouTubefilmen Luftens Hjältar Mer än bara ett sommarjobb som ungdomarna själva gjorde, berättar de mer om sitt sommarjobb och den mötesplats som de skapade på asylboendet. 7 Slöjd Stockholms avsikt med arrangörsutbildningen var att man genom att utbilda, coacha och uppmuntra de unga sommarjobbarna till att skapa sitt eget event, skapar bättre förutsättningar för delaktighet och engagemang. Efter sommarjobbets slut var det också flera av ungdomarna som fortsatte att genomföra ungdomsevenemang inom ramen för Slöjd Stockholms verksamhet. Bland annat i samband med landstingets satsning Kultur för asylsökande som pågick vintern 2015/2016. Arbetet med arrangörsutbildningen har vidare lett till att Slöjd Stockholm fått nya perspektiv som stärkt deras fortsatta arbete med slöjdverksamheter för unga. Skapande, medskapande och inspirerande möten Stockholms läns kulturliv innehåller en mängd av organisationer som verkar för att unga ska få ge utlopp för sin kreativitet inom olika konstformer på fritiden och/eller inom ramen för pedagogisk verksamhet som förskola, skola och gymnasium. Nedan följer några exempel från organisationer som kulturförvaltningen gett stöd till under 2015. Poesi som verktyg för funderingar Tidskriften 10-TAL begav sig ut till skolor och bibliotek över hela länet med sin mobila skrivverkstad Poesifabriken för att hålla workshops med läs- och skrivfrämjande övningar för barn och unga mellan 7 och 18 med inriktning på att skriva poesi. Inför en av verkstäderna som hölls på Tensta bibliotek presenterades verksamheten så här: Vi läser, skriver och samtalar om vad poesi kan vara. Pedagoger och författare finns på plats för att locka fram de inneboende poetiska talangerna. Vi vet att alla har något att berätta, men också att alla kan öva sig i skrivandets konst. Att skriva poesi är som vilken annan träningsform som helst övning ger färdighet. Välkomna att träna poesimusklerna! I slutet av 2015 bjöds barnen och ungdomarna som deltagit i någon av verkstäderna in till ett heldagsevenemang som 10-TAL arrangerade på ABF Stockholm vid Rådmansgatan. Evenemanget som även var öppet för 6 Från en intervju med ungdomarna den 20 juli 2015 i samband med en nyhet om kultursommarjobbsatsningen för kulturförvaltningen. 7 YouTube, Luftens Hjältar Mer än bara ett sommarjobb, https://www.youtube.com/watch?v=h3_kf0nfesw, hämtad 2016-11-15. 55

8 (73) Rapport RegDatum allmänheten bestod av skrivövningar och uppläsningar ledda av poeter, pedagoger och musiktextförfattare. Poesifabriken har funnits i många år och i Martin Holmströms artikel i Stockholms Fria - Fabriken som vill väcka unga poeter - ger en av ledarna sin syn på projektets värde för barn och unga: Under vår senaste workshop i Kista ville ingen läsa högt till en början, men i slutet läste faktiskt alla högt. Det tror jag är viktigt, att våga läsa och dela med sig av sin egen text. Vid Poesifabrikens workshops brukar ledarna undvika att / /värdera vad som är bra och dåligt. Prestationskrav har de unga nog av från skolan, menar Ylva Gripfelt. En del är väldigt vana vid att få kritik och trötta på det. Ibland kan jag känna att de är lite skadade av undervisningen i skolan som handlar om att prestera, att komma upp till en nivå som någon annan bestämt. Därför gäller det att se till vad som är viktigt för dem. Det blir inte dåligt" när de berättar om sånt som de tycker är viktigt. 8 Ibland avslutas verkstäderna med att barnen och ungdomarna får sprida sin poesi med hjälp av heliumballonger på vilka de även fäster sina kontaktuppgifter. Det innebär en sorts publicering, som ofta inger särskild stolthet hos deltagarna. Under 2015 for en av ballongerna över Östersjön till Lettland, där den hittades av några som promenerade på stranden. De tog ett glatt foto av sig själva och skickade ett mejl till Poesifabriken. Anton Andersson rapporterade om händelsen för Mitti i artikeln Poesi från Rinkeby landade i Lettland. 9 Skapande verkstad med skuggspel På Färgfabriken i Liljeholmen visades den indonesiske konstnären Heri Donos utställning Animachines, som presenterades såhär: I en kollision finns möjligheten att förstå något nytt." / / Genom att föra samman, traditionellt indonesiskt skuggspel (Wayang) med västerländska tecknade serier och en animistisk världsåskådning, skapar han ett helt eget visuellt språk/ / Heri Donos besjälade maskiner, maskerade i humor, belyser på ett effektivt sätt brännande politiska frågor och skapar en tankeväckande satir över Indonesiens utveckling kopplad till en global 8 Martin Holmström, Fabriken som vill väcka unga poeter, http://www.stockholmsfria.se/artikel/113959), hämtad 2016-11-15. 9 Anton Andersson, Poesi från Rinkeby landade i Lettland, https://mitti.se/poesi-franrinkeby-landade-i-lettland-2/?tag=tenstarinkeby/feed/, hämtad, 2016-11-15. 56

9 (73) Rapport RegDatum kontext./ / frågor om demokrati, globalisering och människans förhållande till naturen. Utställningen som man kan ta del av genom Vimeofilmen Heri Dono Animachines at Färgfabriken innehöll som all konst flera begreppslager - och även om den politiska aspekten inte kan uppfattas av museets yngre besökare, så kunde utställningens visuella budskap väcka tankar och inspirera dem till att skapa själva. Färgfabriken erbjöd barnen att ge utlopp för sin kreativitet i form av en skuggspelsworkshop. I Vimeofilmen Wayang Workshop for Heri Dono Animachines at Färgfabriken kan man se hur barn och unga sitter och arbetar med sina skuggspel. Kreativ workshop kring hur vi människor maskerar oss En annan verksamhet som erbjuder en skapande verkstad som kopplar till deras utställningar är Mångkulturellt centrum, som ligger i Fittja gård. Verkstaden syftar till att ge unga verktyg för att uttrycka sig kreativt och att inspirera till att våga ta plats. Genom utställningar och performances synliggörs sedan barnens bilder och berättelser. Under 2015 utvecklade Mångkulturellt centrum verkstaden med en mobil del som ett led i årets arbete med att fördjupa den lokala förankringen. Med den mobila verkstaden uppsökte de fritidsgårdar och boenden för ensamkommande flyktingbarn i Botkyrka för att arbeta med projektet Mask och makt. Maskerna var tänkta att symbolisera de olika roller vi människor spelar och de identiteter vi blir tillskrivna och tillskriver andra. Med projektet ville man bejaka och synliggöra dessa i en kreativ workshop där barnen fick skapa masker som utgår från deras egna erfarenheter och tankar kring hur vi människor maskerar oss - för oss själva och varandra: Finns det tillfällen när du försöker vara nån du inte är? Att bära polisuniform eller att vara anonym på internet är att bära en mask. Det finns ofrivilliga masker och identiteter som kan begränsa en människa. Kvinnor har genom historien maskerat sig till män får att få tillgång till männens privilegier. Masken kan också ge oss möjligheter. Konstnärer som arbetar under pseudonym som t.ex. Banksy och författarduon Lars Kepler har genom att inte avslöja den verkliga identiteten kunnat skapa utan att bli dömda på förhand. / / Vilken mask skulle du vilja bära? 10 Genom att söka på hashtaggen #maskochmakt kan man ta del av bilder på masker som barnen skapat inom ramen för projektet. 10 Mångkulturellt centrum, Mask och makt i mobila verkstan, http://mkcentrum.se/2015/03/mask-och-makt-i-mobila-verkstan/, hämtad 2016-11-15. 57

10 (73) Rapport RegDatum Junior residence Ett annat projekt som Mångkulturellt centrum höll i under året är Junior residence. Projektet som pågått flera år ger ungdomar från Botkyrka möjligheten att sommarjobba med konstnärligt skapande under tre veckor utifrån ett visst tema. 2015 var temat resa-flytta-fly och resväskor användes som symboliskt objekt för att måla och uttrycka sig på. Dessa placerades sedan ut i olika förorter och city med syftet att väcka tankar - hos såväl sommarjobbarna som publiken - kring vem de offentliga miljöerna tillhör och vilka konstnärliga uttryck som är tillåtna här. Designsamarbete mellan femteklassare och designstudenter Tensta konsthall hade i sin tur en utställning med arkitekten, konstnären, utställningsdesignern och scenografen Frederick Kiesler. Utställningen innehöll modeller och dokumentation av hans arbeten inom bland annat konst, möbeldesign, arkitektur och utställningsproduktion från olika perioder med fokus på hans intresse för skärningspunkten mellan konsten och livet. Som en del av utställningen bjöds bland annat arkitekturstudenter från KTH Tensta och en femteklass från Askebyskolan i Rinkeby in för att tolka och bygga vidare på Kieslers visioner. Samarbetet mellan grupperna och konsthallen pågick hösten 2014 och resultatet blev en sittmöbel/skulptur till Askebyskolans inomhusmiljö. I Youtubefilmen Kiesler projektet kan man följa deras kreativa process i form av ett bildspel. Det är vidare inte första gången Tensta konsthall arbetat med projekt som inkluderar barn och unga från stadsdelen, utan en del av deras verksamhet - som resulterat i att flera av ortens unga också sökt sig vidare till konstnärliga utbildningar. Fritidsgård öppnar upp för dansresidens Ett annat kulturprojekt som involverade elever från grundskolan var Ingen är en ö en dansföreställning om hjälp. Under landstingets och länskulturfunktionernas slowdating i Järfälla kommun 2014 förde fritidsgården Station 7 i Kallhäll samtal med DIS/Dans i Stockholms stad och län om att ha ett dansresidens. 2015 drog projektet igång och Jelnek Dance Company skapade ett dansresidens i samarbete med fritidsgården och Björkebyskolan. Resultatet blev föreställningen Ingen är en ö en dansföreställning om hjälp som arbetades fram med hjälp av ungas koreografier, tankar och texter på temat hjälpa. Föreställningen som framfördes på fritidsgården presenterades såhär: Om att titta på utan att kunna göra något. Om att titta bort fast man inte borde. Om att rycka in. 58

11 (73) Rapport RegDatum Om att bli räddad. 11 Barn deltar i klassisk dödsmässa och ordar om framtiden En tredje aktör som involverade barn i sin verksamhet under året var Folkoperan vid Mariatorget. I deras uppsättning av den klassiska dödsmässan Mozarts Requiem gav de nio barn en röst i form av deras egna berättelser och tankar om framtiden - och människans dödlighet. Allt framfört från en talarstol med det underliggande budskapet att nu är det dags för de vuxna att lyssna på barnen. I varje föreställning bjöd barnen även in en skolklass till scenen som fått välja en dedikation till en samtida händelse. En av dem handlade om nyhetsrapporteringen om barnen som hittades döda i en båt på sin flykt till Europa. Totalt deltog 350 barn. Föreställningen fick mycket uppmärksamhet och flera av barnen intervjuades i media. Såhär lät det när Dagens Nyheters Peter Letmark intervjuade 10-åriga Tuva Stråhle: Vad tycker du om verket? Det är bra faktiskt. Om man lyssnar på det typ tusen gånger så blir det... äsch det går inte att förklara. Det passar ganska bra till ämnet som vi pratar om på scenen. Om att ni vuxna förstör jorden som ni sedan lämnar över till oss barn. Vad är tanken med att ha barn på scenen? Föreställningen handlar ju om vad vuxna lämnar över till barnen. Då kan det inte stå ett gäng vuxna på scenen och prata om det. Därför är det bättre att barn står där och berättar vad de tycker. 12 När Märta Lefvert intervjuar 10-åriga Hilla Tomson Salo för Mitti Nacka, betonar Hilla vikten av budskapet som hon och de andra barnen ger de vuxna: Vi berättar för dem att de inte ska förstöra vår framtid, utan sköta om miljön. Vi är arga, för vi vill ha en bra framtid! 13 Unga möter experimentell musik Länsmusiken i Stockholm erbjuder i sin tur ett utbud av projekt och föreställningar som länets pedagogiska verksamheter får beställa ifrån till ett subventionerat pris. Ett av 2015 års projekt var Min granne tonsättaren som 11 Jelnek, Ingen är en ö en dansföreställning om hjälp, http://www.jelnek.com/ingen-aren-o, hämtad 2016-11-15. 12 Peter Letmark, Jag är bra på att ta tillvara på livet, http://www.dn.se/insidan/jag-ar-brapa-att-ta-vara-pa-livet/, hämtad 2016-11-15. 13 Märta Lefvert, Barnen får röst i dödsmässa, http://paper.opoint.com/?id_site=88021&id_article=7568&code=111, hämtad 2016-11-15. 59

12 (73) Rapport RegDatum skapats i samarbete med föreningen Samtida musik. I projektet har nio tonsättare från Skarpnäck, Högdalen, Skokloster, Hässelby, Gamla stan, Vasastan, Alby, Bagarmossen, Hjorthagen och Ekerö mött förskolebarn och elever i grundskola och gymnasium i sin egen hemort, tillsammans med violinisterna Duo Gelland som framfört konstmusik. Barnen och ungdomarna har sedan dels fått berätta, måla och skriva ner tankar om musiken som de hört. Dels fått samtala om ljud och lära sig hur det går till när man komponerar musik, för att därefter hitta på ett ljudförlopp tillsammans med tonsättaren. Det hela har sedan avslutats med konsert, uppläsningar av det skrivna och uppvisning av bilderna. I projektet Musikskapande med appar var det istället digital musik som stod i fokus. Här fick elever tillsammans med Thymeshift Electronix - som består av Johan Björklund (trummor/elektronik) och Thomas Gunillasson (elgitarr/elektronik) - skapa musik med hjälp av ipads och lättillgängliga digitala verktyg som finns att ladda ner från nätet. Syftet var att stimulera elevernas tilltro till att de kan musicera och väcka deras intresse för att ge utlopp för den egna kreativiteten genom musik. Musikcoaching Fryshuset i Hammarby sjöstad har i sin tur dels skapat ett mentorskapsprogram där ungdomar erbjöds en musikmentor. Dels genomfört musikcoachingdagar som innehållit föreläsningar och en panel där man fått konstruktiv kritik på sitt spelande. Detta som ett led i deras satsning på att jobba mer med unga på individnivå eftersom de märkt att det resulterat i att de då stannar kvar längre i deras verksamheter. Ungas musik gestaltas av konstnärer Fryshuset i Skärholmen har vidare dragit igång projektet Konstlangarandan, där 12 ungdomar med musik som passion fått spela in låtar som sedan kommer att tolkas av en konstnär/skulptur/fotograf. Det hela avslutas med ett evenemang med konsert och vernissage samt en miniturné till olika event och ungdomsverksamheter. Tanken med projektet är att musik och konst är en enande kraft som kan samla människor från olika miljöer och bakgrunder, och skapa nya starka nätverk. Projektet dokumenteras och kommer så småningom att ges ut i bokform tillsammans med Folkuniversitetet och författaren Ylva Carlsdotter. Musik som verktyg för social och mänsklig utveckling En annan aktör som tar fasta på musikens enande kraft är Stockholms Konserthus. Sedan 2012 samarbetar deras orkester Kungliga 60

13 (73) Rapport RegDatum Filharmonikerna med El Sistema i Södertälje som är del av en global rörelse och består i detta fall av en orkesterskola som startats på Hovsjö- respektive Soldalaskolan. Rörelsen grundades 1975 av José Antonio Abreu i ett garage i Venezuela och vilar på idén om att musik kan användas som verktyg för social och mänsklig utveckling - och för att göra människor delaktiga i samhället. Detta genom att låta barn och unga ingå i ett sammanhang i form av en orkester där alla är välkomna och lika betydelsefulla. Den kollektiva processen som en orkester bygger på används här för att de ska utvecklas på ett både personligt och konstnärligt plan i samarbete med andra. En viktig del av verksamheten är de som utgör barnen och ungdomarnas förebilder i form av musikpedagogerna som lär dem spela och professionella musiker som visar på en värld där musiken står i centrum och det är här som Kungliga Filharmonikerna kommer in. 14 De fungerar som mentorer för eleverna på El Sistemas orkesterskola i Södertälje, träffar eleverna regelbundet och framför konserter ihop med dem. Sakari Oramo som är chefsdirigent för Kungliga Filharmonikerna uttryckte sig såhär om El Sistema när samarbetet drogs igång: Jag har aldrig upplevt El Sistema i Venezuela men idén bakom är hisnande fin, säger han och hyllar de många topporkestrar som vuxit fram, även om inte kärnfrågan gäller skapandet av elitmusiker. Resultaten av El Sistema på gräsrotsnivå är mycket viktiga. Musik ger människor någonting värdefullt att syssla med. I många fall blir det en motivation att studera och leva. 15 I YouTubefilmerna Filharmonikarna på besök hos El Sistema Södertälje, El Sistema projektet i Södertälje och Södertäljebarn i El Sistema inviger riksmötet får man veta mer om El Sistemas verksamhet i Södertälje och om samarbetet med Stockholms Konserthus. Verkar för att väcka barnens musikintresse Varje år under en treveckorsperiod bjuder Stockholms Konserthus in alla länets skolbarn till en konsertupplevelse med Kungliga Filharmonikerna för att eleverna ska få bekanta sig med klassisk musik. De anordnar också olika former av event och aktiviteter för allmänheten som syftar till att väcka barns musikintresse. Ett sådant evenemang är Filharmonins dag, vars program under 2015 bland annat innehöll instrumentprovning med Stockholms Kulturskola, musikframföranden och chansen att delta i en utlottning för att få testa 14 Elsistema, Historia El Sistema Venezuela http://www.elsistema.se/?page_id=30 http://www.elsistema.se/?page_id=977, hämtad 2016-11-15. 15 Konserthuset, El Sistema, http://www.konserthuset.se/default.aspx?menuid=93, hämtad 2016-11-15. 61

14 (73) Rapport RegDatum på att vara dirigent under en dag. Ett annat exempel är den kostnadsfria medlemsklubben för barn i 6-10-årsåldern vid namn Piccolaklubben. Tre gånger per år bjuder den in till aktiviteter där barnen exempelvis får skapa sina egna instrument och möta musiker från Kungliga Filharmonikerna eller tonsättare som berättar om sitt yrke. Ett tredje exempel är verksamheten Upp till 13 där barn deltar i en musikaktivitet medan den vuxne som de anlänt med ser första delen av en konsert. Det hela avslutas sedan med att de upplever den andra delen av konserten tillsammans. I Konserthusets repertoar för 2015 fanns också två föreställningar som inte bara bjöd barnen på musik utan också gav dem kunskaper från musikvärlden. Den ena var Vi äro musikanter med den välkända Clownen Manne och hans dotter Maria som presenterades såhär: Vi vill så gärna kunna spela både fiolioliolej och basfiol och flöjt, men vi är bäst på att dansa bomfalleralla, säger clownen Manne. När clownerna Manne och Maria försöker vara med i orkestern blir det naturligt att visa varje del av orkestern ordentligt, både hur de låter och hur hela orkestern kan visa känslor med musik. 16 Den andra var Allt om symfoniorkestern som innehöll Benjamin Brittens The Young Person s Guide to the Orchestra samt Maurice Ravels Bolero, som presenterades såhär: Ayla Kabaca och dirigenten Anna-Maria Helsing leder oss genom orkesterns instrument med hjälp av Benjamin Brittens klassiska guide till en symfoniorkester. Musiken skrevs ursprungligen för en dokumentärfilm om hur en orkester fungerar, och Britten låter ett tema av Henry Purcell varieras och vandra genom orkesterns olika delar. Någon sådan uttalad pedagogisk tanke fanns inte bakom Maurice Ravels älskade Bolero, ändå är också den här musiken belysande på liknande sätt: från virveltrummans ensamma rytm seglar musiken fram, den växer och växer, den dansar och instrument efter instrument läggs till, ända fram till ett jättelikt klimax. 17 16 http://www.konserthuset.se/default.aspx?pageid=16&sida=kalender&concertid=67731&ko nsert=&leftpanedate=2015-01-01 17 http://www.konserthuset.se/default.aspx?pageid=16&sida=kalender&concertid=73520&ko nsert=&leftpanedate=2015-10-01 62

15 (73) Rapport RegDatum Möten genom film Bland landstingets filmpolitiska insatser i Stockholmsregionen finns bland annat stöd till filmfestivaler i länet, filmpedagogisk verksamhet och talangutvecklingsprogram. Gemensamt för dem alla är hur man på olika sätt skapar en mötesplats för barn och/eller unga med hjälp av film. Filmbasen Ett sådant exempel är Film Stockholms talangutvecklingscentrum Filmbasen som de drivs med stöd av landstinget och Botkyrka kommun där centret förlagts i kulturklustret Subtopia. På Filmbasen möts unga filmare i åldern 18-30 år från länet för att arbeta med filmprojekt, byta erfarenheter och få professionell stöttning. Under 2015 flyttade verksamheten till större lokaler inom Subtopia för att möta målgruppens behov och ge fler unga filmare möjligheten att ta del av verksamhetens resurser. Dokumentärvisningar på Debaser och Reflexen Ett annat exempel är de två nya visningssalongerna som Tempo dokumentärfestival introducerade under året, en på Debaser Medis och en annan på Reflexen i Kärrtorp. På den förra anordnades barbio med filmer från sektionen Music and Arts. På den senare premiärvisades bland annat dokumentären Ta plats om skådespelaren, dramatikern och regissören Lo Kauppi. Filmen som skapats av Ewa Cederstam och Jenny Bergman beskrivs som en berättelse om längtan och mod och om att genom konsten vilja förändra världen. 18 Filmskolan utan gränser Ett tredje exempel är projektet Filmskolan utan gränser som Stockholms filmfestival Junior skapade tillsammans med Rädda Barnen. Här fick 12 ungdomar i Libanon i åldern 16-19 år och tio ungdomar från Design and Construction College på Kungsholmen i Stockholm skapa en kortfilm på varsitt håll på temat Hopp och drömmar. Via Skype diskuterade de varandras idéer, samt vilka rättigheter som behövs för att man ska kunna uppnå sina drömmar och utbytte erfarenheter och filmtekniska tips. Hälften av ungdomarna i Libanon var palestinier som bodde i ett flyktingläger alla kom de hit under Stockholms filmfestival junior för att möta de svenska ungdomarna och delta i festivalen där deras filmer visades. Projektet som syftade till att öka ungdomarnas förståelse för varandras vardag blev mycket lyckat och ett liknande projekt gjordes även 2016. Svenska Dagbladets Maria 18 https://tempofestival.se/program/ta-plats-en-film-om-lo-kauppi/ 63

16 (73) Rapport RegDatum Carling kopplade projektet till den digitala erans nya möjligheter i artikeln Unga från två länder filmar ihop : Den digitala utvecklingen har gjort världen mindre på många sätt. De här ungdomarnas gemensamma filmande är ännu ett exempel på det. / / För 20 år sedan hade detta varit både dyrt och komplicerat. Nu kan libanesiska, palestinska och svenska 17-åringar skratta ihop, tipsa varandra om kamerateknik och kritisera varandras val av specialeffekter och manus./ / Den svenska kortfilmen handlar om två stockholmstjejer som går i samma klass men lever helt olika liv. En jobbar hårt, den andra festar hårt. En måste hjälpa sin sjuka pappa, den andra har sällan sina föräldrar hemma. Den libanesiska gruppen valde att spinna sin berättelse runt problemen med organstölder. De gjorde en thriller med många specialeffekter som trots allt slutar i hoppfull ton i solnedgången vid Medelhavets strand. 19 I YouTubefilmen Filmskola utan gränser kan man se en kort dokumentation av projektet. Ökade möjligheter till scenkonstupplevelser I landstingets satsning på scenkonst för barn och unga ingår bland annat Scenkonstkatalogen och DANSISTAN. Båda insatserna syftar till att stärka scenkonsten i Stockholms län och öka möjligheterna för att den unga generationen i länet ska få ta del av olika former av scenkonst. Scenkonstkatalogen Alla aktörer som beviljats kulturförvaltningens scenkonststöd under året ingår i förvaltningens scenkonstkatalog. Ur denna kan länets kultursekreterare sedan beställa föreställningar för länets förskolor och skolor samt familjeföreställningar i respektive kommun till ett subventionerat pris på 50 procent. Tanken är att katalogen ska innehålla något för alla. Bland de 39 scenkonstaktörerna som ingick i katalogen 2015 fanns alltifrån improvisationsteater till dans, pantomim, dockteater och berättande. Under översynen av landstingets kulturstöd som kulturförvaltningen genomförde under 2014/2015 i nära samverkan med kulturlivet framgick det tydligt att länets kommuner önskade behålla scenkonstödet i oförändrad form. Många skulle helt enkelt inte ha möjlighet att beställa scenkonst i samma utsträckning utan subventionen och katalogen är därför mycket uppskattad av länets kommuner. 19 http://www.svd.se/unga-fran-tva-lander-filmar-ihop 64

17 (73) Rapport RegDatum Dansistan Dansistan är ett nätverk av scener runtom i länet där dans- och cirkusföreställningar visas till subventionerat pris för förskolor och skolor med stöd av landstinget samt Stockholm stad. Nätverket drivs av DIS/Dans i Stockholms stad och län och 2015 ingick här 22 scener. Av dem befann sig 11 runtom i länet: Tumbascenen (Botkyrka), Gustavsbergsteatern (Värmdö), Dieselverkstaden (Nacka), Haninge Kulturhus (Haninge), Järfälla Kulturscen (Järfälla), Tonsalen (Huddinge), Ekhammarscenen (Upplands-Bro), Vallentuna Teater (Vallentuna), Bergateatern (Österåker), Kvarnhjulet och Forellen (Tyresö). Medan elva var utspridda över Stockholms stad: ZebraDans (Skanstull), Dansens Hus (Norra bantorget), MDT (Skeppsholmen), Kulturskolan (Södermalm/Hammarby Sjöstad), WELD (Odenplan), Skarpnäcks Kulturhus, Rinkeby/Kista SDF, Danscentrum Stockholm (Östermalms torg), Stockholms stadsteater (Parkteatern), Stockholms stadsteater (Skärholmen), Tegelscenen (Farsta), och Midsommargården (Telefonplan). Vikten av att dela en scenkonstupplevelse med andra På sin hemsida skriver DANSISTAN: En dans- och cirkusföreställning kan vara en fantasifylld resa för att väcka barns och ungas nyfikenhet, och kreativa förmåga - och samtidigt fungera som en lekfull ingång till diskussioner om ämnen som kan vara svåra att tala om. Det spelar ingen roll vilket språk du talar, dansens och cirkusens ordlösa språk kan alla förstå. 20 Under 2015 initierade DIS/Dans i Stockholms stad och län projektet DANS- ISTANtyckare i syfte att bland annat lyfta barns och ungas perspektiv på DANSISTANS föreställningar. I projektet ingick en förskolegrupp i söderort och en högstadiegrupp i norrort som deltog i fokusgruppsintervjuer där de fick samtala om föreställningarna som de sett. Nedan följer några röster från intervjuerna: Vad kände ni när ni såg föreställningen? Blev ni glada, ledsna, arga...? Barn 1: Jätteglad! Barn 2: Jag kände mig... det dunkade väldigt hårt i mitt hjärta när de var så här ledsna på varandra och så kändes det spännande, det tyckte jag. 21 20 http://dansistan.se/om-dansistan 21 Ljungdahl, Camilla. DANSISTANtyckare - En rapport om barns och ungas perspektiv på dans- och cirkuskonst, 2015, Stockholm, s. 9. 65

18 (73) Rapport RegDatum (Från förskolebarnens samtal om Anna Vnuks föreställning Burken, ett känslofyllt vänskapsdrama där två vänners vänskap sätts på spel) 22 Var det något som ni tyckte extra mycket om i föreställningen? Ungdom 1: När vi sjöng. Det gillade jag. Ungdom 2: Ja, det var roligt. Ungdom 3: Typ när alla får va med. / / Ungdom 1: När man fick prata vad gör dig arg. 23 (Från högstadieelevernas samtal om ÖFA: MONSTER, ett interaktivt drama där publiken får möta verkliga och fiktiva monster) 24 Projektet mynnade ut i rapporten DANSISTANtyckare - En rapport om barns och ungas perspektiv på dans- och cirkuskonst av Camilla Ljungdal. Studien belyser vikten av att låta barn få ge uttryck för sin upplevelse och vidga sin scenkonstupplevelse tillsammans med andra - samt lyfter det faktum att ju mer bekant man blir vid en konstform desto fler nyanser kan man också fånga upp i berättelsen som man tar del av. Tanken är nu att DANSISTAN ska jobba vidare med DANSISTANtyckare och utveckla en metod för fördjupat publikarbete som länets pedagogiska verksamheter sedan ska kunna använda sig av. Kulturarv, historia och samtid I Stockholms län finns många kulturaktörer som på olika sätt verkar för att öka kunskapen och förståelsen för vår historia och samtid genom att lyfta fram skeenden och människor som varit och är en del av dem. Nedan följer exempel från några av dessa verksamheter som kulturförvaltningen gett stöd till under 2015. Graffitti Spaces Stockholms läns museum undersökte graffittin som ett kulturellt och konstnärligt uttryck i den moderna staden i utställningen Graffitti Spaces som bestod av intervjuer med grafittikonstnärer, symboliska objekt, bilddokumentationer, ljudupptagningar och skisser från sju platser som alla varit stilbildande för Stockholms graffitti. Utställningen syftade till att besvara 22 Zebradans, Burken-turné http://www.zebradans.se/turne/burken-turne/, hämtad 2016-11-15. 23 Ljungdahl, Camilla. DANSISTANtyckare - En rapport om barns och ungas perspektiv på dans- och cirkuskonst, 2015, Stockholm, s. 11f. 24 Zebradans, Öfamonster turné http://www.zebradans.se/turne/ofamonster-turne/, hämtad 2016-11-15. 66

19 (73) Rapport RegDatum hur, var, varför och för vem graffitin tagit plats i Stockholm sedan 1980-talet. Till utställningen kopplades programverksamhet med föredrag, debatter, workshops och seminarier. Det pedagogiska programmet hade temat "Rätten till staden och kulturella uttryck i offentliga rum". 100 högstadieelever från Stockholm och Nacka deltog i programmet som resulterade i en installation med elevernas fria associationer till graffitti. Utställningen fick mycket uppmärksamhet i media, bland annat av Arbetarbladet som intervjuade Stockholms läns museum i artikeln Nya tider graffittiutställning i Stockholm! : Året 2015 uppmärksammas Stockholmsgraffitins legendariska platser inte som brottsplatser utan därför att de har kulturell och konstnärlig betydelse: Hall of fame utmed pendeltågslinjen i Stuvsta, den lagliga väggen i Märsta, Bromstens industriområde, Gröna linjen, Ewos i Södertälje hamn, Snösätra industriområde och Upplands Väsbys tågdepå. Vi är förstås medvetna om att graffiti är kontroversiellt och många gånger olagligt. Men graffiti finns runtom hela Stockholms län, och det är vårt uppdrag att beskriva, reflektera och utmana olika kulturella uttryck i regionen. Nolltoleransen som har utövats i olika kommuner, bland annat i Stockholm, har omöjliggjort ett offentligt samtal om graffitins utvecklingsmöjligheter i det offentliga rummet. Det hoppas vi kunna råda bot på med denna utställning, säger Annelie Kurttila, tf chef på museet. 25 I Hugo Rennéus inslag i Sveriges radio Både lagligt och olagligt när graffitti ställs ut får man möta två av graffittikonstnärerna som deltog i utställningen, Daniel Rohlin och Astma : Jag kan ju förstå nolltolerans i tunnelbanan och jag förstår själva tanken med nolltoleransen. Men att ha nolltolerans mot konsten i övrigt är helt helt fel. Jag vet att lagliga väggar kommer ta fram många bra konstnärer som kommer lyckas med sin konst via de här väggarna. En annan utställare kallar sig "Astma". Han vill inte göra någon skillnad på det som målas i exempelvis tunnelbanan, och det som målas på lagliga väggar. Men han tycker att en del av uttrycket i graffitin bygger på att måla på olagliga platser, som just tåg. Det jag fascineras av just när man målar tåg är att man planerar, går ut och spanar efter väktare och poliser. Sen går man fram och målar i 10-20 minuter under väldigt pressade förhållanden, och sen blir utfallet en 25 http://www.arbetarbladet.se/kultur/nya-tider-graffitiutstallning-i-stockholm 67

20 (73) Rapport RegDatum graffitimålning. Man hinner inte tänka på vad man målar, det bara sitter i ryggmärgen, säger han. 26 Eleverna skolas i historiekritiskt tänkande Stockholms läns museum har även en populär uppsökande programverksamhet som riktar sig till länets förskolor och skolor. Genom de pedagogiska programmen får eleverna lära sig mer om länets kulturarv i form av konst, fornlämningar och kulturhistoria ur olika perspektiv. Under 2015 utvecklade museet ett nytt skolprogram som fick namnet Hur skapas historia?. Med hjälp av arkeologiska exempel från länet ger programmet eleverna verktyg för att tänka källkritiskt kring historieskrivande och reflektera över hur historia skapas och används, samt vilka effekter det kan ha på vår samtid. Syftet var att de på så vis ska förstå viken roll historia har i samhället och inse att det inte bara finns en historia utan flera. Barn och unga lär sig mer om offentlig konst och skapar egen Bland Stockholms läns museums konstpedagogiska program finns Konst på plats och Upptäck skulptur där den offentliga konsten står i fokus. Det förra programmet riktar sig till högstadiet och gymnasiet, det senare till låg- och mellanstadiet och förskolan. I båda programmen får man lära sig mer om konsten i ens närmiljö, samtala om tankarna de väcker hos en och i en kreativ workshop skapa egen och presentera den. Men programmet för de äldre innehåller mer fördjupad kunskap och frågeställningar i syfte att belysa konstens roll i samhället historiskt och idag, medan programmet för de yngre innehåller inslag av drama där barnens fantasi tas till vara för att skapa en berättelse kring verken ifråga. Förutom att lära barnen och ungdomarna om offentlig konst, göra dem uppmärksamma på konsten de har runt omkring sig och låta dem ge uttryck för sin egen kreativitet, så vilar de två programmen på idén om att man växer som individ genom att samtala om konst. (Not http://www.stockholmslansmuseum.se/barn_skola/dagens-upplagg/ http://www.stockholmslansmuseum.se/barn_skola/mer-om-var-metod/ Bildreportage som verktyg för att få förståelse för andra På Galleri Kontrast som ägs av pressfotografernas klubb verkar man för att skapa en större förståelse för andra människor och livssituationer, genom att ställa ut bildreportage och erbjuda guidade visningar och pedagogiskt material. Galleriet är flitigt besökt av skolklasser från framförallt högstadiet och gymnasiet. Lärarna använder utställningarna för att dels samtala om fotografiet som uttrycksmedel och uppmuntra eleverna till eget konstnärligt 26 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6080792 68

21 (73) Rapport RegDatum skapande genom att fotografera. Dels som underlag för att diskutera aktuella samhällsfrågor. En av utställningarna som ställdes ut på galleriet under 2015 var Flykt av Anders Hansson, vilken presenterades såhär: Under tio års tid har fotografen Anders Hansson fotograferat och rapporterat om flyktingars och migranters villkor runt om i världen, en verklighet för över 50 miljoner människor. När människorna når Europas murar och knackar på dörren till våra länder blir det allt viktigare att förstå varifrån och varför människorna kommer. Jag vill på detta sätt bidra till en human flyktingpolitik i Sverige och Europa och minska grogrunden för främlingsfientlighet och rasism, säger Anders Hansson. 27 Nationell psykos En annan aktör som skapade ett diskussionsunderlag för elever om aktuella samhällsfrågor under året var Mångkulturellt centrum. Under rubriken Vilket Sverige väljer du? anordnade de åldersanpassade skolvisningar av deras utställning Nationell psykos. Utställningen belyste att Sverige är ett land präglat av mångfald och heterogenitet, men också av segregation och motsättningar och lyfte teman som ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, kulturarvet och bilden av Sverige, samt ställde frågan vad landet har varit - och vart vi är på väg? Utställningen levererade inga svar utan lämnade istället åt besökarna att besvara dem utifrån den verklighet var och en lever med i en efterföljande workshop. Genom ord och bild fick eleverna här ge uttryck för vad de vill bekämpa och kämpa för i Sverige. Budskapen sattes sedan upp på plakat. Eleverna uppmuntrades också att gå in på Spotify för att lägga till låtar som de tyckte beskrev Sverige eller deras ort i Mångkulturellt centrums lista Nationell psykos. För att underlätta för skolklasser från hela Botkyrka att ta del av utställningen erbjöds nio bussturer till Mångkulturellt centrum i samarbete med Botkyrka kommun. Kvalitetshöjning av länets barn- och ungdomskultur Inom länskulturfunktionerna finns olika former av fortbildande verksamheter som riktar sig till dem som arbetar med kultur för barn och unga i syfte att höja kvalitén på deras arbete. Det handlar om insatser som riktar sig till såväl pedagoger som kulturarbetare och kulturtjänstemän. Nedan följer ett par exempel på det. 27 http://www.sfoto.se/f/anders-hansson-galleri-kontrast 69

22 (73) Rapport RegDatum Fortbildning för barnbibliotekarier Regionbibliotek Stockholm har prioriterat det läsfrämjande arbetet alltmer inte minst för barn och unga. Under 2015 utvecklade de bland annat två kurser för att kompetensutveckla barnbibliotekarier i att hålla bokcirklar och boksamtal för målgruppen, samt publicerade en skrift som innehöll samlade erfarenheter från ett projekt som de drivit kring folkbibliotekens så kallade sagostund: Leonards plåster om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund. Sagostunden är en av folkbibliotekets äldsta verksamheter och projektet påbörjades som ett sätt för att söka svar på frågeställningar såsom: Hur ser en sagostund ut idag? Hur resonerar biblioteken om varför sagostunden fortfarande är en av de vanligaste verksamheterna som erbjuds? Vilka vill biblioteket nå med verksamheten? Vilka nås idag? Var äger de rum? Kan man tänka sig en uppsökande sagostund? 28 Skriften innehåller olika studier och metoder genom vilka man undersökt sagostunden på biblioteken i Stockholms län. Dessa visar att syftet ofta är vagt formulerat, men de två vanligaste svaren visade sig vara att sagostunden är språkutvecklande och fungerar som en inkörsport till biblioteket. Andra svar handlade om att stimulera barnens fantasi, att ge ett språkutvecklande stöd för barn med annat modersmål, att många barn inte har någon som läser hemma och att verksamheten är efterfrågad bland bibliotekets besökare. Med skriften vill man problematisera och belysa sagostunden som verksamhet i syfte att ge biblioteken verktyg för att utveckla den. Utgångspunkten är att biblioteken måste veta varför de erbjuder en viss verksamhet för att dels veta hur de bäst ska utforma den, dels se om verksamheten ifråga uppnått önskad effekt. 29 Ett förhållningssätt som kan appliceras på alla former av verksamheter. Fortbildning för pedagoger inom slöjd och film Slöjd Stockholm erbjuder inspiration och fortbildning för slöjdlärare inom olika hantverkstekniker. I syfte att stärka denna verksamhet ytterligare genomförde de en enkät och ett dialogmöte med 45 slöjdare under 2015 i samarbete med Lärarförbundets Slöjdkommitté för att undersöka hur lärarnas möjligheter till fortbildning ser ut, samt inom vilka fält yrkesgruppen skulle vilja ha kompetensutveckling. 28 Borrman, Pia, Hedemark, Åsa, Leonards plåster om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund, s. 7, Regionbibliotek Stockholm, Stockholm, s. 7. 29 Borrman, Pia, Hedemark, Åsa, Leonards plåster om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund, s. 7, Regionbibliotek Stockholm, Stockholm, s. 5-8. 70

23 (73) Rapport RegDatum Film Stockholm har i sin tur arbetat länge med filmpedagogik. I och med att den rörliga bilden fått en allt större betydelse som kommunikationsmedel så har det filmpedagogiska området expanderat inom förskola och skola, vilket också lett till en stor efterfrågan på Film Stockholms tjänster från pedagogiska verksamheter över hela länet. Det handlar dels om stöd med hur man kan arbeta med film i den pedagogiska verksamheten, dels om rådgivning kring hur och varifrån man kan söka stöd för filmprojekt i skola och förskola. Fortbildning för scenkonstaktörer DIS/Dans i Stockholms stad och län arbetar med att coacha koreografer, dansare och cirkusartister för att utveckla deras arbete gentemot de pedagogiska verksamheterna. Det kan exempelvis gälla hjälp med ansökningar och bollning av projektidéer. Bara under 2015 hölls cirka 75 coachande möten, bland annat med utövare som sedan beviljades projektmedel inom ramen för landstingets satsning Kultur för asylsökande. 2014 inrättade landstinget Sveriges första cirkuskonsulenttjänst hos DIS/Dans i Stockholms stad och län. En insats som betytt mycket för att stärka cirkuskonsten i länet och för att inspirera skolor och förskolor till att ta in cirkus i undervisningen. Sedan tjänsten inrättades har landstingets scenkonststöd för cirkus varit helt uppbokat och antalet kommuner som visat intresse för att köpa in katalogens cirkusprogram fördubblades från fem kommuner 2014 till tio kommuner 2015. Mötesplats barnkultur Tillsammans med Stockholms universitets Centrum för barnkulturforskning och Länsmusiken i Stockholm arrangerar DIS/Dans i Stockholms stad och län också regelbundet Mötesplats barnkultur på Musikaliska på Nybrokajen. Satsningen syftar till att ge ämnesfördjupad kunskap till dem i länet som arbetar med eller är intresserade av barnkultur, såsom pedagoger, kulturutövare och kultursekreterare. Varje träff innehåller ett samtal eller ett kort föredrag om ett aktuellt ämne inom barnkulturområdet, samt tid för frågor och möjlighet för publiken att diskutera och dela erfarenheter med varandra under informella former. Mötesplatsen utgör en plattform för att sprida information om allt som händer inom barnkulturområdet i Stockholms län och har fått mycket positiv respons sedan starten 2012 av både besökare och andra offentliga aktörer. Under 2015 startade kulturförvaltningarna i Region Halland, Västra Götalandsregionen och Region Gävleborg egna mötesplatser med Stockholm som inspiration och modell. Ett nationellt nätverk bildades. Vissa program på mötesplatserna blir gemensamma och första programpunkten som gav sig ut på turné var 71

24 (73) Rapport RegDatum radiojournalisten Ylva Mårtens föredrag på temat barns yttrandefrihet. Andra teman som Mötesplats barnkultur behandlade under 2015 var scenkonst för små barn, vilket var ett ämne som bland annat hade efterfrågats av förskollärare i länet. Under 2015 fördes även samtal med de andra länskulturfunktionerna som visat intresse för att vara med i satsningen, vilket skulle innebära ett ännu bredare nätverk och en fördjupad kompetens inom alla konstområdena som skulle gynna både mötesplatsen och de som besöker den. Konst och kultur i vården Forskning visar att kulturupplevelser har en positiv inverkan på hälsan. Stockholms läns landsting verkar på olika sätt för att konst och kultur av hög kvalitet även ska komma länsinvånare till del som befinner sig inom vård och omsorg och själva inte kan ta sig till kulturen. Ett omfattande arbete bedrivs exempelvis för att konstnärligt gestalta landstingets vårdmiljöer med hänsyn till de specifika förutsättningar som finns på varje plats 30, landstingets vårdenheter och länets äldreomsorg erbjuds också ett gediget kulturutbud inom olika konstarter - och länskulturfunktionerna har fått i uppdrag att göra kulturinsatser inom vård- och omsorgsområdet. Nedan följer ett par exempel från 2015. Kulturupplevelser erbjuds året runt till vårdtagare i länet Länsmusiken i Stockholm, Stockholms läns museum, Slöjd Stockholm, DIS/Dans i Stockholms stad och län och Film Stockholm, satt under året med i arbetsgruppen för utbudskatalogen Kulturupplevelser som ingår i kulturförvaltningens verksamhet Kultur i vården. Detta för att ta fram lämpliga aktiviteter inom sina respektive områden. Katalogen innehåller ett kulturutbud som landstingets olika vårdenheter och äldreomsorgen i länet kan beställa ifrån under hela året till ett kostnadsfritt respektive subventionerat pris. Under 2015 blev det sammanlagt 3400 arrangemang för vuxna och barn och deras anhöriga inom olika former av vård- och omsorgsverksamheter. I programkatalogens utbud fanns bland annat högläsning, musikshower, cirkusuppträdanden, dans- och animationsworkshops, berättarstunder, pysselverkstad, filmvisningar, hantverksskapande, karaoke med allsång och 30 Det är den så kallade enprocentregeln som bidrar ekonomiskt till konsten. 1937 beslutade Sveriges riksdag att en procent av kostnaderna vid statlig byggnation skulle satsas på konstnärlig gestaltning. När storlandstinget bildades 1971 blev det formellt beslutat att även landstinget skulle tillämpa procentregeln, men med upp till 2 procent av produktionskostnaden. Tack vare det har Stockholms läns landsting idag ett av landets största och mest mångfacetterade innehav av offentlig konst som utgör ett rikt kulturarv. 72

25 (73) Rapport RegDatum konstprogram där man fick lära sig mer om olika konstnärer och måla på egen hand. Clownerna dämpar rädsla och stress med skratt Som ett komplement till programkatalogen Kulturupplevelser har landstinget även projektstödet Kultur i vården som kan sökas fortlöpande under året av verksamheter som erbjuder kulturprogram för vårdtagare på länets sjukhus samt inom landstingets psykiatrienheter. Programmen ska vara återkommande och innehålla aktivt deltagande. En aktör som beviljades stödet under 2015 var clownverksamheten Glädjeverkstan. Detta för att regelbundet besöka infektionsavdelningar på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge och Solna. Avdelningens patienter är isolerade på sina rum och kan därför inte ta del av sjukhusets lekterapi på samma sätt som barn som har möjlighet att lämna rummen, men behöver precis som friska barn få stimulans. Glädjeverkstan har som arbetsmetod att uppsöka barnens patientrum och att dämpa deras rädsla och stress med humor, fantasi och skratt. Utöver att berika patienternas vårdvistelser så fyller kulturupplevelserna också funktionen av att underlätta personalens arbete och att få de anhöriga att slappna av i en många gånger stressad situation. Chefsjuksköterska Monica Ritschard uttryckte sig såhär om Glädjeverkstans betydelsefulla roll på avdelningen: Vi arbetar med barn som insjuknat akut eller är kroniskt sjuka med föräldrar som behöver mycket stöd och information. Barnen måste genomgå jobbiga undersökningar och provtagningar. Det finns stöd i form av kurator men barnen och familjerna mår bra av att det finns någon som bidrar med lek och positiv omväxling - det är där som Clownerna kommer in. Även personalen uppskattar deras närvaro mycket, deras lekfullhet och den avlastning de ger. Vi har barnen i fokus, våra ledord är Ansvar, Medmänsklighet och Helhetssyn - allt detta går att sammanfatta i Glädjeverkstan! 31 Kultur på recept vid långvarig smärta Under 2015 satt Regionbibliotek Stockholm, Film Stockholm, Stockholms läns museum, Slöjd Stockholm, DIS/Dans i Stockholms stad och län och Länsmusiken i Stockholm också med i en arbetsgrupp för urval av aktiviteter till pilotprojektet Kultur på recept vid långvarig smärta, som förvaltningen hade tillsammans med smärtrehabiliteringen på Danderyds sjukhus. I projektet erbjöds flera patienter kulturaktiviteter som ett verktyg för att 31 Citatet kommer från ett brev som chefsjuksköterska Monica Ritschard skrivit, ur Glädjeverkstans redovisning. 73

26 (73) Rapport RegDatum hantera smärta och lidande. Aktiviteterna leddes av kulturpedagoger med ett hälsoinriktat perspektiv och innehöll både kulturupplevelser och eget skapande som bidrog till att förflytta upplevelsen av den egna smärtan för en stund. I rapporten som forskarna Monika Löfgren och Georg Drakos skrev om projektet framgick det att kulturaktiviteterna haft en positiv inverkan på flera av patienternas sjukdomstillstånd, varpå en ny omgång drogs igång med åtta andra smärtpatienter. I en filmad intervju på Youtube från Danderyds sjukhus berättar en av deltagarna om de positiva effekterna som projektet haft för hennes vardag och syn på framtiden: hon har lyckats bryta sin isolering, går ut och promenerar, är inte längre rädd för att prata med nya människor och har börjat åka kollektivt, vilket inte skett under de senaste 20 åren. Som en följd av detta har hon också blivit mycket gladare och känner sig redo att börja arbetsträna på en arbetsplats som passar hennes hälsotillstånd. Filmen Smärtrehabiliteringen på Danderyds sjukhus finns att se på sjukhusets YouTube-kanal. Forskningsrapporten Kultur på recept vid långvarig smärta finns att läsa på kulturförvaltningens webbplats bland våra samlade publikationer. Virtual reality-spel som verktyg för att rehabilitera whiplashskador Film Stockholm hade vidare ett eget samarbetsprojekt med Danderyds smärtrehabilitering samt Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) under 2015, inom ramen för sin verksamhet Film i vården. I projektet utvecklades ett virtual reality-spel i samarbete med läkare och sjukgymnaster som kan användas i rehabiliteringen av patienter med bland annat whiplashskador. Detta genom att låta patienterna utföra små rehabiliterande huvudövningar under spelets olika moment. Erfarenheterna från projektet har Film Stockholm nu tagit med sig in i ett nytt forskningssamarbete med Skolan för datavetenskap och kommunikation på Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska institutet och Gustavsbergs vårdcentral med syftet att fördjupa sig i hur kultur, medicin och teknik kan verka tillsammans för att stärka hälsan. Tanken är att de med hjälp av bland annat digitala verktyg och interaktivt berättande ska ta fram nya behandlingsmetoder för olika former av psykisk ohälsa. Nationellt projekt för demensvänligare biblioteksverksamheter Regionbibliotek Stockholm startade i sin tur det nationella läsfrämjandeprojektet Möten med litteratur tillsammans med Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Detta för att ge Sveriges bibliotek en ökad kunskap och förståelse kring demens - landets tredje största folksjukdom efter hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. I projektet ingick nio 74

27 (73) Rapport RegDatum bibliotek från hela Sverige som fick kompetensutveckling i hur man skapar demensvänliga biblioteksverksamheter. Men också i hur man når ut till hemmaboende personer med demenssjukdom och deras anhöriga via lokala aktörer som demenssköterskor och anhörigkonsulenter. Dessutom fick biblioteken medel för att anordna anpassade aktiviteter. Som ett resultat av detta skapades bland annat musik- och berättarstunder, bokcaféer där man läste korta texter med historiska inslag och mycket bilder, samt poesiaftnar där deltagarna fick både lyssna och skriva själva. På Tullinge Bibliotek anordnade man tillsammans med Film Stockholm även visningar av arkivfilm på temat bilar. En del av biblioteken skapade också lugna läsvrår, tog fram en särskild hylla med skönlitteratur och faktaböcker om demens, samt iordningställde minneslådor att låna hem. Lådorna innehöll föremål som är tänkta att väcka minnen från förr och öppna upp för samtal med andra. I tidskriften Möten med litteratur har man samlat kunskaper och erfarenheter om projektet och Svenskt Demenscentrums direktör Wilhelmina Hoffman skrev i den såhär om insatsen: Kognitiv sjukdom syns inte utanpå och det kan därför uppstå förargliga situationer om omgivningen saknar kunskap eller förståelse. Många anhöriga väljer därför bort att delta i aktiviteter man tidigare haft glädje av. Men att isolera sig innebär i sig en risk för ökad sjuklighet. Därför är det dubbelt så värdefullt att det utbud som finns i samhället också görs möjligt och tillgängligt för både den som är sjuk och för anhöriga. / / Projektet Möten med litteratur som engagerat ett antal bibliotek i landet är ett föredömligt exempel på hur olika grupper kan mötas för att möjliggöra och underlätta aktiviteter för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. En möjlighet för ökad livskvalitet och ett steg i riktning mot ett mer demensvänligt samhälle. Projektet har fått stor spridning och fler bibliotek än de som deltog i Möten med litteratur har fått inspiration och kompetensutveckling som lett till nya samarbeten och utökade insatser för målgruppen, däribland bibliotek i kommunerna Upplands-Bro, Norrtälje, Lidingö, Värmdö, Stockholm och Vaxholm. Tidskriften Möten med Litteratur finns att läsa på Regionbibliotek Stockholms webbplats under deras samlade publikationer. Lustfylld rörelseträning för äldre med sittcirkus En annan aktör som fått stöd för 2015 och som har verksamhet inom kultur och hälsa är Cirkus Cirkör. De erbjuder ett pedagogiskt program som går under namnet Cirkus Äldre de Luxe som länets kommuner kan köpa in till sina äldreboenden. I programmet får de äldre ta del av en cirkusshow och utöva sittcirkus som är cirkusinspirerad sittgymnastik. Personalen får även kompetensutveckling och inspiration att tänka nytt kring rörelseträningen 75

28 (73) Rapport RegDatum genom nya rörelser, material och musik. På flera boenden som använt sig av programmet har en cirkusansvarig utsetts med uppdraget att planera in aktiviteter varje vecka. I samband med att programmet lanserades så arrangerade Cirkus Cirkör seminariet Kulturen som förändringskraft inom äldreomsorgen i samarbete med Svenskt Demenscentrum och Alzheimerfonden. Det riktade sig till personer som arbetar med äldre och här berättade man bland annat om Cirkus Äldre de Luxe. Wiveca Dedering, som var producent för Cirkus Äldre de Luxe, sa i ett pressmeddelande om seminariet: Kultur är en verklig förändringskraft i äldreomsorgen och särskilt i demensvården. Erfarenheterna från att arbeta med musik, rörelse och nu cirkus är nästan entydigt positiva. Personer som inte rört sig ur sin rullstol på åratal vågar gå upp och prova lina, personer som annars inte talar sjunger med klar stämma. Vi tror att detta beror på att kulturen väljer att se det som är friskt och det som går att göra trots ålderdom och sjukdom att vilja se de äldre som människor med rättigheter till en värdig och lustfylld vardag. Trots detta är det väldigt få äldre som får möjlighet till kultur i sin vardag. 32 Fördjupat samarbete kring kulturella och kreativa näringar Stockholm är en av Europas ledande kreativa regioner och en viktig arbetsmarknad för kulturarbetare inom alla konstarter och genrer. För att det ska vara så även fortsättningsvis krävs förutsättningar för att länets kulturaktörer ska kunna utvecklas och livnära sig på sin kompetens, vilket Stockholms läns landstings bidrar till genom att skapa arbetstillfällen och möjligheter för projektidéer att förverkligas och verksamheter att drivas. Detta genom att anlita konstnärer för gestaltning av länets vårdmiljöer och ge kulturstöd till institutioner och det fria kulturlivet. Men också genom riktade insatser och stöd till verksamheter som verkar för att stärka länets kreativa och kulturella näringar. Nedan följer några sådana exempel från 2015. Kreativa händer och ull som näring Slöjd Stockholm arbetade med två olika projekt vars övergripande syfte var att stärka slöjden i länet som näringsverksamhet. I det ena genomförde de tre s.k. ulldagar i kommunerna Norrtälje, Österåker och Järfälla för att få kontakt med utövare som brukar ull på olika vis. Detta som ett led i att i öka kunskaperna kring fårullen och dess egenskaper, utveckla näringen kring den och skapa 32 http://www.mynewsdesk.com/se/cirkus_cirkor/pressreleases/jag-kommer-inte-ihaag-vad-jaggjorde-men-jag-minns-att-jag-skrattade-vaeldigt-mycket-1130591 76

29 (73) Rapport RegDatum kontaktnät mellan hemslöjdskonsulenter, slöjdutövare och ullproducenter. På ulldagen i Järfälla som hölls på Folket hus i Kallhäll med över 200 personer på plats, fanns exempelvis föreläsare, fårägare, hantverkare, slöjdare, spinnare, stickare, föreningar och organisationer samt försäljare av diverse material och redskap. I det andra projektet som gick under namnet Kreativa händer i Mälardalsregionen gjorde Slöjd Stockholm en kartläggning av vilka behov som finns hos slöjdare och konsthantverkare för att de ska kunna stärkas i sitt företagande i samarbete med länen Sörmland, Västmanland, Uppsala och Örebro. Kunskaperna därifrån har sedan lagts till grund för ett gemensamt projekt där relevanta insatser ska göras för att skapa förutsättningar för utveckling av entreprenörskap inom slöjd, konsthantverk, formgivning och råmaterialförsörjning i Mälardalsregionen. Stärker länets varumärke med film som verktyg En annan aktör som fick stöd under 2015 är den filmkommissionära verksamheten vid Filmregion Stockholm-Mälardalen som dels erbjuder filmbolag praktisk service för att förenkla vid inspelningar i länet. Dessutom marknadsför Stockholmsregionen som filminspelningsplats såväl nationellt som internationellt, och bidrar därmed till länets attraktivitet för företagande och turism. Under 2015 hanterade de cirka 100 förfrågningar av olika storlek från utländsk TV och bistod vid flera TV-serier, elva långfilmer och tre stora reklamfilmer från svenska filmbolag samt filmbolag från Japan, Indien, England, USA och Tyskland. Bland annat Neneh Cherrys skådespelardebut Stockholm My Love som filmats på flera platser i Stockholm, Tjuvheder som spelats in i Stockholms södra förorter, deckarserien Maria Wärn som filmades i Sollentuna och på Söder Mälarstrand, samt den indiska långfilmen Akira som filmade ett antal dansscener på Sergels Torg och i Gamla Stan. Tillsammans med Film Stockholm och Stockholms internationella filmfestival står Filmregion Stockholm-Mälardalen även bakom STHLM Debut, som utgör en plattform för erfarenhetsutbyte, coachning och ekonomiskt stöd till långfilmsdebuterande regissörer och producenter i Stockholm- Mälardalsregionen. Syftet är att behålla och stötta regionens filmtalanger för att gynna återväxten och bidra till Stockholms varumärke som en kreativt intressant region med angelägna berättelser. Under 2015 var bland annat regissörerna Anna Persson och Shaon Chakraborty och producenten Anna Weitz antagna till STHLM Debut med deras dokumentär Förvaret, samt producenten och regissören Peter Grönlund med sin spelfilm Tjuvheder. Båda filmerna blev mycket uppmärksammade, nådde en stor publik och fick fina priser. Under 2016 års Guldbaggegala fick Förvaret exempelvis pris för bästa 77

30 (73) Rapport RegDatum dokumentär och Tjuvheder fick pris för bästa manuskript (Peter Grönlund), kvinnliga huvudroll (Malin Levanon), kostym (Malin Andersson), klipp (Magnus Nordin) och scenografi (Kajsa Severin). Dagens Nyheter utnämnde vidare Förvaret till årets bästa svenska dokumentärfilm och Tjuvheder till årets bästa svenska spelfilm. Tidningens filmrecensent Nicholas Wennö skrev att med Tjuvheder tar Peter Grönlund: / /upp Stefan Jarls fallna sjuttiotalsmantel. Han öppnar en dörr till ett Stockholm som få utom missbrukarna, de sjuka och de hemlösa känner till. En skuggvärld fylld av kyla, droger, smuts, lögner, tjafs och övergrepp./ / Historien får extra bärkraft av de färgstarka karaktärerna, många spelade av människor som har egna, starka erfarenheter av ett liv i marginalen. 33 Dagens Nyheters recensent Helena Lindblad beskrev i sin tur Förvaret som: / /en hjärtslitande, stillsam film om låsta dörrar, krossade drömmar och en kamp för mänsklig värdighet. Med Förvaret öppnar Anna Persson och Shaon Chakraborty dörrar till de slutna rum där asylsökande väntar på en enkel biljett ut ur Sverige. Utan att hårdvinkla, agitera eller bedriva privat flyktingpolitik berättar filmen om människor som är inlåsta, trots att deras enda brott är att söka en fristad i ett fredligt land. Samtidigt berättar filmen om de människor som har nyckelknipporna, men som ändå vill behandla de förvarstagna som medmänniskor, som vill se dem i ögonen och kanske ibland göra ett vackert kvällsfika./ / Förvaret anklagar ingen, men ifrågasätter förstås tyst, med välgörande respekt och värdighet, den rådande lagstiftningen i fråga. Det är en tung, men nödvändig film som angår oss alla, oavsett nationalitetsstämpeln i passet. 34 Möjliggör utveckling och företagande inom konst och kultur Konstnärerna bakom Förvaret fick även stöd av Transit kulturinkubator som erbjuder rådgivning, kontorsplats, aktiviteter och erfarenhetsutbyte för scenkonstnärer, filmare, musiker, formgivare, bildkonstnärer och konsthantverkare i Stockholms län - med syftet att fler ska kunna utöva sitt konstnärskap och livnära sig på sin kompetens. Andra uppmärksammade konstnärer som varit antagna till Transit Kulturinkubator under 2015 är bland annat folkmusikern Bridget Marsden som utnämndes till Årets Artist på Folk-och Världsmusikgalan 2016 samt serietecknaren och illustratören Hanna 33 http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/arets-basta-svenska-spelfilmer-2015/ 34 http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/arets-basta-svenska-dokumentarer- 2015/?forceScript=1&variantType=large 78

31 (73) Rapport RegDatum Gustavsson som nominerades till Augustpriset 2015 i kategorin barn- och ungdomslitteratur för Iggy 4-ever. En annan verksamhet som precis som Transit Kulturinkubator utgör en betydelsefull resurs för länets konstliv och kreativa näringar är Konstnärernas Kollektivverkstad. Verksamheten erbjuder arbetsytor med relevant utrustning, kompetensutveckling och möjlighet till erfarenhetsutbyte för yrkesverksamma konstnärer och formgivare. Vilket är särskilt angeläget nu när landstinget är inne i ett intensivt skede av den konstnärliga gestaltningen av länets vårdmiljöer, i och med satsningen på framtidens hälso- och sjukvård. Bara under 2015 projektledde kulturförvaltningen 60 konstprojekt, utlyste 33 nya konstnärliga uppdrag och köpte in 53 konstverk från gallerier och konstnärer varav flertalet av de anlitade konstnärerna var verksamma i Stockholms län. En tredje resurs på konstområdet i länet är produktionshuset SITE som utgör en konstnärlig plattform för den professionella samtida scenkonsten, med fokus på dans. Resurscentret verkar på olika sätt för konstnärlig utveckling och för att stärka konstnärers produktionsvillkor genom bland annat residens, rådgivning och arbetsytor. Tove Skeidsvoll och Ellen Söderhult är två av konstnärerna som tog del av SITEs verksamhet under 2015: Det var helt ovärderligt för mig att bli så himla fint bemött och behandlad av er. Det är så konstigt att gå ut skolan och inte riktigt veta var en ska börja, och det gör så stor skillnad då att få vara med i ett sammanhang. Det kändes som en superbra feedback att få visa upp det jag gjorde/ /och jag tror verkligen att vi ska fortsätta arbeta med delar av det/ /Det var också härligt att få njuta av ert sällskap och att få vara med i den där gruppen av fantastiska människor... och jag är SÅ tacksam! (Ellen Söderhult, deltagare på SITE/specific pilotfestival 2015) 35 Tiden som stipendiat har inneburit ett stort stöd av den kompetens som finns hos Sites ledning. Den har gett mig en ökad kunskap kring att producera, redskap att påverka processerna som ligger till grund för just mitt arbete och ett nytt kontaktnät. Att vara stipendiat har även gett möjlighet till ostörd studiotid, dels genom den tid som ingår i residenset men även när studion varit obokad. Bra platser är få och utan finansiering för konstnärligt utvecklande arbete är studiotid ofta kopplad till en specifik produktion med ett ibland hårt tryck på att varje bokad timme ska ge konkreta resultat. Att i perioder kunnat vara i Sites studio, utan att behöva 35 Citatet är hämtat från SITEs verksamhetsberättelse för 2015. 79

32 (73) Rapport RegDatum tänka på klockan, har varit en otrolig lyx och utvecklande för mitt konstnärskap. (Tove Skeidsvoll, stipendiat 2015) 36 Under 2015 arbetade SITE, Konstnärernas kollektivverkstad och Transit Kulturinkubator tillsammans för att utveckla ett interdisciplinärt produktionshus i Stockholm för all samtida konst, där professionellt verksamma konstnärer ska kunna ägna sig åt produktion, nätverk och samverkan. Som en del av produktionsprocessen var det också meningen att verksamheten skulle innehålla en publik del i form av work-in-progress, genrep, testvisningar och så vidare, där länets konstnärer och invånare skulle ges möjlighet till samtal, möten och utveckling. Produktionshuset var tänkt att bli ett nav för att utveckla konstarterna på såväl lokal som regional, nationell och internationell nivå. Innovativ kultur som främjar samarbeten med näringsliv och akademi Ytterligare en insats som under en längre tid främjat kulturell och konstnärlig förnyelse i länet är Stockholm stads satsning Innovativ kultur. Landstinget har sedan 2013 delfinansierat och varit samverkande part till insatsen som utöver att stödja det nyskapande även verkat för att främja kontaktytorna mellan kultur, näringsliv och akademi. 37 Bland projekten som erhöll stöd inom ramen för satsningen 2015 fanns exempelvis Haptik musik dans vars projektbeskrivning löd: Vi vill med hjälp av haptiska impulsgivare under ett antal konserter/föreställningar skapa en fördjupad musikalisk och konstnärlig upplevelse. Med hjälp av små vibrationer och andra taktila impulser så tolkas det som sker på scenen och förmedlas i fysisk form till publiken. En primär målsättning är att vi genom projektet kan utveckla en teknik och ett gränssnitt som kan tillgängliggöra musik och sceniska gestaltningar för de som har syn eller hörselnedsättningar, men också fördjupa den konstnärliga upplevelsen för de som inte saknar nedsättning. (not http://www.innovativkultur.se/sv/projektsida/haptik-musik-dans 36 Citatet är hämtat från SITEs verksamhetsberättelse för 2015 37 Satsningen initierades av Stockholm stads kulturnämnd 2008 och pågick fram till och med årskiftet 2015/2016. Utöver landstinget fanns även Stiftelsen Framtidens kultur, Huddinge kommun, Haninge kommun, Nacka kommun och Värmdö kommun bland samverkansparterna. 80

33 (73) Rapport RegDatum Verkar för att gynna återväxten av professionella musiker Länsmusiken i Stockholm verkar i sin tur för att fler av länets unga musiker ska få möjlighet att satsa på musiken professionellt. Under 2015 fortsatte det lyckade samarbetsprojekt med O/MODERNT Kammarorkester där 17 unga stråkmusiker fick ett prestigefullt sammanhang att medverka i under musikalisk ledning av violinisten Hugo Ticciati. Konceptet för orkestern var detsamma som för festivalen O/MODERNT som Hugo Ticciati driver på Ulriksdals slottsteater Confidencen svunna tiders kompositörer och vår moderna kultur utforskades genom att blanda musikaliska stilar från olika tidsepoker och genrer. Musikerna var vidare i 20-25-årsåldern och i början av sin karriär. Vissa gick på Musikhögskolan i Stockholm, andra på musikhögskolor i utlandet alla hade de sin hemvist i Stockholms län. I kammarorkestern fick de ta ut svängarna och spela med världsartister som gav dem inspiration och input i syfte att få dem att växa som musiker bland annat med 2015 års Polarpristagare och slagverksvirtuos Evelyn Glennie. I YouTubefilmen Evelyn Glennie & Hugo Ticciati, Mindstream (Jill Jarman) kan man ta del av musikframförandet som de unga musikerna gjorde tillsammans med Evelyn Glennie på Musikaliska. 38 En annan av länets aktörer som verkar för att gynna återväxten av professionella musiker är Stockholms Konserthus. Sedan 2011 har de i samarbete med landstinget gett sommarjobb åt cirka 25 musikbegåvade ungdomar per år, som under handledning fått pröva på rollen som yrkesmusiker. Ungdomarna som var i åldern 16-19 kommer från länets musikutbildningar och anställdes för att framföra dagliga konserter i konserthusets foajéer under juni-augusti. Sommaren 2015 blev det sammanlagt 234 konserter. Kultursommarjobbsatsning för unga Under 2015 utökade landstinget sin kultursommarjobbsatsning så att den kom att omfatta både fler av länets ungdomar och fler konstarter. Syftet var att attrahera den unga generationen, som ett led i arbetet med att verka för att Stockholms län även fortsättningsvis ska vara en av de främsta i Europa inom den kulturella och kreativa sektorn. Satsningen som involverade 165 ungdomar från olika delar av länet skedde i samarbete med kommuner och länskulturfunktionerna Länsmusiken i Stockholm, Film Stockholm, Slöjd Stockholm, DIS/Dans i Stockholms stad och län och Stockholms läns museum. Under den tre veckor långa sommaranställningen fick ungdomarna arbeta med alltifrån att ta fram slöjdaktiviteter som passar unga, göra musikkonserter på äldreboenden och 38 https://www.youtube.com/watch?v=ivy8jppbc0c 81

34 (73) Rapport RegDatum offentliga platser, arkivera negativ och registrera bilder för framtiden, sätta upp en dansföreställning tillsammans med koreografer samt skapa dokumenterande film om exempelvis stadsbyggnadsplanering och arbetslivet för ungdomar. Insatsen blev mycket lyckad och fortsatte även sommaren 2016. Demokrati Kultur- och föreningslivet är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Kulturnämnden prioriterar regional och social spridning och vill stimulera till mångfald, samhällsengagemang och opinionsbildning. De organisationer som får stöd ska vila på demokratisk grund vad avser både organisationens uppbyggnad och den verksamhet som bedrivs. Att ges en röst Det ligger i demokratins grund att alla människor har yttrandefrihet och kulturen är ett verktyg genom vilket man kan framföra sina åsikter och tankar, men också ett verktyg för att ge andra en röst. Folkoperans projekt Mozarts Reguiem som togs upp i ett tidigare avsnitt, är ett exempel på en verksamhet som låter barn komma till tals i ett sammanhang där det främst brukar vara vuxna som hörs. Film Stockholms kort- och dokumentärfilmsfestival STOCKmotion är ett annat exempel. Festivalen bjuder in såväl professionella filmare som skolelever att lämna in sina bidrag. Förutom att de ges möjlighet att sprida sin berättelse inför en bred publik, så är deltagarna med och tävlar om ett par 100 000 kronor som sedan fördelas i olika tävlingskategorier. Som ett sätt att fira miljonprogrammens 50-årsjubileum 2015 presenterade Mångkulturellt centrum i sin tur Instagramkontot 1 på miljonen i en utställning med samma namn. Kontot drivs av fyra unga vuxna som själva vuxit upp i miljonprogramsområden och syftar till att: Med bilder och korta intervjuer som skildrar människor som bor eller har vuxit upp i miljonprogramsområden vill vi forma en ärlig bild av orten som vi alla kan känna igen oss i. Med utställningen ville Mångkulturellt centrum förstärka 1 på miljonens röst. Ett annat projekt som vill lyfta fram förortsbors egna berättelser är Nyhetsbyrån som drivs av Tensta konsthall. Projektet startades upp 2015 i samarbete med Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), Grafisk design & Illustration vid Konstfack (GDI) och nätverket 82

35 (73) Rapport RegDatum StreetGäris - och är tänkt att bli en långvarig satsning. I form av återkommande terminslånga deltidskurser erbjuds unga förortsbor med intresse för konst och journalistik utbildning i dokumentärt berättande, praktik på nyhetsredaktioner och möjlighet att nätverka med etablerade konstnärer och journalister. Bakom projektidén fanns en vilja att komma till bukt med den homogena representationen inom både Sveriges nyhetsmedia och konstnärliga utbildningar som inte återspeglar stora delar av dagens Sverige. - I alla homogena grupper riskerar relevanta samtidsperspektiv att osynliggöras och intressanta historier att aldrig berättas/ /, säger Joanna Rubin Dranger, professor i Illustration på Konstfack. Det är nödvändigt att vi får in studenter med andra bakgrunder och erfarenheter för att kunna bryta upp den homogena sammansättningen i journalistkåren. Erfarenheterna från projektet har stor betydelse för hur JMK behöver anpassa sin utbildning för att nå de studentgrupper som vi vill ska söka till oss, säger Gunilla Hultén, studierektor för journalistutbildningen vid JMK, Stockholms universitet. 39 Kultur som verktyg för samhällsanalys och opinionsbildning I och med att kulturen är en bärare av tankar och idéer så är den också intressant att analysera i syfte att ta tempen på samhället. Folkets bio är en av många exempel från året som genom sin pedagogiska verksamhet för barn och unga vill öka deras demokratiska medvetenhet i detta fall med hjälp av gemensamma analyser av angelägna filmer. En annan verksamhet som vill lyfta aktuella samtidsfrågor via film är Stockholms filmfestival som i samarbete med Stockholm stad instiftade ett nytt internationellt filmpris under 2015, Stockholm Impact Award. Priset går till filmskapare som genom sina verk reflekterar vårt samhälle och inte väjer för brännande ämnen och består av 1 miljon kronor samt en statyett av den kinesiske konstnären Ai Weiwei. Den första att ta emot det var Leena Yadaw för filmen Parched, med motiveringen: "Strålande skådespeleri i ett sensuellt färgstarkt bildspråk ger oss en unik inblick i kvinnor på den indiska landsbygdens tankar och hjärtan. En paradoxal hyllning till livet, trots hårda omständigheter, som skapar både ilska och glädje, och ger bränsle till debatt såväl som hopp om förändring, 39 Nyhetsbyrån, Om, http://nyhetsbyran.tumblr.com/om, hämtad 2016-11-15. 83

36 (73) Rapport RegDatum när den rör vid en brännande fråga som påverkar, inte halva, utan hela vårt samhälle." 40 Två andra exempel från året som med kulturen som medel velat driva opinion är Färgfabrikens utställning Experiment Stockholm och Tempo Dokumentärfestival 2015 som hade temat Staden. Med Staden som tema ville Tempo Dokumentärfestival lyfta frågor om urban aktivism, staden bortom bilnormen, gentrifiering och hållbar stadsutveckling. I samarbete med Cykelfrämjandet höll de också en cykelparad mellan Gamla stan och biografen Skandia, där festivalen drog igång med Fredrik Gerttens film Bikes vs Cars, samt en text av Lilla Namo om gentrifiering och stadsplanering. I samtalsserien Stadens konflikter som pågick festivalen igenom kom sedan fler kulturpersoner och tänkare till tals. Även Färgfabrikens utställning Experiment Stockholm behandlade den för vår tid mycket aktuella frågan hållbar stadsutveckling och tog konstnärer till hjälp för att inspirera till alternativt tänkande samt bjöd in en rad aktörer för att debattera urbana frågor ur olika perspektiv. Färgfabrikens kreativa ledare Joachim Granit skrev såhär om deras tanke med utställningen: Stadsplanering är så mycket mer än att ta fram digitala dokument med ritningar. Experiment Stockholm undersökte därför begreppen psykologi och estetik. Sociala samspel i offentliga rum och hur dessa utformas. Monotona miljöer med likartade rappade fasader och med ett Seven Eleven i kvarteret, byggs och planeras med en miljöstämpel. Behöver inte städer och förorter irrationalitet, möten, friktion och upplevelser? Våra miljöer behöver utformas på ett sätt som skapar nyfikenhet och möjligheter för det oväntade, kan delvis planeras fram men de måste även få ett utrymme för att få växa fram organiskt. Experiment Stockholm innehöll en brevlåda där besökarna kunde lämna frågor och förslag till politiker. Det kom in många lappar från både vuxna och barn. Alltifrån konkreta förslag på bättre cykelinfrastruktur och ökat bostadsbyggande till lappar som uttryckte oro över att Stockholm blir allt mer segregerat. Allas lika rätt och värde Organisationer och föreningar som vilar på demokratisk grund genomsyras av allas lika rätt och värde i alltifrån styrelsearbete till arbetsprocesser och 40 http://www.stockholmfilmfestival.se/sv/nyhet/2015/stockholm-impactaward-gar-till-leena-yadav 84

37 (73) Rapport RegDatum verksamheten i sig, vilket kan ta sig många olika uttryck. Ett exempel är Fryshuset som verkar för att ungdomarna som deltar i deras verksamheter ska: / /utvecklas till självständiga och kritiskt tänkande medborgare, / /lära sig att man kan se saker på olika sätt, att man måste lyssna med respekt för andra, att alla måste få komma till tals. Vi uppmuntrar de ungas engagemang i planeringen av våra aktiviteter och i genomförandet och ser till att det alltid finns plats för alla som vill vara med. Genom planeringsgrupper, ungdomsråd, ungdomsambassadörer, referensgrupper, dialog och samtal lyssnar vi in och stärker våra ungas röster och självförtroende så att de vågar säga vad de vill och behöver. Projektet Bilders makt som Mångkulturellt centrum påbörjade under året är ett annat exempel. Det syftar till att bygga upp en digital kunskapsbank som ska ge allmänheten verktyg för att känna igen stereotypa, rasistiska och antisemitiska bilder som reproduceras i offentligheten och bidrar till att forma vår syn på oss själva och andra. Ett tredje exempel är Internationella bibliotekets arbete för att länets invånare ska få tillgång till information och litteratur på sitt eget modersmål. Ett arbete som intensifierades under 2015 i samband med flyktingtillströmningen till regionen. Biblioteket hade öppet 340 dagar med i genomsnitt 724 besök per öppen dag, varav flera av besökarna är boende utanför Stockholms stad. De uppsökte bland annat biblioteket för att läsa internationella nyhetstidningar och tidskrifter, låna ur bokbeståndet som innehåller 200 000 böcker på över 100 olika språk, lära sig hur man använder datorer och internet samt för att delta i sagostunder. Internationella biblioteket uppdaterade vidare sina skyltar till fler språk, översatte sin informationsbroschyr om bibliotek på ytterligare 15 språk - samt tog fram en ny broschyr på 48 olika språk som riktar sig till vårdnadshavare med små barn. Broschyren vill väcka läslust och berättarglädje och upplysa om modersmålets betydelse för barns språkutveckling och kulturella identitet - och på så vis ge föräldrar ett verktyg för att deras barn ska klara sig bättre i samhället. Ditt språk och din röst är det finaste du kan ge ditt lilla barn. Läs ramsor och poesi. Sjung och berätta på ditt eget modersmål. Ditt barn lär sig lättare att tala och använda många ord om barnet tidigt får höra sånger och sagor. Om barnet har ett bra eget språk, blir det enklare att lära sig flera språk. 41 41 Interbib, http://www.interbib.se/files/mallar%20och%20skyltar/broschyr%20bvc/broschyr_bvc_svens ka.pdf, hämtad 2016-11-15. 85

38 (73) Rapport RegDatum För att kunna ge länets folkbibliotek ett bättre riktat stöd och stärka dem i deras arbete med mångspråkiga medier så skickade Internationella biblioteket även ut en enkät till samtliga i samarbete med Regionbibliotek Stockholm med frågor kring det. Svaren som man fick in har sedan format de stödinsatser som gjorts. För ett mångfacetterat kulturliv I alla demokratier finns rum för ett brett spektrum av röster och uttryck. För att verka för ett mångfacetterat kulturliv i länet stödjer landstinget såväl stora som små aktörer inom olika konstformer och genrer, men också aktörer som verkar som möjliggörare för kulturen. Möjliggörare för kulturen i länet Bland 2015 års stödmottagare fanns till exempel möjliggörare som: Intercult som bland annat är ett europeiskt resurscentrum för kultur som på olika sätt verkar för att öka kompetensen och engagemanget för internationella och interkulturella frågor. Kulturdirekt som är en digital plattform där länets fria kulturliv kan marknadsföra sitt kulturutbud, vilket är en tillgång för länets små teatrar och fria grupper som kan ha svårt att nå ut med sin verksamhet. Stockholms läns bildningsförbund som har i uppgift att främja bildningen och den kulturella utvecklingen i länet genom att skapa möten mellan aktörer inom folkbildningen och civilsamhället samt andra regionövegripande organisationer. Föreningsarkiven i Stockholms län som verkar för att länets kulturarv ska bevaras för forskning genom att informera och motivera länets föreningar till att dokumentera och arkivera sin historia. Aktörer inom olika konstarter och genrer Bland stödmottagarna fanns också aktörer från länets fria kulturliv såsom Index och Fylkingen och en av länets större kulturinstitutioner Stockholms Konserthus tre av många aktörer som tillsammans bidrar till länets mångfacetterade kulturliv. I Index lokaler på Kungsholmen kunde man bland annat ta del av den postmoderna konstnären, koreografen, dansaren och författaren Simone Fortis konstnärskap i utställningen Here it comes, som presenterades såhär: Over the past five decades, Forti has developed new models and methods of composition to address the relationship between abstraction and subjectivity, with an acute eye for the way in which politics are engrained in everyday 86

39 (73) Rapport RegDatum levels of our lives. The exhibition highlights her ongoing interest in the different possibilities to negotiate social and political issues in words and movements. 42 På Fylkingens scen på Munchenbryggeriet kunde man bland annat se ljudkonstnären Gordon Ashworth uppträda med stycket Masskultur & kuggljud som innehöll ljud inspelade under hans nattjobb som taxichaufför och som presenterades som ett paradoxalt möte mellan konstnärligt arbete och brödjobb, privat och offentligt, estetik och verklighetsskildring. 43 Fylkingen var också med och anordnade festivalen Sound of Stockholm på Kulturhuset Stadsteatern, som utgör en plattform för nutida musik med såväl kammarmusik, elektroniskt, konstmusik och ljudkonst. Stockholms Konserthus arrangerade i sin tur världens största Sibelius/Nielsen -festival för att uppmärksamma att tonsättarna Jean Sibelius och Carl Nielsen skulle ha fyllt 150 år. På festivalen spelade nio gästande orkestrar från norden - samt konserthusets egen orkester Kungliga Filharmonikerna. Andra stora evenemang som orkestern medverkade vid var exempelvis på Prins Carl Philips bröllop och ceremonierna för Polarpriset och Nobelpriset som båda hölls på Stockholms Konserthus. Bland de jazz- och världsmusiker som intog konserthusets scen under året fanns vidare Chick Corea, Gregory Porter, Snarky Puppy, Lizz Wright, Mariza och Mohsen Namjoo. Pedagogiska verksamheter som verktyg för att nå ut brett Sveriges kulturella och kreativa sektor är som störst i Stockholms län och en stor del av sektorns aktörer befinner sig inom Stockholms innerstad. Kulturnämnden verkar för att även länsinvånare som inte bor i dessa centrala delar ska kunna ta del av kultur i sin närmiljö och då särskilt länets barn och unga. Detta sker bland annat genom riktade satsningar mot pedagogiska verksamheter. Scenkonststödet och scenkonstkatalogen Kulturnämndens scenkonststöd ges exempelvis till aktörer som antingen har sin hemmascen i olika delar av länet eller som turnerar med barn- och ungdomsföreställningar som riktar sig till familjer eller pedagogisk verksamhet i Stockholms län. Deras föreställningar presenteras sedan i kulturförvaltningens scenkonstkatalog från vilken kommunerna kan köpa in 42 http://indexfoundation.se/exhibitions/simone-forti 43 https://www.fylkingen.se/node/2109 87

40 (73) Rapport RegDatum föreställningar till ett subventionerat pris. De pedagogiska verksamheterna blir här ett verktyg för att nå ut brett till barn och unga över hela länet inte minst till dem som annars inte skulle ha tillgång till scenkonstupplevelser på grund av exempelvis ekonomiska skäl eller bristande tid/intresse hos deras vårdnadshavare. Länskulturfunktionerna Länskulturfunktionerna är en annan riktad satsning för att nå ut brett via länets förskolor, skolor och gymnasier. Film Stockholm, Slöjd Stockholm och Stockholms läns museum erbjuder alla pedagogisk verksamhet över hela Stockholms län inom film, slöjd, konst och kulturarv, medan Länsmusiken i Stockholm och DIS/Dans i Stockholms stad och län tillhandahåller ett brett utbud av föreställningar och projekt inom musik, dans och cirkus som de pedagogiska verksamheterna får köpa in till subventionerat pris. Regionbibliotek Stockholm ger i sin tur utvecklingsstöd till länets folkbibliotek, vilka bland annat erbjuder boksamtal och presentationer av boktitlar för förskolegrupper och skolklasser. Museipedagogisk verksamhet Kulturnämnden stödjer också flera kunskapsinstitutioner och konsthallar runtom i Stockholms län som erbjuder pedagogisk verksamhet inom olika ämnesområden. Under 2015 gavs exempelvis stöd till Skärgårdsmuseet som har filialer på olika öar i Värmdö kommun och som fungerar som en resurs för förskolorna och skolorna i området när det kommer till att lära ut om kulturarvet i Stockholms skärgård. Stöd gavs också till Leksaksmuseet och Almgrens Sidenväveri som båda ligger på Södermalm. Den förra lär ut om leksakernas historia medan den senare lär ut om sidenets historia och om sidentillverkningen på Almgrens - som under några decennier på 1800-talet var Skandinaviens största kvinnoarbetsplats. Fler stödmottagare från året var Marabouparken i Sundbybergs kommun, Tensta Konsthall i Stockholms stad, Färgfabriken i Liljeholmen, Mångkulturellt Centrum i Botkyrka och Index på Kungsholmen, som alla erbjuder konstpedagogisk verksamhet i form av anpassade visningar och workshops som knyter an till temana i deras utställningar. Geografisk spridning Andra sätt genom vilka kulturnämnden verkar för att den offentligt finansierade kulturen ska komma så många som möjligt till del är att man stödjer projekt eller verksamheter som ligger eller verkar i spridda delar av länet. Nedan följer några exempel från 2015. 88

41 (73) Rapport RegDatum Film i staden Tempo dokumentärfestival drog igång projektet Film i staden, som dels syftade till att utvidga visningsmöjligheterna i länet för att nå en ny publik och dels skapa en diskussion om staden, vem som har tillgång till den och hur man med hjälp av kultur kan ge liv åt en plats. De nya visningsmöjligheterna bestod av utomhusvisningar på utvalda platser i ytterstaden samt av specialvisningar på till exempel biografer och kulturhus där det sällan visas dokumentärfilm. Detta i samarbete med lokala aktörer i bland annat Södertälje, Botkyrka, Fisksätra, Tensta, Skarpnäck, Vällingby och Brandbergen. En av höjdpunkterna var visningen av David La Chapelles kultklassiker Rize på Järvafältet i Tensta inför 200 personer. Filmen handlar om hur urbana dansstilar utvecklades i Los Angeles under 90-talet. En annan höjdpunkt var visningen av Free Angela and all political prisoners på kulturhuset Trappan i Vällingby. Den hade en publik på 75 personer och efterföljdes av samtal om Angela Davies kamp för medborgerliga rättigheter i samarbete med Streetgäris. Mobila filmverkstaden uppsöker skolor över hela länet En annan filmverksamhet som verkade runtom i länet under 2015 var Stockholms filmfestival junior. Med sin mobila filmverkstad tog de sig ut till sammanlagt 38 skolor och lät eleverna testa på allt ifrån att skriva manus, till att filma, redigera och agera skådespelare på valfria teman som ibland integrerades med skolämnen som samhälls-, livs eller naturkunskap. Att lära sig filmskapandets grunder är en stor tillgång i dagens digitala värld - både för att göra sin egen röst hörd och för att bättre förstå hur media påverkar samhället. Totalt skapades 350 filmer som sedan var med och tävlade om fina priser i Stockholm filmfestival juniors kortfilmstävling 1 minut film. Den mobila filmverkstaden har kommit i kontakt med många elever som fått upp ögonen för filmen som uttrycksform sedan starten och utökas varje år för att möta efterfrågan från skolorna. Barnmusikal på turné i Stockholms förorter Re:Orient turnérade i sin tur med föreställningen Oum i samarbete med Parkteatern som har flera etablerade utomhusscener i Stockholm stads förorter. Föreställningen som hade fri entré riktade sig till barn i åldern fyra till sju år och presenterade så här: Det var en gång en flicka som föddes i Egypten med en fantastisk röst. Hon drack ord och melodier som om de vore saft. Och så sjöng hon. Först sjöng hon mest hemma, för vissa sa att flickor inte fick sjunga. Men vad gör man när man måste sjunga? Hon klädde sig till pojke så klart! Och allt fler fick 89

42 (73) Rapport RegDatum höra hennes sång./ / Denna föreställning berättar om Oum Kalthoum (1904-1975) som var och är än i dag arabvärldens mest framstående sångare. / / Ett tecken på hennes enorma popularitet är att mer än fyra miljoner människor deltog i hennes begravning vilket gör det till en av de största offentliga sammankomsterna i historien. Hedvig Ljungar rapporterade om den feministiska föreställningen för Tidningen Kulturen i artikeln Barnmusiksaga som vidgar sinnet mot stjärnhimlar och lyfte berättelsens viktiga budskap om att samhällets formande av könsrollerna är föränderligt. Egyptiska Oum Kalthoum/ /var en mycket framstående sångerska som trots att hon hade fel kön för att få sjunga erövrade sin rätt att musicera./ / När berättaren i början deklarerar att flickor inte fick sjunga förr i tiden tycker jag mig höra ett par häpna sus genom den lilla publiken. Den reaktionen bådar gott inför framtiden och sätter förhoppningsvis igång funderingar vad får flickor och pojkar göra och inte göra idag? Med oss ut ur salongen bär vi Oums visdom: så länge man vägrar vara tyst! 44 Parkteatern på turné i länet En annan satsning på utomhusföreställningar i offentlig miljö var det pilotprojekt som kulturförvaltningen inledde med Parkteatern under 2015. Parkteatern är en populär verksamhetsgren inom Kulturhuset Stadsteatern som har turnerat i Stockholms stad sommartid och erbjudit teater-, konsertoch dansföreställningar i olika parker med fri entré för vuxna och barn sedan 1942. Med pilotprojektet ville man i liten skala pröva att sprida verksamheten till andra delar av Stockholms län och kommunerna Täby och Österåker erbjöds att köpa in varsin vuxenföreställning ur Parkteaterns program till en subventionerad kostnad på 50 procent. Initiativet fick positiv respons av både publik och kommunrepresentanter och 2016 erbjöds alla länets kommuner en subventionerad vuxenföreställning för att ge ännu fler av länsinvånarna möjlighet att ta del av Parkteaterns verksamhet i sin hemkommun. The Early Music Bus och centralstationskonsert Stockholm Early Music Festival spred i sin tur tidig musik runtom i länet genom olika event. Ett av dem var The Early Music Bus som körde runt under två dagar i flera av Stockholms läns kommuner och bjöd på livemusik på offentliga platser. Ett annat evenemang var European Day of Early Music (EDEM) där man för tredje året i rad spelade tidig musik på en publik plats i 44 http://tidningenkulturen.se/index.php/musik/musikkritik/18608-musikkonsert-oum-regijohanna-huss 90

43 (73) Rapport RegDatum syfte att nå nya åhörare under informella former. Under 2015 hölls eventet för förbipasserande på Stockholms centralstation i form av en konsert varje halvtimme mellan klockan 10 och 17 med barock-, renässans- och medeltidsmusik, som sedan avslutades med en kvällskonsert i Tyska kyrkan i Gamla stan. Dagens Nyheters Maria Schottenius intervjuade Peter Pontvik som stod bakom evenemanget i artikeln Tidig musik har förmågan att tilltala nutidsmänniskan. European Day of Early Music är ju ursprungligen ett svenskt initiativ som inom loppet av tre år har spritt sig över hela Europa och erhållit beskyddarskap av både Europakommissionen och Unesco. Denna dag, på J S Bachs födelsedag, firas den i ett tjugotal länder och strömmas över hela världen. Självklart vi vill då erbjuda Stockholmarna något speciellt och sätta Sverige på kulturkartan./ / Vad är det som är så speciellt med tidig musik? Tidig musik, som ett väldigt brett begrepp, över landsgränser och tidsepoker, har förmågan att tilltala nutidsmänniskan på ett enkelt och uppfriskande sätt. 45 Barnens kulturdag Ett annat kostnadsfritt event som hölls för tredje året i rad var länskulturfunktionernas barnkulturevenemang som 2013 och 2014 hölls på Nybrokajen i Stockholm. 2015 års version av Barnens kulturdag arrangerades istället i Nacka kommun för att få geografisk spridning på evenemanget och komma ännu fler av länets barn och unga till del. Tanken var att programmet skulle innehålla något för alla och att barnen och ungdomarna skulle få möjlighet att upptäcka och utforska olika kulturformer ihop med vänner och familj. Totalt hade man 2560 besökare. En mindre version av Barnens kulturdag arrangerades också i Upplands Bro kommun på temat saga och under 2016 fortsatte spridningen av evenemanget i länet till kommunerna Sigtuna och Sundbyberg. Internationella barnboksveckan Ytterligare ett evenemang som fick större spridning i länet under 2015 var Internationella bibliotekets projekt Internationella barnboksveckan. Projektet som har funnits sedan 2004 bjuder in internationella författare/illustratörer till Sverige. Bibliotek och skolor över hela landet välkomnas sedan att ordna evenemang där gästernas språk står i fokus. Detta i 45 http://www.dn.se/arkiv/kultur/tidig-musik-har-formagan-att-tilltala-nutidsmanniskan/ 91

44 (73) Rapport RegDatum syfte att sprida kunskap om barn- och ungdomslitteratur från andra delar av världen, verka för att Sveriges flerspråkiga barn och unga ska få läsa böcker på sitt modersmål - och på så vis gynna barnens läs- och språkutveckling och den kulturella mångfalden. 2015 bjöd Internationella biblioteket in Yannets Levi (Israel/hebreiska), Antonis Papatheodoulou (Grekland/nygrekiska), Rania Zbib Daher (Libanon/arabiska) och Sun-Mi Hwang (Sydkorea/koreanska) och inledde ett samarbete med International Board on Books for Young people (IBBY Sverige) för att nå ännu fler av länets flerspråkiga barn och unga samt utveckla kontakterna med organisationer som Rädda Barnen och Röda korset och flyktingförläggningar. Dessutom i större utsträckning än tidigare arbeta mot modersmålslärare och annan personal på skolor och förskolor, för att därmed nå barnens föräldrar. Tanken var att alla involverade skulle få ökad kunskap om litteraturpedagogik, utländsk barn- och ungdomslitteratur och vikten av att få läsa på sitt modersmål från tidig ålder. Samtal fördes också med förlag, bokdistributörer och bokhandlare i syfte att öka översättningar av och tillgången på utländsk barn- och ungdomslitteratur i Sverige. Totalt deltog cirka 600 barn och vuxna från Stockholms län och möten med de inbjudna författarna hölls bland annat på Internationella biblioteket, Östasiatiska museet, Hallunda bibliotek, Rumänska kulturinstitutet, International School of the Stockholm region, Sofielundsskolan i Sollentuna, Sundbybergs bibliotek och Luna Kulturhus i Södertälje. Bokbåten En annan läsfrämjande verksamhet från året är Bokbåten som drivs av Regionbibliotek Stockholm i samarbete med skärgårdskommunerna Norrtälje, Österåker, Värmdö och Haninge. Bokbåten är ett flytande bibliotek som ger sig ut till 23 skärgårdsöar under en vecka varje vår och höst fullastad med över 3000 böcker. Bokbeståndet innehåller alltifrån poesi till romaner, deckare och faktaböcker inom olika ämnen - och såväl ljudböcker som tryckt litteratur. Alla som hör av sig till Bokbåten i god tid har möjlighet att önska titlar i förväg och skärgårdsöar med förskolor och skolor får särskilt långa besök. Tanken är att även de som bor i skärgården ska få tillgång till kostnadsfri litteratur enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken nämligen vara tillgängliga för alla som bor i en kommun. Verksamheten är väldigt uppskattad och många lånar på sig kassar med böcker för att ha så det räcker tills Bokbåten kommer tillbaka nästa gång, ett halvår senare. 92

45 (73) Rapport RegDatum Digital spridning Dagens digitala värld - där människor allt mer är uppkopplade mot webben - gör också att alla med små medel kan tillgängliggöra filmade kulturevenemang och information till en mycket stor publik. En verksamhet som gjorde en stor satsning på det under 2015 var Internationella biblioteket som lät utbilda sin personal i att skriva manus, filma och redigera. Det har vidare lett till att det nu finns en mängd filmade föreläsningar, författarträffar, bokpresentationer och instruktionsfilmer på deras webbplats samt filmade boktips på olika språk, under webbsidorna Filmade boktips och IB filmar. Ett annat digitalt initiativ som gjordes under året var Film Stockholms kortfilmssatsning i samarbete med Telia och TriArtFilm. Satsningen gjorde det möjligt för flera av länets unga filmtalanger att nå ut till en bred publik via Telias digitala filmbutik. Detta med kortfilmer som de skapat inom ramen för Film Stockholms verksamhet Filmbasen. Filmbasen är Sveriges främsta plantskola för film och ger länets unga filmare i åldern 18-30 år stöd med att utveckla sina talanger samt produktionsstöd till cirka 50 filmprojekt per år, varav många kortfilmer. Däribland uppmärksammade kortfilmer som Sanna Lenkens Äta lunch, Peter Grönlunds Bröderna Jaukka, Fanni Metelius Banga inte, Lovisa Siréns Pussy have the power och Anja Linds Agnes, som nu tillgängliggjorts via Telia - en av landets största distributörer av film och TV med nästan 700 000 kunder. Stockholms Konserthus färdigställde i sin tur en ny serie med lekfulla instrumentfilmer för deras digitala satsning KonserthusetPlay under året. I filmerna som riktar sig till barn presenterar Kungliga Filharmonikerna orkesterns instrument och visar hur de fungerar och klingar, samt spelar ett eller flera musikstycken. Målsättningen är att på så vis locka barnen till att börja spela ett instrument. Utöver instrumentfilmerna så innehåller KonserthusetPlay även en mängd konserter med Kungliga Filharmonikerna och andra musikaktörer som framträtt på Stockholms Konserthus, som man kostnadsfritt kan ta del av. Tanken med satsningen är att göra konserthusets breda utbud tillgängligt för fler än för dem som har möjlighet att ta del av verksamheten på plats. Kulturaktörer berättar Osiel Ibáñez, Head of Production, Selam. Ni vill med musiken som medel främja mångfald och integration. Berätta om det! 93

46 (73) Rapport RegDatum Kulturupplevelse kan skapa möten mellan människor som inte känner varandra och bidra till gemenskap. Vad vi på Selam tycker är intressant är att skapa evenemang där besökare kommer från olika publiksegment. Det handlar ofta om publikgrupper som lever segregerat från varandra men som möts genom våra konsertarrangemang. Vi har bidragit till att etablera en scen och en plattform i länet för de största artisterna från den latinamerikanska, afrikanska och arabisktalande världen och introducerat nyskapande fusioner och kulturyttringar i Sverige. Vår publik består av en bred blandning av människor. Det är alltifrån de som nyligen upptäckt de här musikgenrerna till de som vuxit upp med någon av de här musikkulturerna. Vilka metoder använder ni er av för att nå ut brett? Utöver digital och traditionell marknadsföring så använder vi oss av mer alternativa metoder, eftersom olika målgrupper kräver olika kommunikation och strategier. En klar styrka är att vi som arbetar på Selam har nära relationer till de subkulturer som ingår i våra målgrupper, vilket gör oss till naturliga avsändare. Genom åren har vi utvecklat ett brett nätverk och samarbetar med både institutioner och det civila samhället. Vi är aktiva i Stockholms förorter där vi involverar föreningar och nyckelpersoner och annonserar i alltifrån närradiostationer till närlivsbutiker. För att överbrygga språkliga hinder kommunicerar vi även på andra språk, såsom wolof, spanska, amharinja och arabiska. Vi tar också hänsyn till att det finns publikgrupper som sällan tar del av kultur av ekonomiska skäl och arbetar därför med både gratisevenemang och differentierad prissättning. Monica Eriksson, VD, Folkoperan. Ni använder er av pedagogiska program för att nå ut brett och väcka barns intresse för opera. Berätta! Vi vill låta elever ta del av en musikalisk klang och värld som de kanske inte söker upp av sig själva och skapa ett första möte som både är mäktigt och oväntat. Med programmen vill också skapa en förståelse för operakonstens konstnärliga process och visa att det finns professionella sångare och sångerskor på scenen vars hängivenhet och teknikträning kan mäta sig med idrottsstjärnornas. För att vi ska kunna nå så många elever som möjligt har vi både uppsökande verksamhet och program där eleverna bjuds in till Folkoperan. På så vis kan varje skola välja det format som passar dem bäst. Två exempel på det är Operaattacker och Bakom ridån. 94

47 (73) Rapport RegDatum Vad innehåller de två programmen? I programmet Operaattacker samlas alla eleverna i skolans aula där de får oväntat besök av sångare och musiker som framför några av de mest kända och medryckande styckena ur operarepertoaren. Därefter får barnen klassvis delta i en workshop där de får lära sig mer om opera och pröva på att sjunga själva. Programmet kan sedan byggas på med fler delar som bland annat innehåller en föreställning på Folkoperan, besök bakom kulisserna, recensionsskrivande och samtal om hur konsten kan påverka samhället. I programmet Bakom ridån besöker eleverna istället Folkoperan där de får bekanta sig med musikerna, orkestern och sångarna, ta del av en miniversion av den operaföreställning som spelas samma kväll och testa på att dirigera och sjunga själva med pepp från varandra. Det brukar vara väldigt uppskattat att heja på klasskompisarna som tar i från tårna. Jämlikhet mellan olika sociala och kulturella grupper Alla människor, oavsett kulturell eller social identitet och ursprung, ska ges möjlighet till delaktighet i samhället. Den organisation som får stöd ska gynna mångfalden i verksamheten till exempel genom att arbeta med integrationsfrågor och erbjuda mötesplatser. Kultur som brobyggare Till följd av den stora flyktingtillströmningen till Stockholms län under 2015 fick kulturförvaltningen i uppdrag av kulturnämnden att med hjälp av länets kultur- och föreningsliv bidra till ett bra mottagande för barn och vuxna som flytt undan krig och förtryck. Detta genom att utlysa särskilda projektmedel till insatser som syftade till att erbjuda mötesplatser och aktiviteter som skulle bidra till delaktighet och igenkännande. I artikeln Kulturstockholm öppnar upp för asylsökande rapporterade Dagens Nyheters Evelyn Jones om satsningen som gick under namnet Kultur för asylsökande. När Stockholms läns landstings kulturförvaltning lanserade en satsning på kulturutövande för asylsökande var intresset över förväntan. Över 100 intresseanmälningar från olika organisationer har kommit in på bara tre veckor. Och 37 organisationer har fått dela på 3,5 miljoner kronor i projektpengar. Det här snabba intresset visar ju vilket fantastiskt engagemang som finns hos kulturlivets olika aktörer. Det är verkligen jätteroligt, säger Eva Bergquist, chef för Stockholms läns landstings kulturförvaltning. 95

48 (73) Rapport RegDatum En av organisationerna som fått del av bidraget är Lava Dansproduktion. Hos dem kommer barn och ungdomar bland annat att få gå på workshops i improvisationsdans. Benno Voorham är koreograf och ligger bakom projektet. Jag tycker det är jätteviktigt att landstinget satsar på kulturverksamhet för asylsökande. Min erfarenhet från projekt med flyktingar och barnhemsplacerade barn i andra länder har visat att sådan här verksamhet gör att de står lite stadigare på marken, och får möjlighet att bearbeta vad de gått igenom genom sin kreativitet, säger han. 46 Flera av organisationerna som beviljades projektmedel inom ramen för satsningen har berättat om den positiva respons de fått från nyanlända och om värdefulla kontakter på asylboenden som de skulle vilja fortsätta samarbeta med och den lyckade satsningen fortsatte även 2016. Nedan följer några fler exempel på insatser som gjordes inom ramen för 2015 års Kultur för asylsökande. Min väg till Sverige Studieförbundet Bilda Öst stod i samarbete med stiftelsen Friends bakom projektet Min väg till Sverige. I den ena delen av projektet uppsökte filmregissören och journalisten Zanyar Adami boenden i länet för ensamkommande flyktingbarn för att visa och samtala om sin film Krigsduvor. Filmen är präglad av hans egna erfarenheter av att fly till Sverige utan föräldrar. Han berättade hur livet i Sverige varit för honom efter flykten och inspirerade barnen till att använda sina erfarenheter konstnärligt för att bearbeta sina upplevelser. I den andra delen av projektet fick barnen uppsöka Studieförbundet Bilda Öst för att samtala kring frågor som barns rättigheter, identitet och integration utifrån seriealbumet Vi ska ses igen Sanam, som handlar om en pojke som flyr från Afghanistan. Barnen fick även delta i skriv- och musikworkshops samt gavs information om verksamheter där de kan fortsätta med kreativa skapanden. Insats för att få in nyanlända tecknare på arbetsmarknaden Den fackliga intresseorganisationen Svenska Tecknare arbetade upp kanaler för att hitta asylsökande och nyanlända med bakgrund som illustratörer, formgivare, satirtecknare, serietecknare och animatörer. Yrkesgruppen är i likhet med författare och journalister berättare och uttolkare av sin samtid och projektet syftade till att underlätta för dem att utveckla och upprätthålla sin professionella verksamhet i Sverige. Detta för att ge dem en röst - och en 46 http://www.dn.se/nyheter/sverige/kulturstockholm-oppnar-for-asylsokande/ 96

49 (73) Rapport RegDatum möjlighet till bearbetning av erfarenheter för en större grupp asylsökande än dem själva. Empowerment genom cykelbygge I Cykelköket Solnas projekt fick ensamkommande ungdomar utbildning i hur man lagar och bygger cyklar med hjälp av återvunna delar som de sedan fick behålla. De fick också möjlighet att lära sig att cykla samt kunskaper om hur trafikreglerna ser ut i Sverige och hur man hittar i stadsmiljön med hjälp av kartor. De nya kunskaperna fick de sedan förmedla vidare till bland annat ungdomar på fritidsgårdar och skolor i närområdet. Genom att låta dem ta del av nya sammanhang där jämlikt lärande och arbetsträning gav dem kunskaper som efterfrågas av andra, ville Cykelköket Solna skapa empowerment och påverka deras självbild positivt. Basket som väg in i samhället KFUM Huddinge Basket uppsökte boenden i Huddinge och bjöd in ensamkommande i 12-20-årsåldern till att bli en del av deras verksamhet med träningar, läger och sociala aktiviteter. Flera av ungdomarna har spelat basket eller fotboll i sina hemländer - och att få bli del av ett lag där de kan få nya vänner och kontakter menar de betyder mycket för dem och deras väg in i samhället. Inom föreningen finns redan över 80 nationaliteter representerade och flera av medlemmarna har själva flytt till Sverige och har förståelse för den situation som de ensamkommande ungdomarna befinner sig i. Världsmästerskapet Korpen Stockholms Motionsidrottsförening skapade en fotbollsturnering i mellandagarna för nyanlända unga vuxna och Stockholmare i 20-40- årsåldern. Cupen som gick under namnet Världsmästerskapet var tänkt att bli ett återkommande inslag i deras verksamhet för att främja integration och förmedla att alla är välkomna in i Korpens gemenskap. Kreativa uttrycksformer som verktyg för avkoppling Studiefrämjandet Stockholms län arrangerade cirklar för nyanlända vuxna och barn runtom i länet där man bland annat fick ägna sig åt kreativa uttrycksformer som att teckna, sticka, sjunga i kör och prova på olika instrument. Detta i syfte att låta deltagarna frikoppla tankarna för en stund från allt vad det innebär att etablera sig i ett nytt land. I samarbete med Nordiska museet erbjöd de också cirklar och guidningar på temat svenska traditioner och svensk kultur i syfte att ge kunskaper om Sverige. 97

50 (73) Rapport RegDatum Musikalisk resa mellan olika länder och kulturer Länsmusiken i Stockholm anlitade musiker som turnerade på asylboenden i länet. Det bjöds bland annat på en sång- och dansworkshop med gruppen Zifa och Badi samt en interaktiv familjeföreställning med gruppen Parizad - Mattväverskan och den flygande mattan. Föreställningen bestod av en musikalisk resa mellan olika länder och kulturer till tonerna av bland annat persisk sång, bulgarisk bröllopsmusik och folkmusik från Dalarna. Historieskrivning med hjälp av mobilbilder Stockholms läns museum erbjöd asylsökande en möjlighet att bidra till vårt kollektiva minne av flyktingtillströmningen till länet under 2015. Detta med hjälp av mobilbilder som samlades in till museets digitala arkiv Samtidsbild. Bilderna beskrev de asylsökandes situation i Sverige men också deras flykt genom Mellanöstern och Europa. Utöver att bidra till historieskrivningen så var syftet med projektet att ge de asylsökande tillfälle att bearbeta inre processer genom att fotografera och berätta med sina bilder. Historieberättarna Historieberättarna arrangerade workshops på asylboenden i länet där barn och unga fick skapa animerade filmer med hjälp av kameror/ipads. Filmerna utgjordes av de historier, tankar och känslor som barnen gav uttryck för med inspiration från en väska full med spännande material. Filmerna visades sedan på olika platser runtom i Stockholm, bland annat på Filmcentrums biograf, Rinkeby bibliotek och Cirkeln ABF Stockholm Slöjdträffar som verktyg för möten och interkulturellt utbyte Slöjd Stockholm skapade olika former av möten mellan asylsökande och svenskar, bland annat slöjdevent för ungdomar och slöjdträffar på arabiska som riktade sig till muslimer i samarbete med föreningen Ibn Rushd. Tanken var dels att nyanlända muslimer skulle få möjlighet att få nya vänner och kontakter bland svenska muslimer, och därigenom värdefull kunskap om hur det fungerar i Sverige. Dels att ta vara på andra kulturers slöjdtraditioner och öka mångfalden inom slöjden. Projektet var vidare en del i Slöjd Stockholms satsning Open Sloyd Iniative som det berättas mer om längre fram i detta avsnitt. För ett mångfaldsrikt kulturliv Det finns överhuvudtaget många aktörer som på olika vis verkar för större mångfald i Stockholms läns kultur- och föreningsliv. Nedan följer några exempel från verksamheter som kulturnämnden gett stöd till under 2015. 98

51 (73) Rapport RegDatum Kåldolmens dag Inom hembygdsrörelsen finns en stor social mångfald men en betydligt mindre etnisk sådan trots att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle. Det är något som Stockholms läns hembygdsförbund aktivt arbetar för att förändra genom att bredda hembygdsbegreppet till något som är relevant för dagens samhälle och samtidens svenskar. Under året tog det sig bland annat uttryck genom att de för sjätte året i rad var med och stöttade Kåldolmens dag, ett evenemang som vill verka för att sprida en mer nyanserad bild av vår historia och vårt mångkulturella arv. Under 2015 riktades dagen till gymnasiet och det genomfördes seminarier, workshops och visningar på Historiska museet. Bakom evenemanget stod förutom Stockholms läns hembygdsförbund även Sveriges Hembygdsförbund, Centrum för religionsdialog i Stockholms stift, Islamiska förbundet i Stockholm, Judiska församlingen i Stockholm, Riksförbundet för folkmusik och dans, Sensus, Studieförbundet Ibn Rushd och Kåldomens vänner. Situation Hembygd Förbundet satt också med i både referensgruppen och arbetsgruppen för Stockholms läns museums utställning Situation Hembygd som tillsammans med inbjudna kulturaktörer undersökte vad begreppet hembygd innebär och hur det vuxit fram i Sverige. Utställningen syftade till att bidra till ett vidgat hembygdsbegrepp och innehöll föremål och installationer i form av fotografier, konst och musik som gav olika infallsvinklar och perspektiv på begreppet. Sveriges Radios Katarina Wikars uppmärksammade utställningen i P1 Kulturs inslag Att känna sig hemma, där hon undersökte följande frågeställningar: Vem har rätt till en plats? Säg en plats där du känner dig hemma? Kan man vara mellan hembygder? Måste man höra hemma? 47 Även Mitti Hammarby Skarpnäck rapporterade om Situation Hembygd. I artikeln En annan bild av hembygden lyfte reportern Tony Gyllenram att länsinvånarna välkomnades att bidra till utställningen med sina personliga bilder av vad begreppet hembygd betyder för dem. Redan har ett 70-tal bilder kommit in, bilder som visar allt ifrån torgmöten, bostadsområden och natur till festliga högtider och födelsedagar. Hansi Elsbacher är en av dem som hoppas få plats med sina bilder, som bland annat är tagna i Bagarmossen. Jag har tagit ganska många bilder men viktigt för mig var att visa en variation av det jag kallar för min hembygd. Framför allt är det närheten till 47 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/755686?programid=767 99

52 (73) Rapport RegDatum naturen och att det är lätt att få kontakt med andra här i Bagarmossen som gör att jag har rotat mig här, säger Hansi Elsbacher. 48 Alla ska känna sig välkomna Fryshuset arbetar liksom Stockholms läns hembygdsförbund för att vara en mötesplats där alla ungdomar ska känna sig välkomna oavsett social tillhörighet, om de nyligen anlänt till Sverige eller bott här hela sitt liv. Man har därför anställt ledare med olika bakgrunder och språkkunskaper och blandar medvetet deltagare inom olika aktiviteter i syfte att ungdomarna ska hitta fram till varandra genom deras gemensamma intresse för olika kulturformer såsom dans, teater och musik samt fritidsaktiviteter som pingis, biljard och basket. En av ungdomarna som fann en social plattform och nya vänner inom verksamheten under året var 15-åriga Nemat Nabazida som flytt till Sverige från Afganistan. [Han] har bara varit i Sverige i tio månader men har redan hunnit bli ett välbekant inslag på Lovely Days, Fryshuset i Hammarby Sjöstads öppna skollovsverksamhet./ / Han är med överallt och deltar i allt. Precis som så många andra barn så kom Nemat Nabizada hit ensam. Rakt in i en okänd värld, utan familj, utan att känna någon. Men Nemat är glad över att vara här och verkar fullkomligt fokuserad på att göra det bästa av sitt liv. Jag kom hit för att det är krig i Afghanistan. Det kändes bra att komma hit. Alla är snälla, säger han på nästan felfri svenska./ / En kompis tipsade mig om Lovely Days. 49 Open Sloyd Initiative Slöjd Stockholm drog i sin tur igång den nationella satsningen Open Sloyd Initiative under året i samarbete med länshemslöjdskonsulenterna i Region Skåne och Västra Götalandsregionen samt Nämnden för hemslöjdsfrågor. Med en blinkning mot manifestet för öppen källkod, Open Source, ville man belysa att alla har möjlighet att påverka uppfattningen om vad som är slöjd och utveckla metoder och kunskap om mångfald och normer inom hemslöjden. Under 2015 inventerade, kartlade och prövade man olika arbetssätt samt genomförde ett antal fallstudier som sedan vidareutvecklades under 2016. 48 https://mitti.se/en-annan-bild-av-hembygden/ 49 Citatet är hämtat ur Fryshusets årsberättelse för 2015. 100

53 (73) Rapport RegDatum Verkar för att förändra uppfattningen om det kommersiellt gångbara Selam verkar för ökad mångfald inom Kultursverige genom att bredda den allmänna uppfattningen om vad som anses vara intressant och kommersiellt gångbart. Detta genom att kontinuerligt presentera internationella artister på olika scener i länet och landet, vilket också lockat en stor och mångfaldsrik publik. Under 2015 stod de bland annat bakom en dubbelkonsert på Nalen med den samtida afrikanska musikens stjärnor Dobet Gnahoré och Fatoumata Diawara. De arrangerade också ett framträdande på Konserthuset med Portugals gigant fadosångerskan Mariza - och hade ett helt program under Stockholms kulturfestival med musik från Etiopien. Programmet som hölls på festivalens största scen innehöll uppträdanden av folkloregruppen Ethiocolor samt stjärnsångarna Mahmoud Ahmed och Alemayehu. Sprider berättelser om olika kulturer och levnadsförhållanden Stockholms filmfestival letar istället aktivt efter filmer som belyser olika kulturer och ställningstaganden. Under 2015 års festival som hade det högaktuella temat Migration visade de sammanlagt 190 filmer från 70 olika länder. Göteborgs-postens Maria Domellöf-Wik rapporterade om festivalen och lyfte det politiska statement som valet av öppningsfilmen Mediterranea innebar: Jonas Carpignanos Mediterranea / /börjar på ett lastbilsflak i Algeriet, och slutar på en födelsedagsfest för en liten bortskämd flicka i Italien. Däremellan utspelar sig en ödesmättad historia om vänskap, lojalitet och överlevnad på en fullständigt skyddslös illegal arbetsmarknad i Italien. Filmen för oss rakt ut i det ångestfyllda mörker som är vår politiska samtid där sedlar är hårdvaluta, och hudfärg kan avgöra hur mycket ett liv är värt. Just nu är det tufft, men det kommer att bli bättre! mumlar Aviya, lika mycket ett mantra som en önskedröm, och ett försök att trösta vännen Abas när de båda väl tagit sig hela vägen från Burkina Faso till Italien. Färden över hav och land är utdragen och avskyvärd, allt annat än människovärdig. Vid ankomsten väntar ingenting de drömt om. En kylig vind blåser rakt genom deras tunna tröjor när de blir anvisade till ett tältläger, får en värmare och varsin madrass. Besvikelsen den som de aldrig tillåter sig glimmar ändå till i ögonvrån medan insikten sjunker in att det nya landet bara erbjuder ytterligare misär./ / Att välja Mediterranea som öppningsfilm är en viktig humanistisk och politisk markering av Stockholms filmfestival i en värld av brinnande asylboenden. Migranterfarenheter lyfts över huvudtaget märkbart fram i det 101

54 (73) Rapport RegDatum späckade programmet som i år rymmer fler världspremiärer än någonsin. 50 Biblioteket som en väg in i samhället Regionbibliotek Stockholm utredde i sin tur hur biblioteken kan utveckla sin service för att än bättre inkludera dem som är asylsökande, till följd av årets massiva flyktingtillströmning. Rapporten som fick titeln Biblioteket hjälper mig att komma in i samhället - En studie av asylsökandes kännedom om, användning av och förväntningar på Stockholmregionens bibliotek landade bland annat i följande slutsatser som visar på bibliotekens sociala funktion och viktiga samhällsroll för den som är ny i landet: Ungefär tre fjärdedelar av de intervjuade asylsökande besöker bibliotek regelbundet och kännedomen om bibliotek och dess verksamhet är hög. Huvudskälen till biblioteksbesök är lån av böcker, användning av IT, språkutveckling, boklån och läsning, möten med andra besökare, möten med personal och för att få hjälp av personal med olika uppgifter. Av de fyra biblioteksområdena i Stockholm från vilka personal intervjuades, hade alla verksamhet riktad till målgruppen, samt personal med speciell kompetens, till exempel språk, som hjälp i relationen med asylsökande. Samtliga uttryckte samtidigt en underdimensionering av denna kompetens och denna verksamhet, sett till den upplevda efterfrågan. / / De asylsökandes idéer kring bibliotekens möjliga utveckling i relation till deras behov, rörde framförallt tillgång till mer samhällsinformation på sina språk, samt utökade möjligheter till språkutveckling och samtal med andra besökare och med personal, i synnerhet rörande den egna (komplicerade) livssituationen. För den bibliotekspersonal som deltagit i processen har det tett sig mest naturligt att utveckla idéer rörande utvecklingen av verksamheten kopplade till språkutveckling, samtalsformer, standardisering av info för asylsökande och riktlinjer för personal, bemötande, kompetensutveckling, resursfördelning och samarbeten med externa aktörer. Hela rapporten finns att läsa på Regionbibliotek Stockholms webbplats bland deras samlade publikationer. 50 http://www.gp.se/n%c3%b6je/sp%c3%a4ckad-filmfestival-fokuserar-p%c3%a5- migration-1.162474 102

55 (73) Rapport RegDatum Minoriteters rätt till sin egen kultur För att främja att Sveriges fem nationella minoriteter (sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer) ska ha möjlighet att behålla och utveckla sin kultur och bli en naturlig del av länets kulturliv, stödjer kulturnämnden också en rad verksamheter och initiativ som på olika vis verkar för det. I och med att Stockholms län ingår i finskt förvaltningsområde har landstinget vidare ett särskilt uppdrag att främja det finska språket och finsk kultur inte minst för barn och unga. 5 Folks festival Under 2015 beviljade kulturnämnden bland annat projektmedel till 5 Folks festival 51 som arrangerades av È Romani Glinda i samarbete med Judiska församlingen i Stockholm, Finska föreningen i Stockholm, Tornedalingar i Stockholm, Sameföreningen i Stockholm, Parkteatern Kulturhuset Stadsteatern, Kungsträdgården park och evenemang, Stockholms Folkfestival och Stallet/Riksförbundet för folkmusik och dans. Festivalen som hade fritt inträde hölls vid Hesselby slott och i Kungsträdgården och bjöd bland annat på scenuppträdanden med musik, dans, teater och poesi och utställningar som på olika sätt berättade mer om minoriteternas kulturarv. Tanken med festivalen som nu hållits tre somrar i rad, är att skapa en naturlig plattform där alla har möjlighet att möta kulturer som har funnits i Sverige i århundraden, men som fortfarande är okända för många. Andra minoritetskulturfrämjande organisationer som fick stöd under 2015 är exempelvis Re:Orient, Finlands kulturinstitut i Sverige, Judiska museet och Sameföreningen i Stockholm. Roma festival Re:Orient arbetar kontinuerligt för att lyfta fram Stockholms minoritetskulturer på Stockholms scener. Deras verksamhet vilar på tron att: varje samhälle behöver mötesplatser för att skapa en känsla av gemenskap och samhällsengagemang. Vi tror att ett samhälles grad av mognad och civilisation är relaterade till majoritetens vilja och förmåga att härbärgera sina minoriteter; ett samhälle som får minoriteter att känna sig jämbördiga och inkluderade resulterar i att minoriteterna återgäldar med gensvar i form av engagemang och ansvar för det samhälle som ser dem. Så som i en god relation. I vår programläggning är vi därför särskilt fokuserade på grupper 51 Projektmedlet gavs inom ramen för Kulturstöd till tillfällig verksamhet. 103

56 (73) Rapport RegDatum i samhället som inte alltid har tillgång till, eller blir speglade, i de etablerade scenernas utbud och programläggning. 52 Under 2015 arrangerade de bland annat Roma Festival för fjärde året i rad. Festivalen som de startat ihop med Sveriges internationella Roma festival (SIRF) i samband med 500-års jubileet för romer i Sverige, vill medvetandegöra och fördjupa kunskapen om romernas historia och kultur. Under 2015 års festival lyftes aktivisten och författaren Katarina Taikon som kallats för Sveriges Martin Luther King. Hon lärde sig att läsa och skriva först som vuxen för att sedan bli en av Sveriges mest lästa författare. Under festivalen diskuterade man bland annat vad Katarina Taikon skulle ha berättat om och stridit för om hon levt idag. Läsfrämjande ur ett minoritetsperspektiv Finlands kulturinstitut i Sverige har en omfattande biblioteksverksamhet som verkar för att länets sverigefinnar, tornedalingar och finska romer ska kunna hålla sitt modersmål och sin kultur levande. Här finns landets största utbud av nyutkommen och äldre litteratur på finska, samt finskspråkiga tidningar och tidskrifter. Bibliotekets medarbetare ger också rådgivning till länets folkbibliotek vid inköp av finskspråkig litteratur för att främja ett aktuellt och kvalitativt utbud lokalt, samt arrangerar en fortbildningsdag varje år för länets bibliotekarier i samband med institutets sverigefinska bokmässa. 2015 års fortbildningsdag som arrangerades i samarbete med Regionbibliotek Stockholm hade temat litteratur och läsfrämjande ur ett minoritetsperspektiv och innehöll programpunkter såsom: Öppna vägar till minoritetslitteratur på biblioteken, Lärplattor och digitala muminböcker med finskt tal, Finska läsecirklar och Minnesrehabilitering och finska kom-ihåg-lådor. 53 För att nå barn och unga genomför biblioteket vidare regelbundet aktiviteter för de sverigefinska skolorna och förskolorna, vilket i sin tur lett till att barnens föräldrar fått upp ögonen för verksamheten och uppsökt det tillsammans med sina barn. Ett annat verktyg för att nå barnfamiljer är transporttjänsten som innebär att man kan lämna tillbaka böckerna man lånat på länets alla folkbibliotek. 2015 införde institutet även e-boksutlåning för att ytterligare underlätta tillgängligheten till deras utbud av finskspråkig litteratur för den finskspråkiga minoriteten som är bosatt över hela länet. En svensk framgångssaga 52 Citatet är hämtat ur Re:Orients verksamhetsberättelse för 2015. 53 http://www.finlandsinstitutet.se/sv/events/litteratur-och-lasframjande-ur-ettminoritetsperspektiv/ 104

57 (73) Rapport RegDatum Judiska museet bedriver bland annat pedagogisk verksamhet för förskolebarn, grundskolan och gymnasiet kring judendom och judiskt liv genom såväl basutställningar som nya tillskott som bidrar med nya kunskaper och perspektiv. En av deras nya utställningar under 2015 var En Svensk framgångssaga som presenterades som: / /en berättelse om hur ett litet antal invandrare från Danmark och Tyskland förändrade Sverige, ihop med sina barn och barnbarn, moderniserade näringsliv, industri och bankväsende, öppnade vårt första privata konstgalleri, byggde vårt första varuhus samt installerade vår första rulltrappa. / / Bakom dessa personers framgångar finns bland annat hårt arbete, kreativitet och ett stort mått av entreprenörskap. De såg möjligheter, tog chanser och utvecklade sina affärer och därigenom även sitt nya hemland. Utställningen uppmärksammades av flera medier, bland annat av Svenska Dagbladet och Gefle Dagblad som lyfte utställningens budskap om vad lyckad integration kan tillföra ett land. Invandringen är en vinst för Sverige, skrev Dick Harrison i en debattartikel häromveckan. Den fina lilla utställningen En svensk framgångssaga på Judiska museet kan ses som en länk i beviskedjan och ett exempel på hur lyckad integrering kan se ut. Förutsättningarna har sett väldigt olika ut beroende på när och från vilka omständigheter de kommit, men många har bidragit till att utveckla det moderna Sverige. (Maria Carling, Svenska Dagbladet ) (not http://www.svd.se/fin-utstallning-ominvandrade-entrepenorer Vad krävs för en lyckad integration? Frågan ställs i utställningen och är ju aktuell. Ett svar är att man, inom olika grupper, anpassar sig till varann och visar ömsesidig respekt. Detta till skillnad mot assimilation, där en grupp anpassar sig till samhällets majoritet och ger upp mycket av det egna. 54 Samiska spår, poesiaftnar och filmfestivalen Dellie maa Till följd av den koloniseringsprocess samer utsatts för har många liksom flera andra minoriteter och urfolk undertryckt sin kulturella identitet och därmed heller inte överfört den till nästa generationsled. Sameföreningen i Stockholm verkar för att stärka och levandegöra den samiska identiteten och kulturen genom att skapa mötesplatser och kulturevenemang. Under 2015 54 Barbro Sollbe, Gefle Dagblad, http://www.gd.se/kultur/konst/en-svensk-historia-ominvandring-och-lyckad-integration 105

58 (73) Rapport RegDatum anordnade de bland annat språkcirklar och poesiaftnar, föreläsningsserien Samiska spår som bjuder på fördjupad kunskap om samernas historia - samt filmfestivalen Dellie Maa som innehöll berättelser om samer och andra urfolk. Festivalen som anordnades i samarbete med Klarabiografen på Kulturhuset Stadsteatern invigdes av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke samt öppningsfilmen SUMÉ - The sound of a revolution, som presenterades såhär: Grönlands kamp för självständighet började med ett rockband. SUMÉ - Ljudet av en revolution är berättelsen om en ursprungsbefolknings kamp för politisk frihet. Det är en revolution du förmodligen aldrig har hört talats om. Inte ett skott avfyrades, inte en enda droppe blod spills. Men inom loppet av bara några år på 1970-talet, vänds hjärtan och sinnen på hela grönländska folket upp och ner. Ljudet av Grönlands första rockband som sjöng på deras modersmål gjorde så att folk vaknade upp. Sumés texter införde ord som förtryck och revolution i Grönländskan, och inspirerade politiker i tid att ta Grönlands politik ur händerna på Danmark. Genom intervjuer och unika arkivbilder levandegör filmen en berättelse om ett urfolks kamp för sin egen röst och kulturella identitet. 55 I artikeln Samisk film har medvind intervjuade Dagens Nyheters Sverker Lenas filmaren Oskar Östergren som initierat festivalen. Hur kommer det sig att även andra urfolk är inbjudna? Politiskt och kulturellt har vi nästan mer gemensamt med andra urfolk än med majoritetskulturen i Sverige. I Nordamerika, Australien och Nya Zeeland har filmen varit ett viktigt instrument för urfolk att få berätta sina historier ofiltrerade, utan inkvotering i ett majoritetssamhälle. 56 I Pia Sjögrens intervju med Oskar Östergren för Sapmi tar han återigen upp att film är ett effektivt verktyg för den som vill belysa och förändra. - Vi behöver berättelser med samiska gate-keepers, där inte icke-samer varit inne och styrt. Det handlar om inifrånmakt. Om bara svenskar bestämmer kanske de säger att vi har redan sett en film om samer på 30- talet, det får räcka. Det kan behövas samer för att förstå att det inte är färdigberättat. / /Vad är typiskt för urfolksfilm? - Det går inte att svara på bra. Det blir som att en film ska representera alla. Det finns tysk film, svensk film och samisk film. Vad är typiskt för all svensk film, Ingemar Bergman? 55 http://kulturhusetstadsteatern.se/film/evenemang/2015/dellie-maa/sume/ 56 http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/samisk-film-har-medvind 106

59 (73) Rapport RegDatum Dellie maa betyder äntligen på samiska och inför årets festival ser Oskar trots allt gemensamma drag. En del filmer handlar om att bevara eller skydda till exempel marker eller språk mot yttre hot. Andra om processen att återhämta och återskapa identitet och kultur efter förtryck. Det finns ofta andra dimensioner än det världsliga, onda, osynliga krafter eller en andlighet som spelar stor roll. I arbetet för samiskt självbestämmande framöver kommer konst och kultur att vara viktigt, är Oskar Östergrens spaning. Dels har kultur- och sameminister Alice Bah Kuhnke sagt att det ska finnas pengar. Dels behöver både samer och andra veta och ta in att samerna är ett folk som har blivit koloniserat, och har det gemensamt med många andra urfolk i världen. - En bra film ger tittaren en egen upplevelse av att känna känslorna. Film är ett globalt språk. Det går att koncentrera och lyfta fram det viktiga. Film färdas fort och stort, via webb och sociala medier. 57 Kulturaktörer berättar Iwona Preis, Executive Director, Intercult. Ni verkar för ett mer jämlikt och mångkulturellt samhälle, berätta! Alla organisationer behöver idag jobba med frågor kring mångfald och interkulturell kompetens. Främlingsfientlighet är en av de största samhällsutmaningarna i länet. Den försvårar integrationen, ökar segregationen och bidrar till ett splittrat samhälle. Vi på Intercult arbetar för ett enat mångkulturellt samhälle, med interkulturella initiativ, både som producenter och experter i syfte att verka för en större acceptans och förståelse för varandras olikheter. Vi deltar i olika nationella och internationella nätverk, ger kurser och föreläsningar och anordnar konferenser. I hög grad riktar vi oss mot professionella kulturaktörer, kreatörer och konstnärer för att genom dem nå en större publik och uppnå samhällsförändring. Varför är kultur ett bra verktyg för samhällsförändring? Det finns en anledning till att konst och kultur är det första totalitära regimer ger sig på och censurerar eftersom det är så viktigt för ett friskt, hållbart och demokratiskt samhälle. Kultur sätter agendan för hur ett samhälle är och 57 http://www.samer.se/4981s 107

60 (73) Rapport RegDatum kommer utvecklas. Alla kulturaktörer behöver därför också reflektera över de värderingar som de förmedlar genom sitt arbete, till exempel genom att inte använda sig av stereotypa representationer eller annat som är kontraproduktivt. Jämställdhet mellan könen Strävan efter jämställdhet mellan könen ska genomsyra verksamheten. De organisationer som får stöd av kulturnämnden ska främja jämställdhet genom att båda könen ska representeras i styrelser och andra beslutande organ (undantaget organisationer vars huvudsyfte är att arbeta för jämställdhet vilket ska framgå av organisationens stadgar) och arbeta med att skapa lika förutsättningar för båda könen genom jämställdhetsplan, könsuppdelad statistik och utvecklingsarbete. Organisation med 25 eller fler anställda ska enligt jämställdhetslagen 13 årligen upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. För ett jämställt samhälle Inom Stockholms läns kultur- och föreningsliv finns många aktörer som på olika vis verkar för ett mer jämställt samhälle genom att bedriva en genusmedveten verksamhet - sett till könsrepresentation, reproduktion av könsroller och framhållande av både män och kvinnors insatser idag och genom historien. Nedan följer några exempel från verksamheter som fått stöd under året. Synliggör kvinnor inom musik- och textilbranschen förr och idag Stockholm Early Music Festival arbetar för att även synliggöra kvinnors musicerande och komponerande inom den tidiga musiken och har lanserat begreppet AnonymA som en motpol mot det vedertagna och maskulina Anonymus i syfte att betona kvinnors skapande under de tidiga musikepokerna. Under 2015 års festival anordnade de också ett seminarium om detta som gick under titeln AnonymA den tidiga musikens okända tonsättarinnor och presenterades såhär: Kvinnans roll som upphovsperson har mörkats genom historien särskilt under den tidiga musikens epoker. SEMF tog ställning och döpte om det manliga substantivet Anonymus till AnonymA. Lyssna på musikvetaren 108

61 (73) Rapport RegDatum Bodil Asketorp, Sveriges Radio, som gjort dokumentärserien om tidiga kvinnliga tonsättare - Var Anonymus egentligen Fru Musica? 58 En annan kulturaktör som lyfter fram kvinnors historiska insatser är K A Almgrens Sidenväveri som under 1800-talet var Sveriges största kvinnoarbetsplats. Museet är idag Stockholms enda fullt bevarade industriminne, Skandinaviens äldsta industrimiljö och det enda sidenväveriet som finns kvar i norra Europa. I museets samlingar får man ta del av kvinnornas textilskapande, det berättas vilket genombrott de fick inom sidenfältet kring sekelskiftet 1900 och om deras plats i industrialiseringen av Sverige. Men också om den kvinnliga frigörelsen som kom med arbetarkvinnornas möjlighet att försörja sig själva. Om detta rapporterade tidningen Arbetaren under året i en intervju med museets chef Jan Lindo. Under mitten av 1800-talet fanns det många väverier på Södermalm i - Stockholm. Det var en industri som bars upp av kvinnor. Då utvecklades Stockholmsäktenskap, och åt väverskornas barn byggdes daghem. Väverskorna försörjde sig själva och de ville inte gänga sig. Om mannen inte skötte sig kastade de bara ut honom, säger Jan Lindo, chef på K A Almgren, som både är ett av landets arbetarmuseer och ett fungerande sidenväveri. / /I mitten på 1800-talet fanns 28 sidenväverier mellan Repslagargatan och Zinken. Det var en storindustri och den främsta produkten var sidenschaletten. 59 Utöver de historiska bidragen som K A Almgrens Sidenväveri erbjuder så är museet även en plattform för textil samtidskonst och man verkar särskilt för att lyfta fram kvinnliga textilkonstnärer. En av utställningarna från 2015 var Text Textil Tecken från serien Siden och samtid i samarbete med Fiber Art Sweden. Utställningen som visade verk från konstnärerna Victoria Brännström, Elizabet Christiansson, Karin Jonsson, Tarika Lennerbjörk, Maria Sandstig, Maria Wahlgren, Eivor Willbacka och Anna Tegeström Wolgers, presenterades såhär: Textil är ett språk. Materialet omger oss, bokstavligen, i rummet och tätt inpå huden. Var och en skulle kunna skriva sin biografi med hjälp av textila material, mönster, klädesplagg eller hemtextilier. Text och textil betyder i grunden samma sak. Båda orden stammar från det latinska ordet för väva, te xo. Text är sammanvävda ord, textil är sammanvävda fibrer. Textil produktion är både föremål och handling. / / Det företräder komplex 58 http://www.semf.se/sv/series/semf-2015 59 http://arbetet.se/2015/06/18/industrijobb-pa-semestern-1800-talets-teko/ 109

62 (73) Rapport RegDatum kunskap och beskriver grundläggande principer i vid bemärkelse. Textil kan betecknas som material i flera led av förädling, från fiber till garn till väv till exempelvis en skurtrasa. Däremellan finns möjligheter till konstnärliga uttryck som nästan alltid har en gemensam nämnare: tecken på mänsklig närvaro. Utställningen Text Textil Tecken resonerar kring hur begreppen kan läsas, skrivas eller vävas samman som i ursprungsordet te xo. 60 Museet tilldelades vidare årets Guldtråd 2015 som delas ut av UtställningsEstetiskt Forum. I motiveringen till priset stod det bland annat att: "På Almgrens finns lager på lager av sakkunskap, av handens och ögats insikt i tingen, av förståelse för hur färger och strukturer talar till oss, i oss och genom oss. Den känsla av sammanhang, omsorg och kvalitet som möter varje besökare på Almgrens tycker vi är värd ett erkännande. En guldtråd att spinna vidare på under många år framöver." 61 Ytterligare en aktör som verkar för att lyfta fram kvinnliga kulturskapare är Selam, som aktivt arbetar för att öka andelen kvinnliga artister och DJs bland musikeventen som de står bakom. Konserterna på Nalen och Stockholms konserthus med stjärnorna Dobet Gnahoré och Fatoumata Diawara respektive giganten Mariza, som nämndes i föregående avsnitt, är exempel på några av de kvinnliga huvudakter som de presenterade under 2015. Riksförbundet för folkmusik och dans har vidare initierat mentorprogrammet EPOS Equality and plurality on stage som riktar sig till såväl kvinnliga artister som producenter inom folkmusik och dans samt de genrer som ryms inom begreppet världsmusik. Programmet innehåller coaching och föreläsningar inom projektledning med fokus på karriär- och affärsutveckling och de jämställdhetsproblem som finns inom branschen. Detta i syfte att stärka de kvinnliga musikskaparna i sin yrkesroll och uppmuntra dem till att ta större plats. Film och media som verktyg för analys av könsroller och tjejers rättigheter Tempo dokumentärfilmsfestival arbetar i sin tur för en jämställd representation av manliga och kvinnliga filmskapare i filmerna de visar i såväl kort- som långfilmsformat. Men anser liksom Folkets bio att det är minst lika viktigt att berättelserna innehåller ett genustänk. 60 http://www.fiberartsweden.nu/content/text-textil-tecken-almgrens-sidenv%c3%a4verimuseum 61 http://www.ueforum.se/speciell/guld.html 110

63 (73) Rapport RegDatum Just en sådan genusmedveten film använde Stockholms filmfestival junior sig av under året när de i samarbete med Rädda barnen bjöd in ledare för Rädda barnens tjejforum till en dag med bland annat föreläsningar om rätten till sin egen kropp, diskussioner kring frågor som strukturell diskriminering och rasism, erfarenhetsutbyten och filmvisning av Céline Sciammas Girlhood, som handlar om några unga tjejer i en förort till Paris. Tanken var att ge ledarna ökad kunskap och användbara verktyg för hur man kan lyfta tjejer och deras rättigheter. Men också att kraftsamla och belysa vikten av ledarnas arbete med tjejforumen, som syftar till att unga tjejer ska få bättre självkänsla. 2015 hölls tjejforum på ungdomsgårdar i Husby, Rinkeby och Fittja. Fryshuset är en annan aktör som arbetar på olika sätt för att stärka unga. Under året analyserade och diskuterade de hur tjejer och killar framställs i olika medier och vad det ger för konsekvenser tillsammans med ungdomar inom verksamheten. Detta i syfte att skapa en större genusmedvetenhet vad gäller samhällets formande av könsroller. Könsneutrala leksaker och litteratururval som passar alla För att komma ifrån just detta med att styra över vad som passar flickor och pojkar så visar Leksaksmuseet i sin tur upp sina samlingar utan att dela in leksakerna i vad som historiskt ansetts vara flick- respektive pojkleksaker. Det finns vidare många verksamheter som aktar sig för att könsbestämma men som likväl försöker att skapa ett urval som ska uppskattas av både tjejer, killar, kvinnor och män. Hit hör exempelvis Finlands kulturinstitut som har detta tänk med sig vid inköp av litteratur, tidningar och tidskrifter för att deras bibliotekssamling ska passa så många som möjligt. Feministiska perspektiv på traditionella könsroller Könsroller stod vidare i fokus på Marabouparken under 2015 som i samarbete med Konsthall C bland annat behandlade feministiska perspektiv på frågor som vård av barn och hushållsarbetets plats i samhället i ett film- och seminarieprogram samt i två större utställningar. Den ena utställningen var Maintenance Art Works, den första utställningen i Sverige med den amerikanska konceptkonstnären Mierle Laderman Ukeles, med verk som hon skapade under 70-talet. Den andra utställningen var From Her House med konst av Anna Sjödahl, Margaret Raspé och Joanna Lombard, vars innehåll 111

64 (73) Rapport RegDatum presenterades som viktiga hållpunkter som vidgar förståelsen för hur feministiska konstnärskap utvecklades under 1960- och 1970-talen. 62 Laderman Ukeles konstnärskap handlar genomgående om arbetsuppgifter som har låg status: hushållsarbete, barnpassning, städning och sophantering. Det börjar i det egna hemmet, när hon själv är hemma med barn och börjar dokumentera sina handlingar som ett konceptkonstverk./ / Genom att föra in dessa lågt värderade jobb i en konstkontext, vill konstnären utmana de värdehierarkier som rangordnar människor, arbetsuppgifter och konst. Hon vänder sig mot ett manligt avantgarde som har markservicen ordnad för sig. Hon skriver i sitt manifest: after the revolution, who s going to pick up the garbage on Monday morning? 63 Lesbians To The Rescue i retrospektiv En annan utställning under året som ifrågasatte samhällets könsroller var Tensta konsthalls utställning Here we LTTR: 2002-2008 om det queerfeministiska konstnärskollektivet LTTR. Akronymen som från början stod för Lesbians To The Rescue skiftade med tiden betydelse till Listen Translate Translate Record, Lesbians Tend To Read och Lacan Teaches To Repeat. Kollektivet hade sin bas i New York under 2000-talet och bestod av konstnärerna Ginger Brooks Takahashi, K8 Hardy, Ulrike Müller och Emily Roysdon. Tillsammans producerade de en årlig tidskrift kring vilken de skapade olika aktiviteter såsom filmvisningar och performances som man fick ta del av i utställningen genom video- och fotomaterial. (not http://tenstakonsthall.se/?here-we-lttr-20022008-1 Tensta konsthalls chef Maria Lind intervjuades om tanken med utställningen av Stockholms Frias Laura Pynnönen: Många hbtq-platser i Stockholm har stängt på senare år. Hallongrottan, Copacabana, Roxy och Högkvarteret. Det finns inga givna ställen om man intresserar sig för de här frågorna och identifierar sig med den verksamheten och politiken / /. Genom att aktivera LTTR:s arbete här hoppas man sätta ljus på aktuella frågor för hbtq-personer i dag. Därför bjuder Tensta konsthall in konstnärer, forskare, aktivister och poeter för personliga läsningar av utställningarna, med fokus på det i materialet som har betydelse för just dem. (not http://www.stockholmsfria.se/artikel/117770 62 Aftonbladets Camilla Hammarström skrev om Maintenance Art Works. http://marabouparken.se/from-her-house/ 63 http://www.aftonbladet.se/kultur/konst/article20401819.ab 112

65 (73) Rapport RegDatum LTTR var själva med och tog fram utställningen tillsammans med arkitekten Sara Brolund de Carvalho, vilket Fredrik Svensk kommenterade i Kunstkritikk kan ses som ett viktigt exempel på hur en samtida konsthall kan arbeta med institutionalisering och historisering tillsammans med de som stått bakom själva objektet, i det här fallet en tidskrift och dess närmiljö. (not http://www.kunstkritikk.se/kritikk/ursinne-agitation-gemenskap/?d=se Sthlm region unstraight Historicering kopplat till hbtq-rörelsen var även i fokus på Stockholms läns museum under året. I samarbete med The unstraight musum påbörjades projektet Sthlm region unstraight. Projektet som även fått riktade medel av Länsstyrelsen syftar till att identifiera och uppmärksamma betydelsefulla historiska och nutida platser i länet med anknytning till hbtq-communityt. Detta med hjälp av skyltar, lärarhandledning och en digital guide med ljudfiler, texter och bilder. Stockholms frias Åsa Ekström lyfte projektet i artikeln Nu förses betydelsefulla hbtq-platser med skyltar där Jennifer Schutzberg, länsmuseets pedagog och projektledare för initiativet intervjuades. Nu hoppas vi att länets invånare ska dela med sig av sina historier och även ladda upp sina bilder i vår bilddatabas/ / Materialet kommer att arkiveras och därefter tillgängliggöras. Redan nu har förslag ramlat in om bland annat platser där man organiserat sig, diskotek, badplatser, parker och uppväxtorter. / / Ett exempel är Tyresövallen där fotbollslaget TFF tränade och där flera av spelarna var öppet lesbiska. Sådant har haft betydelse för de tjejer som varit aktiva inom idrottsrörelsen. Vi vill lyfta hbtq-rörelsens historia. Det är en demokratifråga. Det är inte enbart EN historia som ska berättas. Normen har varit en heterosexuell man. Kvinnor, barn och hbtq-personer förekommer mer sällan och det vill vi ändra på. (not http://www.stockholmsfria.se/artikel/118179 Arbetet med projektet har fortsatt under 2016 och hittills har man uppmärksammat tio platser i åtta kommuner i länet som det tagits fram ljudguider om. Dessa går att ladda ned på: stockholmslansmuseum.onspostory.com (not http://stockholmslansmuseum.onspotstory.com/sv/webapp/guide/sv/1390 Kulturaktörer berättar Sofie Samuelsson, utvecklingsledare, Regionbibliotek Stockholm. 113

66 (73) Rapport RegDatum Du har författat skriften Normkritik, hbtq och folkbibliotek - ett försök åt Regionbibliotek Stockholm, berätta. För att vara ett bibliotek för alla krävs kunskap och förståelse för de normer som präglar vårt samhälle och som även återspeglas på våra folkbibliotek. Det handlar om alltifrån medierna vi köper in, till skyltning och vilka hyllor som frontas, programmen vi erbjuder och hur vi bemöter våra biblioteksanvändare, men också varandra inom personalgruppen. Skriften vill uppmana till normmedvetenhet och berättar om erfarenheter från hbtq-certifieringen av Hallonbergens bibliotek och om ett försök till nomkritiskt läsfrämjande arbete med barn och unga. Hur har ni gått vidare med arbetet? Vi har arrangerat föreläsningar och samtal utifrån skriften i olika bibliotekssammanhang för att uppmärksamma frågan, sprida kunskaper från projektet och möjliggöra erfarenhetsutbyte. Planer finns nu också på ett uppföljande projekt som går under arbetsnamnet Inkluderande biblioteksverksamhet: Ett projekt med fokus på normkritik, hbtq, läsfrämjande och metodutveckling. Tillgänglighet för funktionshindrade Verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Den förening eller organisation som får stöd ska sträva efter detta, både i den fysiska miljön och i information i form av till exempel broschyrer och hemsida. För allas delaktighet i samhället Alla människor har rätt att kunna ta aktiv del i dagens samhälle och vårt gemensamma kulturarv. Inom Stockholms läns kultur- och föreningsliv finns flera aktörer som på olika sätt verkar för att inkludera personer med funktionshinder i sina verksamheter. Nedan följer några exempel från organisationer som fått stöd under 2015. Punktskriftsskyltar, rullstolsplatser och hörselslinga En av länets kulturaktörer som länge arbetat med tillgänglighetsfrågor är Kulturhuset i Ytterjärna. Under 2015 reserverade de ytterligare platser för rullstolar, förbättrade sin belysning, införde hörselslinga och särskilda P- platser för funktionshindrade samt arbetade med att göra sin webbplats dels mer tillgänglig, dels mer informativ om de tillgänglighetsanpassningar som 114

67 (73) Rapport RegDatum finns på plats. Såsom hissar med utrymme för rullstol, ledstänger, markerade trappsteg, rullstolsramp till uteserveringen, handikapptoalett, möjlighet att ta med sig ledhund och att få hjälp av kulturhusets entrévärdar för att ta sig till sin plats - samt relevanta fakta om teatersalongen för den som är rullstolsburen. (not http://kulturhuset.nu/infor-ditt-besok/tillganglighet/ En annan kulturinstitution som jobbat med tillgänglighet ett längre tag är Folkoperan. 2012 fick de Stockholms stads S:t Julianpris som uppmärksammar verksamheter som arbetar för att inkludera alla människor i samhället med priser i olika kategorier. Folkoperan fick pris i kategorin fysisk tillgänglighet med motiveringen att verksamheten: tjänar som inspiration och utgör ett gott exempel för skapande av fysisk tillgänglighet till andra kulturinstitutioner med verksamheter i K-märkta byggnader. Vi vill speciellt lyfta fram entrén med bland annat den magiska stentrappan som genom en knapptryckning förvandlas till en lyfttrappa. Under 2015 tog Folkoperan fram en ny handlingsplan för att tillgängliggöra sin verksamhet ytterligare, vilken träder i kraft 2016 och innehåller bland annat fler ledstänger, en textmaskin och punktskriftsskyltar. Selam är en tredje aktör med utarbetat tillgänglighetstänk. De arrangerar kulturprogram i konsertsalar med hög tillgänglighet sett till såväl funktionsanpassning i lokalerna som till möjligheten att ta sig dit genom goda kommunikationer. Vid event på Globens arenor såsom Hovet eller Annexet byggs särskilda handikappramper och ledsagare erbjuds att följa med gratis. Skärgårdsmuseet, som är en aktör i den mindre skalan, har i sin tur anpassat trösklar så att rullstolar och rullatorer kan komma fram på deras olika filialer på öar i Värmdö kommun. I väntan på att de får möjlighet att installera en personlift till övervåningen på museet i Stavsnäs har de också framställt en pärm till nedervåningen med ett bild- och textmaterial om övervåningens utställning. Fortbildning och värdefull sakkunskap Det finns flera olika sätt som en verksamhet kan ta till för att kompetensutveckla sig i tillgänglighetsfrågor. Under 2015 tog Skärgårdsmuseet exempelvis hjälp av Sveriges Hembygdsförbunds tillgänglighetskonsulent som erbjuder sina tjänster till Sveriges hembygdsföreningar, förbund och museer för att de ska bli tillgängliga för alla. Kulturhuset i Ytterjärna var istället i kontakt med företrädare för boenden för personer med olika funktionshinder. Detta i syfte att få deras synpunkter och 115

68 (73) Rapport RegDatum förslag på hur de kan förbättra sin verksamhet ytterligare ur ett tillgänglighetsperspektiv för att alla ska få en bra besöksupplevelse. Färgfabriken beviljades i sin tur kulturnämndens särskilda tillgänglighetsstöd för att utbilda sin personal i hur lokalen och utställningarna kan göras mer tillgängliga och vad man ska tänka på i bemötandet av personer med olika former av funktionsnedsättningar. Detta med hjälp av inbjudna föreläsare från olika föreningar för funktionsnedsatta. Kulturhuset i Ytterjärna, Skärgårdsmuseet och Färgfabriken var också några av de verksamheter som deltog i en utbildningsdag om tillgänglighet som Statens Kulturråd anordnade under året. Till utbildningsdagen bjöd kulturförvaltningen in aktörer som fått stöd av landstinget för att driva sina verksamheter under 2015. Den innehöll bland annat föreläsningar av Myndigheten för delaktighet om enkelt avhjälpta hinder samt innebörden av en tillgänglig webbplats. Samspel Inom Stockholms läns kultur- och föreningsliv finns också aktörer som inte bara tillgänglighetsanpassar sin verksamhet för personer med olika former av funktionshinder utan även erbjuder riktade insatser för målgruppen. Ett sådant initiativ är det projekt som nämndes i ett tidigare avsnitt där Regionbibliotek Stockholm erbjöd anpassade biblioteksaktiviteter för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i samarbete med Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Ett annat exempel är det samarbetsprojekt som Länsmusiken i Stockholm inledde under 2014 med Jorielskolan i Älvsjö och som fortsatte under 2015. I projektet som går under namnet Samspel har elever med flerfunktionsnedsättningar fått öva in och framföra en konsert tillsammans med sin musikpedagog och en ensemble från Blåsarsymfonikerna. Björn Andersson, chefredaktör för tidningen Specialpedagogik tog del av projektet och skrev en krönika om sin konsertupplevelse: Eleverna spelade på bygelgitarr, surfplattor med inprogrammerade ljud, klangplattor och andra instrument. Musiken var mäktig och applåderna höga i den pampiga konsertlokalen vid Nybrokajen i Stockholm. Samspelet mellan yrkesmusikerna, eleverna och deras pedagoger fungerade perfekt och var avgörande för den musikaliska upplevelsen. Det handlade ytterst om kommunikation. (not http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2014/1ss0/30/samspelsprak 116

69 (73) Rapport RegDatum Om hur man kommunicerade med varandra för att få till ett fungerande samspel berättas det mer om i SVTs Abdul Hibombos artikel Elever och proffs gör musik över gränser, där elevernas musikpedagog samt tonsättaren Sol Andersson som skrivit musiken till projektet intervjuades. Varje instrument eller grupp av instrument har en egen färg och då får dirigenten visa upp den färgen, när det är elevens tur att spela, säger hon. / / Och för att detta ska fungera krävs det två dirigenter - en vanlig dirigent och en medhjälpare som hjälper eleverna med takten. Instrumenten är välbekanta för eleverna. Det är samma instrument som musikläraren Magnus Allensten använder i sin undervisning på Jorielskolan. Nu hoppas både Magnus Allensten och Sol Andersson att erfarenheterna kan få spridning till övriga landet. Jag ser att det är många elever som vuxit genom det här, konstaterar Magnus Allensten. (not http://www.svt.se/kultur/musik/elever-och-proffsgor-musik-over-granser Filmfestival för döva Ett annat exempel från 2015 är Dövfilmsfestivalen som Stockholms Dövas förening anordnade på biografen Zita med projektmedel från landstinget. 64 Den innehöll tio filmer som skapats om, med och/eller av döva och bestod av en blandning av kort- och långfilmer. Däribland Elsa Björnsdottirs The Endless Story som baserar sig på en sann historia om döva barn från en tid när teckenspråk var förbjudet Miroslav Slaboshpitskijs The Tribe som utspelar sig på en internatskola för döva där den nya eleven Sergej genast dras in i ungdomsgänget som ägnar sig åt rån, mutor och prostitution 65 samt Julian Peedle-Calloos Battle lines som handlar om en döv man som inte får vara med i striden för sitt hemland och stoltheten får sig en knäck. Hur ska hans omgivning se på honom nu? Är han en svikare? 66 Utöver filmvisningarna innehöll festivalen även avslutningsmingel två helgkvällar i rad med diskussioner om filmerna - dels på Dövas hus vid Globen, dels på Hotell Anglais vid Humlegården. I samband med festivalens 15-årsjubileum 2014 intervjuades festivalens initiativtagare Gunilla Wågström Lundqvist och Ylva Björklund i Dövas tidning. De berättade då att Sverige är unikt som arrangerat dövfilmsfestival 64 Projektmedlet gavs inom ramen för Kulturstöd till tillfällig verksamhet. 65 Stockholms dövas förening, Dövfilmsfestival 2015, http://www.stockholmsdf.se/dovfilmfestival/historik/2015-2/, hämtad 2016-11-15. 66 Stockholms dövas förening, Dövfilmsfestival 2015, http://www.stockholmsdf.se/dovfilmfestival/historik/2015-2/, hämtad 2016-11-15. 117

70 (73) Rapport RegDatum så många år i rad - och att de startade festivalen för att de kände att det fanns ett behov av en plattform där döva kunde mötas för att se och diskutera dövfilmer. De talade här också om den utveckling som festivalen genomgått sedan starten: Ylva: / /Under den första filmfestivalen (år 2000) visade vi fem långfilmer producerade av hörande. De hade en sorts stackars dövamentalitet. Och under de första filmfestivalerna innehöll filmtitlarna ord som tyst kärlek, tyst mord och bortom orden. Nu visar vi mest filmer producerade av döva och med döva skådespelare. / / Vad beror den utvecklingen på? Gunilla: Jag tror att dövfilmfestivaler generellt betyder mycket. När man som döv ser en film producerad av döva och med döva skådespelare blir man sporrad att göra samma sak själv och sedan visa den på filmfestivaler för döva. Ylva: Ja, och så bidrar den digitala tekniken som blivit billigare och tillgängligare till att man lättare kan göra filmer. Man behöver inte ha tung kamerautrustning i dag. Och man kan också visa sina filmer på webben, till exempel i sociala medier. 67 Sprallsång och Allsång på Stallet Ytterligare ett evenemang som funnits ett par år och som blivit en uppskattad mötesplats är Sprallsång och Allsång som regelbundet tar plats på Stallet. Det vänder sig till personer med olika former av funktionsnedsättningar och består av livemusik där publiken välkomnas att dansa och sjunga med. Evenemanget som arrangeras av ett av studieförbunden som får stöd av landstinget, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV), är uppdelat i två delar - ett för barn och unga som går under namnet Sprallsång och ett för vuxna som går under namnet Allsång. Under 2015 arrangerades eventet vid 12 lördagstillfällen - varav ett av tillfällena hölls på internationella Downs Syndrom-dagen då alla uppmanades att komma med udda strumpor som ett sätt att fira allas lika värde. I Yotubefilmen Allsång på Stallet får man möta musiker och besökare under ett av Allsångstillfällena. (not https://www.youtube.com/watch?v=sz-nz3unit8 67 Niclas Martinsson, Extrastor dövfilmfestival i år http://www.dovastidning.se/kultur/film/item/494-extrastor-dovfilmfestival-i-ar, hämtad 2016-11-15. 118

71 (73) Rapport RegDatum Tillgängligt landskap åt alla Under 2015 invigdes också den tionde och sista platsen inom ramen för projektet Tillgängligt landskap åt alla som Stockholms läns museum drivit under ett par år tillsammans med Sveriges hembygdsförbund och i samarbete med kommunerna Norrtälje, Botkyrka, Upplands Väsby, Vallentuna och Sollentuna, samt markägare och lokala hembygdsförbund och aktörer. Projektet som även fått riktade medel av Länsstyrelsen syftade till att ge personer med bland annat synnedsättning och rörelsehinder en möjlighet att uppleva intressanta kulturhistoriska miljöer runtom i Stockholms län, genom att ta fram särskilda audioguider. Guiderna innehåller dels beskrivningar av de tio olika platserna och hur man enklast tar sig dit, dels dramatiserade historiska berättelser om varje plats. Gabriele Prenzlau-Enander, styrelsemedlem på Sveriges hembygdsförbund, intervjuades om projektet av Stockholm Direkts Frida Gunner Brookes. I artikeln berättar hon att det är vanligt att man: / /anpassar landskapet, med exempelvis ramper, för att göra platser mer tillgängliga. Men här har man valt att använda sig av modern teknik i stället. Ljudguiderna underlättar för besökarna att ta sig till platsen genom beskrivningar av möjliga resvägar samt hur långa avstånden är från hållplats till platsen. Dessutom får besökaren reda på vilken typ av terräng där är och hur långt man kan ta sig med en rullstol. Många känner sig osäkra för att åka ut till nya platser och vi vill undanröja det som är besvärligt. Det här är en rättvisefråga. För att öka upplevelsen på plats har man också skapat ljudguider som låter besökarna lyssna på dramatiserade berättelser där fakta varvas med fiktion om miljöerna. (not http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/bogsgardskulturarv-nu-for-alla/dbbojf!adsta8gt21lsx7cta3tnww/ Ljudguiderna går att ladda ned dels i de kulturhistoriska miljöerna med hjälp av att skanna av QR-koder i en mobilapp. Dels från Stockholms läns museums webbplats, där de presenteras såhär: Ljudguiderna tar dig med på en vandring genom tid och rum. De låter dig träffa några av de människor som levde sina liv i svunnen tid. Ladda ned dem och ta med dig dessa ljudguider och lyssna på dem på plats: gruvorna på Utö, vid Edsbro masugn, på industrimuseet Pythagoras, vikingagården Gunnes Gård, en historisk resa utmed Åkers kanal, kulturmiljön vid Brottby, hällristningar vid Slagsta, Sjöfartsmuseet i Älmsta, bland lotsar och skalder i Sandhamn samt i 1800-talets kulturlandskap kring Bögs gård. Lyssna, och låt dig förflyttas till en annan värld... (not 119

72 (73) Rapport RegDatum http://www.stockholmslansmuseum.se/upptack_lanet/tillgangligt-landskapalla/ Riktad marknadsföring För att nå ut till berörda med information om projektet Tillgängligt landskap åt alla har Stockholms läns museum och Sveriges hembygdsförbund samverkat med handikapporganisationer för synskadade och rörelsehindrade. Dessa har i sin tur tipsat sina medlemmar om satsningen samt arrangerat grupputflykter till ett par av besöksmålen. Tensta konsthall och Kulturhuset i Ytterjärna är två andra exempel på aktörer som använder sig av riktad marknadsföring för att nå ut till personer med funktionsnedsättning. Den förra vänder sig direkt till lokala dagverksamheter samt skolor med särskoleklasser för att informera om att de erbjuder kostnadsfria visningar som är särskilt anpassade för dem. Den senare har ett tjugotal boenden för funktionsnedsatta barn och vuxna i Järna som de kontaktar regelbundet för att informera om sina kommande föreställningar. Kulturbevakning för synskadade Den som är synskadad kan vidare vända sig till Läns och Riksnytt för kulturtips. Taltidningen bevakar och sprider information om intressanta initiativ och verksamheter i länets kulturliv för den med synnedsättning. Såsom utställningar med taktila inslag eller utställningar som är visuellt spännande och därmed intressanta att beskriva. I deras kulturbevakning återfinns också rapporter om ny teknik som förbättrat möjligheten till syntolkning av såväl biofilmer som TV-program - och om försök som gjorts för att syntolka dans samt intervjuer med synskadade dansare med mera. Utöver kultur bevakar de också hjälpmedel och samhällstjänster för personer med synnedsättning och erbjuder så kallad tilläggsinformation som synskadade inte får från andra medier. Till exempel beskrivningar av hur omtalade personer som Donald Trump ser ut samt utseendet på de nya sedlarna och hur man skiljer dem åt som synskadad. Dessutom bjuder tidningen på intervjuer med synskadade personer som delar med sig av berättelser ur sina liv, däribland Felicia som precis blivit mamma, Walle som länge kämpat med sitt alkoholmissbruk och Mohammed som kommit till Sverige som flykting och kämpar för att få vård och hjälpmedel. 68 68 Citatet är hämtat från en blankett ur deras redovisning. 120

73 (73) Rapport RegDatum 121

1(12) Bilaga A2 Kulturförvalningen ÅTERRAPPORTERING UPPDRAG UNDER LÖPANDE ÅR. ÅRSRAPPORT 2016 Beslutsdatum i LF/LS LS-nummer Ärenderubrik Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat) (Ja, Delvis, Nej Kommentar LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. AISAB LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. Care LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. DSAB LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. FTV LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. FUT LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. Internfinans LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. K KuN I enlighet med riktlinjerna för säkerhet har en krisplan tagits fram under året. Dessutom har en risk- och sårbarhetsanalys framtagits. En kontinuitetsplan är under utarbetande och blir klar i början av 2017. 122

2(12) LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. LS SLL Säkerhet och beredskap LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. MediC LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. Lrev LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. PaN LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. SLSO LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. SÖS LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. TioHundra LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. TN LF 2016-03-15 LS 2015-0093 LS 1407-0877 Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. TRN 123

3(12) LF 2016-03-15 LS 2015-1543 Beslut gällande upphandling av utrustning inom ramen för de strategiska sjukhusinvesteringarna att uppdra åt landstingstyrelsen att genomföra upphandlingarna. LS SLL SFI LF 2016-03-15 LS 1404-0458 Förlängd giltighetstid för Stockholms läns landstings program för personer med funktionsnedsättning Mer än bara trösklar att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att återkomma med ett förslag till nytt delaktighetsprogram för personer med funktionsnedsättning. LS SLL Hållbarhet LF 2015-03-17 LS 1308-1033 LS 1407-0854 Översyn av Investeringsstrategin och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin. K LF 2015-03-17 LS 1308-1033 LS 1407-0854 Översyn av Investeringsstrategin och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin. KuN Kulturförvaltningen rapporterar in investeringsplan den 22 februari och nämndbehandlar planen tillsammans med landstingdirektörens planeringsunderlag i april. LF 2015-03-17 LS 1308-1033 LS 1407-0854 Översyn av Investeringsstrategin och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin. LS SLL Styrning och ekonomi LF 2015-03-17 LS 1308-1033 LS 1407-0854 Översyn av Investeringsstrategin och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin. LS LSF Ekonomi LF 2015-03-17 LS 1308-1033 LS 1407-0854 Översyn av Investeringsstrategin och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin. PaN LF 2015-03-17 LS 1308-1033 LS 1407-0854 Översyn av Investeringsstrategin och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin. Lrev LF 2015-03-17 LS 1308-1033 LS 1407-0854 Översyn av Investeringsstrategin och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin. SLSO LF 2015-12-15 LS 2015-0299 Motion 2015:8 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att införa avgiftsfri HPV-vaccination för pojkar, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att uppvakta Folkhälsomyndigheten om att män som har sex med män (MSM) och hiv-bärare påskynda utredningen HPV-vaccinering av pojkar. HSN 124

4(12) LF 2015-12-15 LS 2015-0299 Motion 2015:8 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att införa avgiftsfri HPV-vaccination för pojkar, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att göra en fördjupad analys av kostnaderna för och män som har sex med män (MSM) och hiv-bärare hur ett införande av HPV-vaccinering för pojkar, män som har sex med män och män som är HlVbärare kan genomföras. HSN LF 2014-06-10 LS 1309-1135 Lokaler för S:t Eriks Ögonsjukhus i ett centrum för ögonsjukvård att uppdra åt landstingsstyrelsen att utreda högre exploateringspotential innan eventuellt beslut fattas om försäljning av fastigheten Tegelbruket 4. LS SLL SFI LS 2014-04-08 LS 1311-1456 Förslag på kort- och långsiktiga lösningar för bättre och tydligare IT-säkerhet att uppdra åt landstingsdirektören att inrätta en övergripande funktion med uppgift att stödja landstingets verksamheter med att upptäcka och hantera IT-säkerhets-relaterade hot och incidenter. LS SLL Strategisk IT SLL informationssäkerhet 125

126 5(12)

127 6(12)

128 7(12)

129 8(12)

130 9(12)

131 10(12)

132 11(12)

133 12(12)

1(1) Bilaga C1 Förvaltning Kulturförvaltningen Investeringsutfall 2016. Investeringar vård (inkl fastigheter) och annan verksamhet Period 2016-12-31 Mkr Årets investeringsutgifter (mkr) Kommentar Bokfört Budget Avvikelse Förklaring till eventuell avvikelse 2016 2016 Bokfört-Budget 1 Specificerade objekt Strategiska investeringar Objekt 1 0 Objekt 2 0 etc 0 Ersättningsinvesteringar Objekt 1 0 Objekt 2 0 etc 0 Rationaliseringsinvesteringar Objekt 1 0 Objekt 2 0 etc 0 2 Ospecificerade objekt totalt 0 Varav strategiska investeringar 0 Varav ersättningsinvesteringar 0,9 0,4 0,5 Varav rationaliseringsinvesteringar 0 Summa strategiska investeringar 0 Summa ersättningsinvesteringar 0 Summa övriga investeringar 0 Summa investeringsutgifter totalt 0 134

1(2) Övriga avsättningar, ansvarsförbindelser och tvister Bilaga E Förvaltning/Bolag Kulturförvaltningen Period 2016-12-31 Belopp anges i kronor. Legala Avsättningar Tidpunkt då avsättning Är avsättningen Specificera typ av avsättning: 1) IB 2016 Ianspr under året Återföring Årets avsättning UB skall upplösas (ange år) föremål för tvist (JA/NEJ) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 0 0 0 0 0 1) För varje avsättning ska anges: osäkerhet om belopp el tidpunkt för utflöde av resurser samt eventuella gottgörelser som kan erhållas Informella Avsättningar (endast bolagen) Tidpunkt då avsättning Är avsättningen Specificera typ av avsättning: 1) IB 2016 Ianspr under året Återföring Årets avsättning UB skall upplösas (ange år) föremål för tvist (JA/NEJ) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 0 0 0 0 0 1) För varje avsättning ska anges: osäkerhet om belopp el tidpunkt för utflöde av resurser samt eventuella gottgörelser som kan erhållas 135

2(2) Ansvarsförbindelser Är ansvarsförbindelsen Specificera typ av ansvarsförbindelse Belopp föremål för tvist (JA/NEJ) Definitioner Legal avsättning (legal förpliktelse) En avsättning för en förpliktelse (åtagande) som härrör från ett kontrakt, lagstiftning eller annan laglig grund. (BFNAR 2012:1) TOTALT 0 Skuld för avslutade tvister Specificera skuld Belopp TOTALT 0 Informell avsättning (informell förpliktelse) En avsättning för en förpliktelse (åtagande) som härrör från ett företags handlande genom att företaget på grund av etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller ett tillräckligt detaljerat, aktuellt uttalande har visat externa parter att företaget påtar sig vissa skyldigheter och därigenom har skapat en välgrundad förväntan hos dessa parter om att det kommer att fullgöra sina skyldigheter. (BFNAR 2012:1) Informella avsättningar finns inte i landsting och kommuner, avser endast bolag. Redovisas som ansvarsförbindelse i landstinget - se punkt c nedan. Ansvarsförbindelse a) en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller uteblir b) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom någon av följande förutsättningar gäller: det är inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, förpliktelsens storlek kan inte beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller c) en händelse som - på grund av etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller tillräckigt utförligt och aktuellt uttalande - har skapat en välgrundad förväntan hos externa parter att kommunen eller landstinget kommer att vidta åtgärder vilket kan komma att kräva ett utflöde av resurser, men som inte uppfyller villkoren för en förpliktelse enligt denna rekommendation. (RKR Rek 10.2) Skuld för avslutad tvist Om en rättsprocess är avslutad (t ex ett mål som är förlorat i första instans) och inget överklagande är aktuellt, är det klart vilket belopp som ska betalas och när. Gäller även i de fall ett myndighetsbeslut inte överklagas. 136

1 (1) BILAGA F1 EFTERLEVNAD AV POLICYER Efterlevnad av policyer och andra styrande dokument 2016 Kulturförvaltningen Styrande dokument/policyer Styrdokument - kategori Styrning och ledning Arbetsordningar, reglemente och delegationsordning Internkontroll Internationellt arbete Ägarstyrning Verksamhetsstöd Ekonomi Forskning och utbildning Informationsförvaltning Investeringar och fastigheter IT Kommunikation Miljö Personal Socialt ansvarstagande Säkerhet och krisberedskap (inkl informationssäkerhet) Upphandling Kärnverksamhet Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Regionplanering Följer alla Följer delvis Följer ej x x x x x x x x x x x x x x Kommentarer Ej tillämplig 137

STYRNINGSRAPPORT Kulturförvaltningen STYRNINGSRAPPORT 2016 138

Fel! Hittar inte referenskälla. 2 (5) STYRNINGSRAPPORT Innehållsförteckning 1. Återrapportering av styrande direktiv...3 1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente...3 1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument...3 2. Intern styrning och kontroll...3 2.1.1 Kontrollmiljö... 4 2.2 Riskbedömning och kontrollaktiviteter... 4 2.3 Uppföljning... 5 2.4 Försäkran om internkontroll... 5 3. Behandling av styrningsrapporten... 5 139

Fel! Hittar inte referenskälla. 3 (5) STYRNINGSRAPPORT Styrningen av kulturnämnden/kulturförvaltningen utgår från kommunallagen, gällande lagar för den specifika verksamheten som bedrivs samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat, exempelvis reglemente och policyer. 1. Återrapportering av styrande direktiv 1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente Kulturnämnden/-förvaltningen följer det fastställda reglementet, enligt LS 1011-0949, LS 1205-0730. 1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument Kulturförvaltningen följer samtliga handlingsplaner och regelverk som är tillämpliga inom kulturförvaltningens verksamhet. En förteckning över dessa finns i bilaga F1, policyer. 2. Intern styrning och kontroll Kulturförvaltningen följer landstingets Policy för internkontroll, LS 1303-0431. Internkontroll inom landstinget är en tillämpning av COSOmodellen, ett internationellt tillämpat ramverk för att beskriva den interna kontrollen. Intern styrning och kontroll definieras enligt COSO som en process där styrelse, ledning och övrig personal samverkar och med rimlig grad av säkerhet ska se till att verksamhetens mål uppnås avseende: Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler Kulturnämnden fastställer årsanslag för respektive form av externt stöd. Nämnden fastställer ett samlat anslag för den egna förvaltningen som från och med 2014 innefattar enbart en kulturproducerande verksamhet, Film Stockholm - regionalt resurscentrum för film och rörlig bild. Inom kulturområdet beslutar kulturnämnden vilka organisationer som ska få stöd och stödets storlek. Beslut om stöd inom mindre anslag är delegerade till förvaltningen. Vad avser stöd inom föreningslivet beslutar kulturnämnden om verksamhetsstöd till idrotts- och friluftsorganisationer. Vad avser övriga regionala distriktsorganisationer samt stödet till folkbildningen fastställer kulturnämnden vilka organisationer som uppfyller kraven för att få stöd, medan det årliga stödet fördelas av förvaltningen enligt ett tydligt regelverk baserat på kvantifierbara värden. 140

Fel! Hittar inte referenskälla. 4 (5) STYRNINGSRAPPORT I samband med att kulturnämnden fastställer månadsbokslut får nämnden även rapport från kulturförvaltningen om andra väsentliga händelser i verksamheten som nämnden bör känna till. Kulturnämnden fastställer årligen plan för intern kontroll. Nämnden fastställer även andra styrdokument. Därutöver fastställer kulturförvaltningen vissa lokala föreskrifter, exempelvis jämställdhets- och mångfaldsplan och miljöplan (som ligger till grund för förvaltningens miljöledningssystem för att upprätthålla miljöcertifiering). 2.1.1 Kontrollmiljö I nämndens beslutsordning säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Nämnden har vidare fastställt ett antal grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med den interna kontrollen, bland annat markerar nämnden/styrelsen vikten av att det finns tydliga och dokumenterade instruktioner och policys. Förvaltningsledningen rapporterar regelbundet till nämnden utifrån fastställda rutiner. Förvaltningsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer för olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för upprätthållandet av god internkontroll. Landstingsrevisorerna har under 2016 i en delårsrapport granskat den interna kontrollen (löpande granskning av internkontroll). Årsrapport presenteras efter inlämnande av denna styrningsrapport. Kulturnämnden har efter delårsrapporten arbetat med förbättringsåtgärder utefter landstingsrevisorernas rekommendationer. Revisionen bedömer sammanfattningsvis att kopplingen mellan riskanalys och den interna kontrollplanen kan stärkas. Revisionen ser därmed att det finns möjligheter att ytterligare förbättra nämndens interna kontrollplan genom en tydligare beskrivning av risk och koppling till nämndens möjligheter att nå för verksamheten uppsatta mål. Revisionen har genomfört granskning av ansvar och befogenheter (attestförteckning) samt lönehantering utan att några väsentliga avvikelser har noterats. 2.2 Riskbedömning och kontrollaktiviteter Kulturnämnden beslutar årligen om verksamhetens internkontrollplan. Områden där väsentliga brister noteras åtgärdas löpande och följs upp. Internkontrollplanen för 2016 är bilagd till årsrapporten. 141

Fel! Hittar inte referenskälla. 5 (5) STYRNINGSRAPPORT 2.3 Uppföljning Nämnden/styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som förvaltningsledningen lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den interna kontrollen och externa revisionen. Uppföljningen av internkontrollplanen 2016 är bilagd till årsrapporten. 2.4 Försäkran om internkontroll Kulturförvaltningens förvaltningschef har i särskild bilaga till årsrapporten lämnat försäkran att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom bolaget i enlighet med Policy för Internkontroll LS 1303-0431. 3. Behandling av styrningsrapporten Denna styrningsrapport ingår som en bilaga till årsrapporten 2016 och nämndbehandlas 2017-02-22. 142

143

1 (4) BILAGA F5 Uppföljning funktionsnedsättning Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2016 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Mål 1 Bemötande 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Tidigare har alla medarbetare på kulturförvaltningen gått en för förvaltningen specialanpassad utbildning, som arrangerats i samverkan med landstingsstyrelsens förvaltning och projektet Din kompetens vår möjlighet. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om bemötande, hur många uppföljningar har gjorts avseende bemötandet samt har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Målen enligt Mer än bara trösklar, exempelvis om bemötande, finns inskrivna i de driftavtal kulturnämnden skriver med vissa större mottagare av olika kulturstöd, till exempel Stockholms konserthusstiftelse, Länsmusiken och Stockholms läns museum. Någon enskild uppföljning avseende bemötande har inte gjorts utöver den generella uppföljning som görs av samtliga verksamheter. 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas Svar: Ingen person med funktionsnedsättning har anställts under 2016. En medarbetare har funktionsnedsättning. För närvarande planeras att ta 144

Fel! Hittar inte referenskälla. 2 (4) BILAGA F5 emot en praktikant inom programmet Att undanröja hinder och en ansökan är framtagen. Mål 2 Kommunikativ tillgänglighet 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Förvaltningen kommunicerar främst med presumtiva sökande av förvaltningens olika stöd med betoning på kultursektorn. Kommunikationen sker främst genom förvaltningens webbsida och personliga kontakter via telefon och besök. På webben finns det tips för länets kulturliv på hur man kan börja arbeta med tillgänglighetsfrågorna. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet. Hur många uppföljningar har gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet. Har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: De målen som finns i Mer än bara trösklar, bland annat om kommunikativ tillgänglighet, finns inskrivna i de driftavtal kulturnämnden skriver med vissa större mottagare av olika kulturstöd, till exempel Stockholms konserthusstiftelse, Länsmusiken och Stockholms läns museum. Det har inte genomförts någon separat uppföljning avseende kommunikativ tillgänglighet utöver den generella uppföljning som görs av alla verksamheter. 3. Anser personer med funktionsnedsättning att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat. Svar: Någon specifik uppföljning kring detta har inte genomförts. 4. Anser personer med funktionsnedsättning att deras möjligheter till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat. Svar: Frågan upplevs inte som relevant för kulturverksamheten. 145

Fel! Hittar inte referenskälla. 3 (4) BILAGA F5 Mål 3 Fysisk tillgänglighet 1. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om den fysiska tillgängligheten, hur många uppföljningar har gjorts avseende den fysiska tillgängligheten samt om ekonomiska regleringar har genomförts. Svar: De mål som finns i Mer än bara trösklar, bland annat om fysisk tillgänglighet, finns inskrivna i de driftavtal kulturnämnden skriver med vissa större mottagare av olika kulturstöd, till exempel Stockholms konserthusstiftelse, Länsmusiken och Stockholms läns museum. 2014 gjordes en tillgänglighetsinventering - utöver den generella uppföljning som görs av alla verksamheter. Då inventerades tio kulturverksamheter som har publik verksamhet i egna lokaler och som får omfattande ekonomiskt stöd från kulturnämnden inventerades, av externa konsulter. Tillgänglighetsinventeringarna har fokuserat på enkelt avhjälpta hinder. Resultatet av tillgänglighetsinventeringarna har sedan dess kommunicerats med berörda kulturverksamheter i syfte att de ska vidta förbättrade åtgärder på frivillig väg. Resultatet av tillgänglighetsinventeringarna har sedan dess också behandlats i kulturförvaltningens samverkansråd med funktionshindersorganisationerna. 2. Har samverkan med andra samhällsaktörer ökat. Svar: Nej. 3. Har fysiska hinder eliminerats så att personal med funktionsnedsättning har kunnat anställas. Svar: Kulturförvaltningens lokaler samt gemensamma utrymmen i Fatburen har tillgänglighetsinventerats med hjälp av expert hos Locum. Resultatet har kommunicerats med fastighetsägaren. 146