Rekommendationer från Hälsorådet

Rekommendationer från Hälsorådet

Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; 1, 2, 2c, 3, 8). Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd (Prioriteringsutredningen, 1996/97:60) Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 % av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av diabetes typ- 2. Även den som redan har en sjukdom kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 ges rekommendationer om verksamma metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor (tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor). Riktlinjerna ger hälso- och sjukvården ett stöd i hur det förebyggande arbetet avseende levnadsvanor kan utvecklas och bli likvärdigt över hela landet. Rekommendationen av åtgärd baseras på en samlad bedömning av tillståndets svårighetsgrad, åtgärdens effekt och kostnadseffektivitet. Levnadsvana Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Rekommendation av åtgärdsnivå Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivande samtal Rådgivande samtal + uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal Tobak Rökning beskrivs ibland som den enskilt skadligaste levnadsvanan och är samtidigt den som är mest möjlig att förebygga. Enligt den årliga nationella ESS- enkäten var andelen dagligrökare i Sverige år 2015, 9 % bland männen och 11 % bland kvinnorna. Cigaretten innehåller över 7000 skadliga ämnen och rökningen har direkt samband med 58 sjukdomar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Snus innehåller 3000 skadliga ämnen varav 28 av dessa är cancerframkallande. När en person blivit tobaksfri minskar riskerna succesivt för att drabbas av olika sjukdomar. Rekommendationen är att vid alla tillstånd där det är befogat, fråga patienten om den röker eller snusar eftersom vinsterna vid tobaksfrihet är stora. Om patienten är tobaksbrukare, identifiera vilken typ av tobaksbrukare, rökare- snusare. Om patienten vill sluta med tobak, ge rekommendation om nikotinläkemedel och om var de kan vända sig om de önskar stöd: 2

Vårdcentralens eller Folktandvårdens tobaksavvänjare Sluta röka linjen, via webben Enkla råd (5 min) kan alla som möter patienter ge medan rådgivande samtal (10-15 min) rekommenderas till gravida och snusare. Det innebär ett lite längre samtal. Övriga tobaksbrukare rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal alltså tobaksavvänjning. Alkohol Dödligheten för personer med svårt alkoholberoende är fem gånger högre än för befolkningen i övrigt och för personer med måttligt alkoholberoende är dödligheten fördubblad. Alkoholbruk har starka samband med en rad kroniska sjukdomar. Till exempel är frekvent berusningsdrickande i unga år en av de ledande orsakerna till demens och samtliga hjärt-kärlsjukdomar påverkas negativt av hög alkoholkonsumtion. Alkohol har även ett direkt samband med risken för att drabbas av det metabola syndromet. Till skillnad från övriga levnadsvanor vållar riskbruk av alkohol stora sociala skador och problem som kostar samhället enorma summor. Omfattningen av alkoholbrukets sociala konsekvenser uppskattas vara i samma storleksordning som de hälsomässiga, följande fakta baseras endast på de direkta hälsokonsekvenserna. Efterfråga om alkoholkonsumtion förekommer och i vilka mängder. Gränsvärden: Hög konsumtion definierad som >5 standardglas till man och >4 standardglas till kvinnor vid ett och samma tillfälle eller 14 standardglas per vecka för män respektive 9 för kvinnor ökar risken för sociala komplikationer, hjärt-kärlsjukdomar och olyckor. Ett standardglas alkohol (12 g ren alkohol) motsvaras av 1 snaps på 4 cl, 1 glas vin på 12-15 cl eller 1 burk 33 cl starköl. Alkohol bör undvikas vid: Psykiska sjukdomar, leversjukdomar, tidigare alkoholrelaterade problem och CNS-aktiva mediciner Graviditet Erbjud ett rådgivande samtal (kan alla medarbetare genomföra). Ett kort samtal om hälsoriskerna kan hjälpa patienter att minska sin konsumtion eller att avhålla sig från alkohol. Stärk patientens tilltro till att kunna minska eller sluta dricka, anpassa åtgärderna till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Många behöver stöd direkt vid alkoholstoppet då abstinensbesvären är starkast. Riskkonsumenter som inte lyckas minska sin konsumtion på egen hand kan erbjudas uppföljande stöd i form av telefonsamtal eller återbesök under några månaders tid. Läs mer på 1177.se för mer information Alkoholhjälpen via webben Alkohollinjen via webb och telefon 3

Levnadssvanor Fysisk aktivitet Fysik aktivitet har många positiva effekter på kroppen och vår hälsa och vinsterna ökar med ökad aktivitet. Avsaknad av fysisk aktivitet och mycket stillasittande tid medför i stället negativa konsekvenser och ökar risken för ohälsa och sjukdom, oberoende av personens grad av fysisk aktivitet. Det finns således ett behov av att både främja ökad fysisk aktivitet och att minska stillasittandet. Fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och eller behandla många sjukdomstillstånd. Mer kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa finns att hämta i kunskapsbanken FYSS. Fysisk aktivitet minskar risken för: förtidig död, oavsett orsak hjärtkärlsjukdom, t.ex. högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke metabola sjukdomar, t.ex. typ 2 diabetes, fetma, metabola syndromet cancer, t.ex. tjocktarms- och bröstcancer fall och benbrott, t.ex. höftfraktur psykisk ohälsa, t.ex. demens, depression Kriterier för otillräcklig fysisk aktivitet: Fysiskt aktiv mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå alternativt mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en individuellt utformad skriftlig ordination på fysisk aktivitet som ges till individer som ur hälsosynpunkt behöver öka sin fysiska aktivitet. FaR kan användas både i behandlande och förebyggande syfte. I Region Östergötlands FaR-modell från 2015 tar individen själv ansvar för aktiviteten oavsett om det är en organiserad aktivitet eller en aktivitet som genomförs på egen hand. Hälso- och sjukvården ordinerar och följer upp FaR på samma sätt som andra ordinationer. Rekommendationer för fysisk aktivitet: Fysisk aktivitet 150 minuter i veckan på minst måttlig nivå eller 75 minuter på högre intensitet. Ytterligare hälsoeffekt uppnås vid ökad aktivitet, genom ökad tid och/eller intensitet Muskelstärkande fysisk aktivitet 2 gånger i veckan (går bra med den egna kroppsvikten) Vuxna över 65 år, bör även träna balans. Långvarigt stillasittande bör undvikas. Enkla råd gällande fysisk aktivitet kan alla som möter patienter ge. Vid otillräcklig fysisk aktivitet rekommenderas rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning. Tillägg kan vara FaR eller användning av stegräknare, träningsdagbok etc. Särskild uppföljning innebär att patienten följs upp av vårdpersonal efter till exempel 3, 6, 9 och 12 månader. 4

Ohälsosamma matvanor Maten har stor betydelse för vår hälsa både på kort och lång sikt. Med hälsosamma matvanor kan individens behov av näringsämnen tillgodoses samtidigt som risken för kostrelaterade sjukdomar minskar. Det finns en mängd studier om att ohälsosamma matvanor påverkar risken att drabbas av flera kroniska sjukdomar. Särskilt tydliga är sambanden för hjärt- kärlsjukdom, diabetes och en rad cancersjukdomar. Flera av dessa sjukdomar är möjliga att förebygga med hälsosamma mat- och levnadsvanor. För personer med kronisk sjukdom har maten ofta en central del i den medicinska behandlingen och råden bör anpassas efter personens behov och förutsättningar. En del personer med kronisk sjukdom, speciellt äldre, löper risk att drabbas av sjukdomsrelaterad undernäring. Patientens nutritionsstatus har stor betydelse för prognos, vårdtid och risk för komplikationer. Hälsosamma matvanor beskrivs i de nordiska näringsrekommendationerna från 2012. Råden bygger på en systematisk genomgång av den aktuella litteraturen och baseras på det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Rekommendationer för hälsosamma matvanor är: Korta råd om hälsosamma matvanor som alla kan ge Ät mer grönsaker, frukt och bär fisk och skaldjur, nötter och frön. Byt till fullkorn, magra mejeriprodukter och vegetabiliska oljor och oljebaserade matfetter. Ät mindre rött kött och chark, salt, socker och alkohol. Enkla råd eller rådgivande samtal gällande ohälsosamma matvanor kan alla som möter patienter ge. Vid ohälsosamma matvanor rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal vilket innebär en längre dialog med patienten där åtgärderna anpassas till patientens ålder, hälsa, risknivåer och andra förutsättningar. Åtgärden genomförs av medarbetare med fördjupad ämneskunskap samt utbildning i samtalsmetod. Stress Upplevelsen av stress varierar från individ till individ. Situationer som orsakar stress behöver inte alltid vara negativa. En situation som upplevs stressande för någon kan uppfattas som positiv för en annan individ. Ofta stressar de egna kraven mest men många upplever också krav utifrån som stressande. Inaktivitet samt känsla av kontrollbrist kan också vara stressfaktorer. Tecken på stressymptom kan vara: Sömnproblem Svårt att varva ner Likgiltighet Koncentrationssvårigheter Minnespåverkan Ångest Magont, värk i muskler och kan ha svårt att andas Tar till alkohol, tobak för att koppla av 5

Levnadssvanor Rekommendationer vid stress: Enkla råd kan alla som träffar patienter ge till exempel att patienten kan pröva avslappning, är det jobbet som ger symtomen bör patienten ha en diskussion med chefen, är det privat bör patienten arbeta med att sänka kraven, minska antalet måsten. Öva på att säga nej. Minska sin nåbarhet. Även hur individen äter och rör på sig påverkar hur kroppen kan hantera stress. Måttligt alkoholintag, alkohol är inte lösningen på stressen. Massage, mindfulness och umgås med människor som ger energi kan vara till hjälp. Kvalificerad rådgivning kontakta vårdcentralen läs mer på 1177.se Sömn Sömnen är oerhört viktig för vår hälsa och för välbefinnandet. Hur mycket vi behöver sova är individuellt men det ligger mellan 6-9 timmar. Sömnstörningar är vanligt och drabbar en tredjedel av befolkningen. Sömnproblem kan innebära allt från att patienten har insomningsproblem, vaknar flera gånger per natt till att patienten vaknar för tidigt och kan inte somna om. Problem med sömnen är sammankopplat med psykiatriska tillstånd som bland annat depression och utmattningssyndrom. I vissa fall kan de vara den utlösande faktorn. Störd sömn är också en bidragande orsak till diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Vid sömnproblematik rekommenderas enkla råd, ta tillvara uppbyggt sömnbehov, bevara god dygnsrytm och reducera aktiveringen på kvällen och natten och undvika alkohol. Avslappning kan också hjälpa till. Vaknar patienten på natten och har mycket att tänka på, kan det hjälpa att skriva ned det som kommer upp. Kvalificerad rådgivning: kontakta vårdcentralen läs mer på 1177.se 6

Utgiven i januari 2017 av Hälsorådet i Östergötland Centrum för hälso- och vårdutveckling E-post: chv@regionostergotland.se 7