HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Relevanta dokument
HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Årets Pt 2010 Tel

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

WHO = World Health Organization

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Mat och dryck för dig som har diabetes

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Bra mat för seniorer

Tio steg till goda matvanor

Aktiv Föreläsning. Kost

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Älsklingsmat och spring i benen

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Varför ska man ha ett balanserat?

Vad påverkar vår hälsa?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Maria Svensson Kost för prestation

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Anatomi, hälsa och livsstil

KROPPEN Kunskapskrav:

Kemiska ämnen som vi behöver

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Prestationstriangeln

Testa dina vanor Hälsotest

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

o m m at och m otion?

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Lilla. för årskurs 8 & 9

Råd för en god hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Goda kostvanor - Näringslära

Återhämtningsmål direkt efter träning

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition uthållighet

Titta hit! hälsoraketen. Idag är det första dagen på Uppmärksamhetsveckan.

Vad väljer du till mellanmål?

Transkript:

Lågstadiet

INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att ha en god hälsa. Det mest grundläggande för att vi ska kunna må bra, ha en god hälsa och vara friska är att ta hand om sin kropp. Att dagligen röra på sig, äta bra mat och få tillräckligt med sömn är viktiga faktorer för att lyckas med detta. Det låter så enkelt men samtidigt är det fler och fler som misslyckas. I dag är inaktivitet ett av våra växande hälsoproblem, oftast i kombination med att vi gör fel matval och äter för mycket. Det sägs att i jämförelse med för 100 år sedan rör vi oss ett maratonlopp mindre varje vecka samtidigt som vi äter 3500 kcal mer varje vecka. Det motsvarar en sträcka på cirka sex kilometer varje dag och en 1,5 liters läsk eller 150 gram smågodis varje dag. Samtidigt går kroppen på högvarv av alla yttre intryck vi får från ny teknik, surfplattor, smartphones och så vidare. Detta gör att många av oss sover för lite och inte får den återhämtning vi behöver. Det gäller särskilt våra barn och ungdomar som ofta är uppkopplade dygnet runt. Att göra goda livsstilsval som främjar vår hälsa är bland det viktigaste vi kan lära våra barn och ungdomar. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, skulle vi i västvärlden kunna förebygga 90 procent av all typ-2 diabetes, 80 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar samt 30 procent av all cancer genom att göra bättre livsstilsval. De viktigaste valen handlar om goda matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet samt rökstopp. Därför har vi på Aktiv Skola valt att ta fram ett faktamaterial kring hälsa, där vi vill skapa en nyfikenhet och ett intresse kring hur kroppen fungerar och om vad en god hälsa kan vara. /Erik Hellmén wwww.aktivskola.org 1

Att må bra och att få vara frisk kan man förenklat säga är att ha en god hälsa. För att kroppen ska fungera på bästa möjliga sätt är det viktigt att man ger kroppen rätt saker. 1. Övning Att skratta gör dig glad. Visste du att du kan lura hjärnan till att tro att du är glad? Prova att dra upp mungiporna till ett leende. Vad var det som hände? Dina muskler skickar signaler till hjärnan om att det händer något kul. Kroppen producerar då ämnen som gör dig glad. 2 wwww.aktivskola.org

Mat och vatten Din kropp behöver bränsle för att fungera. Utan bränsle fungerar inte kroppen. Tänk dig att din kropp är som en bil. På samma sätt som vi tankar bilen måste vi fylla på kroppen med bränsle, bränsle vi får genom det vi äter och dricker. Allt vi äter ger kroppen bränsle och energi. Men det är viktigt att kroppen får rätt sorts energi. Maten vi äter ger oss bränsle. På samma sätt som bilen behöver bränsle för att fungera. Vår kropp behöver följande för att fungera på bästa möjliga sätt: Proteiner: Reparerar och bygger upp cellerna som kroppen är uppbyggd av. Protein finns i till exempel fisk, kyckling, kött, ägg, mjölk, yoghurt, bönor, linser och nötter. Fett och kolhydrater: Ger kroppen energi så att vi kan röra på oss och så att allting fungerar som det ska, till exempel vår hjärna och alla våra muskler. Fett finns i till exempel fet fisk, ägg, avokado, nötter, frön, mejeriprodukter samt oliv- och rapsolja. Kolhydrater finns i till exempel potatis, ris, fullkornspasta, bröd, bönor, linser, grönsaker samt frukt och bär. Vitaminer och mineraler: Måste vi få i oss för att kroppen ska fungera och hålla sig frisk. Till exempel behövs järn för att kroppen ska kunna transportera syre. B-vitaminer behövs för att kunna bilda energi ur kolhydraterna vi äter. Genom att äta varierat och tänka på att maten ska vara färgrik får vi i oss bra med vitaminer och mineraler. Ge kroppen allt den behöver Ät olika sorters mat och tänk på att alla måltider ska innehålla många olika färger. Då äter du näringsrik mat. Mycket färg hittar du i grönsaker, bär och frukt! 2. Övning Försök att tillsammans med en kompis komma på så många färger som möjligt på olika bär, grönsaker och frukter. Exempel: apelsin - orange. wwww.aktivskola.org 3

Vatten Din kropp består till mer än hälften av vatten och det är viktigt att dricka vatten regelbundet eftersom du hela tiden tappar vatten när du kissar, svettas och andas. Det bästa är att dricka vanligt kranvatten, men även andra drycker som till exempel mjölk fyller på med vätska, det vill säga vatten. Börja dagen med att dricka ett glas vatten, försök sedan att dricka vatten eller mjölk till måltiderna och när du är törstig. Matens väg genom kroppen När du äter något använder du tänderna för att tugga. När du sväljer maten åker den ner i matstrupen och vidare till magen. Där blandas maten med vätska och blir till en klet som vandrar vidare till tunntarmen. Där tar blodet upp allt som kroppen behöver och går vidare ut till kroppens alla delar, bland annat levern. Kleten går sedan vidare till tjocktarmen. I tjocktarmen tas vattnet upp och resten av det som kroppen inte vill ha kommer ut som bajs genom ändtarmen. 3. Övningar Rita en bild på vad som händer när maten går igenom kroppen. Lyssna på kroppen. Kroppen gör ljud ifrån sig hela tiden. Lägg örat mot någons mage och lyssna, vad hör du? Kurrar det i magen? Det är tarmarna som arbetar och rör sig. 4 wwww.aktivskola.org

Kroppen behöver olika näringsämnen för att må bra Ett bra knep för att veta att kroppen får alla viktiga näringsämnen som den behöver är att utgå från matcirkeln. Genom att försöka äta från alla delar i matcirkeln varje dag blir det lättare att få i sig allt som kroppen behöver. Näringsämnen är viktiga ämnen som kroppen behöver för att må bra: proteiner, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Hur många av delarna i matcirkeln åt du ifrån i går? Jämför och prata med en kompis. Men hur mycket bör man äta av allt? Genom att utgå från Tallriksmodellen när man ska äta lunch och middag blir det lättare att få i sig rätt mängd av allt det som kroppen behöver. Tallriksmodellen är en enkel modell för att få en bra fördelning mellan näringsämnena. Källa: http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/barn/ 4. Övning Rita en tom tallrik. Rita sedan in din favoritmåltid på tallriken. Jämför din tallrik med bilden på tallriksmodellen, är det något som saknas på din bild? Tallriksmodellen wwww.aktivskola.org 5

9 6 3 När man är barn växer man och då är det extra viktigt att äta ordentligt Vi behöver olika mycket mat och energi beroende på hur gamla vi är och hur mycket vi rör oss. Att äta på regelbundna tider och flera måltider under en dag gör det lättare för kroppen att få den energi och alla näringsämnen den behöver. 11 12 1 10 LUNCH 2 Mellanmål Mellanmål 8 FRUKOST MIDDAG 7 5 4 Lyssna på din matklocka En bra måltidsordning kan vara frukost, lunch och middag samt några mellanmål däremellan. Särskilt frukosten är viktig eftersom kroppen har varit utan mat under en lång tid. 5. Övningar Hur ser en vanlig dag ut för dig? Rita in i dina måltider i matklockan. Gör din egen frukost. Rita eller klipp ut bilder från tidningar på hur din bästa frukost ska se ut. 6 wwww.aktivskola.org

Genom att äta en bra frukost fyller du på med ny energi och viktiga byggstenar för kroppen. En bra frukost gör att du får lättare att koncentrera dig i skolan och får mer energi till att leka med dina kompisar på rasten. Mellanmål är ett bra sätt att fylla på med lite energi så att man står sig fram till lunchen eller middagen. Vad är ett bra mellanmål för dig? 6. Övning Rita ditt favoritmellanmål på tallriken. När du är klar kan du jämföra och prata med en kompis om hur ni tänkt. wwww.aktivskola.org 7

Rörelse, fysisk aktivitet Alla människor behöver röra på sig och vara fysiskt aktiva för att må bra både i kroppen och knoppen. Barn och ungdomar bör sammanlagt röra på sig minst 60 minuter varje dag, och genom att du är fysiskt aktiv blir dina muskler starkare, du orkar springa och leka mer, blir friskare samt får lättare att lära dig nya saker. Att vara fysiskt aktiv gör din kropp glad! 7. Övning Vad gör du för att vara fysiskt aktiv? Rita dina favoritsysselsättningar och jämför med en kompis. När du är fysiskt aktiv behöver din kropp mer energi och syre. Det får din kropp genom att du andas fortare och djupare. Genom andningen får du i dig syre som går ner till dina lungor där syret tas upp från blodet och går till hjärtat som i sin tur pumpar ut det syrerika blodet till alla kroppens delar. Genom att du är fysiskt aktiv blir ditt hjärta också starkare och kan lättare pumpa ut blod till hela kroppen. 8 wwww.aktivskola.org

Kroppen vill röra på sig varje dag Försök att röra på dig minst 60 minuter varje dag. Cykla, dansa, spring. Gör det som din kropp blir gladast av! 8. Övningar Kroppen blir bra på det du tränar den i. Prova att rita eller skriva med fel hand. Känn på din puls. Pulsen är hur fort hjärtat pumpar. Pulsen känner du bäst på insidan av handleden eller på utsidan av halsen. Jämför skillnaden på pulsen när du sitter still och efter att du har hoppat eller sprungit. wwww.aktivskola.org 9

Sova Alla människor behöver sova, men alla behöver inte sova lika mycket. Barn behöver mest sömn för att kunna växa sig stora, starka och hålla sig friska. Du behöver sova mellan 10 och 12 timmar varje natt. Du sover en tredjedel av ditt liv. Vilket betyder att om du blir 90 år kommer du att ha sovit i 30 år. Bra tips för en god nattsömn: Stig upp och lägg dig vid ungefär samma tider varje dag. Då lär sig kroppen när den behöver sova. Rör på dig under dagen. Till exempel genom att leka med dina kompisar. Var ute i dagsljus. Varva ner innan du lägger dig. Genom att låta bli TV, dator och mobiltelefon den sista timmen innan du går och lägger dig hjälper du kroppen att ställa in sig på sömn. Lyssna på musik som du känner dig lugn av. Lägg dig gärna lite tidigare och läs en bok. Var lagom mätt när du lägger dig, inte hungrig och inte proppmätt. 9. Övning Vilket är ditt bästa sovtips? Skriv ner och jämför med en kompis. 10 wwww.aktivskola.org

Kärlek För att vi människor ska må riktigt bra behöver vi kärlek, trygghet och ömhet. Det är särskilt viktigt när man är barn, men alla människor mår bra av kärlek. Det får vi av vår familj, släkt och vänner. När vi kramas tillverkar kroppen ett ämne som heter Oxytocin som gör att vi känner oss trygga, lugna och mår bra. 10. Övning Skriv ner så många saker som du kan komma på som gör att du mår bra. Sätt dig med en kompis och jämför vad ni har skrivit. Jämför sedan med resten av klassen och gör en gemensam Må Bra-lista som ni kan ha i klassrummet som en påminnelse om vad som är viktigast för att ni ska må bra. wwww.aktivskola.org 11

Övning - Tipspromenad TIPSFRÅGOR! 1. Hur ofta bör man äta? 1. 1-2 gånger/dag X. 4-6 gånger/dag 2. 7-9 gånger/dag 2. Det finns en metod för att få rätt fördelning på tallriken när vi äter lunch/ middag. Vad kallas den modellen. 1. Tallriksmodellen X. Balansmodellen 2. Lunch/middagsmodellen 3. Vilket av våra näringsämnen använder kroppen främst som byggstenar? 1. Kolhydrater X. Protein 2. Fett 4. Hur många minuter bör vi röra på oss varje dag? 1. Minst 30 min X. Minst 45 min 2. Minst 60 min 5. Hur många timmar är lagom att sova per natt? 1. 6-7 X. 8-9 2. 10-12 6. Vad kallas ämnet som bildas i kroppen när vi kramas som gör att vi mår bra? 1. Kramom X. Oxytocin 2. Toxin 7. Hur mycket vatten behöver vi ungefär dricka per dag vid normal aktivitet? 1. 1 liter X. 2 liter 2. 3 liter 8. Vilket av följande livsmedel innehåller mest kolhydrater? 1. Fisk X. Olivolja 2. Banan 9. Vilket av följande livsmedel innehåller mest fett? 1. Fisk X. Olivolja 2. Banan 10. Vilket av följande livsmedel innehåller mest protein? 1. Fisk X. Olivolja 2. Banan wwww.aktivskola.org 1

Facit till tipsfrågorna: 1. X 2. 1 3. X 4. 2 5. 2 6. X 7. 1 8. 2 9. X 10. 1 2 wwww.aktivskola.org

Övning 3 wwww.aktivskola.org 3

Övning 5 wwww.aktivskola.org 5

HÄLSA PÅ SKOLAN Adress: Box 9015, 700 09 Örebro Telefon: 019-368 07 50 E-post: info@aktivskola.org www.aktivskola.org facebook.com/aktivskola.org Aktiv Skola 2015