Från plasttunnor till husbåt. Se sid. 6 Glöm inte i glöggträffen i hamnen den 11 dec. Byte av lås och nycklar till KaBK:s hamnområde. Se sid. 2
Kallhälls Båtklubb Box 2047 176 02 JÄRFÄLLA Tel. 08-583 519 01 Postgiro 10 61 76-1 e-post: info@kabk.org Hemsida: www.kabk.org Org. nummer: 012325-3049 Styrelse Ordförande Sten Nordlander 580 127 40 sten0858012740@telia.com V. Ordförande Åke Gerdt 583 529 12 ake.gerdt@bredband.net Kassör Lars Lundsten 583 519 49 lasse.lundsten@tele2.se Sekreterare Håkan Hedin 754 55 19 hakan.hedin@se.abb.com Ansv. medlemsreg. Markku Kavha 583 525 52 info@scanguide.se Ansv. vaktplikt Peter Gringman 583 523 25 peter.gringman@ericsson.com Ansv. arbetsplikt Jan Fredriksson 754 30 68 ext.jan.fredriksson@tietoenator.com Funktionärer Hamnkommitté Hamnkapten Rolf Forsberg 583 515 78 rolf.g@bredband.net Båtplatser Rolf Forsberg Ställföreträdare Rolf Lidström 583 540 66 familjen.lidstrom@hem.utfors.se Elansvarig Göthe Winberg 583 518 32 gothe.winberg@telia.com Byggnation Sven Ljungblad 580 166 81 Byggnation Yngve Eriksson 580 306 36 gy.eriksson@swipnet.se Miljöombud Kalle Westling 583 568 28 kallewestling@telia.com Kranfogde Peter Larsson 580 329 51 Hamnfogde Arne Trotzig 583 502 32 Materialförvaltare Karl-Ingmar Karlsson 583 538 42 Klubbholmsfogde Anders Holmqvist 583 556 74 anders.holmqvist@ericsson.com Klubbholmskommitté Göran Skotte 583 563 58 goran.skotte@einar-mattsson.se Hannu Kavha 583 501 63 kahva.hannu@emc.com Klubbmästare Bo Jüterbock 583 556 50 Revisorer Anders Månsson 583 556 78 anders.mansson@skandia.se Per Lindegren 583 558 84 Revisorssuppleant Lars Grönquist 580 301 94 Valberedning Krister Enstedt 583 509 59 krister.enstedt@mail.bip.net J.E. Gustavsson 580 390 10 jan.eric.gustavsson@telia.com Försäkringar Åke Gerdt 583 529 12 ake.gerdt@bredband.net Säkerhets- Vidar Hjertö 583 564 61 vidar.hjerto@carlbro.se kontrollanter Roger Trotzig 583 500 23 roger.trotzig@telia.com Håkan Hedin 754 55 19 hakan.hedin@se.abb.com Redaktion för KaBK Nytt: Åke Gerdt, Sten Nordlander, Elis Pettersson Layout: Elis Pettersson elis.pson@tele2.se KaBK Nytt utkommer två gånger per år - mars och november. Bidrag till innehåll mottages med tacksamhet i god tid före utgivning.
Ordförandens sida Så fort den går, båtsäsongen! Knappt hinner man få båten i sjön förrän det är dags för upptagning igen. Om sommarvädret kan man väl tycka både det ena och det andra. För den som haft möjlighet att ta vara på dagarna med sol och värme, och därtill lite tur, har det ändå inte varit så illa! Medan andra fått stå ut med regn och kalla vindar på sjön och kanske känner sig lite besvikna. Nu går våra båtar in i vintervilan, och vi kan börja planera och drömma om nästa sommar. Men innan dess har vi som klubb en del att syssla med. När detta skrivs läggs sista handen vid våra stadgar och ordningsföreskrifter inför tryckningen. Vid årsmötet hoppas vi att allt ska vara klart. Alla medlemmar kommer att få ett exemplar av stadgarna. Ordningsföreskrifterna, som är mer omfattande och kommer att ändras oftare, hålls tillgängliga i klubbhuset. Både stadgar och ordningsföreskrifter finns dessutom utlagda på klubbens hemsida. Under de senaste åren har styrelsen med stigande obehag konstaterat att personer som inte ska ha tillträde till vår hamn, ändå tar sig in med hjälp av nyckel. För att lösa det problemet, och samtidigt förenkla vår nyckelhantering, kommer låskolvar att bytas i alla grindar och i klubbhuset. Innan detta sker måste alla medlemmar som har nyckel, få tillfälle att kvittera ut ny nyckel. Läs mer om det på annan plats i KaBK Nytt! Kontakterna med kommunen om arrendet för vårt hamnområde går minst sagt trögt. I mitten av september hade klubben inte fått svar på den skrivelse, som skickades till Kommunstyrelsen den 10 februari 2004! Brev med påminnelse har skickats i september. Man kan bara hoppas att viljan till kommunikation och ambitionen när det gäller kvaliteten i Kommunstyrelsens sätt att hantera sina åligganden ska förbättras! Så vill jag hälsa alla medlemmar välkomna till årsmötet den 22 november. Även om mötet till stor del upptas av sedvanliga ärenden, är det mycket viktigt att många medlemmar är med och tar sin del av ansvaret för klubbens verksamhet. Vi ska välja styrelse och funktionärer samt besluta om verksamhetsplan och avgifter för 2005. Kom med och visa att vi är en levande klubb! Glöm heller inte glöggträffen i hamnen den 11 december! Vi ses! Sten Nordlander 1
Årsmöte 2004 Medlemmarna i Kallhälls Båtklubb kallas till årsmöte måndagen den 22 november kl. 19.30 i Kallhälls Folkets Hus, 3 tr. Efter mötet bjuder klubben på kaffe och eftersnack. Dagordning enligt stadgarna. Byte av lås och nycklar till KaBK:s hamnområde Samtliga lås inom KaBK:s hamnområde kommer att bytas under november 2004. Anledningen är dels att det finns nycklar i omlopp bland personer som inte ska ha tillträde till vår hamn, dels att hanteringen av nycklar behöver förenklas. Efter låsbytet kommer en och samma nyckel att gå till samtliga lås. Medlem kan mot uppvisande av nuvarande nyckel (nycklar) till gånggrind, kostnadsfritt kvittera ut max. två nya nycklar. De nya låsen monteras efter den 15 november. Sedan kommer man inte in med de gamla nycklarna. Gamla nycklar ska lämnas tillbaka på sätt som meddelas senare. OBS! Lås till bastun på Eldholmen kommer inte att bytas. De som har en sådan nyckel ska behålla den! Nya nycklar kommer att lämnas ut i klubbhuset vid följande tillfällen: - Torrsättningen den 2 okt., kl. 8.00-12.00 - Torrsättningen den 16 okt., kl. 8.00-12.00 - Måndag den 25 okt., kl. 18.00-20.00 - Måndag 15 nov., kl. 18.00-20.00 2
Celebert besök i hamnen På aftonen den 1 maj, efter den andra sjösättningen, fick vi oväntat besök i hamnen. Kustbevakningsfartyget 046 sökte hamn för natten vid vår ytterponton. Fartyget, som har sin hemmahamn i Södertälje, har en stor del av sin verksamhet förlagd till Mälaren. Bland uppgifterna ingår att övervaka sjöfarten, assistera sjöfarande och att medverka vid sanering av oljeutsläpp. Fartyget har fyra mans besättning. 3
Hamnkommittén informerar Bodarna. Båtklubbens register skall uppdateras och därför skall alla, som har bod, anmäla bodnummer till hamnkommittén. Anmälan kan göras i samband med torrsättningen på laglistorna eller på en meddelandelapp i styrelsens brevinkast i klubbhuset. Varje sjöbod delas av två båtägare. Är du en båtägare som vill ha en sjöbod, anmäl detta till hamnkommittén Området. Staketet för avgränsning av Grinudden har under säsongen blivit flyttat och hamnområdet har nu förhoppningsvis sina slutgiltiga gränser. Mastskjulen har flyttats och finns nu på planerad plats. OBS! Respektera uppmaningarna på nyuppsatta skyltar beträffande placering av båtar och bilar för att inte hindra hantering av master i mastskjulen. Rolf Forsberg har tillerkat en specialanordning för borttagning av den alltmer tilltagande växtligheten inom hamnbassängen. En liten uppmaning! När ni tittar till er båt passa då på att kasta ett öga på klubbkamraternas båtar! Intuition Carl Anton Glöm inte bort att använda kompassen ibland för navigering! GPS:en och övrig elektronisk utrustning kan paja. Kalle byggde sin båt med brädor från sin egen egenbyggda såg Det flockades folk i stor beundran i verkstan där båten låg Det blev den vackraste båten som skärgården nånsin sett Men måla vattenlinjen i verkstan det måste väl ändå bli snett 4 Hur kan du måla linjen på båten utan att först se den flyta Är det nåt fel när den hamnar i sjön är det fel på havets yta
MILJÖOMBUDET Meddelar: Hej alla båtvänner! Jag tänkte att jag skulle skriva några rader i klubbtidningen om klubbens miljöarbete. För det första vill jag tacka alla båtägare för att Ni har hörsammat och följt dom regler, som vi måste rätta oss efter som medlemmar i KaBK. Det har i stort fungerat mycket bra och vi hoppas att detta skall förbli så också i fortsättningen. Det finns en hel del att begrunda som båtägare och miljöfrågorna är ju inte det första man tänker på då man skaffar båt. Dom som varit med ett tag kan berätta hur det såg ut förr då ingen brydde sig om miljön. Det såg ut som en soptipp på många båtklubbar. Nu när vi får bostäder som grannar till klubben blir det ändå viktigare att vi försöker hålla en bra profil så vi inte får klagomål, som kommunen sen måste ta ställning till, dom är vår närmaste tillsynsmyndighet. För närvarande så har dom bara gott att säga om oss och så skall det förbli hoppas jag. Jag skulle vilja passa på att påminna om en del saker : Produktansvaret: Som ni säkert vet så är dom som säljer produkter även skyldiga att ta hand om dom gamla produkterna då man vill byta ut dom. Det gäller t.ex.spisar och kylskåp och liknande som finns i båtarna men även batterier kan man lämna där man köper nytt. Oljefilter: På förekommen anledning vill jag påpeka att i oljefiltertunnan i miljöstationen får endast läggas begagnade oljefilter. Plastpåsar färgpenslar trasor och liknande får ni kasta i containern. Toalettavfall: Det har tidigare varit tal om att alla båtar med toatank skulle vara skyldiga att installera en tömningsanordning för sugtömning senast år 2005. Enligt vad som nu går att läsa på Sjöfartsverkets hemsida så har skall ändrats till bör. Jag citerar: I fritidsbåtshamn ska finnas möjlighet att lämna toalettavfall och farligt avfall om båtarna som kommer till hamnen normalt har behov av detta. Bottenfärger: Utvärdering av giftfria bottenfärger har gjorts med acceptabelt resultat enl. Sjöfartsverket, dock visade det sig att dom bästa färgerna innehöll miljögifter!! Karusellen går vidare i denna fråga men dom flesta jag talat med säger att dom nya bottenfärgerna fungerar i alla fall i Mälaren. Miljömärkning: Kemikalieinspektionens miljömärkning skall finnas på alla färgburkar och limmer m.m. som vi använder till våra båtar. Märkningen anger vad man bör skydda sig mot och vad som är skadligt med produkten Vi kommer att placera en förteckning om miljömärkning i miljöstationen så att du kan kolla om du är osäker. Miljöarbetet går vidare och om vi alla bidrar på bästa sätt så får vi en bra och trevlig miljö att vistas i. Tycker Kalle Westling Miljöombud KaBk 5
Från plasttunnor till husbåt Ett annorlunda båtbygge i KaBK Av Elis Pettersson Två mycket flitiga medlemmar - Håkan och Lasse Karlsson - har varit verksamma sedan början på året med ett helt annorlunda flytetyg än vad som är vanligt i en båtklubb. Det började med en mystisk plastponton som låg vid sjösättningsrampen. Efter ett tag så låg det 4 st. likadana. Det visade sig vara flytblocken till ett husbåtsbygge, som grabbarna plastat upp i en lokal i närheten av KaBK.. När isen var tillräckligt bärig lyftes pontonerna ned på isen i anslutning till sjösättningsrampen. Efter plastjobben vidtog sedan montering av balkar och bjälklag för att fästa ihop de 4 pontonerna till ett underlag för kåken som skulle byggas så småningom. Isen var ett lämpligt, plant underlag för att få konstruktionen så rak som möjligt. Under ett mycket idogt arbete så har husbåten tagit form och flyttats till annan plats inom hamnområdet i god tid före sjösättningarna och har när detta skrivs blivit i det närmaste inflyttningsklar. Bygget har varit en attraktion under byggtiden med många nyfikna, som sett bygget fortskrida i högt tempo. Stort sett varje dag har grabbarna jobbat envist med ett kort avbrott för kappsegling i Görveln Cup. Klubben har dessutom haft förmånen att det alltid varit någon på bygget, som haft uppsikt över hamnen hela dagarna. Håkan har nästan alltid kollat vilka båter, som lämnat och återkommit till hamnen. Det har verkligen varit ett annorlunda båtbygge. Håkan igång med tillverkning av limträbalk. 6
Montering av bjälklag. Regelstommarna färdiga. Takstolarna på plats. Lasse i full gång med regelstommen Nu har det blivit en nästan färdig husbåt. 7
Hans Larsson skrev i förra numret av KaBK Nytt om fritidsbåtens utveckling i Sverige med inriktning på segelbåtar. Han fortsätter här med avsnitt för motorbåtar som är betydligt mer omfattande. Första delen i detta nummer och avslutningen i vårnumret. Fritidsbåtens utveckling i Sverige. Motorbåtar Jämfört med segelbåtarna är motorbåtarnas historia kort. Först en bit in på 1900-talet kom motorer som lämpade sig för båtar och utvecklingen tog fart. Sedan dess har svenska konstruktörer producerat vackra båtar, av vilka flera nu närmar sig sin hundraårsdag. Från roddbåt till racer De allra första motorbåtarna tillverkades 1891 av Vulcans verkstäder i Norrköping. Inspirationen kom från Tyskland där Gottlieb Diambler - mer känd från bilvärlden - några år tidigare hade presenterat den första motorbåten. Varken Vulcans eller Diamblers båtar var riktigt vad vi i dag menar med motorbåtar utan snarare roddbåtar med en hjälpmotor placerad på aktertoften. Motorerna var en slags klumpig version av utombordsmotorn och de var så otillförlitliga och svaga att de inte ansågs vara ett realistiskt alternativ till ånga, segel och åror. Vulcans motorbåtar visades upp på en utställning i Göteborg, men intresset var svagt och tillverkningen fick läggas ner. Först några år senare var tiden mogen för en svensk motorbåt. Genombrottet kom i samband med den stora Stockholmsutställningen 1897, där motorbåtspionjären Henning Forslund rönte stor framgång med en båt från Söderköpings båtbyggeri med inombordsmotor. Tre hästkrafter och en fart på fem och en halv knop räckte för att snabbt få beställning på fler båtar. Snart började även andra teknikentusiastiska ingenjörer få upp ögonen för motorbåten. Fem år efter Stockholmsutställningen inregistrerades den första motorbåten i KSSS. I hela landet fanns vid den tiden ett tjugotal motorbåtar, de flesta i Stockholm. År 1903 hölls Sveriges första motorbåtsutställning. 9 båtar ställdes ut vid Kaptensudden på Djurgården i Stockholm och året därpå genomfördes den första svenska motorbåtstävlingen med fyrtiotvå båtar på startlinjen Efter en stapplande början stod det nu klart att motorbåten kommit för att stanna. Inombordsmotorerna förbättrades och blev mer tillförlitliga och flera varv och konstruktörer började satsa på motorbåtar. 8 Ångbåt för nöjesbruk
Reservator på Ramsö nära Vaxholm samt Rudéns och Sjöexpress på Lidingö tillhörde de mest pådrivande varven. Utombordsmotorn kom tillbaka 1907 då norrmanen Ola Evinrude, verksam i USA, presenterade den första praktiskt användbara modellen. I Skövde inleddes två år senare en svensk marinmotorepok, då den allra första Pentamotorn producerades. Både Evinrude och Penta är i dag, hundra år senare, varumärken som fortfarande förknippas med båtmotorer. Med bättre motorer blev det möjligt att nå högre farter. Redan 1907 byggdes den första rena racerbåten i Sverige på Neglingevarvet efter ritning av CO Liljegren. Duo som den kallades var extrem på många sätt. Den var 12 meter lång och bara 1,3 meter bred och med sin motor på 50 hästkrafter kunde den prestera farter över 20 knop. Stilideal styrde utvecklingen Så snart konstruktörerna lämnat experimentstadiet började de rita allt längre och smalare motorbåtar. Motorerna var fortfarande svaga och båtarna så kallade deplacementbåtar, det vill säga att de inte var byggda för att plana på vattenytan, så det krävdes en lång vattenlinje för att uppnå några nämnvärda farter. En av CG Petterssons första motorbåtar och startpunkten för hans karriär Vikingen år 1904 är 8 meter lång och bara 1,27 meter bred, men det räckte för att komma upp i sju knop med en motor på bara två och en halv hästkrafter. Ett annat tidigt exempel från samma år är båten Sölve från Sjöexpress, som var 9 meter lång och 1,7 meter bred. Båtarna gjordes alltså inte smäckra i första hand för man tyckte det var vackert, utan för att ge dem god fart med begränsade motorresurser. Självklart var motorbåtstävlingar en sporre för konstruktörer och varv att få fram snabbare båtar, men tävlandet har inte alls styrt motorbåtsutvecklingen på samma sätt som segelbåtsutvecklingen. De rena racerbåtarna skilde ut sig tidigt. I stället var det jakten på flärd, status och bekvämlighet som under 1900-talets första decennier ledde fram till tidstypiska båtar. Om man bortser från de rena tävlingsbåtarna delades motorbåtarna snart upp i två kategorier: ruff- och salongsbåtarna. Ruffbåtarna fick ett överbyggt fördäck för ökad bekvämlighet och möjlighet till övernattning. Sittbrunnen var relativt stor och öppen. Konstruktören CG Pettersson utvecklade en lång rad ruffbåtar som fick ett typiskt utseende med negativ akterspegel, kort akterdäck och rak stäv. Skrovsidorna var konkava i fören och konvexa i aktern och motorn placerad mitt i båten. Vindruta saknades på de tidiga båtarna då CG Pettersson ansåg att man inte hade på sjön att göra om man inte stod ut med lite vind och regn. På senare båtar ritade han motvilligt dit vindruta. På salongsbåtarna byggdes själva sittbrunnen över för att göra det bekvämt för passagerarna. Båtarna förseddes med många glasrutor och man kan se drag av spårvagn i formgivningen. Salongsbåtarna var aldrig tänkta för övernattning utan för bekväma nöjesturer under dagen. Nästa steg i utvecklingen blev motorkryssarna, som är en kombination av salongsbåt och ruffbåt. Motorkryssarna är större, ofta 15 till 20 meter långa, helt överbyggda fördäck och en salong akter om förarplatsen. Det var ruffbåtarna som var mest populära eftersom de var mest användbara och överkomliga i pris. Motorkryssarna var en lyx för de förmögna som hade råd att skaffa sig ett mindre fartyg för nöjesturer och salongsbåtarna användes av den välbeställda borgarklassen för utflykter i skärgården. 9
De kallades lite nedsättande för grosshandlarverandor på grund av sina glasade salonger. Under trettiotalet blev de så kallade högsjöbåtarna populära. Det är en spetsgattad, stabil och rymlig båttyp, som har lånat sina drag från fiskebåtarna snarare än från de första fartbåtarna. Högsjöbåten är som namnet antyder kraftigare byggd och mer sjövärdig än övriga motorbåtar och blev därför ett alternativ för familjefärder. Bättre motorer gav nya typer Efter första världskriget utvecklades bättre och starkare motorer som gav konstruktörerna nya möjligheter att skapa snabba båtar som inte behövde vara extremt långa. Man provade nya former som fick skrovet att plana ovanpå vattenlinjen i stället för att klyva vattnet. En anledning till att snabba sjödugliga båtar skapades under början av tjugotalet var den omfattande spritsmugglingen. Både tullen och smugglarna efterfrågade nya båtar för att hålla jämna steg med varandra. Konstruktörerna hämtade inspiration från USA där så kallade runabouts från bland andra Chris Craft, Dodge och Gar Wood var populära. Dessa små och snabba serietillverkade båtar saknade lastutrymmen och var bara avsedda för korta dagsturer. De var försedda med skinnsoffor, bakelitratt och instrumentering en klar påverkan från den växande bilindustrin. I Sverige var det Gideon Forslund och Ruben Östlund som är mest kända för denna typ av båtar som på svenska kom att kalla passbåtar eller racers. Gideon Forslund experimenterade en tid med olika snabba så kallade strykjärnsracers, låga spetsiga båtar med en stor motor under fördäck och sittplats för 4 personer i aktern, en konstruktion som övergavs 1929 då han presenterade Essbåten som kan sägas vara en svensk motsvarighet till Chris Crafts populära modeller med motorn under luckor bakom sittbrunnssoffan. Ruben Östlund ritade lite större mer extrema fartbåtar. Den mest omtalade på sin tid var Sea-Song från 1924. Mest känd är förmodligen Östlund för Svalan som gjorde fantastiska 51,6 knop med en 650 hästkrafters motor. Den ritades 1928 åt Ivar Kreuger och var skärgårdens snabbaste båt på sin tid. En replik av båten har byggts så nu kan man se Svalan igen i Mälaren och Stockholms skärgård. Svalan Även utombordsmotorerna blev starkare och bättre och därmed kunde konstruktörerna börja utveckla de mindre båtarna som försågs med kraftigare akterskepp, soffor, vindruta och ett litet fördäck Den nya båttypen kallades campinbåt och var en blandning mellan en passbåt och en förvuxen motoriserad roddbåt. Campingbåten kom i slutet av 20-talet och fick sin stora spridning efter andra världskriget. 10
Från och med trettiotalet och framåt byggdes i Sverige en stor mängd serietillverkade träbåtar som inte längre bara var avsedda för de förmögna och det var nu svenskarna blev båtburna på riktigt. Mot slutet av 60-talet gjorde plastbåtarna entré och nytillverkningen av träbåtar upphörde nästan helt. Begrepp och klassificering En del säger Petterssonbåt och Forslundare medan andra säger ruffbåt och racer. I båtannonser och i snacket mellan båtägare finns det flera sätt att ange olika typer av motorbåtar. Handlar det om serietillverkade båtar som fått egna modellnamn ex.vis. Storebro Solö Ruff, är det enkelt, men för övriga motorbåtar finns det många benämningar som används och ibland kan vara missvisande. Det är inte ovanligt att en passbåt kallas för racer. Segelbåtarna har varit styrda av olika klassregler, men när det gäller motorbåtarna har konstruktörerna haft större frihet. Av den anledningen blir det mer intressant vem som ritat båten Man kan göra en grov uppdelning av motorbåtsbeståndet efter användningsområde och utseende. Fortsättning och avslutning av artikeln i nästa nummer av KaBK Nytt Hans Larsson Helgsegling till Gotland Torsdagen den 2/9 hade 5 käcka gossar (Björn Skipper Karlsson, Peter kocken Gringman, Thomas Berven Bervenmark, Peter Captain Nording samt Sven-Olav Lillis Noren) bestämt sig för att företa årets gubbsegling. Björn Karlssons S-30 skulle användas för utflykten. Efter diverse e-postande över nätet i några turer, med en del på- och avbokningar var så besättningen bestämd samt resmålet. Vi skulle segla över till Visby och äta en Pizza och dricka en pilsner och sedan segla hem igen. Avgången var bestämd till kl. 13.00 och vi kom iväg bara 4 min. efter stipulerad avgångstid. Det är alltid några sista minuten inköp som drar ut på tiden. Segel sattes utanför KaBK, och till en egen tolkning av Jussi Björlings Till Havs, samt blotande till Ran lämnade vi Kallhäll akteröver. Har kommit till kännedom i efterhand att viss avundsjuka förelåg från annan medlem som hörde dessa sånger från fjärden. I lätta vindar och mestadels kryss och sträckbog tog vi oss genom Vråkarsundet, utanför Flisorna sattes spinnaker. Den stod som en spännbuk tills cementmärket i Södertäljekanalen passerades. Tur eller skicklighet, därom tvista de lärde, men vi behövde bara vänta en kvart på slussen. I samband med kanalfärden och slussen intogs den första delikata middagen, Bouillabaisse (Fisksoppa) till middag med där tillhörande Aioli, varma bröd samt dryck. Sen dog vinden, himlen klarnade och för motor tog vi oss ned mot Landsort. Vaktsystem hade satts: 4 tim. vakt och 6 tim. ledigt och alltid byte varannan timme. Detta visade sig vara bra att införa i tid, enär vissa besättningsmedlemmar började bli lite trötta. 11
I mörkret, strax före midnatt när vi närmade oss Landsort, dök plötsligt ett sjömärke upp bakom masten för att smeka båtens styrbordsida. Endast lite spackeljobb för ägaren under vinterhalvåret. Alla ombord var väldigt nöjda med att det var Björn själv som hade rortörn och ingen annan. I mycket svaga nordliga vindar sattes åter segel, för plattläns mot nästa WP som var hamninloppet till Gutarnas Vi. Sjövakterna rullade på, och båten oxå, och vinden friskade lite grann. Det blev en mycket angenäm seglats under natten och morgonen innan Visby siktades. 12.50 förtöjde vi i den nästan öde Gästhamnen. Ca 10 båtar låg där totalt, så det var inga problem med kajplats. Som brukligt är när man är ute och reser träffas alltid någon man känner, Ingemar Carlsson från KaBK stod minsann på bryggan när vi lade till. Även han ute på en herrsegling med sin kamrat. Det visar sig att denna segling har skett 30 år i rad till Visby...vi har några år kvar innan vi är ifatt... Samtliga ombordvarande firade den angenäma seglingen i sittbrunnen genom att dela på en av Captain Nordings medhavda pilsner (5 liters tunna) så pass att alla kände ett skriande behov av lite middagsvila. Efter middagsluren gick hela sällskapet upp på Restaurant Wisby för Pizza och öl. Enär vissa besättningsmedlemmar drabbats av den första höstförkylningen och sålunda behövde mer vila, beslutades enhälligt att vänta med återseglingen till arla nästa morgon. Vid 5-tiden på lördagens morgon gjorde Björn och Peter G slag i saken och avgick med nordliga vindar och inställda på kryss för dagen, medan resten av besättningen fortfarande befann sig i John Blunds rike. Hemseglingen blev mest för motor, då vindarna dog ut efter bara några timmar. Hade inte intensiv batteriladdning idkats, så hade många ombord säkert även fått ta måndagen ledigt. Peter Nording Här är några axplock från medlemmarnas aktiviteter under vår- sommar- höstsäsongen. Vidar Hjertö har haft sin IW 26:a på land hela sommaren och fortsatt med nya inredningen och han räknar med att det skall bli färdigt till sjösättningen våren 2005. Sören Ljungblad har som vanligt varit ute med sin Monark 600 och fiskat ivrigt, och har under säsongen dragit upp åtskilliga gösar och abborrar En annan hängiven fiskare har också synts på fjärdarna. Det är Hans Fellman- med sin Bella HT- som också haft god fiskelycka med fina fångster. Rolf Lidström - nästan alltid närvarande i hamnen- har jobbat med ständiga förbättringar och arbeten i hamnen. När man än kommer dit så håller han på och pular. Rolf är ovärderlig och vi skall vara mycket tacksamma att han vill lägga ned så mycket av sin tid för klubben. 12
Avgifter för 2004 Medlemsavgift 200:- Betalas en gång per år. Parkeringsavgift 250:- Betalas en gång per år Båtavgifter Hamnavgift 282:- x båtens maxbredd Varvsavgift 37:- x båtens maxbredd x maxlängd Kranavgift, Kategori 1 75:- Båtar, maxmått 5.00 x 2.00 meter Kategori 2 150:- Båtar, maxmått 8,50 x 2.75 meter Kategori 3 225:- Båtar, maxmått 10.00 x 3.00 meter Enskild torr/sjösättning Dubbel avgift debiteras Används inte kranen vid torr/sjösättning, stryk avgiften på inbetalningskortet! Övriga avgifter Inträde, medlemskap 150:- Sliptagning 200:- Anläggningsavgift 1500:- Engångsavgift, vid tilldelning av båtplats Utebliven vaktplikt 1000:- Jolle, kanot, bräda etc. 120:- Gäller utöver vad som är beskrivet i reglementet Viktigt! Senast den 31 mars ska avgifter för medlemsavgift, kranavgift, hamnplats samt ev. parkeringsavgift vara betald. Senast den 30 september ska avgifter för kranlyft och varvsavgiften vara betald. Detta är en förutsättning för att få båten sjösatt respektive torrsatt. Enligt beslut på årsmöte ska uppsägning av hamnplats vara styrelsen skriftligen tillhanda senast den 1 april. Vid senare uppsägning är båtägaren betalningsansvarig för båtplatsen samt ska fullgöra vakt och arbetsplikt.
Du kollar väl numera KaBK:s hemsida? www.kabk.org Nya stadgarna och ordningsföreskrifterna finns nu tillgängliga på hemsidan. Där finns också bl.a. allmän presentation, blanketthjälp, förteckningar över funktionärer, kalendarium, bilder bl.a. över hamnen och annan information som rör verksamheten. Sidan redigeras inte per dag utan när det finns/inkommer nytt materiel. Ny information som snabbt måste nå ut till medlemmarna anslås omgående på hemsidan. Gör därför ett bokmärke av KaBk:s hemsida och titta till den ibland. Om något viktigt finns att läsa, anslås det tydligt på första (index-) sidan. Vi har lagt in en s.k. insida som endast kan nås av medlemmar med lösenord. Här lägger vi information, som inte nödvändigtvis måste nå ut till allmänheten, protokoll, motioner, beslut o.s.v. Lösenord får du genom att kontakta Webbmastern Markku Kahva, info@scanguide.se Som alltid är datorn känslig för att orden skrivs exakt rätt, med avseende på versaler/gemener och stavning. Lösenorden byts enligt förslag sedan ut vid varje båtavgiftsdebitering. Givetvis är hemsidan ett öppet forum för alla medlemmar i frågor som rör KaBk. Om du har något att berätta eller påpeka, så läggs det givetvis ut på hemsidan. Se den som en elektronisk anslagstavla. Det snabbaste sättet att nå mig med dina inlägg är genom e-mail till min arbetsplats, varifrån hemsidan redigeras: info@scanguide.se eller genom info@kabk.org Hälsningar Markku Kahva Alla båtar tillhörande KaBK för självklart klubbvimpeln Priser på KaBK:s sortiment: Vimpel 50:- Blazermärke 20:- Mössmärke 30:- Klubbnål 10:- Grindnyckel 60:- Körgrindsnyckel 250:- Bastunyckel 250:- Blanketter Blanketter för olika meddelanden finner du i klubbhuset och på hemsidan. Det är för medlemsansökan, byte eller uppsägning av båtplats, meddelande till styrelsen och hamnkommittén. OBS! Ändrar du adress, telefonnummer etc. meddela till KaBK:s postadress eller E-post, alternativt lägg en lapp i brevinkastet i klubbhuset. Jakobsbergs Tryckeri AB 2004