januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Stroke Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Signild Åsberg, ordförande Erika Keller, samordnare
Sammanfattning/Slutsats Stroke är en heterogen sjukdom som kännetecknas av ett plötsligt insjuknande och långvariga konsekvenser. Strokevården i Region Uppsala spänner över många aktörer och Programråd Stroke fyller en viktig funktion för att länka dem samman. Bakgrund Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan. Stroke är uppdelat på infarkt i hjärnan (ca 85%), intracerebrala blödningar (ca 10%) samt subaraknoidalblödningar (ca 5%). Skadorna visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs från hjärnan. Stroke är en vanlig sjukdom, ca 25 000 insjuknanden per år i Sverige, som också drabbar patientens närstående. TIA, transitorisk ischemisk attack, är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Symtomen liknar de vid stroke men går helt över inom ett dygn (oftast kortare). Strokepatienter i Region Uppsala passerar under sin vårdtid flera olika verksamheter inom sluten och öppenvård. Aktörer inom strokevård utgör olika kugghjul i en kedja och programrådets arbete strävar efter att få dessa kuggar att länka i och ur varandra på ett optimalt sätt. Överlag är omhändertagandet av en patient med stroke relativt lika vid Lasarettet i Enköping jämfört med Akademiska sjukhuset, skillnader finns i vilka möjligheter respektive sjukhus har till åtgärd i det urakuta skedet t.ex tillgång till mekanisk trombektomi eller neurointensivvård. Skillnader finns också i eftervård, rehabilitering och uppföljning, som är beroende av var i länet den drabbade individen bor och hur gammal individen är. Programråd Stroke syftar till att utgöra en plattform som underlättar kunskapsspridning om, och samarbete kring strokevård i landstinget och i kommunerna. Programråd Stroke verkar för att indikatorer (och målnivåer) för god strokevård uppmärksammas och fungerar som verktyg för kontinuerlig kvalitetsoch förbättringsarbeten. Programrådet kan också underlätta implementering av beslutstöd från SKL och det Nationella programrådet för stroke samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer rörande strokesjukvård. Programrådetsarbetets fokus är att sträva mot en jämlik vård för strokepatienterna oavsett var i länet man bor. Fokus ligger på Öppenvårdsrehabilitering, kommunerna och primärvårdens arbete i strokekedjan. Organisation/processbeskrivning Strokepatientens vård genereras från olika verksamhetsområden och huvudmän vilket medför att dessa behöver ha en samsyn för den vård olika patienter behöver men med fokus på att leverera sin egen specialitet. Initialt bestod programrådet av aktörer från såväl slutenvård som öppenvård, primärvård och kommun. Under 2016 beslöt Akademiska sjukhusets sjukhusledning att strokeaktörer knuta till sjukhuset ska samarbeta över den ordinarie linjestrukturen inom så kallad processarbete inom värdebaserad vård stroke. Då arbetssättet motsvarar programrådets syfte lyftes vissa sjukhusbundna representanter ut från programrådet, för att undvika dubbelarbete. Programrådet tar därför vid där patienten inte längre vårdas inneliggande vid Akademiska sjukhuset. Programrådets medlemmar kommer från länets övriga strokeaktörer, och ordförande och samordnare fungerar som länk mellan värdebaserad vård stroke och programråd stroke. Därmed säkerställs informationsflödet mellan dessa två grupper. Programrådets medlemmar kommer från slutenvård och öppenvård vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, olika kommuner i Region Uppsala, Primärvården, Enheten för kunskapsstöd och patientföreträdare för Strokeförbundet. Deltagarna tillhör också olika professioner såsom läkare, sjuksköterska, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. Detta gör att många av de
professionerna som krävs i arbetet med strokepatienter finns representerade. Det multiprofessionella teamet är kärna i verksamheten kring strokepatienten oavsett var i vårdkedjan den strokedrabbade befinner sig. Antal patienter Under 2017 sjukhusvårdades ca 650 individer pga. akut stroke och ca 200 individer pga. TIA i Region Uppsala. Ungefär en femtedel av patienterna vårdas vid Lasarettet i Enköping och resterande vid Akademiska sjukhuset. Några individer vårdas av olika anledningar vid båda sjukhusen. Måluppfyllelse enligt verksamhetsplan Målsättning för 2016 var att identifiera och samla länets strokeaktörer samt att enas kring indikatorer på god strokevård, vilket uppfylldes. Målsättningen för 2017 var tre större övergripande mål. 1. Att fler patienter får tillgång till bästa möjliga strokevård oavsett var i länet man bor. 2. Att utgöra en plattform som underlättar kunskapsspridning om strokesjukvård i landstinget och i kommunerna, samt underlättar implementering av beslutsstöd från det nationella programrådet för stroke (SKL) och aktuella nationella riktlinjer för strokesjukvård (Socialstyrelsen). 3. Att öka strokekompetens hos länets strokeaktörer. Målsättningen 2017 har delvis uppfyllts. Rehabilitering och uppföljning efter stroke är organiserad utifrån patientens ålder och var i länet patienten bor. Vilken betydelse det ger i planering för rehabilitering och måluppfyllelse är okänt. Första steget i spridning av Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer påbörjades i och med den genomförda gapanalys. Strokekompetensen har ökat då föreläsningar för vissa yrkesgrupper inom kommun och primärvård har genomförts. Genomförda aktiviteter Fyra programrådsmöten har genomförts, två varje termin. I anslutning till dem har det ordnats föreläsningar från olika professioner för de programrådsmedlemmar som deltar strokekompetensutbildning. Programrådet har diskuterat hur fler av länets strokeaktörer kan få utbildning om vård och rehabilitering efter stroke. Vid varje programrådsmöte har valda indikatorer och målnivåer följts och resultat har diskuterats. Information har getts om hur arbetet inom Värdebaserad vård, Stroke vid Akademiska sjukhuset fortskrider. Det har genomförts en analys av gapet mellan vad Socialstyrelsens nya riktlinjer föreskriver och vad Region Uppsala kan leva upp till. Detta arbete har använts som grund för att identifiera förbättringsområden för strokesjukvården i Region Uppsala, och var ett sätt att sprida information om kommande riktlinjer. Beslutstöd för körkort efter stroke, SKL har implementerats. Ett gemensamt synsätt på körkarens och dess uppföljning finns nu, med inarbetade rutiner. Arbete med en standardiserad uppföljning efter stroke med hjälp av en s.k. Poststroke checklista pågår. Checklista är en grund för uppföljning men behöver anpassas till den verksamhet där patienten följs upp.
Arbete med kartläggning av strokevårdkedjan pågår inom Värdebaserad vård och till viss del inom Programråd Stroke. Under februari förändrades vårdkedjan dramatiskt på Akademiska sjukhuset då geriatriska strokerehabiliteringsplatserna flyttades från strokeenheten till att delas upp på ortoped och medicinsk geriatriska rehabiliteringsavdelningarna. Vidare försvann Uppsala kommuns rehabiliteringsplatser på Svarbäcksgråden. Dessa organisatoriska förändringar påverkar strokevårdkedjan utseende. Arbete med vårdprocessöversikten pågår fortfarande. Inaktuella dokument i DocPlus har avpublicerats och flera andra är under uppdatering. Vid utskrivning från slutenvård erhåller patienter med strokediagnos en informationsmapp med broschyrer om stroke. Programrådet har arbetat fram ett harmoniserat Innehåll i dessa mappar inom Region Uppsala. Samordnare för programrådet har deltagit i ett möte med programrådet för sjukdomsförebyggande metoder för att få information om rökavvänjning. Detta är en grund för hur fortsatt arbete med rökavvänjning efter stroke kan implementeras. Programrådets ordförande har deltagit vid 3 av 4 regionala strokerådsmöten och vid Socialstyrelsens remissgenomgång i Örebro. Indikatorer förbättring/förändring Blodförtunnande (oral antikoagulantia) vid hjärninfarkt och förmaksflimmer (Källa vid utskrivning: Riksstroke; Källa 1218 mån efter stroke: Vården i siffror, PrimärvårdsKvalitet) Statinbehandling vid hjärninfarkt (Källa vid utskrivning: Riksstroke; Källa 1218 mån efter stroke: Vården i siffror, PrimärvårdsKvalitet) Nöjdhet med rehabilitering (andel patienter som uppgett att de är nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen 3 och 12 månader efter stroke; Källa vid 3 månader: Riksstroke, patientrapporterad, Källa vid 12 månader: Vården i Siffror) Rökstopp efter stroke (andel patienter som slutat röka inom 3 månader efter stroke, av dem som var rökare vid insjuknandet) (Källa vid utskrivning: Riksstroke; Källa vid 3 månader: Riksstroke, patientrapporterad) Erbjuden rökavvänjning efter stroke (andel patienter som uppgett att de erbjudits rökavvänjning efter stroke, av dem som var rökare vid insjuknandet; Källa vid utskrivning: Riksstroke; Källa vid 3 månader: Riksstroke, patientrapporterad) Stöd och hjälp efter stroke (andel patienter som uppgett att deras behov av stöd och hjälp är helt tillgodosett 3 månader efter stroke; Källa vid 3 månader: Riksstroke, patientrapporterad) Information om bilkörning (körkarens) efter stroke (andel patienter som informerats om bilkörning under vårdtiden; andel patienter som uppgett att de informerats om uppehåll bilkörning i samband med stroke; Källa vid utskrivning: Riksstroke; Källa vid 3 månader: Riksstroke, patientrapporterad) Prevalens stroke/tia inom primärvård (andel av listad befolkning med diagnos TIA/stroke de senaste 18 månaderna; Källa: PrimärvårdKvalitet) Återbesök inom primärvård (andel patienter med diagnos TIA/stroke som varit på återbesök hos läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal de senaste 18 månaderna; Källa: PrimärvårdKvalitet)
Jämförelse med andra landsting/motsvarande Riksstroke ger möjlighet till jämförelser mot nationell nivå och uppfyllelse av Socialstyrelsens målnivåer. Inom vissa områden står sig Region Uppsala väl (t.ex statin och antikoagulationsbehandling) men har förbättringspotential inom andra (t.ex Rökstopp 3 månader efter stroke och tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter stroke). Information om bilkörning efter stroke har förbättrats efter implementering av nya rutiner. Rutiner om erbjudande om rökavvänjning behöver utvecklas. Indikator för god strokevård (%) 2016 2017 Målnivå RU Riket RU Riket SoS Blodförtunnande behandling 73 81 83 81 70 Statinbehandling 76 76 81 78 75 Rökstopp (PROM) 44 41 45 45 80 Erbjuden rökavvänjning (PROM) 4 6 5 Stöd och hjälp efter stroke (PROM) 56 58 54 57 75 Bilkörning information givits under vårdtid uppgett att de informerats (PROM) 40 54 40 54 46 65 Källa: Riksstroke Läkemedelsbehandling vid utskrivning från slutenvård; PROM=patientrapporterad