Miljö och hållbarutveckling

Miljö och hållbarutveckling Verksamhet för 2011 och handlingsplan för 2012 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2012-02-01 1

Innehållsförteckning Mål och åtgärder som är gemensamma för hela institutionen 3-6 Sektionen för farmakologi 6-8 Sektionen för fysiologi 8 Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering 9 Sektionen för psykiatri och neurokemi 10-11 Bilaga 1. Komplement till handlingsplan efter internrevision den 19/ och 20/1 2011 Bolaga 2. Övriga åtgärder efter internvisionen 2

Verksamhet för 2011, miljömål och handlingsplan för 2012 Sahlgrenska akademin (SA) har utgått de miljömål som Göteborgs universitet satt upp. SA har tagit fram detaljerade miljömål och handlingsplan, utifrån samma områden efter den universitetsgemensamma modellen med nio områden som finns beskrivna nedan. Handlingsplanen fastställdes av dekanus den 2011-02-28. Institutionens miljöledningssystem Miljöansvarig: Agneta Holmäng, prefekt. Arbetet med miljöfrågor är delegerat till Jane Carlsson, biträdande prefekt och vidare till sektionschefer/biträdande sektionschefer. Miljösamordnare för vår institution är Rita Grandér (10% ersätts från institutionen) från sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering. Rita Grandér sitter som adjungerad ledamot i institutionsstyrelsen. Institutionens miljöledningssystem finns på vår hemsida. Inledningsvis kommer åtgärder och mål som är gemensamma för hela institutionen att presenteras. Eftersom institutionen är uppdelad i fyra sektioner, kommer därefter varje sektion att redovisa detaljerade åtgärder, miljömål och handlingsplaner eftersom sektionerna delvis har olika verksamheter avseende miljö. Institutionen har genomgått internrevision i oktober 2011 (Se Kompletterad handlingsplan och övriga åtgärder (bilaga 1)). Sektionen för psykiatri och neurokemi har genomgått intern och extern revision 2010 med utmärkt resultat. Verksamhet för 2011 och handlingsmål för 2012 De nio universitetsgemensamma målen är: forskning, utbildning, samverkan med det omgivande samhället, studentmedverkan, kompetensutveckling, klimatpåverkan, resursförbrukning, farliga kemikalier, miljörisker Forskning Joakim Larssons forskargrupp är den grupp som bedriver forskning inom området miljö och projektet fortgår under 2011. Att ta ansvar för hela läkemedelskedjan är nödvändigt för att läkemedel även i framtiden skall kunna vara de värdefulla verktyg de är för sjukvården i dag. Joakim Larssons forskargrupp bedriver forskning kring läkemedels miljöeffekter. Gruppen utvecklar och tillämpar metoder att bedöma exponering och påverkan främst på akvatiska djur men även på mikroorganismer, framförallt med storskaliga molekylära analysmetoder. Gruppen har under 2011 publicerat flera vetenskapliga studier om läkemedels miljöeffekter. Forskningen har rönt stor uppmärksamhet i nationella och internationella medier. Indirekt kan påpekas att inom institutionen, i våra rehabiliteringsprogram, bedrivs forskning, där vi genom förbyggande och rehabiliterande åtgärder indirekt kommer/har visat att rehabiliterande insatser såsom fysisk träning, avslappning, akupunktur och ergonomiska insatser, kan minska läkemedelförbrukning och minska användandet av olika elektriska hjälpmedel. Mål 2012: Som ovan. 3

Utbildning (även grund- och forskarutbildning): 100% av programstudenterna i arbetsterapi, sjukgymnastrik, logopedi och audiologi har deltagit i undervisning om miljö och hållbar utveckling. Det är ett obligatoriskt moment med närvarolistor. Doktorander har undervisning om miljö i sin obligatoriska forskarutbildningskurs. Doktorander får även praktisk undervisning vid forskarutbildning i laboratorieverksamhet av erfaren laboratoriepersonal. Doktorander har uppmanats att gå kurs 1,5 högskolepoäng för forskarstuderande om de skall använda öppna strålkällor. Docent Joakim Larsson har undervisat om läkemedels miljöeffekter på läkarutbildningen, apotekarprogrammet, receptarieprogrammet, miljö- och hälsoskyddsprogrammet samt sjuksköterskeprogrammet och odontologiprogrammet. Mål för 2012: Som ovan. Samverkan med det omgivande samhället Samverkan mellan SU och SA där lokaler och utrustning är gemensamma har påbörjats. Dessutom har Joakim Larsson under 2011 medverkat i över 80 olika aktiviteter med inslag i radio, TV och annan media. En doktorand, Emma Varkey som disputerar i februari 2012 har i ett antal radioprogram, tidningar (mest massmedialt citerad från SA under 2011(). Spinning (exercise) är lika bra som läkemedel vid svår migrän. Mål för 2012: Samverkan mellan GU och SA kommer att intensifieras tex gemensamma miljöronder. Studentmedverkan Se ovan Utbildning! Kompetensutveckling Alla nyanställda och nytillkomna forskare har tagit del av miljöföreskrifter och vet var på GUs hemsida miljödokumenten finns eftersom detta ingår i den obligatoriska introduktionskursen. Personal som arbetar med joniserande strålning skall genomgå halvdags kurs; repetitionskurs skall genomgås vart 5:e år. Institutionen har uppmanat alla medarbetare att delta i utbildning som kontinuerligt erbjuds av SA och GU. All personal har informerats via e-nytt och mail om möjligheten till utbildning i miljö som GU anordnat under 2011. Samliga nyanställda har genomgått utbildning. Miljö finns alltid som en punkt på institutionsstyrelsemöten, chefsledningsmöten och arbetsplatsträffar (APT). Information avseende miljöfrågor har dessutom spridits genom institutionens hemsida, e-mail, på anslagstavlor och muntligt via miljörepresentanterna. Miljöanslagstavlor avsedda för information om SA s och institutionens miljöarbete finns nu på samtliga avdelningar. Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin finns på http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo Kemikalieinventerare på institutionen har vidareutbildats i kemikaliesystemet KLARA då tillfälle erbjudits. Miljörepresentanter har tillsammans med miljösamordnare och biträdande prefekt haft två möten under året. Två sektionschefer och biträdande prefekt har gått GUs chefsutbildning inom miljöområdet. Arbetsplatsträffar sker en gång i månaden där miljön är en stående punkt. Rutiner för kvalitetssäkring inom miljöområdet har under året introducerats i form av systematiserad rapportering och återkoppling. 4

Rita Grandér har samlat institutionens miljörepresentanter en gång per halvår, för att informera om institutionens miljöarbete och kontinuerligt förbättra detta. Mål för 2012: Som ovan och övriga två sektionscheferna på institutionen kommer att uppmanas att gå utbildning i miljö under året vilket innebär att en chef från varje sektion är utbildad. Information avseende miljöfrågor kommer även fortsättningsvis att spridas via de medier och de fysiska avsatta platserna på institutionen. Rita Grandér kommer att samla institutionens miljörepresentanter en gång per halvår. För att kunna dokumentera mätbara miljövinster kommer Rita Grandér genom sektionernas miljörepresentanter dokumentera antal tillbud. I den del av verksamheten som består av arbete med kemikalier, är målet att försöka substituera de kemikalier som används på institutionen och är upptagna i kemikalieinspektionens utfasningslista mot mer miljövänliga alternativ. Klimatpåverkan Institutionen har följt GU s resepolicy. http://www.pa.adm.gu.se/resor/resepolicy Energianvändning: Ökad användning av e-böcker inom utbildningarna. Dubbelsidig kopiering på samtliga avdelningar. All personal har uppmanats via mail att stänga av sina datorer och släcka ljuset vid hemgång. Information om cykelutmaningen och cykelservice har givits. Ökad användandet av miljövänligare papper vid de tillfällen då inte bättre papperskvalité krävs. Institutionen har verkat för en ökad användning av E- möten för att medverka till minskad CO 2 - utsläppen genom att erbjuda utbildning i detta och uppmana att använda E-möten på våra lärarmöten. Vi har ofta under året använt Skype på tex våra doktorandseminarier för att undvika resande. Vi har uppmanat våra inköpare att prioritera miljömärkta varor. Avfall och avfallshantering: Akademins miljöledningssystem och nya avfalls- och källsorteringsrutiner har följts och instruktioner finns uppsatta. Mål för 2012: Som ovan och vi kommer att kontrollera att instruktioner för de nya avfalls- och källsorteringsrutinerna finns uppsatta på samtliga avdelningar. E- möten såsom videomöten och Skypemöten kommer ytterligare att öka under året och lärare uppmanas att gå den utbildning som erbjuds. Resursförbrukning Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Information och diskussion kring åtgärder som varje individ kan vidta för att minska miljöpåverkan. T ex minska pappersförbrukning, släcka belysning, stänga av dator, reglera temperatur. Inköp görs enligt GU:s upphandlingsavtal och miljöpolicy. Mål för 2012: Som ovan. Och fortsatta diskussioner på APT möten och andra lärar- och studentmöten för att upprätthålla kunskaper och förnya informationen om vikten att minska miljöpåverkan genom att vara sparsam med resurser. Informera de inköpsansvariga om deras ansvar att själva kontrollera att de varor och tjänster som köps in har en bra miljöpolicy. Genomförande av en nattvandring på avdelningarna på Hälsovetarbacken för att få en uppfattning om hur väl målen efterlevs. Farliga kemikalier Institutionens har försökt att minska användandet av de kemikalier som finns uppsatta på kemikalieinspektionens utfasningslista mot mindre miljövänliga alternativ i den mån det är möjligt och att verka för utbytandet av farliga kemikalier, i den mån det är möjligt. 5

GUs regler för hantering av farliga kemikalier följs. Institutionen har utarbetat en guide för att underlätta hanterandet av farliga kemikalier. Guiden finns på institutionens hemsida (Instruktioner för farligt avfall och riskavfall). Mål för 2012: Fortsätta arbetet från 2011 med de punkter som angivits ovan. Miljörisker För att kunna dokumentera mätbara miljövinster har Rita Grandér genom sektionernas miljörepresentanter dokumenterat antal tillbud. Mål för 2012: Fortsatt arbete med att dokumentera eventuellt tillbud avseende miljö och att göra en uppföljning på den inrapporterade avvikelsen. Sektionen för farmakologi Sektionschef: Hans Nissbrandt Bitr sektionschef: Agneta Ekman Miljörepresentanter: Gunilla Bourghardt, Ann-Christin Reinhold Forskning Forskningen inom sektionen är dels av neurovetenskaplig natur och dels inom farmaci. Inget av forskningsområdena berör direkt miljö men har indirekt betydelse för t ex hållbar utveckling med inriktning på mentala sjukdomar. Inom sektionens beroendeforskning studeras mekanismer för beroendesjukdomar med syftet att bättre kunna förebygga och behandla dessa. Likaså är psykiatrisk ohälsa ett stort problem för vilket det saknas tillräckliga kunskaper om uppkomst och behandling sektionens forskning inom biologisk psykiatri studerar bland annat personlighetsdrags association med risken för psykisk sjukdom vilket bl a ger kunskap om hur stress lättare skall kunna hanteras. I förlängningen kan eventuell läkemedelsförbrukningen inom dessa områden minska vilket skulle leda till stora miljövinster (vad gäller läckage av kemiska substanser till naturen vid tillverkning och att läkemedelsmetaboliter sprids till naturen via avloppssystemet) då de ovan nämnda sjukdomstillstånden är mycket vanliga bland befolkningen. Likaså har ett av sektionens forskningsområden (Parkinsons sjukdom) stark anknytning till studier av miljöfaktorer som toxiska kemikalier då det finns kända sådana samband. Inom farmaciforskningen studeras hur läkemedel bryts ner i kroppen vilket bl a leder till att nya metaboliter identifieras och i förlängningen kan dessas påverkan på miljön studeras. Mål 2012: Miljöns betydelse för vår trivsel och hälsa kan än mer synliggöras i vår forskning då flera av våra forskningsområden redan tangerar dessa frågeställningar. Utbildning (även grund och forskarutbildning) Under de kurser som utgår från farmakologisektionen ingår moment i form av föreläsningar och grupparbeten om läkemedels påverkan på miljön. Anställda vid sektionen utbildas fortlöpande inom hantering av radioaktiva ämnen samt brandfarliga och övriga farliga kemikalier. Miljöansvarig deltager i chefsutbildning inom miljö och kommer att fortsätta utbildningen under våren 2012. Mål 2012: All utbildning inom miljö uppmuntras kontinuerligt. Under det kommande året skall en inventering göras angående inom vilka områden eventuellt det finns ett behov av utbildning och vilka möjligheter som finns för att åtgärda dessa brister. 6

Samverkan med det omgivande samhället Sektionens forskning är inte direkt riktad mot miljö och därför har hittills inte någon samverkan i det avseendet skett. Mål 2012: Skulle något mer miljörelaterat projekt initieras kommer sektionen att uppmuntra, ev genom tilldelning av medel, samverkan med det omgivande samhället. Studentmedverkan Se ovan under Utbildning. Studenterna är dessutom miljömedvetna och påpekar om t ex kopiering skett i onödan. Kompetensutveckling Under 2011 har stor kraft lagts på att uppdatera samtliga miljödokument om t ex avfallshantering och farliga kemikalier genom en översyn av de miljöpärmar (innehåller t ex GUs miljödokument) som återfinns på alla labb. Även personal som inte arbetar på laboratorium skall ha kännedom om denna information. Alla som arbetar på laboratorium genomför riskanalyser som signeras och sparas. Alla anställda visar att de tagit del av materialet genom en signatur. Vid arbetsplatsträffar som genomförs regelbundet är miljö en stående punkt. På sektionens anslagstavla återfinns information om miljö. Anställda uppmuntras att deltaga i de utbildningar som ges inom miljöområdet. Mål 2012: Sektionen arbetar för att alla anställda kontinuerligt skall vidareutbildas inom miljöarbete. Se även ovan under Utbildning. Klimatpåverkan De anställda följer i möjligaste mån de olika policies som GU tagit fram - t ex sker de flesta resor i tjänsten inom Sverige med tåg och inte flyg. Till olika arrangemang i sektionens regi samåker deltagarna om det inte är möjligt att åka kollektivt. I allt större utsträckning delas stenciler inte ut till studenter utan information sprids elektroniskt via GUL. Telefonmöten uppmuntras. Om papper skall kopieras förordas dubbelsidig kopiering. De flesta anställda tar sig till arbetet till fots eller cyklar eller åker kommunalt flera deltager i cykelutmaningen. Ett gemensamt ansvar finns för att släcka efter sig i våra lokaler, datorer stängs också av rutinmässigt efter dagens slut. Källsortering sker och vad gäller avfallshantering från laborativt arbete följs GUs riktlinjer. Mål 2012: Sektionen forsätter som tidigare med att öka medvetandegraden om vilka åtgärder som finns för att minska miljöpåverkan. Resursförbrukning Sektionen arbetar med att t ex minska förbrukningen av engångsmaterial och att inte skriva ut dokument som lika gärna kan läsas på datorskärm. Inköp sker enligt GUs upphandlingsavtal och miljöpolicy. Mål 2012: Arbetet fortsätter som tidigare. Farliga kemikalier Under många år har sektionen arbetat med att byta ut farliga kemikalier mot mindre hälsovådliga kemikalier med mindre påverkan på miljö. Sektionen lägger stor vikt vid medvetandegörande om risker med kemikalier, pga genom de riskbedömningar som görs (se ovan). De som arbetar med kemikalier har fått information om KLARA och använder KLARA i sina riskbedömningar. Mål 2012: Sektionen arbetar för att KLARA än mer skall bli en naturlig del i planerandet av den laborativa verksamheten. Det är inte alltid att det fungerar att byta ut etablerade metoder mot mindre miljöfarliga sådana men sektionen strävar mot detta. 7

Miljörisker Arbetet vid sektionen är förknippat med risken att farliga kemikalier skall komma ut i miljö. I och med att nyanställda får ta del av de miljöföreskrifter som finns tillgängliga samt att de själva får söka information om de kemikalier som de skall använda minimeras risken med att t ex ett miljöfarligt ämne skall hällas ut i vasken. Mål 2012: Se ovan Farliga kemikalier. Det är av särskild vikt att nya medarbetare blir varse vilka risker som finns med kemikaliearbete. Vidare måste sektionen hela tiden arbete med detta då det finns en viss risk för avtrubbning och slentrian i arbetet. Sektionen för fysiologi Sektionschef: Lars-Gunnar Pettersson Bitr sektionschef: Holger Nilsson Miljörepresentanter: Joakim Larsson, Karin Göthner och Barbro Jilderos Arbetet med miljöfrågor är delegerat till Holger Nilsson, biträdande sektionschef. Forskning Joakim Larssons forskning vid denna sektion har beskrivits ovan. Utbildning (även grund och forskarutbildning) Sektionen deltar i undervisningen av studenter på läkar-, tandläkar-, apotekar-, dietist- och logoped/tandhygienistprogrammen. Miljöutbildningen arrangeras av respektive programkommitté. För doktorander ges miljöutbildning i den gemensamma introduktionskursen.. I övrigt se ovan. Samverkan med det omgivande samhället Sektionen delar inga lokaler med utomstående. Studentmedverkan Eventuella lokala miljöfrågor kan ventileras vid kursnämndsmöten. I övrigt se ovan. Kompetensutveckling Pernilla Svedin står på väntelista till introduktion för nya miljörepresentanter. Klimatpåverkan Sektionens brandsläckare har delvis bytts ut mot miljövänligare sort. Resterande byts ut i den takt de behöver bytas. I övrigt se ovan. Resursförbrukning Dubbelsidig utskrift är normalläge på sektionens skrivare. I övrigt se ovan. Farliga kemikalier Se ovan. Miljörisker Se ovan. 8

Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Neurovetenskap, Oftalmologi, Arbetsterapi, Audiologi, Logopedi och Fysioterapi Sektionschef: Lars Rönnbäck Bitr sektionschef: Bertil Lindblom Miljörepresentanter: Birgit Linder, Anna Westerlund och Anita Esping Forskning Ingen särskild forskning om miljö har bedrivits Utbildning (även grund- och forskarutbildning): 100% av programstudenterna i arbetsterapi, sjukgymnastrik, logopedi och audiologi har deltagit i undervisning om miljö och hållbar utveckling. Det är ett obligatoriskt moment med närvarolistor. Doktorander har undervisning om miljö i sin obligatoriska forskarutbildningskurs. Doktorander får även praktisk undervisning vid forskarutbildning i laboratorieverksamhet av erfaren laboratoriepersonal. Varje nyanställd/student/doktorand fyller i blankett för nyanställda där de intygar att de har tagit del av de bestämmelser som gäller för miljö och avfall i de lokaler de vistas. Även gruppchefen skriver på att den nyanställde har tagit del av informationen. Därefter samlas blanketterna in till gemensam institutionssekreterare för beräkning av nyckeltal. Samverkan med det omgivande samhället Samverkan mellan SU och SA där lokaler och utrustning är gemensamma har påbörjats. Mål för 2012: Samverkan mellan GU och SA kommer att intensifieras tex gemensamma miljöronder. Studentmedverkan Se ovan Utbildning! Kompetensutveckling Se institutionen centralt Klimatpåverkan Se institutionen centralt Resursförbrukning För att minska pappersåtgången är strävan att lägga ut så mycket undervisningsmaterial som möjligt på GUL. Förfaringssättet har inte stor acceptans bland studenterna, men målsättningen på sikt är att kraftigt minska användningen av hand-outs i undervisningen. Det finns dock både upphovsrättsliga frågor och sekretessfrågor som lägger hinder i vägen. Farliga kemikalier Kontinuerligt arbete pågår för att fasa ut farliga kemikalier tillsammans med KLARA- arbetsgruppen och sjukvården. Miljörisker Inga särskilda miljörisker har identifieras vid sektionen. 9

Sektion för psykiatri och neurokemi Sektionschef: Henrik Zetterberg Bitr sektionschef: Mikael Landén Miljörepresentanter: Rosita Stomberg och Gunnar Brinkmalm Forskning Ingen riktad forskning bedrivs om miljöfrågor. Utbildning (även grund och forskarutbildning) Ingen riktad utbildning ges i miljöfrågor, men vi arbetar aktivt med att miljöanpassa utbildningen i psykiatri, t.ex. genom att minska kompendieanvändningen och istället lägga ut föreläsningarna på GUL. GUs miljöpolicy finns uppsatt på anslagstavlor på varje enhet. Samverkan med det omgivande samhället Inget aktivt arbete bedrivs här. Sektionen följer passivt samhällstrender i miljöfrågor. Studentmedverkan Studenterna bidrar till minskad kompendiekonsumtion genom att använda GUL i allt större utsträckning. Kompetensutveckling Arbetsplatsträffar (APT) har arrangerats 4 ggr per termin med miljö som en stående punkt. Nyanställd personal får en handledare/kontaktperson med vilken man går igenom Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin som finns på (http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo). Klimatpåverkan Sektionens anställda betalar avgift för klimatpåverkan i samband med flygresor i enlighet med GUs resepolicy. Resursförbrukning Inga särskilda åtgärder planeras för 2012. Farliga kemikalier Kontinuerligt arbete pågår för att fasa ut farliga kemikalier tillsammans med KLARA-arbetsgruppen och sjukvården. Miljörisker Inga särskilda miljörisker har identifierats vid sektionen. Verksamhet 2011 Gunnar Brinkmalm håller i miljöarbetet inom neurokemi, en av två laborerande enheter inom sektionen. Miljöarbetet är samordnat med Klinisk neurokemi/su. Rosita Stomberg är miljörepresentant för de laboratorier som finns inom sektionen på Medicinareberget. Mia Ericson har vikarierat som miljörepresentant under Rositas mammaledighet del av 2011. Dessa två laborerande enheter inom sektionen är båda anslutna till kemikaliehanteringssystemet KLARA och färdiga med 2011 års inrapportering. Alla laborationer som genomförs riskbedöms vad gäller miljö- och hälsopåverkan. Inom övriga enheter pågår ett aktivt arbete för att minimera pappers- och engångsmaterialförbrukning. 10

GUs miljöpolicy finns uppsatt på anslagstavlor på varje enhet. Under året har sektionen genomgått en extern miljörevision utan anmärkningar. Utbildning: Nyanställd personal får en handledare/kontaktperson med vilken man går igenom Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin som finns på (http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo). Forskning: Ingen särskild forskning om miljö har bedrivits. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Arbete pågår med att minimera pappersförbrukningen samt förbrukningen av engångsmuggar. Energianvändning: Ej föremål för särskilda åtgärder hittills. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Laboratorierna följer sina certifieringsföreskrifter. Riskbedömning: Detta görs regelbundet på laboratoriesidan. Rapporterade tillbud: Inga under 2011. Handlingsmål för 2012 Information: Information och diskussion om miljöarbetet planeras vid varje APT. Utbildning: Information och diskussion planeras vid varje APT. Inför extern miljörevision under 2012 kommer varje anställd vid sektionen att få en genomgång av Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin. Forskning: Inget forskningsprojekt med fokus på miljö planeras. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Vi följer miljöreglerna för resor och upphandling. Energianvändning: Vi följer miljöreglerna för energianvändning. Avfall och avfallshantering: Vi följer miljöreglerna för avfall och avfallshantering. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Laboratoriepersonal följer sina miljöcertifieringsregler med fortsatt vigilans mot avvikelser. 11

Bilaga 1 Komplement till handlingsplan efter internvisionen den 19/10 och 20/10 2011 Övergripande handlingsplan 2011 för institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska akademin (SA) har utgått från de miljömål som Göteborgs universitet satt upp. SA har tagit fram detaljerade miljömål och handlingsplan, utifrån samma områden efter den universitetsgemensamma modellen med nio områden. Handlingsplanen fastställdes av dekanus Olle Larkö den 2011-02-28. (Vår institutions handlingsplan var färdigställd 2011-02-28, dvs innan SA s handlingsplan var fastställd men gör nu en komplettering). De nio universitetsgemensamma målen är: forskning, utbildning, samverkan med det omgivande samhället, studentmedverkan, kompetensutveckling, klimatpåverkan, resursförbrukning, farliga kemikalier, miljörisker Forskning Joakim Larssons forskargrupp är den grupp som bedriver forskning inom området miljö och dess projekt fortgår under 2011. Att ta ansvar för hela läkemedelskedjan är nödvändigt för att läkemedel även i framtiden skall kunna vara de värdefulla verktyg de är för sjukvården i dag. Joakim Larssons forskargrupp bedriver forskning kring läkemedels miljöeffekter. Gruppen utvecklar och tillämpar metoder att bedöma exponering och påverkan främst på akvatiska djur men även på mikroorganismer, framförallt med storskaliga molekylära analysmetoder. Gruppen har under 2010 publicerat flera vetenskapliga studier om läkemedels miljöeffekter. Forskningen har rönt stor uppmärksamhet i nationella och internationella medier. Indirekt kan påpekas att inom institutionen i våra rehabiliteringsprogram bedrivs forskning, där vi genom förbyggande och rehabiliterande åtgärder indirekt kommer/har visat att rehabiliterande insatser såsom fysisk träning, avslappning, akupunktur och ergonomiska insatser, kan minska läkemedelförbrukning och minska användandet av olika elektriska hjälpmedel. Utbildning (även grund- och forskarutbildning): 100% av programstudenterna i arbetsterapi, sjukgymnastrik, logopedi och audiologi kommer även fortsättningsvis delta i undervisning om miljö och hållbar utveckling. Det är ett obligatoriskt moment med närvarolistor. Doktorander har undervisning i sin obligatoriska forskarutbildningskurs. Doktorander får även praktisk undervisning vid forskarutbildning i labverksamhet av erfaren labpersonal. Doktorander uppmanas gå kurs 1,5 högskolepoäng för forskarstuderande om de skall använda öppna strålkällor. Docent Joakim Larsson kommer att undervisa om läkemedels miljöeffekter på läkarutbildningen, apotekarprogrammet, receptarieprogrammet, miljö- och hälsoskyddsprogrammet samt sjuksköterskeprogrammet och odontologiprogrammet. Samverkan med det omgivande samhället Samverkan mellan SU och SA där lokaler och utrustning är gemensamma kommer att intensifieras och gemensamma miljöronder kommer att genomföras. Studentmedverkan Se ovan Utbildning 12

Kompetensutveckling Att alla nyanställda och nytillkomna forskare har tagit del av miljöföreskrifter och vet var på GUs hemsida miljödokumenten finns. Personal som arbetar med joniserande strålning skall genomgå halvdags kurs; repetitionskurs skall genomgås vart 5:e år Institutionen kommer att uppmana alla medarbetare att delta i utbildning som kontinuerligt erbjuds av SA och GU. För att få en uppfattning av hur många som kommer/har gått utbildning krävs en enkät. Samliga nyanställda kommer att genomgå utbildning. Arbetsplatsträffar sker en gång i månaden där miljön är en stående punkt. Rutiner för kvalitetssäkring har under året introducerats i form av systematiserad rapportering och återkoppling. Rita Grandér kommer även fortsättningsvis att samla institutionens miljörepresentanter en gång per halvår, för att informera om institutionens miljöarbete och kontinuerligt förbättra detta. Klimatpåverkan Institutionen kommer att följa GU resepolicy. http://www.pa.adm.gu.se/resor/resepolicy Energianvändning: Ökad användning av e-böcker inom utbildningarna. Dubbelsidig kopiering på samtliga avdelningar. All personal kommer även fortsättningsvis att uppmanas via mejl att stänga av sina datorer och släcka ljuset vid hemgång. Information om cykelutmaningen och cykelservice kommer att ges. Öka användandet av miljövänligare papper vid de tillfällen då inte bättre papperskvalité krävs. Institutionen kommer även att verka för en ökad användning av videomöten och Skype-möten för att medverka till minskad CO 2 -utsläppen genom att erbjuda utbildning i detta. Vi kommer att uppmana våra inköpare att prioritera miljömärkta varor. Avfall och avfallshantering: Akademins miljöledningssystem och nya avfalls- och källsorteringsrutiner kommer att följas. Resursförbrukning Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Information och diskussion kring åtgärder som varje individ kan vidta för att minska miljöpåverkan. T ex minska pappersförbrukning, släcka belysning, stänga av dator, reglera temperatur. Inköp görs enligt GU:s upphandlingsavtal och miljöpolicy. Farliga kemikalier Institutionens mål är att försöka minska användandet av de kemikalier som finns uppsatta på prioriteringslistan och att verka för utbytandet av farliga kemikalier, i den mån det är möjligt, till mindre farliga. GUs regler för hantering av farliga kemikalier kommer att följas. Institutionen har utarbetat en guide för att underlätta hanterandet av farliga kemikalier. Guiden finns på institutionens hemsida (Instruktioner för farligt avfall och riskavfall). Miljörisker För att kunna dokumentera mätbara miljövinster kommer Rita Grandér genom sektionernas miljörepresentanter dokumentera antal tillbud.. 13

Bilaga 2 Övriga åtgärder Den interna revisionen gav Institutionen två mindre avvikelser och tre noteringar. Nedanstående åtgärder har genomförts utifrån det dokument som utgör revisionsrapport, Dnr F 8 80/11 Mindre avvikelse nr:5 Kravelement (ISO 14001), 4.4.1 Det saknas miljörepresentanter på ett antal avdelningar. Åtgärd. Arbete pågår för att rekrytera miljörepresentanter på de avdelningar där det saknas. Mindre avvikelse nr:13 Kravelement (ISO 14001), 4.4.6 Vid besök på Farmakologi, Lab 4731, återfanns livsmedel i samma kylskåp som giftiga kemikalier. Åtgärd. Det aktuella föremålet är borttaget och noggrannare information till personal kommer att ske, vad beträffar regler för god livsmedelhygien och laboratorieverksamhet. Notering nr 11 Kravelement (ISO 14001), 4.4.6 Vid besöket på Farmakologi noterades att man tagit hål i golvmattan i korridoren alldeles intill Ögonduschen. Oklart vart vattnet tar vägen då det försvinner ner under mattan. Risk för utsläpp och fuktskador. Åtgärd. Noteringen är inlämnad som avvikelse till Göteborgs Universitet då skadan inte tillhör verksamhetens ansvar, utan fastighetsavdelningen eller Akademiska Hus att åtgärda problemet. Notering nr 13 Kravelement (ISO 14001), 4.4.6 Vid besöket på Neurovetenskap och fysiologi, avd för fysiologi, fanns osäkerheter om man kunde hälla TRIS/TBS/Borsyra/PBS i avloppet. Åtgärd. Diskussioner har förts med ansvarig på Gryab. Rutiner för hur dessa ämnen skall hanteras är korrigerade och inskrivna i Institutionens instruktioner för avfallshantering av farligt avfall. Notering nr 14 Kravelement (ISO 14001), 4.4.6 Klinisk neurovetenskap: Kapprum 6442 Stora problem i lokalen med ansamlingar av frigolitförpackningar Åtgärd. Problemet är anmält till Göteborgs Universitet som en avvikelse. 14