Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2013/2014 Sövestad förskoleklass Lägg in bild här Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Ystads kommun har valt att under läsåren 2011/2012, 2012/2013 och 2013/2014, dokumentera kvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet, och på ett sätt verksamheterna är vana vid, stämma av hur verksamheterna arbetar mot de nationella och lokala målen och se hur långt de kommit i det löpande förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ett verktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till förvaltningen och Barn och utbildningsnämnden. I Barn och utbildningsplan för Ystads kommun 2010 2014 (BUN plan), har nämnden satt upp sex lokala prioriterade områden för kommunens utbildningsverksamheter. Dessa prioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering av BUN planen sker fortlöpande. Nämnden avser att, i verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåren 2012/2013 och 2013/2014, utvärdera två av BUN planens sex prioriterade områden, nämligen Kunskapsutveckling samt Arbets och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inom dessa områden

är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn, nämndens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samt verksamheternas önskemål och behov. Prioriterat område Kunskapsutveckling (Utveckling och lärande) Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen. Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten. * *Återfinns i BUN-planen under område 4 Utveckling och lärande utvärderas i denna kvalitetsredovisning trots att målen i området Kunskapsutveckling inte uttalat gäller för förskoleklass. Resultat och måluppfyllelse Redovisa genom att ge er bild av elevernas utveckling och lärande. Frågor som stöd vid redovisningen: Hur stimulerar förskoleklassen elevernas utveckling och lärande? Hur förbereds eleverna för fortsatt utbildning? Hur utformas verksamheten så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet? Tänk på att inte bara beskriva vad ni gjort, utan vad det gav för resultat på elevernas utveckling och lärande.

Eleverna stimuleras genom en välstrukturerad och planerad pedagogisk verksamhet, där det även ges utrymme för eleverna att komma med egna tankar och idéer. För att känna trygghet är det viktigt att eleverna känner sig respekterade och att deras egna behov tillfredsställs och vikten av deras lika värde. Genom att ha en strukturerad vardag blir eleverna trygga och varje dag har överblick över sitt lärande och sin dag i verksamheten. Det är viktigt att känna lust och trygghet för vidare utveckling. Leken är ett viktigt inslag i verksamheten där eleverna lär sig att sätta sig in i andras roller, våga, social kompetens där det ingår konfliktlösning, turtagning, visa hänsyn och respektera varandra. Verksamheten grundar sig på förkolans pedagogik (Lpfö 98) med inslag av skolans (LGR 11). Det som genomsyrats under hela läsåret och där den största vikten har lagts är att våga tro på sig själva, att de kan, vill och vågar. Barnen ska känna att de är lika mycket värda och duger som de är. Ett viktigt inslag för oss har varit att arbeta med tecken som stöd för att tydliggöra verksamhetens innehåll då vi har haft en elev med viss språkstörning. Resultatet av detta har varit bra och övriga elever har varit intresserade och gärna velat lära sig mer om detta. Elevernas nyfikenhet och lust för ex matte och svenska har väckts genom lek och ett lustfyllt lärande. Vi har haft mycket utematte där eleverna fått samarbeta och där syftet var att lära sig ordningstal upp till 10. Eftersom eleverna har visat ett stort intresse för naturen har vi gjort olika lekar, övningar,sjungit sånger osv med naturen som inslag och där de flesta vanliga ämnen ingått. På så vis blir det ett lustfylllt lärande och en bra förberedelse inför fortsatt skolgång. I samlingen har matematiken kommit in naturligt då eleverna har räkna genom att visa med elefanter hur många vi är i klassen, räknat knoppar och lagt färgade trästickor med taluppställning.på så sätt har namnen addition, subtraktion och lika med kommit in. Matematiken har kommit in naturligt i verksamheten under hela läsåret genom olika situationer som uppstått under dagliga aktiviteter. Vi har arbetat med den språkliga medvetenheten genom Trulle materialet där eleverna lär sig de fem grundstegen: rim, meningar, ord, stavelser och ljud på ett lekfullt sätt. Detta har eleverna anammat på ett mycket positivt sätt eftersom det sker genom lek. Lärandet har tydliggjorts för eleverna genom klättringen på språkstegen vilket gjort att de har sett utvecklingen och sina framsteg. Resultatet av arbetet med den språkliga medvetenheten blev att flertalet av eleverna har utveckla sin språkliga medvetenheten och en del har lärt sig läsa. Utvecklingen har blivit att de känt sig säkrare, tryggare och anammat sin egen utveckling kring läs och skrivförståelse. Språkscreening har gjorts på alla eleverna och visade att de flesta hade god kunskap kring den språkliga medvetenheten. Detta tyder på ett bra förberedande arbete för fortsatt utveckling och att vi i förskoleklassen känner oss nöjda och tillfredsställda med arbetet som gjorts. Genom vårt arbetssätt där vi har mött eleverna med ett positivt bemötande, möjlighet till egen reflektion och behovs tillfredsställelse samt mycket fokus på värdegrunden har verksamheten på sätt bildat en helhet vad gäller omsorg, utveckling och lärande.

Vad i enhetens verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Områden som ska ingå i analysen i relation till utveckling och lärande: Elevinflytande Särskilt stöd Digitala verktyg Frågor som stöd vid analys (från Skolverkets Allmänna råd): Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen? Hur uttnyttjas tiden? Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn och elevgruppernas organisering och sammansättning? Inkludering? Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt elevernas utveckling och lärande? Har personalen tillräcklig kompetens för sitt uppdrag? Det man ska ha i åtanke för att få en god måluppfyllelse är att verksamheten grundas på både förskolans och skolans pedagogik och där leken är ett viktigt inslag. Genom ett flexibelt arbetssätt där det ges utrymme att prova nya arbetssätt och arbetsformer för att tillgodose alla elevers olika behov når man måluppfyllelsen. Alltså spelar detta en stor och viktig roll vid upplägget av verksamheten. Verksamheten planeras så att det finns utrymme för fri lek. Ett strukturerat arbetssätt med hjälp av bildstöd har visat trygghet och har gett eleverna möjlighet att följa dagens aktiviteter på ett tydligt sätt. Eleverna har blivit medvetna om att deras idéer och tankar har tagits med i verksamhetens planering. För att få nyfikenhet, lust och kunskap är ett demokratiskt arbetssätt ett viktigt inslag och detta kan ske genom att man tar tillvara elevernas tankar och idéer genom att tydliggöra dom. Tiden utnyttjas väl och det är viktigt att ha en välplanerad verksamhet för att få ett maximalt utnyttjande av vistelsen i förskoleklassen. För att alla elevers behov ska bli tillgodosedda är det viktigt med förberedelser och ett strukturerat arbetssätt med bildstöd. De personella resurserna har extra stor betydelse om det finns elever som är i behov av särskilt stöd. Verksamheten ska utformas och planeras så att alla elevers behov blir tillgodosedda. Ska en elev med behov av särskilt stöd inkluderas i verksamheten är det viktigt att det finns tillräckliga resurser så att eleven får bästa möjliga förutsättningar för sin utveckling och sitt lärande.

För skapandet av en bra pedagogisk verksamhet spelar personalens kompetens en stor och viktig roll. Det är viktigt att man har samma förhållningssätt och regler och har samma syn på värdegrundsarbetet. Sådant är viktigt för elevernas utveckling, självkänsla och att de blir bemötta med respekt och värdighet. Under höstterminen har en pedagog genomgått en fortbildning i ASL 2.0 (att skriva sig till läsning). Detta har resulterat i att elevernas nyfikenhet och lust väcktes till att använda digitala verktyg te x datorer och I pads. Eleverna har fått spökskriva tillsammans med en kamrat kring olika teman som vi har arbetat med under läsårets gång. Spökskrivning har sedan utvecklats till att eleverna har blivit medvetna om sammansättning av olika ord och som till sist resulterat i att de kunnat skriva korta meningar som de själva reflekterat över. Här har också stor bokstav, mellanrum mellan ord och punkt kommit in i elevernas lärande. Ipadsen har använts till att göra egna små berättelser med hjälp av egen tillverkade bilder och pinndockor, vilket eleverna tyckte var roligt. Här lärde eleverna sig att våga, turtagning, improvisera och fantisera ihop en berättelse tillsammans. Eleverna har även spelat olika mattespel och svenska spel där de utvecklat sin förståelse för siffror och bokstäver. Vi pedagoger i förskoleklassen har en pedagogisk högskoleutbilning och tillräcklig kunskap för att bedriva en pedagogisk förskoleklassverksamhet som grundar sig på vårt pedagogiska uppdrag som leder till utveckling och lärande. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Man ska inte ha för höga ambitioner utan färdigställa det man har planerat. Det kan annars bli för många tankar och idéer som aldrig färdigställs utan blir bara halvgjorda. Detta kommer vidareutvecklas till nästa läsår, då det kommer nya elever till förskoleklassen. Vidare fortbildning av Barn och elevhälsan vad gäller tecken som stöd. Detta behövs för att bli tryggare och säkrare i användandet av tecken som stöd.

Prioriterat område Arbets- och lärandemiljö Verksamheterna har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. Barn, elever, studerande och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att beskriva hur väl er skola har uppnått målen i förhållande till målen ovan. Områden som ska ingå: lärandemiljö situationen i förskoleklassen utifrån ett värdegrundsperspektiv (exempelvis relationen mellan elever och mellan vuxna och elever samt förekomst av kränkningar) elevinflytande resultatet av eventuella enkäter som genomförts Vi har under hela läsåret lagt mycket fokus på värdegrundsarbetet och arbetat utifrån vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har arbetat aktivt med elevernas lika värde genom samtal, dramatiseringar av planen samt situationer som uppkommit under tiden i förskoleklassen. Eleverna har själva fått reflektera över situationer som uppstått och fått hjälp med hur man kan lösa en konflikt. Pedagogerna har lyssnat och

väglett eleverna, att kunna sätta ord på sina känslor och handlingar, att kunna sätta sig in i hur andra individer känner sig vid t ex en kränkande behandling. Under höstterminen och en bit in på vårterminen arbetade vi med ett värdegrundsmaterial som heter Dramaresan. Vi gjorde en resa och besökte olika platser som beskrev olika känslor där eleverna fick reflektera och komma med lösningar som diskuterades fram tillsammans. En uppgift i detta var att tillverka kompisdockor som sedan användes till att göra en egen teater kring bl a hur man är en bra kamrat. I värdegrundsarbetet har vi också tittat på Ugglan och kompis program som visar hur problem kan uppstå där eleverna har fått komma med egna förslag på hur man kan lösa ett problem/konflikt. De har varit mycket intresserade och haft många kloka tankar och förslag på lösningar. I början av höstterminen hade vi EQ massage där eleverna själv kommer på en lösning till olika situationer som upplevs kränkande i berättelsen. Syftet med detta var att stärka gruppen och lära känna varandra. Resultatet på elevenkäterna i förskoleklassen visade att eleverna kände sig trygga och lyssnade på. De kände att de hade någon att vända sig till om de var ledsna, alla hade vetskap och insikt om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi som pedagoger fick goda vitsord kring vårt bemötande av eleverna samt det pedagogiska arbetet med eleverna. Överlag var resultatet på enkäterna mycket positivt. Vi har arbetat aktivt med värdegrundsarbetet då eleverna periodvis varit i konflikt med varandra. Resultatet av detta arbetet har blivit en bra klass med fin gemenskap där Vi känslan finns. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Att vi aktivt arbetat med värdegrundsarbetet sen höstterminens start så att eleverna fått känna trygghet och trivsel från början. Att vi har hela tiden arbetat för att stärka gruppkänslan och allas lika värde. Under ht 2013 och en bit in på vårterminen deltog en pedagog i skolverkets utbildning kring likabehandlingsarbete och detta har bidragit till vidareutveckling av värdegrundsarbetet för hela skolan. Planen är ett levande dokument i verksamheten. En tidsplan för detta arbete har gjorts för att hålla arbetet aktivt. Det är viktigt att alla som arbetar i skolans värld har kännedom om planen och att den efterföljs av alla samt vikten av att värdegrundsarbetet behövs för en fortsatt bra och trygg skola i framtiden.

Vi kan känna att vi nått målet att elever, studerande och personal ska känna sig trygga i vår verksamhet. Vi har glada och trygga elever och vi har fått bra respons av lärarstuderande som varit involverade i vår verksamhet på olika sätt. Eleverna möts med respekt av lyhörda och positiva pedagoger. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Att planen mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras av all personal på gemensamma träffar. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara en stående punkt på skolans APT.

Utvecklingsområden från KR 2012/2013 Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förra kvalitetsredovisningen. Eftersom de pedagoger som arbetade med förra förskoleklassen inte längre bedriver verksamhet i förskoleklass kan inte vi utvärdera resultatet av de ev. förbättringsåtgärder från förra kvalitetsredovisningen. Vi har arbetat utifrån våra tankar och ideér, samt elevernas önskemål och behov och haft de nationella styrdokumenten i åtanke för att bedriva en så bra pedagogisk verksamhet som möjligt för att nå måluppfyllelse.

Bilagor Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling (från verktyget Plan för skolan) Skolans ordningsregler Bilaga Bilaga