Sammanställning Utbildningsgruppens analysfrågor om resultatutvecklingen i grundskolan

Sammanställning Utbildningsgruppens analysfrågor om resultatutvecklingen i grundskolan April 2010

Innehållsförteckning Resultatutveckling... 4 Vilka resultat mäter vi och vilka bör vi mäta?... 4 Resultat som mäts... 4 Exempel på mätinstrument... 4 Borde mäta... 4 Synpunkter... 5 Förslag åtgärder... 5 Vilka resultat kan vi se i de lägre årskurserna?... 6 Finns det fler sätt att följa upp resultatutvecklingen?... 6 Andra modeller/meritvärden.... 6 Det pedagogiska arbetet... 6 Hur har metoder och läromedel anpassats till skolans förändrade uppdrag?... 6 Läromedel... 6 Metoder... 6 Synpunkter... 7 Förslag åtgärder... 7 Vilka insatser har påverkat resultatet positivt?... 8 Insatser... 8 Förslag åtgärder... 9 Har skolorna tillgång till rätt personalkompetens?... 9 Kompetenser... 9 Synpunkter... 9 Förslag åtgärder... 9 Behov av kommunövergripande kompetensutveckling... 10 Andel elever i specialverksamheter... 11 Hur har andelen elever i t ex förberedelseklasser och andra särskilda undervisningsgrupper utvecklats och hur påverkar det resultatet?... 11 Utveckling... 11 Resultatpåverkan... 11 Synpunkter... 11 Förslag åtgärder... 12 Skolans ledning... 13 Hur fungerar ledningen av våra skolor?... 13 Förslag åtgärder... 13 Hur prioriteras det pedagogiska ledarskapet?... 13 Synpunkter... 13 Förslag åtgärder... 14 Vilken ledartäthet har vi i våra skolor?... 14 Ledartäthet... 14 Målsättning... 14 2

Elevernas val av skola... 15 Hur har valfriheten att välja skola påverkat de kommunala skolornas uppdrag?... 15 Synpunkter... 15 Förslag åtgärder... 15 Resurser... 16 Har det förändrade budgetläget 2009 påverkat resultat och i så fall hur?... 16 Synpunkter... 16 Har skolans anpassning till färre elever påverkat resultatbilden? 16 Synpunkter... 16 Hur har skolans resultat påverkats av externa faktorer?... 17 Hur påverkar den demografiska utvecklingen skolans resultat?.. 17 Synpunkter... 17 Exempel stadsdel... 17 Förslag åtgärder... 17 Hur har faktorer som skolk, kriminalitet, droger etc påverkat resultatutvecklingen?... 18 Synpunkter... 18 Förslag åtgärder... 18 Övrigt... 19 Ytterligare faktorer som påverkar resultatutvecklingen... 19 Synpunkter samt förslag till utvecklingsområden/åtgärder:... 19 Bilagor Sammanställning av Cafédialog...20 Resultatutveckling, behörighet och Salsa utfall.,.....26 Socioekonomisk utveckling, utländsk bakgrund med kort vistelsetid, utbildningsnivå och boendetäthet...28 Ledartäthet 31 3

Här redovisas en sammanfattning av barn och ungdomschefernas synpunkter om frågeområden och detaljfrågorna inom respektive område. Resultatutveckling Vilka resultat mäter vi och vilka bör vi mäta? Resultat som mäts Måluppfyllelsen i behörighetsgivande ämnen. Måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Upplevelse av trivsel och trygghet. Exempel på mätinstrument NP 3,5,9. Olika lokala screeningplaner och mätmetoder. LUS. Språket lyfter. Omdöme 24. IUP/åtgärdsprogram. Trivselenkäter, skolnivå. Attitydundersökning, kommunen. Borde mäta Elevens måluppfyllelse, alla ämnen, från förskola till åk 9. Årskursens resultat över åren istället för att jämföra 9ornas betyg varje år. Meritvärdesutvecklingen. Övergripande läroplansmål, lust att lära och andra kunskapsformer, inte bara faktakunskaper. Antal enskilda elevers skolbyten inom/mellan stadsdelar med analys av orsaker till skolbytet. Lokalt prioriterade mål. Simkunnighet. 4

Synpunkter Varför enbart fokus på faktakunskaper? Lägger vi för mycket resurser på att mäta än det ena och än det andra? Risk med att endast mäta betygen i behörighetsgivande ämnen ( treämnesskolan ). Väl genomfört IUP/åtgärdsprogram hade räckt. LUS sedan 2002 men trots mätning försämras elevernas resultat över tid. Vad leder trivselenkäter till? Lärarens pedagogiska planering ska ge en undervisning som ger eleverna förutsättningarna att nå målen = resultat. Förmågan att kunna värdera fakta är kanske underprioriterat, ett utvecklingsområde. Förslag åtgärder 1. Utveckla analys av NP-resultat m.m. till konkreta åtgärder på individgrupp- och organisationsnivå, t.ex. förändringar i undervisningen för att uppnå ökad måluppfyllelse. 2. Utbilda lärare på kursplaner, betygskriterier och didaktik. 3. Metodstöd för att kvalitetssäkra lärarnas kompetens (t.ex. KAMEL). 4. Utveckla mätningsinstrument som täcker in alla ämnen och elevens resultat över tid. Mätningen i sig leder inget vart utan måste föranleda analys och beslut om att vidta åtgärder för fortsatt positiv utveckling. 5. Dokumenterad kunskapsprocess för varje enskild elev som följer eleven så att det inte försvinner bara för att lärare byts ut alt. att eleven byter skola. 6. Utforma de skriftliga omdömena till sammanställningar som ger en överblick över individens/ elevgruppens/ skolans/ stadsdelens resultat. 7. Utveckla den formativa bedömningen, viktigt för att utveckla undervisningen och elevernas inflytande över sitt eget lärande. Bara en summativ bedömning är alltför trubbigt och stödjer inte lärandet. 5

Vilka resultat kan vi se i de lägre årskurserna? Någon stadsdel redovisar resultat från NP år 3 och resultatanalys. Lärarnas bedömning av kunskapsnivåerna i NP år 3 och 5 varierar. Finns det fler sätt att följa upp resultatutvecklingen? (nationella prov, LUS mm) Andra modeller/meritvärden. SALSA ger annat perspektiv (förväntat resultat) på uppföljningen. Omdöme 24 som kräver dialog med elev och vårdnadshavare. Det pedagogiska arbetet Hur har metoder och läromedel anpassats till skolans förändrade uppdrag? Läromedel Föråldrade läromedel förekommer, behöver bytas ut då de ej har förankring i Lpo 94 men krympande budget påverkar utvecklingen. Skoldatateket arbetar med kompensatoriska hjälpmedel. Interaktiva skrivtavlor (smartboards) med tillhörande pedagogisk programvara och strömmande media från pedagogiska centralen har höjt elevernas motivation, möjliggör också för läraren att omedelbart före/efter lektionen förse eleverna med anteckningar från tavlan. Metoder Handledning till lärarna av specialpedagoger. Mer tematiskt arbete, studieverkstäder och profilskolor. Elevhälsan en del i arbetet kring eleverna. Arbetslagen utnyttjar varandras kompetenser för att ge eleverna rätt stöd och möjligheter att nå målen. Elevunderlaget kräver flexibelt arbetssätt. Fördjupat samarbete mellan olika ämneslärare på skolan och i arbetslagen. Internationella projekt har höjt elevernas motivation och sociala kompetens. Projektarbete ökar samverkan kring olika ämnen, skapar en helhet för eleverna som ser världen och inte bara det enstaka ämnet. Samarbetsprojekt med andra aktörer, t.ex. Kulturskolan, har höjt elevernas motivation, fördjupat ämneskunskaperna och ökat ämnesövergripande undervisning, bidrar till en känsla av helhet. Individanpassad undervisning. Läxhjälp i skolan. Studiecoacher motiverar elever som har prognosen att inte bli godkända. 6

Synpunkter Stor diskrepans finns mellan personal och mellan skolor, det finns personal som väl arbetar efter Lpo 94 samtidigt som det finns personal som arbetar efter beprövad erfarenhet utanför Lpo 94:s ram. Metoder och läromedel har inte anpassats som det borde. Behov av mer konkretionsmaterial och kompensatoriska läromedel. Fokus måste flyttas från att mäta elevernas problem till att möjliggöra lärarnas undervisning. Skolans uppdrag har väsentligen förändrats och komplicerats och det råder oklarhet om hur begrepp ska tolkas. Skolan är fortfarande i allmänhet traditionell i sin organisation och i sitt metodutövande. Skolan är föremål för en mängd synpunkter från det omgivande samhället men ingår inte i det. Förslag åtgärder 1. Gamla strukturer i form av timplaner, arbetstidsavtal och schemaläggning tenderar att försvåra ett konstruktivt skolutvecklingsarbete, ett övergripande (Malmö stad) förändringsarbete borde iscensättas. 2. Ledningen på alla nivåer måste efterfråga resultat, analys och uppföljning på ett positivt, stödjande sätt för att öka kraven på oss alla att utarbeta mätverktyg, analys- och uppföljningssystem. 3. Förmåga att driva ett reflekterande utvecklingsarbete måste uppmärksammas. 4. Inventering av vad pedagogerna behöver för att utvecklas. 5. Viktigt att lärarna har en relation med eleverna (jmf 9A), förutsätter gruppstorlekar på 12-14 elever. 6. Kartlägga läromedelsstatusen över staden. 7. Likvärdigt IT-stöd i staden, i vilken mån får t.ex. elever i behov av särskilt stöd tillgång till tekniska hjälpmedel? Finns annat datorstöd, ex interaktiva skrivtavlor, som kan öka elevers motivation? 8. Inför Skola 2011 är det viktigt att professionen får delta aktivt i implementeringen i en samlad insats. 9. Förskolans viktiga roll i det pedagogiska arbetet kan inte nog betonas för att nå framgång. Det är viktigt att säkerställa en likvärdig kvalitet på förskolorna och öka andelen pedagoger med högskoleutbildning. 7

Vilka insatser har påverkat resultatet positivt? Insatser Väl fungerande arbetslag. Gemensamma planeringar och uppföljningar i ämnesgrupperna på skolan. Arbete med att förtydliga målen för elever och vårdnadshavare i samtliga ämnen. Aktivt IUP-arbete på lektionstid. Införande av familjeklasser. Utvecklande av IT-anpassat arbetsätt (exempelvis ett nystartat mediatek). Hälsofrämjande skolutvecklingsprojekt. Samverkan mellan skola-näringsliv. Skoldatatek, bibliotek. Bärbara datorer för elever i behov av särskilt stöd. Studiecoacher. Specialpedagoger. Lovskola. Studieverkstäder. Läxhjälp. Profilskolor. Kroksbäck-Linné. EQ, Knot Violence, Hassela, Livskunskap m.fl. påverkar resultaten positivt genom tryggare skolklimat. Evidensbaserad kompetensutveckling. Modersmål och tvåspråksklasser. Spring-projektet. Kontinuerligt samarbete mellan olika ämneslärare på våra skolor. Kompetensutveckling kring förhållningssätt och tydligt ledarskap i klassrummet, t. ex. SET. Läs- och skrivutvecklare. Matematikutvecklare. Satsning på likvärdigt stöd avseende tekniska hjälpmedel med lärare som har särskilt uppdrag på 20 %. Lärarlyftet. Regelbunden kontakt mellan föräldrar och lärare. Omdöme 24. 8

Förslag åtgärder 1. Lyft fram positiva insatser. 2. Verka för långsiktighet i alla olika former av stödinsatser, låt de redan igångsatta processerna få fortsätta så att det i realiteten blir ett gediget utvecklings- och förändringsarbete. 3. Vi måste lära oss att börja undervisningen där ungen är rent fysiskt är skolan som miljö en omöjlighet så måste vi öppna oss och vara där ungen är under en inkörningsperiod. Vi kan inte tvinga fram ett behov, ett intresse, en förståelse och en vilja. Har skolorna tillgång till rätt personalkompetens? Kompetenser Utbildade lärare saknas i bl. a praktisk-estetiska ämnen och spanska. Svenska som andraspråkskompetens saknas, delvis som ett resultat av anpassningen till ett lägre elevtal vilket inneburit att lärare med nyare utbildning fått sluta sin anställning (LAS effekten). Nyutbildade pedagoger saknar i vissa fall utbildning i ex läsinlärning. Synpunkter 7-9 lärare är bättre rustade för ämnesuppdraget än de lärare som undervisar i de lägre åren som ofta saknar ämneskompetens för att undervisa eleverna i samtliga ämnen. Detta gäller i synnerhet matematik/no och sv/sva/so för de yngre åren. Förslag åtgärder 1. Lärarnas kompetens behöver ökas, krav och status höjas. 2. Skapa tillgång till rätt kompetenser i skolan. 3. Fler och välutbildade socionomer som direkt, på fältbasis, jobbar med elever; inte alla utan några få men i stället fullt ut; från morgon till kväll. 4. Mer samarbete med IoF i skolan. 5. Satsning på fler vuxna med varierande kompetenser i studieverkstäder, lovskolor, läxhjälp, rastaktiviteter, värdegrundsarbete och coachning m.m. måste fortsätta samtidigt som behöriga lärare i undervisningen prioriteras. 6. Tillför skolan mer och annorlunda kompetenser, t.ex. socialpedagoger som komplement, vilket är svårt att finansiera inom skolans ram. 7. Fler specialpedagoger. 9

Behov av kommunövergripande kompetensutveckling Bedömning Utbilda lärare i kursplaner, betygskriterier, didaktik. Satsning på matematikämnet, liknande språkutveckling och LUS. Evidensbaserad kompetensutveckling. Förhållningssätt. Svenska som andraspråk; andraspråkskompetens för att kunna förbättra undervisning och måluppfyllelse för eleverna i bl a SO- och NO-ämnen. Malmö borde verkligen ha resurserna för och kompetenserna till att göra en rejäl inventering av vad pedagogerna behöver för att utvecklas så att de klarar sitt uppdrag. På något sätt borde vi tillsammans med MAH, fack, arbetsgivare och fokusgrupper verkligen lägga ner tid och pengar på att analysera behoven och skapa kurser och utbildningar utefter detta. Behov av tid för lärare att samverka i ex ämneskonstellationer, liksom tid för professionell reflektion, besöka varandra. Kommunövergripande satsning för att öppna lärarnas ögon, anonyma bedömningar av elevarbeten etc. Övriga behov Schemaläggning och frånvaro - att få datasystem att fungera och behärskas av användarna kräver tid och kompetens. Skolan har fått ett mer komplext uppdrag med krav att kunna hantera mer av elevernas varierande behov i vardagsarbetet. Skolan blir mer och mer ifrågasatt formaliserad klagomåls- /avvikelsehantering är att vänta. 10

Andel elever i specialverksamheter Hur har andelen elever i t ex förberedelseklasser och andra särskilda undervisningsgrupper utvecklats och hur påverkar det resultatet? Utveckling Fler barn behöver förberedelseklass. Det tar lång tid innan nyanlända elever får undervisning. Antal elever i specialgrupperingar ökar. Elevernas behov blir allt mer komplexa och diagnosticeras i allt tidigare ålder. Specialundervisningsgrupperna tar stora resurser från ordinarie skolverksamhet. Eleverna ges möjlighet att delta i nationella prov i varierande grad. Resultatpåverkan Nyanlända elever får ofta en ensidig satsning i ämnena svenska, matematik och engelska. Nyanlända elever har en språkförsening och detta påverkar resultaten. Heterogena grupper ger bättre studieresultat. Nystartade förberedelseklasser påverkar skolresultatet för den enskilda skolan. Demografiska förhållanden påverkar resultaten i stor utsträckning. Synpunkter Vem skapar särskilda behov? Är det skolan själv? Vi har definierat eleven som problemet, inte den verksamhet vi erbjuder. Normalitetsbegreppet. Frågan är om vi kan se positiva eller negativa effekter? Effektutvärdering kan inte bara mätas på de elever som fått specialundervisning utan att ta hänsyn till de elever som befinner sig i den ordinarie verksamheten. Vilken kompetens har professionen inom särskilda undervisningsgrupper? Bra med översyn av förberedelseverksamhetens organisation. 11

Att möta elever som lever i socio-ekonomiskt destruktiva familjeförhållanden och ge dem en konstruktiv kunskapsutveckling är ett komplicerat arbete som skolan inte kan klara själv. IOF:s insatser är mycket avgörande och betydelsefulla. En samverkan måste ske mellan dessa myndigheter med utvärdering av vad IOF:s och skolans insatser leder till. Forskning visar att föräldrars socio-ekonomiska förhållanden är den mest utslagsgivande faktorn för elevens skolframgångar, frågan bör lyftas och reflekteras kring. Förslag åtgärder 1. Efterlyses ett samlat grepp kring nyanlända/modersmål etc i Malmö stad. 2. Översyn av modersmål och tvåspråksklasser. 3. Samarbeta med SFI och ha de nyanlända eleverna delvis gemensamt med föräldrarna för att på det sättet få alla inskolade i det svenska skolsystemet. 4. Samverkan med IOF, SSP är positivt, men det finns behov av ytterligare arbete och ett mer samlat grepp. 12

Skolans ledning Hur fungerar ledningen av våra skolor? Synpunkter Skolledarnas roll blir allt mer administrativ, vilket de ofta saknar speciell kunskap för. Skolledarens uppdrag varierar beroende på vilka verksamheter som finns inom ansvarsområdet, liksom deras antal externa uppdrag. Ökade förväntningar på rektorer både uppifrån och underifrån. Ledningen behöver bli mer modig och bryta skolans kulturmönster och tradition, en förskjutning mot mer specialisering istället för generalister. Varierande grad av genomgången statlig rektorsutbildning. Täta ledarbyten påverkar negativt. Nya IT-system och IT-frågor tar mer av ledningstiden. Förslag åtgärder 1. Det behövs en kraftfull arbetsgivare som definierar uppdraget för de olika nivåerna vilket ger en ökad möjlighet till kvalitativt och framgångsrikt ledarskap. 2. Utreda om organisationen är byggd på ett optimalt sätt i ett Malmö stad sammanhang. 3. Se över rekryteringsunderlaget och rekrytering. 4. Dela upp skolledarens uppdrag på administration och pedagogik. 5. Skapa kvalificerat administrativt stöd i rektorsområdena. Intendent? 6. Kompetensutveckling även för erfarna skolledare i ex juridik och skolforskning 7. Utveckla ledningsgrupper/utvecklingsgrupper/nätverk som krävs för att leda en stor organisation. Hur prioriteras det pedagogiska ledarskapet? Synpunkter På vissa håll genomfört förstärkt ledartäthet med uppdelningen ledare för antingen skola eller förskola. Ser härmed större möjligheter för ledarna att fokusera på det pedagogiska uppdraget. God support i ekonomi- och personalfrågor har gett ett positivt trendbrott mot mer pedagogiskt fokus. Det pedagogiska ledarskapet förefaller få stå tillbaka på flera skolor. Rektors ansvar enligt styrdokumenten är omfattande. Vad hände med Arbetsgivarens inriktning? - Skolledarnas arbetsvardag tillbringas mest i akutrutan. 13

Förslag åtgärder 1. Renodla skolledarnas funktion, för mycket plötsliga infall i den kommunala verksamheten. Det pedagogiska ledarskapet är nyckeln. 2. Mer stöd från personalavdelning, ekonomiavdelning mfl samt stöd i ex. lokal-/säkerhets-/brandskyddsarbete. 3. Fortsatt didaktisk vidareutbildning för lärare i tjänsten. 4. Låta lärare arbeta som ämnesutvecklare/ metodutvecklare/ ingå i ledningsgrupp med större mandat än i nuvarande utvecklingsgrupper. Vilken ledartäthet har vi i våra skolor? Ledartäthet Variation mellan olika stadsdelar om hur många medarbetare/skolledare. Fullständig redovisning i bilaga. Titulatur och ansvarsfördelning mellan rektor och biträdande rektor oklar? Målsättning Önskad ledartäthet med 25-35 medarbetare/ledare. 14

Elevernas val av skola Hur har valfriheten att välja skola påverkat de kommunala skolornas uppdrag? Synpunkter Konkurrenssituationen - en utmaning. Valfriheten kan begränsas av transportmöjligheter. Främst resursstarka väljer privata alternativ. Tappar resursstarka elever men en del kommer tillbaka. Resursstarka söker sig till skolor med fler elever med svensk bakgrund eller profilskolor. Även medelklassfamiljer väljer andra skolor när barn med socioekonomiska bekymmer ökar på den egna skolan. Flera stadsdelar påtalar problem med att elever ofta byter skolor och att det då bl.a. inte finns relevant dokumentation om eleven som underlag, avsaknad av kontinuitet för eleven. Rörligheten ger konsekvenser för såväl de flyttande eleverna som de som blir kvar. Ökad segregation leder till att den goda kamrateffekten minskar. Svårt att planera på grund av ökad elevrörlighet. Elever som går länge på samma skola har större möjligheter att nå målen. Förslag åtgärder 1. Gratis busskort? 2. Hur kan kommunala skolor möta konkurrensen? Behöver bli tydligare med vad de kan erbjuda. 15

Resurser Har det förändrade budgetläget 2009 påverkat resultat och i så fall hur? Synpunkter Oro i organisationen, tappar fart i utvecklingsarbetet. Personalens arbetsinsats påverkas när de inte har utrymme att genomföra det som är planerat. Minskade resurser ökar risken att varje enskild elev inte blir uppmärksammad och påverkar troligen elevernas resultat på längre sikt. Det är inte resursernas storlek som är problemet utan deras opålitlighet. Extra pengar under korta insatser skapar förväntningar men ger ingen långsiktighet. Coacher positivt i vissa stadsdelar, men andra sorters vuxna runt elever varierar, ofta sparbeting. Bidrag på lika villkor/resursfördelning? Har skolans anpassning till färre elever påverkat resultatbilden? Synpunkter Anpassningen till färre elever påverkar personalsituationen. Relationer med elever bryts. Arbetsmetoder förändras och samarbete bryts. Ger en ålderstruktur med många äldre lärare. Lärarna behöver arbeta på nytt sätt en förändring som kostar resurser. Anpassningen innebär svårigheter i ett långsiktigt perspektiv. Kan slå sönder ett bra pedagogiskt arbete. Övertalighet orsakar problem. Organisationen är redan slimmad, svårighet att möta det oväntade. 16

Hur har skolans resultat påverkats av externa faktorer? Hur påverkar den demografiska utvecklingen skolans resultat? Synpunkter Inflyttning och utflyttning gör att pedagogerna känner att de hela tiden måste börja om. Föräldrar i konflikt med andra föräldrar är ett nytt inslag, skolan blir en arena för föräldrarnas agerande. Elever med annorlunda bakgrund har tillkommit, t.ext elever med krigstrauman. Elever i dysfunktionella hemmiljöer påverkar andra grupper av elever på skolan. Språkliga svårigheter får negativt genomslag i alla ämnen. Vore det omöjligt att Malmö stad tar beslut om att inte medverka till flytt mellan stadens skolor under pågående termin och absolut inte under nionde skolåret? Exempel stadsdel Den samlade bilden är att antalet barn/elever med särskilda behov orsakade av socioekonomiska faktorer och psykiska funktionshinder ökat, detta i kombination med att föräldrars sammanvägda utbildningsnivå på ett rektorsområde har ökat från 212 (2008) till 227 (2009). Ett annat område har minskat från 228 till 221 samma period. När det gäller de fristående skolorna ligger deras föräldrars sammanvägda utbildningsnivå på mellan 2,35 och 2,50. En slutsats skulle kunna vara att risken finns att stadsdelen håller på att segregeras, vilket skulle kunna leda till att måluppfyllelsen kommer att skilja sig än mer mellan rektorsområdena och mellan kommunal och fristående verksamhet. Förslag åtgärder 1. Skapa nya lärmiljöer. 2. Förbättra mottagandet av nyanlända elever. 17

Hur har faktorer som skolk, kriminalitet, droger etc påverkat resultatutvecklingen? Synpunkter I utsatta områden med svåra socioekonomiska problem finns bekymmer med kriminalitet. Vi har inte riktiga verktyg för att arbeta med droger och kriminalitet. Externa faktorer är självklart det som påverkar resultatutvecklingen mest, bl a indirekt för att segregeringen av skolorna ökar p g a otryggheten och att mycket energi och resurser går åt för att hantera detta i stället för att fokusera på kunskapsuppdraget. Framför allt saknas verktyg. Skolk varierar över staden. Situationen utanför skolan påverkar frånvaron. En elev som konsekvent kommer för sent på morgonen missar en vecka per termin. Flertalet elever i våra grupper påverkas negativt av de som skolkar eller kommer för sent. Förekomst av sjukanmälan vid frånvaro som egentligen är skolk. Långa vistelser i hemlandet ett problem. SSP-samarbetet har gett ett positivt resultat avseende skolk, droger etc. Förslag åtgärder 1. Samarbeta med BuP och IoF för att komma tillrätta med skolk. 2. Ta fram stadsdelsgemensam skolkplan. 3. Översyn av SSP-arbetet, d v s ta tillvara och optimera resurser. 4. Arbete med värdegrund, elevvård, rastaktiviteter, schemaläggning, närvaroöversikt till föräldrar 5. Familjeklasser. 18

Övrigt Ytterligare faktorer som påverkar resultatutvecklingen Synpunkter samt förslag till utvecklingsområden/åtgärder: Det är nog så att den nationella debatten gör att lärarna idag, känner sig rätt ofullkomliga och kritiserade. De duger inte till något; inte till att undervisa, de kan inte tillräckligt om ämnena, de hanterar inte ordningsfrågorna, de är inte bra på att hantera mobbning, de missar elever som skolkar osv Den massmediala bilden som hämtar näring ur den politiska retoriken påverkar lärares lust och yrkesstolthet, deras prestationsförmåga och deras insatser detta påverkar elevernas resultat. Vi skulle behöva stolta lärare som ständigt får beröm för det de gör bra och får mycket kompetensutveckling till det som ska utvecklas. Då kommer arbetslust, prestationer och resultat. 1. Långsiktig ledarutbildning även för erfarna skolledare innehållande juridik och skolforskning, gärna kopplat till Malmö högskola, en slags ständigt pågående studiecirkel. 2. Viktigt att lära av varandra i staden. 3. Integration, i en svenskspråkig miljö förbättras elevernas resultat. 4. En stor del av den sämre resultatutvecklingen påverkas av strukturella faktorer där många instanser måste verka tillsammans. 5. Samverkan kring SSP, Kulturskola, entreprenörskap, SPRING mm upplevs positivt. 6. Flera instämmanden till slutsatserna i Skolverkets rapport Vad påverkar resultaten i svensk skola. 7. Flera pekar också på SKL:s undersökning av framgångsrika skolor. 8. Ett långsiktigt helhetsgrepp för Malmö stad behöver tas med en tydlig ansvarsfördelning där skolan är en aktör. 9. Bra socialt arbete behövs, samverkan skola-hem viktigt. 10. Behov av helhetsgrepp och långsiktiga mål inom BoU, IOF, samhällsplanering, trygghetssatsning och näringsliv. 11. Beslutsfattande instanser behöver bygga sina beslut på vetenskapligt förhållningssätt och tona ner värderingsgrundande beslutsprocesserna. Behov av kompetensutveckling? 12. Citat från kvalitetsredovisning: De utmaningar som den pedagogiska verksamheten är inne i kräver inte bara ett lärande för barn och elever utan för hela organisationen, från det lilla barnet till den politiska beslutsnivån. En del i detta är att skapa en organisation som har möjlighet att hantera nya behov hos barn/elever och i det omgivande samhället. En väg till att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att känna en delaktighet i samhället kan vara att använda sig av det som händer i närsamhället, i ett naturligt lärperspektiv. Lärandet blir då hela stadens angelägenhet genom att andra förvaltningar, som Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen behöver involveras. Även företag, ideella organisationer kan här bidra. Barn och ungdomar kan då bli delaktiga på ett naturligt sätt i vad som händer omkring dem. 19

Ledartäthet: Antal underställda per befattning SDF Fosie Bitr. rektor 48 Bitr. rektor 46 Bitr. rektor 41 Rektor 40 Bitr. rektor 39 Bitr. rektor 38 Rektor 36 Bitr. rektor 36 Bitr. rektor 36 Bitr. rektor 36 Bitr. rektor 36 Bitr. rektor 34 Bitr. rektor 34 Bitr. rektor 34 Bitr. rektor 33 Bitr. rektor 33 Bitr. rektor 31 Bitr. rektor 31 Bitr. rektor 30 Bitr. rektor 26 Bitr. rektor 26 Rektor 26 Bitr. rektor 25 Bitr. rektor 24 Bitr. rektor 24 Bitr. rektor 24 Bitr. rektor 23 Bitr. rektor 23 Bitr. rektor 23 Bitr. rektor 23 Bitr. rektor 21 Bitr. rektor 21 Rektor 21 Bitr. rektor 19 Bitr. rektor 17 Bitr. rektor 17 Bitr. rektor 17 Bitr. rektor 16 Bitr. rektor 15 Rektor 15 Bitr. rektor 12 Rektor 8 Rektor 7 Rektor 6 Bitr. rektor 3 Bitr. rektor 0 SDF Husie Bitr. rektor 48 Bitr. rektor 47 Bitr. rektor 41 Bitr. rektor 40 Bitr. rektor 40 Bitr. rektor 35 Bitr. rektor 32 Bitr. rektor 30 Bitr. rektor 30 Bitr. rektor 26 Bitr. rektor 26 Rektor 14 Rektor 8 Rektor 7 SDF Hyllie Bitr. rektor 43 Bitr. rektor 42 Bitr. rektor 38 Bitr. rektor 36 Bitr. rektor 36 Bitr. rektor 35 Bitr. rektor 35 Bitr. rektor 35 Bitr. rektor 34 Bitr. rektor 33 Bitr. rektor 32 Bitr. rektor 31 Bitr. rektor 31 Rektor 31 Bitr. rektor 30 Bitr. rektor 29 Bitr. rektor 29 BoU-chef 12 Bitr. rektor 11 Rektor 10 Rektor 10 Rektor 10 Rektor 6 Bilaga 4 31

Kulturförvaltningen Bitr. rektor 32 Bitr. rektor 26 SDF Centrum Rektor 43 Rektor 40 Rektor 40 Rektor 36 Rektor 34 Rektor 33 Rektor 32 Rektor 31 Rektor 31 Rektor 31 Rektor 30 Rektor 30 Rektor 29 Rektor 28 Rektor 27 Rektor 25 Bitr. rektor 25 Rektor 24 Rektor 22 Bitr. rektor 20 Bitr. rektor 17 Rektor 16 Bitr. rektor 15 SDF Kirseberg Bitr. rektor 36 Rektor 32 Rektor 32 Rektor 31 Rektor 30 Rektor 27 Rektor 25 Bitr. rektor 25 Rektor 25 Bitr. rektor 21 Bitr. rektor 20 Rektor 20 Rektor 14 BoU-chef 14 SDF Limhamn/Bunkeflo Bitr. rektor 57 Bitr. rektor 56 Bitr. rektor 48 Bitr. rektor 48 Bitr. rektor 48 Bitr. rektor 47 Bitr. rektor 43 Bitr. rektor 42 Bitr. rektor 40 Bitr. rektor 39 Bitr. rektor 38 Bitr. rektor 38 Rektor 38 Rektor 36 Bitr. rektor 35 Bitr. rektor 35 Rektor 32 Rektor 32 Rektor 32 Bitr. rektor 31 Bitr. rektor 30 Bitr. rektor 23 Rektor 23 Rektor 22 Bitr. rektor 22 Bitr. rektor 22 Bitr. rektor 22 Rektor 20 Rektor 17 Utb. chef 14 Rektor 10 Bitr. rektor 4 Bitr. rektor 2 SDF Oxie Bitr. rektor 34 Bitr. rektor 33 Bitr. rektor 32 Bitr. rektor 32 Bitr. rektor 29 Bitr. rektor 29 Bitr. rektor 27 Rektor 22 Rektor 19 Rektor 18 Bitr. rektor 18 Bitr. rektor 18 Rektor 15 Bilaga 4 32

SDF Rosengård Rektor 55 Bitr. rektor 55 Bitr. rektor 55 Rektor 47 Bitr. rektor 38 Bitr. rektor 36 Bitr. rektor 35 Rektor 33 Bitr. rektor 33 Bitr. rektor 32 Rektor 32 Bitr. rektor 31 Rektor 31 Rektor 30 Bitr. rektor 30 Bitr. rektor 29 Bitr. rektor 28 Bitr. rektor 27 Bitr. rektor 26 Rektor 24 Bitr. rektor 24 Rektor 24 Rektor 23 Rektor 22 Bitr. rektor 22 Rektor 21 Bitr. rektor 21 Rektor 19 Bitr. rektor 19 Bitr. rektor 19 Rektor 19 Bitr. rektor 18 Bitr. rektor 16 Bitr. rektor 13 Bitr. rektor 12 SDF S Innerstaden Bitr. rektor 43 Bitr. rektor 40 Bitr. rektor 40 Bitr. rektor 35 Bitr. rektor 35 Bitr. rektor 34 Bitr. rektor 32 V bitr. rektor 30 Bitr. rektor 30 Bitr. rektor 27 Bitr. rektor 25 Bitr. rektor 25 Rektor 24 Bitr. rektor 20 Bitr. rektor 15 Bitr. rektor 12 Rektor 12 Rektor 8 SDF V Innerstaden Bitr. rektor 43 Rektor 38 Bitr. rektor 38 Bitr. rektor 37 Bitr. rektor 32 Bitr. rektor 31 Bitr. rektor 30 Bitr. rektor 30 Rektor 29 Bitr. rektor 29 Bitr. rektor 29 Bitr. rektor 28 Bitr. rektor 27 Bitr. rektor 26 Rektor 22 Bitr. rektor 21 Rektor 21 Bitr. rektor 20 Rektor 20 BoU-chef 16 Bilaga 4 33

Utbildningsresultat kommunala skolor 2005-2009 Nivå: Betygsutfall - behöriga till nationellt program GY Skolverket SALSA - Avvikelse/Residual 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Riket 88,9% 89,2% 88,7% 88,5% 88,2% --- --- --- --- --- Storstäder Stockholm 88,4% 89,3% 87,6% 88,3% 88,9% 0-2 -2-5 -1 Göteborg 86,9% 87,8% 85,9% 85,6% 83,6% -2-1 -2-6 -2 Malmö stad 76,8% 79,6% 78,1% 79,5% 79,2% -5-2 -3-4 -4 Skåne kommuner Helsingborg 86,0% 87,6% 85,3% 84,3% 87,1% -4 0 0 1 3 Landskrona 83,2% 81,9% 80,4% 83,1% 78,3% -6 0-5 2-3 Lund 95,2% 94,8% 92,5% 94,6% 95,1% 4 3 2 2-2 Trelleborg 87,7% 88,4% 90,1% 88,9% 84,3% 0 1 0 1-3 Stadsdelsnivå SDF Centrum 69,1% 72,0% 71,7% 85,9% 80,9% --- --- --- --- --- SDF S.Innerstaden 59,3% 68,9% 71,8% 66,5% 65,9% --- --- --- --- --- SDF V.Innerstaden 88,5% 87,2% 90,5% 88,5% 89,1% --- --- --- --- --- SDF Limhamn-B 95,0% 93,8% 93,2% 92,7% 94,8% --- --- --- --- --- SDF Hyllie 74,4% 79,2% 72,9% 77,8% 82,1% --- --- --- --- --- SDF Fosie 73,2% 76,3% 75,0% 77,4% 80,2% --- --- --- --- --- SDF Oxie 85,2% 87,1% 84,2% 87,2% 85,4% --- --- --- --- --- SDF Rosengård 48,7% 51,9% 47,9% 53,3% 45,6% --- --- --- --- --- SDF Husie 86,0% 91,5% 86,1% 82,3% 82,8% --- --- --- --- --- SDF Kirseberg 86,2% 79,2% 85,6% 75,6% 81,0% --- --- --- --- --- Bilaga 2 26

Nivå: Betygsutfall - behöriga till nationellt program GY Skolverket SALSA - Avvikelse/Residual 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Skolnivå Johannes/Centrum CE 53,1% 52,7% 65,8% 92,1% 67,7% -8-29 2 8 6 Rönnen CE 88,7% 85,4% 80,0% 85,2% 92,3% 1 2-13 1-9 Rörsjö CE 60,5% 71,4% 66,2% 81,8% 75,0% -18-7 -25 2 5 Möllevång SI --- --- 76,1% 60,0% 65,3% --- --- 23-7 -13 Sofielund SI 57,8% 68,1% 61,5% 55,7% 58,3% 5 2-5 --- -4 Sorgenfri SI 71,4% 82,0% 83,0% 76,7% 84,6% -12-5 -13-29 -21 Stenkula SI 48,7% 56,8% 68,0% 76,1% 57,1% -18-18 -6-2 10 Dammfri VI 82,0% 79,3% 84,8% 80,8% 84,8% -8-15 -9-14 -10 Slottsstaden VI 94,3% 95,9% 97,0% 96,9% 93,7% -8 0 4 1-11 Velanderskolan VI --- --- --- 80,0% 76,7% --- --- --- --- --- Berga LB 97,9% 97,8% 97,2% 97,3% 96,4% 8 0 3 7-2 Linné LB 94,6% 93,7% 91,3% 95,5% 95,1% -1-2 -1-5 -4 Strandskolan LB --- --- --- 86,7% 94,6% --- --- --- 1-1 Sundsbro LB 92,4% 90,7% 90,8% 85,9% 92,4% 2-2 0 9-7 Kroksbäck HY 64,0% 67,5% 38,8% 68,6% 64,3% 7 12-4 16-1 Lindeborg HY 83,2% 86,5% 93,6% 83,8% 88,2% -3 2 8 4-5 Lorensborg HY --- --- --- --- 100,0% --- --- --- --- 26 Augustenborg FO 82,9% 77,8% 87,1% 84,8% 84,8% 7 5 5 1-5 Eriksfält FO 76,3% 89,2% 69,2% 70,0% 60,5% -6 11-7 -1-16 Hermodsdal FO 42,6% 61,4% 53,2% --- --- -18 7 3 --- --- Lindänge FO 69,0% 74,2% 66,7% 77,4% 79,0% 6 6 1 7 11 Munkhätte FO 58,9% 60,4% 69,9% 53,3% 66,7% 0-3 4-9 -2 Söderkulla FO 89,1% 91,5% 88,7% 88,3% 91,7% 4 17 10 14 3 Oxievång OX 85,2% 87,1% 84,2% 87,2% 85,4% 0 0-12 -5-15 Apelgård RO 46,2% 64,4% 42,0% 51,9% 40,7% -12 12-14 -17-12 Rosengård RO 43,1% 42,2% 39,8% 41,5% 30,1% -5-11 -12-17 -8 Värner Rydén RO 50,0% 55,8% 53,2% 62,8% 70,9% -2 0-9 -13-7 Örtagård RO 58,4% 51,5% 58,0% 58,6% 40,0% -3-3 4-9 -24 Bäckagård HU --- 94,9% 88,0% 89,3% 87,7% --- 10 6 5-1 Höja HU 74,2% 83,6% 78,4% 72,8% 73,9% -6-1 -5-20 -6 Videdal HU 92,3% 95,6% 91,3% 85,8% 87,6% -8 10-5 -14-10 Kirseberg KI 85,4% 79,2% 83,3% 71,0% 78,4% 1-3 -7-4 -8 Segevång KI 89,2% 79,1% 92,3% 95,8% 87,5% 24-4 2 16 10 Bilaga 2 27

Demografiska förhållanden 2005-2009 Andel boende i stadsdelen med förgymnasial utbildningsnivå 20-64 år Nivå: 2005 2006 2007 2008 2009 SDF CE 10% 9% 9% 9% 8% SDF SI 15% 15% 14% 14% 13% SDF VI 8% 8% 8% 8% 7% SDF LB 11% 10% 10% 9% 8% SDF HY 20% 19% 19% 18% 18% SDF FO 24% 23% 22% 22% 22% SDF OX 21% 20% 19% 18% 17% SDF RO 33% 33% 31% 31% 31% SDF HU 18% 17% 17% 16% 16% SDF KI 19% 18% 17% 17% 16% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Boende i stadsdelen med förgymnasial utbildningsnivå Andel 0% 2005 2006 2007 2008 2009 SDF CE SDF SI SDF VI SDF LB SDF HY SDF FO SDF OX SDF RO SDF HU SDF KI Bilaga 3 28

Andel barn boende i stadsdelen 7-15 år med högst 5 års vistelsetid i Sverige Nivå: 2005 2006 2007 2008 2009 SDF CE 6% 8% 7% 8% 8% Barn boende i stadsdelen med högst 5 års vistelsetid i Sverige SDF SI 14% 12% 11% 10% 10% SDF VI 3% 3% 3% 3% 3% SDF LB 4% 6% 8% 10% 10% SDF HY 10% 9% 11% 8% 9% SDF FO 28% 28% 24% 26% 25% SDF OX 2% 3% 3% 4% 4% SDF RO 25% 22% 25% 20% 20% SDF HU 1% 1% 2% 3% 3% SDF KI 6% 6% 5% 7% 7% 30% 25% 20% 15% Andel 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 SDF CE SDF SI SDF VI SDF LB SDF HY SDF FO SDF OX SDF RO SDF HU SDF KI Bilaga 3 29

Boendetäthet* i Malmös stadsdelar Nivå: 2007 SDF CE 0,64 SDF SI 0,76 SDF VI 0,55 SDF LB 0,60 SDF HY 0,63 SDF FO 0,71 SDF OX 0,62 SDF RO 0,99 SDF HU 0,61 SDF KI 0,69 1,1 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Boendetäthet 2007 Boende per rum SDF CE SDF SI SDF VI SDF LB SDF HY SDF FO SDF OX SDF RO SDF HU SDF KI Boendetäthet = Antalet boende i stadsdelen / antal rum i lägenhetsbeståndet Källa: Rapport "Boendesociala frågor" Resultatet av en workshop 31 mars 2009 Bilaga 3 30

Bilaga 1 21

Bilaga 1 22

Bilaga 1 23

Bilaga 1 24

Bilaga 1 25

Bilaga 1 26

Bilaga 1 27