Samrådshandling Juni 2018 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastighet Norra Bergen 49 m.fl. (Norra Bergen)

Samrådshandling Juni 2018 PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastighet Norra Bergen 49 m.fl. (Norra Bergen)

VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan regleras genom Plan- och bygglagen (PBL) och är ett juridiskt bindande dokument. En detaljplan syftar till att göra avvägningar mellan olika intressen och ta ställning till hur ett område ska användas. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får använda marken och vattnet till inom ett område. Detaljplanen styr hur marken får användas (t ex för bostäder, industri, handel, kontor, park ), husstorlek, hushöjd, avstånd från hus till tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar eller gångvägar över annans mark. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny. PROCESSEN En planprocess kan genomföras i olika förfaranden. I huvudsak används tre förfaranden vid upprättande av en detaljplan: standardförfarande, begränsat förfarande eller utökat förfarande. Denna detaljplan följer ett utökat förfarande enligt PBL 2010:900. Enligt PBL kap 5 7 ska ett detaljplaneförslag som inte är förenligt med översiktsplanen, är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse handläggas med ett utökat förfarande. Till skillnad mot standardförfarandet ska kommunen vid tillämpning av det utökade förfarandet kungöra förslaget till detaljplan. Kungörelsen ska göras i en ortstidning och anslås på kommunens anslagstavla. I övrigt hanteras processen utefter samma steg som under ett standardförfarande. Planprocessen inleds med ett samråd. Kommunen samråder planförslaget med sakägare, kommunala instanser och förvaltningar, statliga myndigheter, fastighetsägare, organisationer m.fl. När planförslaget har bearbetats och justerats efter inkomna synpunkter ställs planförslaget ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle då sakägare, kommunala instanser och förvaltningar, statliga myndigheter, fastighetsägare, organisationer m.fl. kan lämna synpunkter på planförslaget. Efter granskningen kan mindre justeringar göras innan planen skickas vidare för antagande, detta sker genom beslut i Kommunfullmäktige. Beslutet om att anta en detaljplan kan överklagas av dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om ingen överklagar beslutet vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter att beslut om antagande tillkännagivits. HÄR ÄR VI NU

DETALJPLAN FÖR FASTIGHET NORRA BERGEN 49 M.FL. (NORRA BERGEN) Handlingar Planhandlingarna består av: - Plankarta i skala 1:0 (A2) - Planbeskrivning (denna handling) - Fastighetsförteckning - Behovsbedömning Övriga handlingar i ärendet är: - Värdebeskrivning av byggnader och miljöer, Arkitektur & Byggnadsvård, 2017 - Kulturmiljöutredning Norra Bergen, Arkitektur & Byggnadsvård, 2018 Bakgrund Askersundsbostäder AB är i samverkan med Askersund-Hammars församling beställare av detaljplanen för Norra Bergen. Syftet med den nya detaljplanen är att utöka användningen av området för Norra Bergen och pröva markens lämplighet för olika funktioner samt stärka möjligheten för befintliga verksamheter i området att dynamiskt använda sina lokaler då förändringar i verksamheten kräver det. Efter beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott (2014-03-17 61) fick Sydnärkes Byggförvaltning uppdraget att ta fram en detaljplan för området Norra Bergen. Planens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en förtätning med bostäder inom området vid Norra Bergen, med hänsyn till områdets kulturhistoriska värden. Vidare syftar planen till att möjliggöra för kyrkans verksamhet att utvecklas till följd av centralisering och breddning av verksamhetens fokus. Ytterligare syfte med detaljplanen är att omreglera vissa byggrätter och skapa förutsättningar att planera för en flexibel användning av befintliga och planerade byggnader med möjlighet till viss verksamhetsutveckling. Planprocessen Denna detaljplan följer ett utökat förfarande enligt PBL 2010:900. Miljöbedömning Enligt plan-och bygglagen (PBL) kap 4. 34 skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning har upprättats för att se om planen medför betydande miljöpåverkan eller inte. Detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, kommer därför inte upprättats enligt kraven i PBL 4 kap. 34. Enligt 2 kap. 10 PBL ska miljökvalitetsnormer, utifrån föreskrifter i 5 kap. miljöbalken, följas vid planläggning. Planförslaget bedöms inte medföra några betydande förändringar som kan innebära att miljökvalitetsnormer överskrids. 3

PLANDATA Läge och omfattning Planområdet omfattar ca 3,5 hektar och är beläget i centrala Askersund. Planområdet avgränsas av Storgatan i väster men inkluderar den gamla prästgården på västra sidan om Storgatan. I söder följer planområdesgränsen kyrkofastighetens gräns och fortsätter längs den nuvarande gång- och cykelvägen söder om skolan utan att inkludera den småskaliga bebyggelsen i kv. Norra Bergen. I öster avgränsas planområdet av Drottning Kristinas väg. I norr går planområdesgränsen längs Klockaregatan, för att inkludera denna, samt följer gränsen för nu gällande detaljplan. Kartbild som visar planområdets läge i Askersund (eniro.se) Markägoförhållanden Större delen av planområdet ägs av Askersunds kommun och Askersundsbostäder. Bostadsbebyggelsen längs Storgatan är privatägd och Askersunds församling äger fastigheterna med kyrkan, flyglarna och prästgården. Fastighetsägare framgår av fastighetsförteckningen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Stadsmiljön Askersund är utpekad som en typisk representant för de nygrundade städerna vid 1600-talets mitt, med en rätvinklig rutnätsplan, bevarad tomtstruktur, småskalig trästadsbebyggelse med stadsgårdar, glesare utkantsbebyggelse och inslag av institutionsbyggnader i sten och puts samt hamnmiljöer. Även stadsförsamlingens kyrka och den stora landskyrkan väster om staden ingår i kulturmiljön. Planområdet ligger i gränszonen för riksintresset för rörligt friluftsliv kring Vättern. Planförslaget bedöms inte påverka intresset. 4

Ortofoto över planområdet Översiktsplan för Askersund I Översiktsplan för Askersunds kommun 2015-2025, antagen 2016-02-29, pekas planområdet ut som en del av centrum. Av riktlinjerna framgår att det är viktigt att staden får möjlighet att förtätas och utvecklas samtidigt som stor hänsyn tas till att bevara stadens karaktär och värdefulla miljöer. Förtätning framhålls som ett bra sätt att hushålla med mark och att bidra till en stärkt byidentitet och ett stärkt serviceunderlag. När det gäller stadskärnan ställer kommunen höga krav vad gäller miljöanpassning och därmed sammanhängande val av utformning, material och färgsättning. Kraven gäller även belysning, skyltar och gatubeläggning. Stadslivsmanifest Stadslivsmanifestet är ett politiskt inriktningsdokument för varumärkesbyggande stadsutveckling som antogs av kommunfullmäktige 2011-03-28. Manifestet omfattar Askersunds stadskärna, där det aktuella planområdet ingår. Här ska värdena tradition, idyll, trästad, utflyktsmål samt sjönära vara bärande riktlinjer för den framtida utvecklingen. Den småskaliga trähusbebyggelsen inom planområdet är ett av de områden som pekats ut som mest uppskattade och representativa av boende och besökare i Askersund. Gällande den arkitektoniska utformningen så vill man bibehålla den småskaliga struktur och prägel som bebyggelsen har i dagsläget även vid nybyggnation. Några arkitektoniska principer som detta kan innebära är exempelvis att entréer placeras ut mot gator, skalan bibehålls på max 2-3 våningar, byggande i traditionsenliga och gedigna material som trä, lera och sten, samla parkeringar på gårdar eller där de inte tar över stadsbilden samt bygga med traditionella tak med en lutning på mellan 22-40 grader. 5

Grönstrukturplan Grönstrukturplan för Askersunds kommun, antagen 2016-02-29, anger riktlinjer för de tätortsnära grönområdenas utveckling, och utgör ett planeringsunderlag och stöd då olika intressen står mot varandra i planeringen. Planen beskriver och klassar de tätortsnära grönområdena utifrån sina värden för ortens invånare i en fyrgradig skala (Unikt - A - B - C). Området kring Norra Bergen är kuperat och har därför av naturliga orsaker lämnats fritt från exploatering. Det är värderat till Klass B - Höga värden: värdefullt område för den närmaste omgivningen ur minst ett av de tre perspektiven socialt, kulturellt eller ekologiskt. Anledningen till klassningen beror främst på områdets kulturella och sociala värden, framförallt för de äldre i Norra Bergen. I Grönstrukturplanen framhålls även det genomgående gång- och cykelstråket som värdefullt ur ett socialt och rekreativt perspektiv samt att ett fåtal äldre tallar har biologiska bevarandevärden. Detaljplaner Planområdet omfattas till största del av Detaljplan för del av Askerund - kv. Norra Bergen m.fl. (1882-P93/1), antagen 1992 (se bild nedan). Området är i dagsläget planlagt för bostäder, parkering, park, skola och barnstuga, äldreboende samt vattentorn. Bebyggelse tillåts i en till två våningar och en del av bebyggelsen berörs av rivningsskydd. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. I norr ingår del av Detaljplan för kv. Knappfabriken 21 m.fl., antagen 1991 i planområdet (bild sid 7). Planen medger bostäder och lokaltrafik längs Klockaregatan. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Gällande detaljplan för stora delar av aktuellt planområde, ungefärlig planområdesgräns markerad med röd streckad linje. 6

Gällande detaljplaner delar av Klockaregatan respektiver Prästgårdstomten och angränsande bebyggelse, föreslagen planområdesgräns markerad med röd streckad linje. Gamla prästgården ingår i planen Ändring av stadsplan för kv. Prästgården m.fl., antagen 1965 (bild ovan). I denna plan medges byggnader för allmänt ändamål i två våningar, sammanhängande bostäder reglerade i höjd samt byggnad för garage. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Norrut gränsar Stadsplan för del av Askersund - kv. Brandstationen, del av kv. Norra Bergen m.fl., antagen 1980 och planlagt för bostäder, allmänt ändamål, park eller plantering och gata. Genomförandetiden för planen har gått ut. I nordväst gäller Stadsplan för del av Askersunds Stad - kv. Norra Bergen m.fl., antagen 1960. Här medges områden för bostadsändamål och samlings- och föreningslokaler. Genomförandetiden för planen har gått ut. Drottning Kristinas väg i öster, samt Storgatan i väster är planlagda som gatumark i Stadsplan för del av Askersund - kv. Krukmakaren, Norra Bergen, Kyrkan m.fl., antagen 1969. Genomförandetiden för planen har gått ut. FÖRUTSÄTTNINGAR Befintlig bebyggelse Inom planområdet finns ett antal befintliga byggnader. Några av dessa är av särskilt intresse kopplat till kulturmiljön. Dessa utgörs av Norra Askersunds samrealskola, numera Norrbergaskolan, vattentornet, en bostadsbyggnad vid Storgatan och kyrkomiljön i sin helhet. I planområdet ingår även det nuvarande Norrbergahemmets äldreboende, en före detta barnstugebyggnad, gamla prästgården samt ytterligare ett par privata bostadshus längs Storgatan. Bebyggelsens värden och förutsättningar beskrivs ytterligare under förändringar av befintlig bebyggelse, från sida 14. Norrbergaskolan, vattentornet och Sofia Magdalena kyrka är några av byggnaderna inom planområdet som alla är en tydlig del av Askersunds stadsbild och områdets kulturhistoria. 7

Kulturmiljö Askersund var tidigt ett handelscentrum i norra Vätterbygden och fick stadsprivilegier år 1643. Planområdet ligger inom område utpekat som riksintresse för kulturmiljö där kulturlager från 1600-talet kan väntas påträffas. Området ligger i gränsen mellan stadens rutnätsplaner från 1643 och framåt. I stadskartan från 1783 finns Sofia Magdalens kyrka samt kyrkflyglarna med. Där nuvarande vattentorn står fanns tidigare en väderkvarn, resten av ytan österut var betecknat som del av stadens åker och änge. Askersunds stadskaraktär präglas av småskalighet och närhet. Bebyggelsen i centrala delen är väl sammanhållen och småskalig. De äldsta husen är från 1780-talet. Enligt framtagen kulturmiljöutredning för Norra Bergen (Arkitektur och byggnadsvård 2018) så skiljer sig kulturmiljöernas karaktärsdrag inom Norra Bergen åt. Karaktärerna inom området kan delas in i sju områden, se bild på områdesindelning på nästa sida. 1. Kyrkomiljön utgörs av Sofia Magdalena kyrka, kyrkoflyglarna och prästgården varav prästgården är hitflyttad år 1865. Byggnaderna utgör genom sin kyrkliga karaktär och ålderdomliga prägel en värdefull miljö i staden. Prästgårdstomten gick från början hela vägen ner till vattnet. 2. Trähuskvarteren omfattas av tvåvånings trähus söder om planområdet utmed Hospitalsgatan. Dessa utgör ett generellt karaktärsdrag i staden inom rutnätsplanerna med fasadens långsida mot gatulinjerna. 3. Sydost om planområdet ligger den oorganiserade trähusbebyggelsen med små röda stugor. Stadsplanen från 1643 var inrutad även över Norra Bergren men Illustration över tidsperioder för områdets utbyggnad. Skrafferade byggnader har skydd enligt lag eller gällande detaljplan. Bild: Arkitektur & byggnadsvård. 8

Områdets sju karaktärer: 1. Kyrkomiljön, gult 2. Trähusbebyggelsen i rutnätsplanen, ljusgrönt 3. Trähusbebyggelse utanför rutnätsplanen, lila 4. Skolan och området kring, gångvägar, rött 5. Vattentornet, orange 6. Parkmark med träd, vegetation och gräsytor, mörkgrönt 7. Bostadsbebyggelse 1950-60 tal, blått Bild: Arkitektur & byggnadsvård terrängen tillät inte att den kunde fullföljas utan här växte upp mindre stugor för arbetarna i staden under 1800-talet. Tidigare låg även små röda stugor bakom den befintliga skolbyggnaden. Stugbebyggelsen på Norra Bergen utgör genom sin speciella utformning ett intressant och ovanligt inslag i stadsbilden, med sina små rödfärgade boningshus i fri gruppering. Byggnaderna är små, ca 40-80 kvadratmeter i 1-2 våningar, i vissa fall med inredd vind eller förhöjt väggliv. Genomgående för byggnaderna är rödmålade fasader i stående träpanel, fönster med spröjs och sadeltak med rött tegel. Vissa komplementbyggnader har dock pulpettak täckta med plåt. Dessa byggnader ingår inte i planområdet men är en viktig del av Norra Bergens karaktär. 4. Skolbyggnaden utgör ett blickfång i stadsbilden, vilket var ett ideal vid nybyggnation av skolor i början av 1900-talet. Skolorna skulle då byggas som vackra och kraftfulla byggnader och placeras väl synligt i staden. 5. Vattentornet högst upp på Norra Bergen är samtida med skolbyggnaden och utgör ett tydligt och karaktäristiskt landmärke för staden. Den intilliggande vattenreservoaren är idag förfallen. 6. Parkmarken i norrsluttningen mot Klockaregatan har tidigare varit hävdad. Här har nyligen två nya bostadshus uppförts. Övrig bebyggelse är från 1940-50 talet. 7. Byggnaderna för äldreboendet som ligger nedanför berget mot Drottning Kristinas väg är uppförda i tegel och har en omkringbyggd gård. Norrbergaskolan i fonden av Lilla bergsgatan 9

Trafik Biltrafik och parkering Bergslagsvägen utgör infartsväg in i Askersund och övergår i Drottning Kristinas väg alldeles intill planområdet. Trafiken på Bergslagsvägen uppmättes i december 2017 till 5750 åmvd (årsmedelvardagsdygn) varav 6 % utgjordes av tung trafik och trafiken på Drottning Kristinas väg har i tidgare utredningar konstaterats ligga runt 5000 åmvd. Planområdet angörs idag från Storgatan i väster. In mot området sträcker sig återvändsgatorna Stora Bergsgatan, förlängningen av Lilla Bergsgatan, Skolgatan, Klockaregatan och Loggatan. Ingen av gatorna i området är genomgående för biltrafik i dagsläget. Trafikmängden på Storgatan uppmättes i mars 2018 till ca 300 åmvd. För övriga gator i närområdet ligger trafikmängderna betydligt lägre. Parkeringsplatser i anslutning till planområdet finns vid kyrkan samt norr och söder om äldreboendet. Parkeringsplatserna nyttjas idag av tillfälliga besökare till området. Kollektivtrafik Närmaste hållplats för kollektivtrafik finns på Floragatan, på ca 200 meters promenadavstånd från planområdet, samt vid Askersunds torg, på ca 300 meters promenadavstånd. Gång och cykeltrafik Två gång- och cykelvägar korsar planområdet i öst-västlig riktning och en gångstig över kullen förbinder Skolgatan med Klockaregatan. Planområdet är anslutet till kommunens gång- och cykelnät och en kombinerad gång- och cykelbana finns utmed Drottning Kristinas Väg förbi planområdet. 10 Flygbild över området med trähusbebyggelsen nere till vänster, kyrkomiljön uppe till vänster, skolan och vattentornet i mitten, parkmiljön till höger om dem och äldreboendet nere till höger i bild. Foto: Arkitektur & byggnadsvård.

Natur Området ligger på en höjd och i sluttning med utsikt över en del av staden och sjön. Marken inom planområdet är kuperad och sluttar brant norrut mot Klockaregatan och söderut i södra gränsen av Kyrkans fastighet. Framför skolan tas höjdskillnaden mot Stora Bergsgatan upp i en trappa. Marknivån varierar mellan högst ca + 111m vid vattentornet och lägst ca + m vid Klockaregatan och i västra kanten av Prästgårdens fastighet. Norra Bergen utgör idag ett av få områden med bevarad naturmark då det tidigare lämnats oexploaterat på grund av topografin. Höjden är idag till stora delar obebyggd och består av tät lövskog på höjden och i norrsluttningen. Skogen är tät och svårframkomlig och består av bland annat lönn, alm, ask, hägg, fläder, sälg, syren och körsbärsträd. Det finns även förvildade trädgårdsväxter. I nordost intill Norrbergahemmets äldreboende är det bergigt och glesare med träd. De biologiska värden som finns i området bedöms enligt Grönstrukturplanen 2016-02-29 till ett fåtal äldre tallar längs stigen upp till vattentornet. Värdena som naturen och vegetationen utgör i området anses främst bära sociala värden som område för rekreation och som mötesplats. Rekreation Områdets rekreativa värden består i att det är ett högt beläget område med utsik över staden och möjligheter till promenad på gång- och cykelvägen som löper genom området. Området har ett högt värde för de äldre som bor på Norrbergahemmet, både för dem som inte har möjlighet att ta sig långt på egen hand och för dem som endast kan njuta av området från sina fönster. Offentlig och kommersiell service Planområdet är beläget i centrala Askersund och har god tillgång till offentlig och kommersiell service. Ca 300 meter söder om planområdet finns stadens torg med service i form av butiker, caféer och restauranger. Ca 300 meter öster om planområdet återfinns Askersunds sjukhus med vårdcentral, familjecentral samt tandvård. Närmaste förskola ligger ca 200 meter norr om området och grundskola ca 200 meter åt sydost. Äldreboende finns idag inom planområdet men planeras flyttas. Störningar I enlighet med Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör följande riktvärden följas: 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden Med tanke på den begränsade trafikmängden på gator in i och intill planområdet samt höjgskillnaderna som skiljer Norra Bergen från Drottning Kristinas väg så bedöms det inte föreligga någon risk för överskridande av gällande riktvärden för trafikbuller och en bullerutredning anses därmed inte behövas. 11

Geotekniska förhållanden Enligt SGUs databas för jordarter består området till stor del av berg. I norr och öster utgörs jordlagret av lera-silt och ett smalt område i väster utgörs av isälvssediment. En geoteknisk utredning är beställd och genomförs parallellt med samrådet. Utdrag ur SGU:s kartvisare för jordarter. Fornlämningar och kulturminnen Planområdet är beläget inom fornlämningsområde där kulturlager kan väntas påträffas från 1600-talsstaden Askersund. En arkeologisk förundersökning är beställd och genomförs parallellt med samrådet. Sofa Magdalena Kyrka omfattas av skydd enligt kulturminneslagen 4 kap. Kyrkliga kulturminnen. Kapitlet innehåller skyddslagstiftning rörande kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Skyddet innebär att alla förändringar kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Prästgården och kyrkoflyglarna omfattas av skyddsföreskrifter instiftade av Strängnäs Stift enligt lagen om förvalning av kyrklig jord. Skyddsföreskrifterna innebär bland annat att Prästgården och kyrkoflyglarna inte får rivas, samt begränsningar och krav på hur byggnaden och trädgården ska förvaltas. Förorenade områden Utanför planområdet, inom fastigheten Norra Bergen 8 fanns tidigare en bensinstation. Nyttjanderätt för SPI Miljösaneringsfond AB, som enligt avtal har ansvar för undersökning, eventuell sanering samt återställning av miljön, kvarstår inom fastigheten. Utöver denna fastighet finns inga kända markföroreningar inom eller i närheten av planområdet. FÖRÄNDRINGAR Planens huvuddrag Planförslaget innebär att markanvändningen för höjden på Norra Bergen ändras från vattentorn, skola och barnstuga till bostäder, centrumändamål, besöksanläggning och skola. Nuvarande äldreboendets användning ändras till bostäder, centrumändamål, vård 12

och skola. Detta ger en ökad flexibilitet för hur vattentornet, skolan och äldreboendet kan användas. Sannolikt kommer alla byggnaderna till större delen omvandlas till bostäder, men det finns även möjlighet att utnyttja dem för andra verksamheter. För att skydda byggnadernas kulturhistoriska värden regleras förändringar och tillskott med skyddsbestämmelser och utformningsbestämmelser. Planen möjliggör även nybyggnation i form av mindre bostadsbyggnader på höjden, inspirerad av den oregelbundna bebyggelsen söder om planområdet, och byggnader med något störe volymer utefter Klockaregatan och mot Loggatan. Planen medger förändringar i kyrkomiljön, genom tillbyggnad till kyrkan, ändrad användning av kyrkoflyglarna och prästgården samt nybyggnad på västra delen av prästgårdstomten. Strukturen i omårdet föreslås förändras genom nya vägar både i öst-västlig riktning och nord-sydlig riktning. Framför skolan föreslås ett torg, där biltrafik i huvudsak inte ska tillåtas. På höjden och i sluttningen mot Klockaregatan bevaras en del av marken som parkmark. Planerad ny bebyggelse Detaljplanen innehåller i huvudsak bostäder och kyrka, men tillåter även skola, vård, besöksanläggningar och centrumändamål, för en flexibel användning över tid. Endast mindre verksamheter bedöms möjliga här och kan tillåtas i den mån parkeringsbehovet klaras inom fastigheten alternativt genom samnyttjande med andra fastigheter inom planen. Tillbyggnad med garage i källare. TECKENFÖRKLARING Detaljplanegräns Befintlig byggnad Föreslagen byggnad Kvartersmark Parkmark Illustration över möjlig förändring inom planområdet. Observera att illustrationen endast ger ett exempel på möjlig utveckling. 13

På höjden omkring gamla skolan och vattentornet ges möjlighet till ny bostadsbebyggelse. Den nya bebyggelsen här föreslås inpireras av den karaktäristiska småskaliga trähusbebyggelsen söder om planområdet. Varje byggnad föreslås få en maximal byggnadsarea om 80 kvadratmeter, men den totala tillåtna byggnadsarean kan även fördelas på mindre byggnader. Komplementbyggnader kan vara lämpligt om färre eller mindre bostadshus uppförs. Begränsningen av byggnadsarea avser alltså totala arean för både huvudbyggnader och komplementbyggnader. För att koppla de nya byggnaderna till den befintliga miljön föreslås de nya husen uppföras med träfasad målad i falu rödfärg, likt befintliga, eller så kallade jordfärger. Taken ska vara sadeltak som täcks med tegelpannor. Detta regleras genom bestämmelse f 1 på plankartan. Det är en fördel om detaljer i byggnaderna, såsom takfot, fönsteromfattningar m.m. kan varieras för olika byggnader, så att de upplevs varierade samtidigt som material och färger ger dem samhörighet. Byggnaderna ges olika högsta tillåtna höjd beroende på placering. Söder om vattentornet bör de hållas låga för att inte helt bryta den visuella kopplingen mellan skolan, vattentornet och kyrkan. Här tillåts högst en våning. Norr om skolan tillåts en något högre höjd som möjliggör ett förhöjt väggliv och brantare taklutning så att en del av vindsvåningen kan inredas som bostad. Öster om skolan, mot äldreboendet, tillåts två våningar. På norra sidan av Skolgatan, mittemot kyrkan, tillåts nybyggnad i högst två våningar. Byggrätten kan antingen användas till att bygga ett större hus, som då bör placeras med långsidan mot gatan, eller två mindre. Om två hus uppförs bör det ena placeras med långsidan mot Skolgatan. Söder om Klockaregatan tillåts 720 kvadratmeter byggnadsarea i tre våningar. Detta kan fördelas på två lameller längs med gatan, eller i mindre bostäder för en till två familjer. Då bebyggelsen placeras i en norrsluttning lämpar sig bottenvåningen bäst för garage och förrådsutrymmen, medan det är möjligt att skapa fina uteplatser på södra sidan en våning upp i anslutning till slänten. Närmast Loggatan möjliggörs en ny byggnad med samma utbredning som de befintliga husen norr om Klockaregatan i tre våningar. Ny byggnad föreslås även inom Prästgårdens fastighet samt tillbyggnad till kyrkan, detta beskrivs i kapitlet nedan. Trähusen söder om planområdet ska inspirera utformningnen av den nya bebyggelsen. Foto: Arkitektur & Byggnadsvård Utsnitt av foto från 1932 där en byggnad syns på norra sidan av Skolgatan. Här föreslås nu en ny byggand. Foto: Oscar Bladh 14

Förändringar av befintlig bebyggelse Inom planområdet finns en del befintlig bebyggelse som föreslås förändras i olika grad. För större delen av bebyggelsen föreslås en flexibel användning som möjliggör omvandling av byggnadernas funktion i framtiden. Vissa byggander bedöms ha ett kulturhistoriskt värde och omfattas därmed av 8 kap. 13 PBL. Av denna anledning har byggnaderna försetts med varsamhetsbestämmelser (k) på plankartan. Varsamhetsbestämmelser innebär att de byggnadsdelar och karaktärsdrag som omnämns i bestämmelsen särskilt ska beaktas vid ändring av byggnad och byggnadsdelar. Genom att möjliggöra ändrade funktioner i byggnader med kulturhistoriskt värde ökar möjlighterna att byggnaderna fortsätter tas om hand och att det kulturhistoriska arvet därigenom bevaras. Skolan Gamla samrealskolan byggdes 1905 och är en viktig fondbyggnad som syns från hela Stora Bergsgatan, vilket speglar skolbyggnaders status i början på 1900-talet. Byggnaden är bevarandevärd ur kulturhistoriskt perspektiv och utgör ett fondmotiv och ett landmärke i de centrala delarna av Askersund. Därför föreslås skolbyggnaden få rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser i detaljplanen. Byggnaden föreslås omvandlas till bostäder, men även skola och besöksanläggningar tillåts. Byggnaden är uppförd i tegel med slätputsade fasader i blekgul ton. Sockel i huggen granit och trappgavelfrontespis är karaktäristiska detaljer. Fönstren är symmetriskt placerade, men några fönster på baksidan är igensatta. Vid byte av fönster ska storlek, indelning och karm- och bågbredder bevaras. Entréporten med överljus är original, och kan med fördel renoveras. Vid ombyggnad till bostäder tillåts inte balkonger mot söder för att inte förvanska vyn från Stora Bergsgatan. Taktäckningnen har någon gång bytts från tegel till tegelimiterande plåt. Byggnaden har behov av renovering. Vid renovering bör det övervägas att byta tillbaka till tegelpannor. Barnstugan Öster om skolan ligger en äldre barnstuga som i samband med tidigare renovering förvanskats. Byggnaden är idag förfallen och svår att återställa till sin ursprungliga Trappgavelfrontespisen, entreporten med sin infattning, fönsterplaceringen och granitsockeln är viktiga delar av skolbyggnadens karaktär. 15

utformning och den nya detaljplanen medger därför en rivning av byggnaden. Vattentornet Vattentornet inom planområdet uppfördes i början av 1900-talet och utgör ett viktigt landmärke i staden. Byggnaden är uppförd med stor arkitektonisk omsorg om detaljer i murverket och detaljer i granit. Sockeln består av granit och har en kryssahmrad slät avslutning mot tegelmurningen. Översta delen av tornet är idag täckt med kopparplåt, men var från början klätt med träspån. Entrédörren är original med tidstypiska stora gångjärnsbeslag. Ytterligare beskrivning av skolan och vattentornet finns i Värdebeskrivning av byggnader och miljöer (Arkitektur & Byggnadsvård 2017). Planen möjliggör att tornet byggs om till bostäder, eller någon mer publik verksamhet. Vid ombyggnad till bostäder krävs att fönster tas upp i fasaden. Detta bedöms vara möjligt utan att tornets karaktär förvanskas, förutsatt att placering och utformning anpassas till befintliga. För att möjliggöra bostäder och samtidigt bevara tornets kulturhistoriska värde kan avsteg från nybyggnadsnormer krävas vad gäller trappor och hiss. Dessa bör helst placeras inuti tornet för att bevara tornets rena volym, som är synlig från alla håll i staden. Nordost om tornet finns en förfallen träbyggnad som föreslås rivas. Den kan dock ersättas med ny byggnad i två våningar på samma plats. Sofia Magdalena Kyrka Kyrkans verksamhet har behov av förändring, vilket innebär att förändringar föreslås inom hela kyrkomiljön. Sofia Magdalena Kyrka föreslås få en tillbyggnad öster och delvis norr om befintliga kyrkan. Tillbyggnaden bör underordna sig kyrkan i storlek och uttryck. I planen föreslås att tillbyggnadens nockhöjd inte får överskrida kyrkans takfot och att en eventuell koppling mellan kyrkans norra fasad och tillbyggnaden ska uppföras i glas. Detta för att upplevelsen av kyrkans volym till så stor grad som möjligt ska kvarstå. I tillbyggnadens källarvåning kan ett garage vara lämpligt, som om möjligt F.d. barnstugan är i dåligt skick och föreslås rivas. Vattentornet med dess överdel i kopparplåt är uppförd med stor omsorg om detaljer i murningen. 16

kan samnyttjas för fler delar inom planområdet. Sofia Magdalena Kyrka omfattas av skydd enligt kulturminneslagen 4 kap. Kyrkliga kulturminnen. Skyddet innebär att alla förändringar kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Prästgården och kyrkoflyglarna Prästgården och kyrkoflyglarna omfattas av skyddsföreskrifter instiftade av Strängnäs Stift enligt lagen om förvalning av kyrklig jord. Skyddsföreskrifterna innebär bland annat att Prästgården och kyrkoflyglarna inte får rivas, samt begränsningar och krav på hur byggnaden (utvändigt och invändigt) och trädgården ska förvaltas. Skyddet bevakas av Länsstyrelsen och Strängnäs stift vilket innebär att de måste godkänna eventuella förändringar. Kyrkans flyglar är inte längre ändamålsenliga för kyrkans behov, och föreslås därför i planen få en flexibel användning som ger möjlighet att omvandla dem till bostäder. Vid omvandlig till bostäder kan avvägningar mellan byggnadernas kulturhistoriska värden och dagens tillgänglighetskrav behöva göras. Kyrkan och ena flygeln sedd från nordväst, där tillbyggnad föreslås. Prästgården föreslås skyddas med varsamhetsbestämmelse och utökad lovplikt. Prästgården ges i planen en flexibel användning för att möjliggöra exempelvis ungdomsverksamhet. På grund av byggnadens kulturhistoriska värde föreslås en varsamhetsbestämmelse (k 4 ) och utökad lovplikt för förändringar (a 2 ). Förslaget innebär även att en avstyckning av tomten och nybyggnad av ett till bostadshus tillåts. Detta går emot skyddsföreskrifterna, men bedöms ändå kunna vara lämpligt, utifrån att Prästgården har flyttats till platsen och den västra delen av tomten idag består av en gräsmatta och ett garage från 60-talet som inte bedöms ha kulturhistoriskt värde. Tidigare har en lång byggnad med okänd funktion stått längs fastighetens norra gräns. En ny byggnad behöver utformas med hänsyn till områdets kulturmiljö. Kv, Krukmakaren I väster, i kvarteret Krukmakaren längs Storgatan består bebyggelsen av bostadshus på båda sidor om vägen. Bostadshusen skiljer sig från varandra i arkitektonisk utformning på grund av dess olika ålder och renoveringar vid olika tidpunkter. De håller dock en gemensam skala på en till två våningar. Detaljplanen omreglerar byggrätterna för de De tre byggnaderna längs Storgatan i kv. Krukmakaren, från norr till söder 17

befintliga bostäderna till att bättre stämma med befintliga förhållanden för byggnaderna längs Storgatan, som även får möjligheter att bygga komplementbyggnader. Det södra huset har kulturhistoriskt värde och föreslås få rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. Mittenbyggnaden har förlorat en del av sitt ursprungliga utseende, men har fortfarande träfasad och tegeltak, vilket förstärker kulturmiljön i området. Den norra byggnaden har renoverats med träimiterande plåtfasad och utbytt tak och har därför inget kulturhistoriskt värde. Krukmakaren 3 och 6 ligger skymda från gatan och i anslutning till parken och är därmed inte lika känsliga för förändring. Därför får de mer flexibla bestämmelser. Nya byggnader behöver dock anpassas till områdets kulturhistoriska värde i stort. Norrbergahemmet Vid planområdets nordöstra hörn finns Norrbergahemmets äldreboende i en tegelbyggnad i två till tre våningar. Byggnaden bedöms inom den närmsta tiden i stort sett vara kvar, förutom en del längst i norr som föreslås rivas. Det finns dock planer på att flytta äldreboendet, vilket innebär att bygganden istället kan komma att innehålla bostadslägenheter. Byggrätten har ändrats för att medge en flexiblare användning och placering vid eventuell framtida förändring inom fastigheten. Vid Drottning Kristinas väg står en mast. Vid framtida förändring bör möjligheten att flytta masten studeras, så att en ny byggnad kan placeras närmare gatan och därigenom skapa ett tydligare gaturum och tydigare entré till Askersund vid Drottning Kristinas väg. Trafik Biltrafik och parkering För att säkerställa framkomlighet och angöring med bil från öster medger detaljplanen en breddning av den befintliga gång- och cykelvägen från Drottning Kristinas väg. Klockaregatan föreslås förlängas österut och kopplas ihop med Loggatan och en ny väg i nord-sydlig rikting öster om skolan föreslås för att kunna köra fram till de nya bostäderna. Framför skolan föreslås ett torg, där biltrafik i huvudsak inte ska tillåtas. 18 Norrbergahemmet och masten mot Drottning Kristinas väg. Utbyggnaden till höger i bild föreslås rivas.

Då föreslagna vägar föreslås utfomras som tillfartsvägar till planerad bebyggelse och i sitt formspårk inte inbjuder till genomfart förväntas antalet bilrörelser inom planområdet i mesta mån utgöras av boende och verksamma i området. I ett beslut från kommunfullmäktige från 1994 anges en variation i parkeringstal i bygglovskede beroende på antal rum som planeras. Från 0,35 parkeringar för 1 RoK till 1,2 parkeringar för 5 RoK. Parkeringsbehovet för tillkommande bebyggelse ska lösas inom kvartersmark. Bostadshusen i norr intill Klockaregatan föreslås få parkering i bottenplan. Intill den planerade utbyggnaden av Sofia Magdalens kyrka planeras för att gemensamt parkeringsgarage med ca 20 parkeringsplatser som delvis kan samnyttjas för boende och besökare till området. Kollektivtrafik Planen medför inga nya hållplatser för kollektivtrafik. Boende i området får tillgång till hållplatser på promenadavstånd både vid Floragatan, ca 200 meter från planområdet, och vid Askersunds torg, ca 300 meter från planområdet. Gång och cykeltrafik Planen innebär att en större del av gång- och cykeltrafiken kommer ske gemensamt med biltrafik, eftersom befintliga gångvägar görs om till bilvägar. Trafiken bedöms dock bli begränsad, ingen större mängd genomfartstrafik bedöms ledas genom området. Parkmarken kommer fortsatt vara tillgänglig för gående, och ett allmänt gångoch cykelstråk genom den nya bostadsbebyggelsen på höjden säkerställs genom bestämmelsen x på plankartan. Vy över norrsluttningen som delvis föreslås bevaras som parkmark. Foto: Arkitektur & Byggnadsvård 19

Natur och rekreation Planförslaget innebär att delar av grönområdet i Norra Bergen ianspråktas för bostadsändamål. Större delen har även tidigare varit planlagd som kvartersmark, men har upplevts som naturmark eftersom allmänhetens tillgång inte varit begränsad genom exempelvis staket. Den del av området som planläggs som park kan med fördel röjas, så att äldre dåliga träd och en stor del sly tas bort. En blandning av äldre och yngre träd av god kvalitet bör sparas, och även en blandning av arter bör eftersträvas. Planområdets omgivningar innehåller en stor variation av friytor som kan användas för lek och rekreation året om för boende, besökare och verksamma inom planområdet. På ca 700 meters promenadavstånd ligger Stadsparken och öster om parken finns fotbollsplaner och idrottsplats. Inom 0 meter når man även Alsens badplatser och promenadstråk. Närlundahallen ligger ca 800 meter från planområdet. Energieffektiva byggnader När man bygger ett nytt hus ska man göra en energiberäkning som visar att det nya huset kommer att klara de krav som finns i BBR:s (Boverkets byggregler) avsnitt 9 Energihushållning. Huset får inte använda mer än ett visst antal kilowattimmar per kvadratmeter och år (kwh/m2 och år). En tredjedel av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler, varav närmare sextio procent går till uppvärmning. Inom fastighetssektorn är möjligheterna stora att använda energin effektivare. Potentialen för att spara energi genom att förbättra byggnadernas energiprestanda är stor. Senast den 31 december 2020 ska EU:s medlemsstater se till att alla nya byggnader är nära-nollenergibyggnader, enligt det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda. Medlemsländerna ska även vidta åtgärder för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till nära-nollenergibyggnader. Direktivet innebär att alla nya byggnader på sikt ska vara mycket energieffektiva och att ombyggnad ska göras så att man väsentligt förbättrar byggnadens energiprestanda. I regeringens skrivelse Vägen till nära-nollenergibyggnader (Skr. 2011/12:131) presenteras Sveriges handlingsplan för nära-nollenergibyggnader. Askersunds kommun uppmuntrar byggande med högre ställda energikrav än de som nu anges i BBR, för att uppnå en hållbar energieffektivitet som främjar både vår gemensamma miljö som den enskilde fastighetsägaren. Teknisk försörjning Området är anslutet till det kommunala ledningsnätet. Ledning för vatten- och spillvatten finns i Storgatan och Stora Bergsvägen. Eventuell flytt av ledningar beställs och bekostas av exploatören. El och tele Vattenfall ansvarar för elnät och Skanova ansvarar för telenätet. Befintlig byggnation försörjs med el från ledningsnät i angränsande gator, även ny bebyggelse ska kopplas till befintliga nätet. I planområdets norra del finns en transformatorstation som säkerställs genom E i plankartan. Skanova har ledningar för telenät i Loggatan, som 20

säkerställs genom u-område. Inom planområdet, vid Drottning Kristinas väg, finns en mast som ger radiotäckning för mobiltelefoni. Dagvatten Området är i dag anslutet till det kommunala dagvattennätet. Ledningar för dagvatten finns bl.a. i Klockaregatan och Norra Kyrkogårdsgatan. När planområdet exploateras kommer stora delar att hårdgöras och dagvattnet har inte samma möjlighet att infiltrera som tidigare. Därför krävs att dagvattnet fördröjs inom kvartersmarken innan det kopplas till det kommunala nätet enligt de krav som ställs från VA-huvudmannen. Det ska fördröjas så att inte ytorna avleder mer än motsvarande maxflöde från den befintliga oexploaterade parkmarken. Dagvattenåtgärderna ska dimensioneras för ett tioårsregn. Där så är möjligt är det önskvärt att infiltrera dagvatten lokalt. Förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) beror av de geotekniska förhållandena och bör undersökas närmare i bygglovsskedet. Krav på ytterligare fördröjning och rening av dagvatten från parkeringsytor kan komma att ställas i bygglovsskedet. Brandvattenförsörjning Brandvattenförsörjningen kan behöva anpassas och utökas. Om brandvattentillgång behöver utökas och anpassas ska fastighetsägaren/byggherren vidta åtgärder för att tillgodose behovet. Avfallshantering Avfallshanteringen för eventuellt tillkommande bebyggelse förutsätts ske genom sopkärl i enlighet med standarden för Sydnärkes kommunalförbund. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Konsekvenser av planens genomförande Planförslaget innebär att allmän plats planlagd för park, främst längs Klockaregatan, samt grönytor inom kvartersmark ianspråktas för nybyggnation och omvandling av befintliga byggnader till bostäder och tillhörande funktioner till dessa. Detta ökar andelen hårdgjorda ytor och minskar grönytorna inom planområdet. En byggnation enligt detaljplanen innebär att delar av den befintliga vegetationen kommer att avverkas. Detta kan till viss del ge positiva miljökonsekvenser om grönytor rensas på sly så att en del av de yngre träden ges bättre utrymme att utvecklas. Planens miljökonsekvenser kan minskas om större träd kan sparas även inom de delar som föreslås för nybyggnation och om dagvatten kan tas om hand lokalt inom kvartersmark. Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på riksintresset för rörligt friluftsliv eller för gällande miljökvalitetsnormer för luft och vatten. Området är utpekat som värdefullt område ur ett socialt perspektiv, bland annat i Grönstrukturplanen för Askersund. Området bedöms socialt värdefullt för hela orten, men främst för boende i närområdet och särsklit för boende på Norrbergahemmets äldreboende. Området har också ett socialt värde genom dess gång- och cykelstråk. Planområdets närmiljö innehåller en variation av bostäder, byggnader och verksamheter i en varierande och intressant miljö. Delområden kring planområdet utgör kulturhistoriskt värdefulla miljöer, vilka ofta också fyller sociala funktioner. Denna 21

särpräglade miljö i kombination med närhet till centrumfunktioner medför en blandad social miljö med tillgång till olika mötesplatser. Tillgängligheten till planområdet för gångtrafikanter är god, men områdets placering på en höjd gör att tillgängligheten för rörelsehindrade är sämre. Planförslaget innebär att kulturhistoriskt intressant bebyggelse tas tillvara och får ny användning i form av bl.a. bostadsändamål. På så sätt utnyttjas stadens kulturhistoriska arv och fortsatt underhåll av dessa byggnader säkerställs. Vid eventuella om- och tillbyggnader krävs stor hänsyn till byggnadernas kraktär för att de historiska värdena inte ska gå förlorade. Planförslaget innebär också kompletterande bebyggelse i denna miljö vilket ställer höga krav på utformning och anpassning. Kulturmiljöerna behöver vårdas för att de ska kunna vara tillgängliga för kommande generationer. Ekonomiska frågor Detaljplanearbetet bekostas av Askersundsbostäder AB och Askersund-Hammars församling. Askersunds kommun får driftkostander för nya gator och för parken. Tidplan Detlajplanen hanteras med utökat planförfarande och bedöms följa tidplanen nedan. Samråd: Sommaren 2018 Granskning: Hösten 2018 Antagande: Våren 2019 Om planen inte överklagas vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet om antagande anslagits. Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla så länge kommunen inte ändrar eller upphäver planen. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Inom kvartersmark ansvarar fastighetsägaren för projektering, genomförande av ombyggnation och nybyggnation samt för anläggande och framtida drift av s.k. servisledningar. Tekniska frågor Tillkommande bebyggelse avses anslutas till befintliga tekniska försörjningssystem. Fastighetsrättsliga frågor Detaljplanen utgör erforderligt underlag för fastighetsbildning. Efter att detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighetsbildning ske i enlighet med detaljplanen. Ansvar att ansöka och bekosta lantmäteriförättning åligger den fastighetsägare som berörs i respektive fall. Askersunds kommun ansvarar för att ansöka och bekosta lantmäteriförrättning avseende allmän platsmark (gata och park). 22

STATIONEN KNAPPFABRIKEN KNAPPFABRIKEN NORRA BERGEN NORRA BERGEN KRUKMAKAREN KRUKMAKAREN PRÄSTGÅREDEN TULLEN PRÄSTGÅREDEN TULLEN NO BE NO BE KYRKAN KYRKAN Befintlig fastighetsindelning. Exempel på möjlig ny fastighetsindelning. I planförslaget är gatumark delvis inritad för mark som har varit kvartersmark i tidigare plan. Det innebär att kommunen har rätt att lösa in marken som är planlagd för allmän plats, gata. På motsvarande sätt har fastighetsägaren en rätt att av kommunen kräva inlösen av gatumarken och få ersättning enligt specifika regler i plan- och bygglagen. Ledningsrätt och servitut kan bildas för ledningar inom utmarkerade u-områden. Bestämmelser i gällande detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser som berörs inom aktuellt planområde upphävs med anledning av detaljplanen. Fastighetsindelningsbestämmelser fastställda som tomtindelningar som berörs är: - Tomtindelning för del av kvarteret Krukmakaren, akt nr 18-ASÖ-603, upphävs i sin helhet. - Tomtindelning för del av kvarteret Prästgården, akt nr 1882K-B83, upphävs inom planområdet. MEDVERKANDE I PLANARBETET Planhandlingarna har upprättats av AL Studio AB i nära samarbete med Sydnärkes Byggförvaltning. Ida Brogren Tobias Jansson Lars Johansson Planarkitekt AL Studio Bitr. Stadsarkitekt Förvaltningschef Helena Rengemo Arkitekt AL Studio 23

BRAND- KYRKAN STATIONEN 1:72 1:67 1:1 TULLEN NORR BERG Tr,3 ASKERSUND,4 NORRA BERGEN KNAPPFABRIKEN KRUKMAKAREN 4 46 A-B 1 A-F 46 C-D 3 A-F 7 45 5 39 C-D A-B 43 35 A-B 37 A-D 37 A-D 44 35 42 1 40 k 5 a 1 r 33 k 4 k 4 1 6 108,5 e 180 r a 1 e 2 80 38 e 1 30 e 1 260 f 1 x 34 ASKERSUND 32 30 1:96 6 7 5 33 9 1:1 1 3 38 102,1 36 13 2 1 31 99,0 34 9 10 12 A 12 B 24 B 14 21 16 9 Bergslagsv Loggatan Drottning Kristinas väg 6 32 29 34 30 31 8 25 50 Stora bergsgatan 24 21 22 17 18 9 51 20 51 19 16 13 1 Hospitalsgatan 23 33 5 7 Norrtull gränd Loggatan Loggatan 19 18 22 20 Klockaregatan Storgatan 4 5 3 1 21 37 49 27 38 39 28 26 40 35 23 Skolgatan Storgatan 8 6 9 2 1 3 5 10 22 21 18 99,8 15 20 6 3 1 2 3 1:1 1:1 99 96,8 97,3 98,0 97,8 97,1 98,2 97,3 98,3 98,3 98,1 98,3 97,5 97,8 98,0 99,1 99,7,2 101,1 22-40 6 102,2 103,5 98,7,5 102,5 103,7 101,8,5 104,9 98,2 104,7 104,0 101,9 2,7 105,0 106,5,8 107,7,7 106,4 105,1 106,7,5 98,3 98,0 98,1 99,9 98,8,1 99,4,3,7 ASKERSUND 103,3,4 103,4 101,8 D PRÄSTGÅREDEN 106,6 104,1 105,9 105,1 104,5 103,3 102,7 101,9,2,6 103,6 101,1 99,3 98,6 101,0 99,7 99,0 98,4 98,5 98,2 98,6 97,2 101,8 99,9 7 103 101 9 99 101 101 101 99 99 99 Sv D201500268054:1.1 101 102 Sv D201500268052:1.1 101 102 103 104 105 106 106 103 106 102 106 Sv D201600197450:1.1 Sv 2005-IM-32609 102 105 104 105 105 104 102 103 103 102 Lr 18-ASÖ-747.1 99 98 95 98 98 99 103 101 102 104 105 106 107 101 BCRS 108 PARK 102 104 105 106 107 BC BC GATA 111 104 110 Gäller inom hela användningsområdet BC 105 109 108 106 107 106 102 108 103 104 102 101 105 BC R 1 r k 2 BC f 3 e 1 760 f 2 e 1 720 22-30 3 e 1 400 e 2 80 f 1 x 10 22-40 4.5 r k 1 e 1 300 9 u u E 9 e 1 3600 6 22-30 e 1 400 e 2 80 f 1 GATA e 1 120 f 4 102 108 107 106 105 6 22-40 102 104 103 105 BCR 1 106 a 1 k 3 r e 1 200 e 2 80 e 1 20 f 3 6 B 22-40 PARK 22-40. TORG 22-40 BCDS GATA e 1 30 e 1 30 10 20 30 40 50 60 70 80 90 meter ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Markreservat x Marken ska vara tillgänglig för allmän gångväg från Skolgatan i nordostlig riktning fram till PARK eller GATA. u Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Utökad lovplikt Bygglov krävs för att uppföra eller bygga till ett komplementbostadshus eller en komplementbyggnad. a 1 Utökad lovplikt för byte av fönster och ommålning eller annan ändring av fasad. UPPLYSNINGAR Fastighesindelningsbestämmelser fastställda som tomtindelningar upphör att gälla inom planområdet. Gäller tomtindelningar akt nr 18-ASÖ-603 och akt nr 1882K-B83. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. Angivna bestämmelser har stöd i plan- och bygglagen 2010:900. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ- och egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA Gata TORG Torg PARK Park EGENSKAPSBESTMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning Marken får inte förses med byggnad. Ramp för tillgänglighetsanpassning samt trappor till entréer tillåts. På marken får inga andra byggnader än komplementbyggnader placeras. Högsta byggnadhöjd 3 meter. e 1 0000 Största tillåtna byggnadsarea i kvadratmeter e 2 000 Största tillåtna byggnadsarea i kvadratmeter per huvudbyggnad Placering, utformning, utförande 0,0 Högsta byggnadshöjd i meter 00-00 Minsta respektive största taklutning i grader f 1 Fasad ska utföras i trä, målad med Falu rödfärg eller i s.k. jordfärger (inte kulörstarka färger). Takmaterial ska vara lertegel. Tak ska vara symmetriska sadeltak. f 2 Kulturhistoriskt värdefull miljö. Ny bebyggelse i anslutning till kyrkan ska utformas med hänsyn till bebyggelsens karaktärsdrag vad gäller volym, proportioner och material så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Nockhöjd för ny byggnad ska inte överstiga kyrkans takfot. Anslutning till kyrkans norra fasad ska vara glasad. f 3 Kulturhistoriskt värdefull miljö. Ny bebyggelse i anslutning till vattentornet ska utformas med hänsyn till bebyggelsens karaktärsdrag vad gäller volym, proportioner och material så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Tillbyggnad till vattentornet får inte överstiga ovankanten på tegelfasaden. k 1 Nybyggnad ska utformas så att hela områdets kulturmiljö förstärks. Byggnad får inte rivas. Fasader ska utföras i ljus puts. Utvändig tilläggsisolering tillåts inte. Takhöjd och takvinkel får ej förändras. Entréport inklusive inramning ska vara lik ursprunglig och får inte förvanskas. Fönstrens indelning och proportioner ska vara lika ursprunglig och får inte förvanskas. Detaljer såsom sockel i granit och trappgavelfrontespis får inte förvanskas. Balkonger mot söder tillåts inte. k 2 Fasader i tegel med ornamentik, ljusgrå fogar och sockel och detaljer i granit ska bevaras. Entréport inkusive inramning ska vara lik ursprunglig och får inte förvanskas. Nya fönster anpassas i placering, form och uttryck till befintliga. Nya inslag ska förstärka vertikaliteten och får ej dominera byggnadens uttryck. Balkonger tillåts inte. k 3 Fasadmaterial och färger ska vara lika ursprungliga och får inte förvanskas. Fönstrens indelning och proportioner ska vara lika ursprunglig och får inte förvanskas. Gesimsen ska bevaras. Fönsterkupans placering och storlek ska bevaras. Takhöjd och takvinkel får ej förändras, takmaterial ska vara lertegel. k 4 Fasadmaterial, fönster och utvändiga utsmyckningar ska vara lika ursprungliga och får inte förvanskas. Takmaterial ska vara lertegel. Byggnadens volym, proportioner och symmetri ska bevaras. Fasad ska utföras i trä, takmaterial ska vara tegel. Planhandlingar Planbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Behovsbedömning Granskningsutlåtande Detaljplan för Fastighet Norra Bergen 49 m.fl (Norra Bergen) Askersunds kommun, Örebro län. Beslutsdatum Antagande Laga kraft Diarienummer Upprättad av Sydnärkes Byggförvaltning juni 2018 Tobias Jansson Lars Johansson Ida Brogren Bitr. Stadsarkitekt Förvaltningschef Planarkitekt, AL Studio 0 r BILAGA 1 Plankarta Skala 1:0 (Ritningsformat A2) Kvartersmark B Bostäder C Centrumändamål D Vård R Kultur, besöksanläggning R 1 Byggnader för religiösa ändamål S Skola, förskola f 4 k 5 SAMRÅDSHANDLING 24

BILAGA 2 Illustration Tillbyggnad med garage i källare. TECKENFÖRKLARING Detaljplanegräns Befintlig byggnad Föreslagen byggnad Kvartersmark Parkmark 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 meter Skala 1:0 1:2000 (Ritningsformat A2) Observera att illustrationen endast ger ett exempel på en möjlig utveckling med anledning av planförslaget. Detaljplanen reglerar hur marken inom planområdet får och inte får användas men styr inte vad som ska genomföras. Detaljplanen anger ramarna för vad som är möjligt och vad som inte är möjligt vid en framtida bygglovsprövning och fastighetsbildning. 25