Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Relevanta dokument
Vi behöver förändra attityder

Att kartlägga våld och föra våld på tal

Beakta våldet vid. säkerhetsplaneringen

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

FÖREBYGGANDE AV VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH INOM FAMILJEN I KOMMUNEN SAMT EN MODELL FÖR BEFATTNINGSBESKRIVNINGEN FÖR KOORDINATORN

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Relationsvåldscentrum Goda exempelmässan 13 maj Afson Khashayar, Socionom RVC Wafa Issa, Verksamhetsledare RVC

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer

BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

SAMMANDRAG AV DE REMISSYTTRANDEN SOM LÄMNATS OM RAPPORTEN LÄHISUHDEVÄKIVALTARIKOSTEN SOVITTELU (MEDLING AV VÅLDSBROTT I NÄRA RELATIONER)

En tryggare vardag för kommuninvånarna. Vad bör en kommunfullmäktig veta om säkerheten i sin kommun?

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

VÅLDSPREVENTION VÄNTA INTE TILLS SKADAN REDAN ÄR SKEDD! EN START FÖR KOMMUNENS VÅLDSPREVENTIVA ARBETE

Fungerande praxis och resultat

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Medling som metod att hantera konflikter i skolan

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott

Hälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun GENOMFÖRANDEPLAN

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR

Klicka här för att ändra format

Frigörelse med förhinder

1 Åtgärder i Borgå. Utvecklingsåtgärder

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld med fokus på våldsutövare

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård

SOCIALSERVICE OCH HEMVÅRD

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Gott uppförande tillåtet! Vasa

BARN SOM BEHANDLATS ILLA HANDBOK FÖR DEM SOM ARBETAR I BORGÅ MED BARN SOM BEHANDLATS ILLA

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Individuellt inriktad elevhälsa

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD

Aktuellt om projektet Kansa och harmonisering av behandlingen av klientuppgifter inom socialvården med åtkomsträttigheter

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Våld i nära relationer

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Finland - mitt hem -projektet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Våld i nära relationer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Rutiner för våld i nära relationer

Dokumentering av yrkesprov

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Om en arbetsuppgift innebär påtaglig risk för våld, olaga hot eller ärekränkning får den inte utföras som ensamarbete.

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII /

Transkript:

MYNDIGHETSSAMVERKAN I FINLAND. ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR FRÅN INFÖRANDET AV EN BRITTISK MODELL FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå GÖTEBORG

VAD ÄR MARAK? Metoden för multiprofessionell riskbedömning (MARAK) syftar till att hjälpa offer med hög risk för våld i parrelationen och personer som lever under ständigt hot om våld i parrelationen. Idén är att en multiprofessionell arbetsgrupp tar fram en säkerhetsplan för våldsoffret. På så sätt förebyggs upprepning av våldet och förbättras offrets och familjens säkerhet. MARAC (multi-agency riskassessment conference) MARAK processen: 1. Fyll i riskbedömningsformuläret tillsammans med klienten 2. MARAK-arbetsgruppen gör upp en säkerhetsplan Kristina Huopalainen 2

SYFTET MED MARAK Identifiering av offer med hög risk för våld i parrelationer, hjälpa de myndigheter och yrkesgrupper som jobbar med offer för våldsbrott att identifiera en förhöjd risk till återfall när det gäller partnervåld, trakasserier och systematisk förföljelse (stalking) samt hedersrelaterat våld Riskbedömning Förebygga upprepning av våld Förbättra offrets säkerhet med hjälp av multiprofessionellt samarbete Multiprofessionellt arbetet med säkerhets- och stödåtgärder Brottsförebyggande Erbjuda ett gemensamt redskap för medlemmarna i ett multiprofessionellt team och hjälpa att skapa en gemensam syn på de risker som knyter an till partnervåld, trakasserier och systematisk förföljelse samt hedersrelaterat våld Kristina Huopalainen 3

MARAK I FINLAND MARAK härstammar från Storbritannien, år 2002, idag i ca 280 städer Metoden med möten för multiprofessionell riskbedömning (MARAK) infördes i Finland genom ett pilotförsök 2010-2011och därefter fortsatte det som ett projekt, 2012-2015 Den nationella kordineringen och utbildningen ordnas av Institutet för hälsa och välfärd Riskbedömingsformuläret; finska, svenska, engelska och ryska MARAK-arbetsgrupper fungerar i 16 städer i Finland Kristina Huopalainen 4

MARAK-ARBETSGRUPPEN I BORGÅ Borgå ca. 50 000 invånare MARAK-arbetsgruppen startade år 2013 Behandlade ärenden 11 stycken i Borgå under tiden 1.1-21.11.14 Ärenden har hämtats till samarbetsmötet av flera olika myndigheter, bland annat hälsovården, skyddshemmet, barnskyddet, socialjouren och polisen. Arbetet har fått en bra start. Deltagarna i MARAK-gruppen är motiverade och engagerade. Kristina Huopalainen 5

Äldreomsorg och handikapp service Östra Nylands polisinrätt ning Familjeråd givningscentralen Östra Nylands socialjour Ev. luth. Församling Borgå skyddshem BORGÅ MARAK Brottsoffer -jouren HNS, Borgå sjukhus Borgå stads hälsovård Socialt arbete för barnfamiljer Vuxensocialarbete Invandrar tjänster Missbrukar kliniken för unga och vuxna Kristina Huopalainen 6

CALLING FOR HELP Kristina Huopalainen 7

Kristina Huopalainen 8

MARAK PROCESSEN 1 identifiera våldsoffer 2 riskbedömning 3 klientens ärende skickas till MARAK-arbetsgruppen 4 Insamling av klientuppgifter 5 Samarbetsmöte och kartläggning av klientens situation 6 Utarbeta en säkerhetsplan 7 Uppföljning Kristina Huopalainen 9

REKOMMENDERADE KRITERIER SOM GER ANLEDNING TILL MULTIPROFESSIONELL RISKBEDÖMNING Bedömingen görs på basis av: 1. Våldsoffret har gett 14 eller flera ja-svar på frågorna som ingår i riskbedömningsformuläret 2. Den professionellas bedömning att risken för våld är hög 3. Polisen har under de senaste 12 månadena gjort åtminstone tre utryckningar till familjen Kristina Huopalainen 10

STÖDPERSON Utbildad stödperson vars uppgift är att stödja och hjälpa dig på olika sätt under MARAK-processens gång Informera den multiprofessionella arbetsgruppen om dina önskemål och åsikter Stödperson kan hjälpa dig med praktiska frågor tex. angående rättsprocesser Stödja och motivera dig i din föränderliga livssituation Stödpersonen skall aktivt vara i kontakt med offret och utreda offrets åsikter om bland annat hur man bäst skulle kunna hjälpa offret och öka säkerheten. Kristina Huopalainen 11

SEKRETESS Klientens skriftliga samtycke är ett måste för att kunna behandla klientens ärende i MARAK-gruppen Klienten har rätt att annullera sitt samtycke när som helts under processen Klientens samtycke gäller också vårdnadsförhållande Klienten har rätt att begränsa vilka myndigheter som har rätt att delta i multiprofessionella arbetsgruppen Gärningsmannens klientuppgifter har MARAK-gruppen inte rätt att använda Kristina Huopalainen 12

VÅLDSUTSATTAS ERFARENHETER De räcker med att klienten har kontakt med en instans för att kunna få hjälp av många olika myndigheter Den våldsutsatta kan se sin situation tydligare Stödperson Barnen får också hjälp och stöd Riskbedömningsförmuläret är ett fungerande verktyg Helhetsbilden av klientens situation blir tydligare I drygt 70 % av fallen kunde en återkommande cirkel av våld brytas Kristina Huopalainen 13

DE PROFESSIONELLAS ERFARENHETER De involverade får en bättre helhetsbild av offrets situation Kunskap om andra instansers arbetsuppgifter ökar Informationsflödet och samarbetet mellan olika instanser förbättras Hjälpt till så att våldsoffren fått hjälp av olika instanser Förbättrad arbetsprocess Delat ansvar över våldsoffer och barn Arbetsmängden minskar MARAK-processen har många positiva effekter på de multiprofessionella arbete, med tanke på ökad säkerhet för offret. Kristina Huopalainen 14

RISKFAKTORER VÅLDET FORTSÄTTER Riskbedömningsformuläret (Ja-svar på frågorna) >>> våldet fortsatt >>> brottsanmälan: - Vad är du rädd för? Är du rädd för nya skador eller mera våld? - Har det våldsbrott som nu är under behandling orsakat skador? Fysisk våld. - Vet du om ( ) har varit våldsam mot någon annan? - Har ( ) under det senaste året haft problem med läkemedel, droger, alkohol eller den mentala hälsan så att de orsakat bekymmer i vardagen? Sannolikare att våldet fortsätter ifall: 1. Kvinnan fortsatt förhållandet med mannen (sambo/gift) 2. Gemensamma barn Kristina Huopalainen 15

UTVECKLINGSBEHOV Det finns emellertid ännu inte tillräckligt med kunskap om riksbedömningen och MARAK-modellen Det är viktigt att sprida information för att öka kännedomen om metoden Det behövs fortfarande utbildning kring temat våld i parrelationen och riskbedömning Verksamheten bör i fortsättningen utvecklas med beaktande av de lokala behoven och särdragen. MARAK sammanlänkas alltid med ortens eget arbete för att förebygga våld i nära relationer och med befintliga verksamhetsmodeller, vilket också underlättar förankringen. Viktigt med nationell kordinering, Institutet för hälsa och välfärd De goda erfarenheterna sporrar till att sprida verksamhetsmodellen i hela landet. Kristina Huopalainen 16

TACK! Kristina Huopalainen 17