En tryggare vardag för kommuninvånarna. Vad bör en kommunfullmäktig veta om säkerheten i sin kommun?

Transkript

1 En tryggare vardag för kommuninvånarna Vad bör en kommunfullmäktig veta om säkerheten i sin kommun? 1

2 Denna koncisa guide är avsedd för dig, bästa ledamot i kommuneller stadsfullmäktige. Varje kommunfullmäktig påverkar kommuninvånarnas säkerhet genom att delta i det beslutsfattande som gäller kommunen. Ibland har besluten en direkt anknytning till säkerhetsfrågor. I andra fall har effekterna av besluten indirekta verkningar på säkerheten. Detta är fallet särskilt då det är fråga om barns, ungas och äldre personers välbefinnande. Denna guide innehåller en kort beskrivning av vissa säkerhetsfrågor som är viktiga med tanke på kommuninvånarnas säkerhet och säkerheten i kommunen. Säkerhetsfrågorna behandlas ur olika synvinklar. 2

3 En säker och trygg kommun - en god kommun för oss alla Säkerhet innebär också att säkerheten i fråga om kommunens tjänster och människorna tillgodoses i kris- och störningssituationer. Kommunen ska kunna fungera under undantagsförhållanden, dvs. i situationer där samhället och medborgarna utsätts för ett extremt hot, t.ex. krigshot eller något annat hot som påverkar hela samhällets funktionsförmåga. Det är viktigt att kommunen för sin del handleder kommuninvånarna att bereda sig på störningssituationer i samhället. Säkerhet uppstår inte av sig själv, utan förutsätter att säkerhetsfrågorna beaktas och att planering och beredskap genomförs på förhand. På nationell nivå utgörs de viktigaste planerna med tanke på upprätthållande och förbättrande av säkerheten av säkerhets- En trygg och trivsam kommun är ett ställe där det är bra att bo, leva och fostra barn. En trygg kommun lockar också arbetstagare och företagsverksamhet. Säkerheten genomsyrar hela kommunens verksamhet och innefattar miljösäkerhet, arbetarskydd, brandsäkerhet, människors säkerhet, brottssäkerhet, trafiksäkerhet, byggnadssäkerhet, företagssäkerhet, ekonomisk säkerhet och informationssäkerhet. Säkerheten och trygghetskänslan ökar till följd av att brott, olyckor och andra olyckshändelser kan förebyggas, att de minskar i antal, att skadorna till följd av dem minimeras och av att offren får hjälp. Säkerheten - kommuninvånarnas dagliga trygghet och välbefinnande och försvarspolitiska redogörelsen, statsrådets principbeslut om en säkerhetsstrategi för samhället och statsrådets principbeslut om ett program för den inre säkerheten. I kommunerna utgörs de viktigaste handlingarna för styrning av säkerhetsarbetet av de regionala och lokala säkerhetsplanerna, beredskapsplanen och räddningsplanerna. De planer och program som utarbetats i syfte att öka kommuninvånarnas välbefinnande och hälsa har ofta många beröringspunkter med säkerheten. För att lyckas förutsätter det lokala säkerhetsarbetet ofta stöd och medverkan av såväl den privata sektorn och organisationssektorn som medborgarna. Organiseringen av det lokala säkerhetsarbetet är likväl en offentlig uppgift som hör till myndigheterna. 3

4 Vad bör en kommunfullmäktig veta om kommunens säkerhet En kommunfullmäktig har en betydande roll när det gäller att upprätthålla kommuninvånarnas säkerhet. I denna broschyr har vi sammanställt frågor som en kommunfullmäktig kan ställa om kommunens säkerhetsarbete. Mängden frågor är stor och listan som följer nedan är inte heltäckande. Exempel på frågor Hur har säkerhetsarbetet organiserats i din kommun? Kommunens säkerhetsplan kan upprättas för en kommun, som ett samarbete mellan flera kommuner eller t.ex. som en plan för landskapet. Säkerhetsplanerna för byar är viktiga, eftersom allt flera kommuner har en omfattande areal och det finns flera byar inom kommunens område. I stora städer kan säkerhetsplanen också vara upprättad enligt stadsdel. Organisationerna och polisen medverkar också i utarbetandet av säkerhetsplanen, och det vore viktigt att också kommuninvånarna hörs vid beredningen. Säkerhetsplanen kan också göras till en del av någon annan plan. Planen godkänns av kommunfullmäktige och med tanke på genomförandet är det viktigt att den integreras i kommunens beslutsfattande. Syftet med beredskapsplaneringen är att säkerställa att kommunens tjänster och centrala funktioner även fungerar i störnings- och krissituationer. Vårt samhälle, som är beroende av elektricitet och dataförbindelser, är mycket sårbart i störningssituationer. Sådana situationer är t.ex. stormar som orsakar omfattande skador och andra extrema väderfenomen, avbrott i energiförsörjningen eller omfattande störningar i livsmedels- eller vattenförsörjningen. Kommunen 4

5 svarar för beredskapsplaneringen inom sitt område. I kommunerna består beredskapsplaneringen i allmänhet av en allmän del och av beredskapsplanerna för kommunens ansvarsområden och affärsverk. Känner du till din kommuns säkerhetsplan och dess innehåll? Har planen beretts i omfattande samarbete och har också kommuninvånarna hörts vid beredningen? Verkställs planen, följer man upp hur den genomförs, utvärderas resultaten av den och rapporteras dessa till fullmäktige? Har kommunen en beredskapsplan och är den uppdaterad? Har det utarbetats handlingsplaner för den händelse att hanteringen av en störningssituation även kräver medverkan av näringslivet? Samarbetar de kommunala myndigheterna sinsemellan och med organisationer och församlingar? Ett fungerande myndighetssamarbete säkerställer att kommunens resurser används på ett effektivt sätt eftersom förebyggandet av säkerhetsproblem nästan alltid kräver att flera olika myndigheter deltar i arbetet. Ett smidigt och flexibelt samarbete mellan myndigheterna har en nyckelposition när det gäller att hjälpa våldsoffer, minska utslagning av barn, unga och äldre samt öka tryggheten hos äldre personer som är i sårbar ställning. Samarbetet med organisationer är en resurs för myndigheterna, och denna utnyttjas inte på långt när till fullo. Samarbetet mellan myndigheter är ytterst viktigt. Till följd av det får kommuninvånarna bättre service och undviker att bli bollade mellan olika myndigheter. Detta accentueras i fråga om barn och unga samt äldre. Verksamheten i kris- och störningssituationer kräver att kommuninvånare, myndigheter, organisationer och näringslivet kan samarbeta på ett planmässigt sätt. 5

6 Bedriver de kommunala myndigheterna ett smidigt samarbete över sektorsgränserna? Är samarbetet mellan myndigheter och organisationer fungerande? Medverkar också organisationerna i kommunens säkerhetsplanering? Vet du vilken tjänsteman eller vilket organ som har ansvar för säkerhetsfrågorna i din kommun? Får kommuninvånarna sin röst hörd och får de information om säkerhetsfrågor? Kommuninvånarna är i flera hänseenden experter på sin egen säkerhet och sin närmiljö. Det är viktigt att denna expertis tas med i beredningen och genomförandet av säkerhetsfrågorna. Människor upplever områden och säkerhet på olika sätt beroende på kön, ålder, erfarenheter och andra bakgrundsfaktorer. Därför är det viktigt att olika människor får föra fram sina egna synpunkter och erfarenheter. Barn och unga får fortfarande bara sällan sin röst hörd när det gäller säkerhetsfrågor. Säkerheten hos barn och unga är föremål för många hot av vilka endast få kommer till de vuxnas kännedom. Barn och unga är utsatta för en hel del lindrigt våld, mobbning, sexuella trakasserier och sexualbrott i vardagen, men i tilltagande mån också på webben. Också för de äldre är trygghet en synnerligen viktig fråga eftersom känslan av otrygghet kan försvaga personens livskvalitet och välbefinnande på ett betydande sätt. Det blir också allt vanligare att äldre personer planmässigt utsätts för brott. Säkerhetsfrågorna för personer med invandrarbakgrund kan också skilja sig från majoritetsbefolkningens problem, och därför är det vanligt att informationen om dem inte når myndigheterna. Ofta kan det vara synnerligen svårt för kommuninvånarna att få information om vad kommunen gör för att förbättra deras säkerhet. Därför är det viktigt att kommunen aktivt informerar om sitt säkerhetsarbete. Åtgärder som syftar till att förbättra säkerheten ingår i många av kommunens planer och beslut. Av dessa är planerna om kommuninvånarnas välbefinnande kanske de allra viktigaste. De egentliga säkerhetsplanerna utgörs av kommunens säkerhetsplan och beredskapsplan. 6

7 Hur har hörandet av kommuninvånarna i säkerhetsfrågor ordnats i din kommun? Når man också sådana s.k. svårnådda grupper såsom barn, unga och äldre? Har man inom din kommuns område gjort säkerhetsenkäter för att samla in information om de säkerhetsproblem som kommuninvånvarna stött på? Har man i din kommun tagit i bruk nya interaktiva metoder för samråd? Sådana är t.ex. trygghetsvandringar och en dubbelriktad informationswebbplats. Invånarenkäter: De säkerhetsenkäter som riktas till invånarna utgör en viktig del av bedömningen av det nuvarande säkerhetsläget och granskningen av närmiljön i kommunen. Med hjälp av enkäterna kan man komplettera och precisera myndighetsuppgifterna och fördelningen av åtgärder t.ex. regionalt. Rådet för brottsförebyggande har utarbetat en modell till säkerhetsenkät för kommunerna. Skolhälsovårdsenkäter: Enkäten Hälsa i skolan görs vartannat år och besvaras av eleverna i klass 8 och 9 i grundskolorna och av 1:a och 2:a årets studerande i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Med hjälp av skolhälsovårdsenkäterna får man omfattande information om de ungas levnadsförhållanden, skolförhållanden, hälsa, hälsovanor samt om elev- och studerandevården. Enkäten innehåller också frågor om bl.a. sociala problem, den mentala hälsan, berusningsmedel, olycksfall och våld. Ytterligare information: Trygghetsvandringar: Trygghetsvandringarna är ett sätt att få myndigheterna och invånarna samt andra viktiga aktörer att träffa varandra och tillsammans diskutera vilka platser i området som upplevs som otrygga eller som man vet att är farliga. Man funderar tillsammans på hur platserna kan göras tryggare och mer trivsamma. Förfarandet har tagits i bruk på olika håll i Finland. Det finns en detaljerad guide om ämnet under adressen 7

8 Vidtar din kommun åtgärder för att förebygga säkerhetsproblem eller ingriper man i dem först när de uppstått? Säkerhetsproblem, såsom olyckor, olycksfall, våld och andra brott blir dyra för kommunen. Många kommuner har dragit ner på det förebyggande arbetet, t.ex. basservice med låg tröskel, genom vilket man redan i ett tidigt skede kan ingripa i problem på ett betydligt mer ekonomiskt sätt än genom specialtjänster som blir aktuella när situationen redan har tillspetsats. Satsningar på förebyggandet av säkerhetsproblem lönar sig såväl i ekonomiskt hänseende som när det gäller att upprätthålla välbefinnandet. Våld orsakar individen och samhället såväl hälsomässiga och sociala skador som ekonomiska kostnader. Dessa uppstår till följd av produktionsförluster samt av vården till följd av skador och olägenheter. Kommunen får stå för en stor del av dessa kostnader. Finland inträffar årligen cirka I en miljon olycksfall som kräver vård. Mer än 80 procent av olycksfallen inträffar hemma och på fritiden. Cirka personer omkommer årligen i olyckfall i hemmet och på fritiden. Förebyggandet av olyckor är mycket kostnadseffektivt. Belastningen inom hälso- och sjukvården kan på ett effektivt sätt minskas genom satsningar på förebyggandet av olycksfall. Det är viktigt att det förebyggande arbetet görs till en bestående del av kommunens funktioner. Också organisationerna är goda samarbetspartner när det gäller att förebygga olycksfall och andra olyckor. Årligen råkar ca cyklister och fotgängare ut för halkingsolyckor som kräver sjukhusvård. Den genomsnittliga kostnaden för en halkningsolycka som kräver sjukhusvård är euro. Kostnaderna utgörs av sjukvård (ca 800 ), förlorad arbetsinsats (ca ) och av förluster som gäller välbefinnandet (ca ). 1 Risken för att som fotgängare eller cyklist råka ut för en olycka är större hos äldre personer än hos unga. Det är ekonomiskt lönsamt att säkerhetsaspekterna beaktas redan i planeringsskedet. Boendesäkerheten får en tilltagande betydelse i och med att andelen äldre ökar

9 Tjänster med låg tröskel är särskilt viktiga för kommuninvånarna. De erbjuder hjälp redan i det skedet då situationen inte ännu har tillspetats. I många fall kan kunden söka sig till tjänster med låg tröskel utan tidsbeställ- ning och t.o.m. anonymt. Kommunerna tillhandahåller t.ex. förebyggande missbrukarvård. Genom att förebygga rusmedelsskador kan man på ett effektivt sätt inverka på olycksfall, våld och det allmänna välbefinnandet. Vet du hur mycket olyckor, olycksfall och brott det sker inom din kommuns område? Vem råkar ut för dem och i hurudana situationer? Uppgifter om detta fås av t.ex. polisen och från de regionala olycksöversikterna. Uppgifterna är till hjälp när det gäller att kanalisera förebyggande åtgärder på ett effektivt sätt. Kommuninvånarnas välbefinnande ökar och kommunen sparar pengar. Beaktas livsmiljöernas säkerhetsverkningar i kommunens olika funktioner? Genomför kommunen vid användningen, planeringen och byggandet av områden samt i boendepolitiken målen för en trygg livsmiljö genom att i sina avgöranden beakta säkerhetseffekterna av dessa? 9

10 Vad gör man i din kommun för att minska våldet? Många kommuninvånare stöter på våld. Typiskt för våldet i Finland är att det är nära förknippat med alkoholbruk. Unga män är den vanligaste gruppen både när det gäller våldsoffer och våldsverkare. Pojkar och män utsätts för våld på allmänna platser och gator. Barn och unga utsätts för våld såväl i hemmet och i skolan som på fritiden. Äldre utsätts för våld oftast i hemmet. Våldet i närrelationer och familjevåldet utgör ett stort problem eftersom det påverkar hela familjen och flera generationer. Barn som utsätts för våld eller bevittnar våld i hemmet löper större risk att som vuxna själva utöva våld eller bli offer för våld. De allra grövsta våldshandlingarna påverkar kommuninvånarna i stor utsträckning. Även kommunen bär ärret av sådana gärningar en lång tid, eftersom fallen ofta förknippas med det ställe där de inträffat. Det har uppskattats att våldet mot kvinnor i Finland orsakar kostnader motsvarande 91 miljoner euro per år. I en medelstor stad innebär detta en kostnad på euro per månad. 2 I Vet du i vilken mån invånarna i din kommun utsätts för våld? Vem utsätts för våld och hurudan hjälp erbjuds offren? Finns det ett tillräckligt utbud av tjänster med låg tröskel och är de lätt tillgängliga? Omfattas våldsverkarna av sådana tjänster som hjälper dem att sluta använda våld? Identifierar myndigheterna i samband med arbetet inom t.ex. rådgivningstjänster, hälso- och sjukvårdstjänster, socialtjänster, missbrukartjänster eller mentalvårdstjänster sådana personer som utsatts för eller hotas med våld? Tar de upp våldet till diskussion och hjälper de offret eller våldsverkaren att söka sig till tjänster eller kamratstöd? 10 2 Heiskanen & Piispa, 2002

11 Finland uppgår andelen kvinnor över 15 år som minst en gång i livet har utsatts för eller hotats med fysiskt eller sexuellt våld av en man till 43,5 procent. 3 Man ska ingripa mot våld, och våldet kan minskas. Man har fått goda erfarenheter av samarbetet mellan flera olika myndigheter genom t.ex. handlingsmodellen MARAK, som förebygger våld i parrelationer, och handlingsmodellen Ankkuri, som strävar efter att bryta brottscirkeln hos unga. Olika myndigheter har utarbetat en stor mängd material som är till praktisk hjälp när det gäller att minska våldet. Ansvaret för att minska våldet ligger inte enbart hos polisen, utan det krävs ett brett samarbete för att få till stånd effektiva åtgärder för att minska våldet. Organisationernas medverkan i arbetet för att minska våldet ökar effektiviteten. Regionala olycksöversikter: Översikterna ger kommunspecifika uppgifter om olycksfallsläget i området och jämförelseuppgifter om situationen i hela landet. De uppgifter som framgår av rapporterna kan utnyttjas vid fastställandet av prioritetsområdena för säkerhetsarbetet, för att motivera regionala aktörer och i framtiden även vid konsekvensbedömningen. Ytterligare information: Välfärdsfrämjande hembesök: Syftet med verksamheten är bl.a. att lära ut säkerhetskunskaper för äldre och sporra äldre personer att skaffa och använda säkerhetsredskap samt att i tid identifiera riskgrupper och personer som löper risk att bli utslagna. I samband med hembesök kan man avlägsna och avhjälpa eventuella säkerhetsrisker. Ytterligare information: tyokalut/neuvontapalvelut/kotikaynnit (på finska) 3 Piispa, Heiskanen, Kääriäinen & Sirén: Naisiin kohdistunut väkivalta

12 Handlingsmodellen MARAK: Syftet med metoden är att hjälpa personer som utsatts för eller hotas av allvarligt våld i par- eller närrelationer. Idén går ut på att man inom en multiprofessionell arbetsgrupp utarbetar en säkerhetsplan för en person som utsatts för eller hotas av våld och att på så sätt förbättra dennas säkerhet. Avsikten är att handlingsmodellen tas i bruk i hela landet. Ytterligare information: (på finska) Ankkuri-verksamheten: Syftet med verksamheten är att i ett tidigt skede ingripa mot brottsligheten bland barn och unga samt våldet i närrelationer och dessutom att utföra förebyggande arbete inom dessa områden. Verksamheten baserar sig på ett samarbete mellan en polis, en socialarbetare, en psykiatrisk sjukskötare och en ungdomsarbetare, Avsikten är att handlingsmodellen tas i bruk i hela landet. Ytterligare information: ankkuri (på finska) Beakta våldet i säkerhetsplaneringen: I guiden finns en checklista över omständigheter som ska beaktas i säkerhetsplaneringen i syfte att minska våldet. Ytterligare information: julkaisut/neuvostonjulkaisut/oppaat/vakivallanvahentamisentarkistuslista. html 12

13 Hopar sig säkerhetsproblemen till vissa områden i din kommun? Brott, störningar och olyckor hopar sig ofta tydligt till vissa platser både när det gäller förövare och offer, men också i geografiskt hänseende inom städerna. Enligt internationella undersökningar sker 50 procent av brotten på 3,5 procent av städernas adresser. Detta fenomen märks också i Finland. Myndigheterna, såsom polisen och räddningsväsendet, samlar in mycket information om farliga platser. Med hjälp av dessa uppgifter kan man klarlägga var de med tanke på invånarna farliga olycks- och brottsbenägna platserna finns. Har man i din kommun utrett huruvida t.ex. olycksfallen och våldsbrotten koncentreras till vissa ställen? Har man i din kommun med hjälp av multiprofessionellt samarbete kanaliserat säkerhetsåtgärder till de ställen där behovet av dem är som störst? 13

14 Här hittar du mer information: (på finska) (på finska) kokonaisturvallisuus/suomeksi/sisalto/ 14

15 vi tar itu med uppgiften! 15

16 16 Detta är en koncis guide om vad varje kommunfullmäktig bör veta om säkerheten i sin kommun!