Inflytande och delaktighet från 2 projekt

Relevanta dokument
Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Mars Delaktighet och inflytande Ska vi fråga barnen vilket stöd de behöver?

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

Barnperspektiv i socialtjänsten

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Verktyg och vägar till delaktighet När barn och unga möter samhällsstödet

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

Delaktighet KRISTOFER HANSSON INSTITUTIONEN FÖR KULTURVETENSKAPER

vad ska jag säga till mitt barn?

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Olivedal Änggården 2018

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Om barns och ungas rättigheter

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Om barns och ungas rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Barn- föräldra- och familjeperspektiv

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Om mänskliga rättigheter- Om barns rättigheter- Om barnets rätt till sin personlig assistans

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

LÄSGUIDE till Boken Liten

Om personlig assistans för barn


Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hamnens förskola 2016/17

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

När föräldern har kognitiva svårigheter

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Barnkonventionen i föräldrastöd

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Delaktighet - på barns villkor?

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Tillgänglighet om att kunna delta på lika villkor

Delaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

DET SYNLIGA BARNET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola

Mitt Liv Jag Bestämmer! Inspirationsdag om delaktighet

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Transkript:

Både Inflytande och delaktighet från 2 projekt Individuell delaktighet i frågor som är viktiga i det enskilda barnets liv - Egen växtkraft Generellt inflytande när servicefunktioner som barn brukar behöver utvecklas Delaktiga barn och unga

Tips för att vuxna ska lyssna Egen växtkraft 2011

Bok Egen växtkraft 2011

När är ett barn delaktigt? När barnet blir lyssnat till När barnet får stöd att uttrycka sina åsikter och synpunkter När barnets åsikter och synpunkter beaktas (Barnkonv. Art 12) När barnet involveras i beslutande processer Barnet delar makt och ansvar över beslutfattande Shiers delaktighetsmodell (2001)

ART. 12

Artikel 7:3 i funktionshinderkonventionen Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på samma villkor som för andra barn och erbjudas stöd anpassat till funktionsnedsättningen och ålder för att utöva denna rättighet. Prop. 2008/09:28 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Barn kan mer än vuxna tror 1,5 år kan fantisera och tänka ut händelser i framtiden 2 år kan bearbeta och reflektera över sin situation 3 år upplever att de kan påverka andra 4 år kan beskriva vad hälsa är för dem (Missiuna, 2006, Renlund 2008, m. fl.)

Barnets bästa art. 3 Barnet som passivt objekt som behöver skyddas (protection) Barnet som aktivt och kompetent subjekt i sitt eget liv (participation) Två olika synsätt. Hur hanterar vi detta?

Barn tänker på och vet andra saker än vuxna vad de känner sin egen förmåga vad de varit med om kamratrelationer vad de prioriterar inte vill (Hemmingsson, sept 2011 konf: Lyssna på oss!)

Varför? När barn är med blir besluten bättre Om barn inte är delaktiga i planering är risken stor att beslutet inte stämmer med vad som viktigast för barnet Delaktighet ökar barnets motivationen att samarbeta

Varför? Viktigt att barn är med och påverkar tidigt Hälsa och utveckling främjas Motiverade och intresserade barn upplever högre kontroll över sitt liv. Det gör att självuppskattning och självkänsla ökar. (KASAM)

God självkänsla förebygger utsatthet Positiv självkänsla är grunden för autonomi och vilja att vara aktiv och delaktig. Barn med god självkänsla kan skilja mellan vad hon ÄR och vad hon GÖR = duger som jag är.

God självkänsla God självkänsla fungerar som själens immunförsvar och ger motståndskraft, styrka, förmåga till återhämning, kraft och motivation

Art 19 Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet

Ungdomsstyrelsen Fokus 12 Rapport och 11 filmer om och med unga med funktionsnedsättning visar att gruppens levnadsförhållanden är sämre än för unga utan funktionsnedsättning. Inom hälsa, utbildning och arbete är skillnaderna särskilt tydliga http://www.ungdomsstyrelsen.se/samrelevnadsvillkor-unga-funktionsnedsatta

Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till barns kompetens! 2. Tid 3. barn har kunskap om sig själv 4. barn har kunskap om verksamheten 5. barn möter personal med barnkompetens 6. miljön signalerar att barnet är huvudperson 7. dokumentation av barns åsikter 8. föräldrars stöd / föräldrastöd

Egen kunskap om funktionsnedsättningen En av flera förutsättningar för delaktighet i möten med samhällsstödet

Hej! Jag heter Marios

Jag bor i Malmö

Jag tycker om att Läsa böcker Titta på fotboll Träffa vänner Lyssna på musik

Jag tycker inte om att Bråka Spela tennis Äta blodpudding Städa

Mitt jobb Jag lyssnar och pratar med barn och ungdomar Jag lär vuxna lyssna och prata med barn och ungdomar

Jag kan hjälpa dig att Prata om dina tankar, känslor och frågor Få veta mer om din funktionsnedsättning

Delaktiga barn och unga Handikappförbundens Arvsfondsprojekt Avslutas juni 2013 www.handikappforbunden.se/barn

Delaktiga barn och unga Generell delaktighet när servicefunktioner som barnet brukar ska utvecklas Fyra modellverksamheter fyra huvudfrågor:

Delaktiga barn och unga Fyra modellverksamheter: Barn- och ungdomshabilitering/värmland BUP/Värmland Hörselhabilitering/Stockholm Korttidsverksamheter/Motala kommun ska tillsammans med barn och unga som medskapare.

. jobba med: Vad föräldrar behöver veta för att kunna stötta barnets delaktighet? Vad behöver barn veta för att förstå vad verksamhet de möter sysslar med? Hur ska en hemsida för barn och unga se ut? Hur kan vi förklara varför barnet/tonåringen är på korttidshem?

Viktigt när barn och vuxna samarbetar om verksamhetsutveckling: Graden av delaktighet: om för med av barn och ungdomar En annan sorts vuxen (inte förälder, lärare inte tillrättavisa, ha andra privilegier..) Meningsfulla metoder Upplevelse av tid Johansson, B & Karlsson, M (2013) Att involvera barn i forskning och utveckling

Hur får man vuxna att lyssna? (art 12 och 13) Man kan ju säga att det är en annan vuxen som har sagt det. Ta för sig. Man får inte vara blyg. Man måste våga fråga och säga till. Muta. Skriva på Facebook till mamma och pappa be om hjälp. Inte skrika. Tjata, säga saker flera gånger. Om de använder svåra ord kan man be dem förklara.

Vad är viktigt att informera om? enligt barn enligt vuxna Delfinen info ex: och Vad barnen anser är viktigt att berätta: Personalen målar naglarna på en om man vill Maten är god Man kan lita på personalen och berätta hemligheter Man får ta med egen nalle om man vill och det är viktigt.

Inspirationsdag 26 november! 16 barn och unga och 15 vuxna frågade och svarade varandra om vad som är viktigt i mötet

Frågor till vuxna Hur känns det att jobba med barn som har handikapp? Hur är barn som har autism? Hur påverkar vår kunskap ert jobb? Hur kan ni vuxna som inte varit i vår situation veta vad som är bäst för oss? Det vi kan hur mycket påverkar det er?

Ni vet ju en del om olika funktionshinder, men ni kanske vill veta mer

Använd Shier för att checka dig själv och din verksamhet Enkätförslag finns på: www.handikappforbunden.se/ barn - Delaktighet

Barnets ålder och mognad (art. 12 i barnkonventionen) påverkar vilken vikt vi tillmäter barnets åsikter Moses (2008), Mattson (1998), Röbäck (2008), Smith (2002), med flera

ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig!

Mitt kommunikationspass innehåller: Om mig Jag gillar Jag gillar inte.. Min familj Om min funktionsnedsättning Så här pratar jag Jag förstår bättre om du... Jag kan... Jag behöver hjälp med Viktiga personer, platser och händelser

Jag gillar det mesta med mycket effekter - och mest. Bokstäver och siffror ABC 123456789 Lampor Dörrar, lås och nycklar Musik Video Bilar Datorn Vatten och bad Lekar med mycket bus och stoj, som spöke, jaga och killas och bitas Att GÖRA SAKER ihop med dig - nästan vad som helst - som är konkret och praktiskt!

Samtalsmattan är utvecklad för att personer med kommunikationssvårigheter och kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna förmedla sina känslor och åsikter - t ex om olika sorters beslut. Ett sätt för den som lyssnar att förstå mer www.hi.se