Bilaga 4 uppföljning och lärdomar av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter

Bilaga 4 uppföljning och lärdomar av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter 2010-2013

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER... 3 2. RESULTAT... 3 2.1 UPPDRAG... 4 Långsiktiga uppdrag... 4 Kulturstrategiska uppdrag... 4 Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet... 4 Sammanfattning av resultat... 5 2.2 DET FRIA KULTURLIVET... 7 Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet... 7 Sammanfattning av resultat... 8 2.3 HANDLINGSPROGRAM... 9 Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet... 9 Sammanfattning av resultat... 9 2.4 INTERNATIONELLT SAMARBETE... 10 Mål för att främja mångfald... 10 Sammanfattning av resultat... 10 2.5 INFORMATION... 11 Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet... 11 Sammanfattning av resultat... 11 3. LÄRDOMAR OCH REKOMMENDATIONER... 13 1. Engagemang från ledningen är betydelsefullt... 13 2. Målen i strategin bör relateras till kulturstrategi och kulturplan... 13 3. Målen och aktiviteterna i strategin bör relateras till kultursekretariatets organisation och det bör framgå vem som är ansvarig... 13 4. Processen med att ta fram en strategi bör ske i bred samverkan... 14 5. Aktiviteterna i strategin bör vara specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta... 14 6. Strategin bör följas upp och revideras årligen... 14 7. Strategin bör utvärderas efter tre år... 14 2

1. Sammanfattning och rekommendationer Kulturnämnden beslutade 2010-05-26, 55 om en handlingsplan för mänskliga rättigheter 2010-2012 och förlängde den ett år vid mötet 2012-12-14, 124. Syftet med handlingsplanen var att kulturnämnden och sekretariatet skulle få ett verktyg för ett systematiskt arbete som främjar mänskliga rättigheter. Bakgrunden till beslutet var en tydlig nationell och regional inriktning mot ett mer integrerat arbetssätt som främjar mänskliga rättigheter. Kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter 2010-2013 går mot sitt slut. Att arbeta på flera fronter samtidigt har både varit en utmaning, men också en möjlighet att verkligen åstadkomma förändring. Denna uppföljning och utvärdering av handlingsplanen för mänskliga rättigheter visar både på lyckade och misslyckade resultat. Handlinsplanen har lyckats i den bemärkelsen att samtliga aktiviteter har blivit utförda eller påbörjats under perioden. Däremot har inte ett rättighetsperspektiv integrerats i kultursekretariatets arbete i enlighet med handlingsplanens intentioner. Detta visar på vikten av att få ett ökat lärande om resultat och effekter genom uppföljning och utvärdering. Rapporten visar att det finns mycket att lära av resultaten av handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2010-2013. I rapporten presenteras sju rekommendationer inför det fortsatta arbetet med att ta fram en strategi för vidgat deltagande i kulturlivet, i enlighet med kulturnämndens detaljbudget 2014. 1. Engagemang från ledningen är betydelsefullt. 2. Målen i strategin bör relateras till relevanta styrdokument såsom Västra Götaland 2020, kulturstrategi och kulturplan. 3. Målen och aktiviteterna i strategin bör relateras till kultursekretariatets organisation och det bör framgå vem som är ansvarig. 4. Processen med att ta fram en strategi bör ske i bred samverkan. 5. Aktiviteterna i strategin bör vara specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta. 6. Strategin bör följas upp och revideras årligen. 7. Strategin bör utvärderas efter tre år. 2. Resultat I kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter 2010-2013 finns ett flertal mål och aktiviteter för att uppnå jämställdhet, främja mångfald och öka tillgängligheten till kultur. Denna uppföljning presenterar kort resultaten och aktiviteterna markeras med grönt om de är genomförda, gult om de pågår och rött om de inte har påbörjats under perioden. För en mer utförlig redovisning av resultat och effekter, se uppföljning av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter 2010-2011 som presenteras i bilaga 3. Denna uppföljning följer samma struktur som presenteras i bilaga 3, det vill säga utifrån rubrikerna uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram, internationellt samarbete och information. Uppföljningen berör inte aktiviteter inom området som har gjorts utanför handlingsplanen. Läs mer om kulturnämndens arbete med vidgat deltagande i allmänhet och rättighetsfrågor i synnerhet i årsredovisningar från 2010, 2011 och 2012 under rubriken medborgarperspektiv. 3

2.1 Uppdrag Västra Götalandsregionen använder en så kallad beställar- och utförarmodell. På kulturområdet är Västra Götalandsregionens kulturnämnd beställare och utförarna består av institutioner, organisationer, förvaltningar och föreningar. Utförarna har två typer av uppdrag: långsiktiga uppdrag som löper tillsvidare och kulturstrategiska uppdrag som söks och beviljas för tre år i taget. Mer än 85 % av kulturnämndens budget utgör stöd till verksamheter med långsiktiga eller kulturstrategiska uppdrag. Uppdragen till verksamheterna är treåriga, målstyrda och indikatorer har kopplats till målen för att mäta måluppfyllelsen. Långsiktiga uppdrag 40 verksamheter har långsiktiga uppdrag 2012-2014, dessa omfattar sju scenkonstinstitutioner, sex konstmuseer, tre verksamheter inom natur- och kulturarv samt Film i Väst, Konstenheten och Kultur i Väst. Dessutom ger kulturnämnden långsiktiga uppdrag till verksamheter som anordnar eftergymnasial utbildning, däribland sju folkhögskolor och tretton övriga utbildningsanordnare. Utgångspunkter i uppdragen är att verksamheterna ska öka tillgängligheten och medborgarnas delaktighet i kulturlivet samt bidra till regional utveckling. Utifrån dessa begrepp har kultursekretariatet formulerat mål och indikatorer i dialog med varje enskild utförare. En röd tråd som löper igenom uppdragen 2012-2014 är ett särskilt fokus på vidga deltagandet i kulturlivet. Kulturstrategiska uppdrag De långsiktiga uppdragen kompletteras med satsningar på verksamheter och aktörer inom det fria kulturlivet bland annat genom satsningar på kulturstrategiska uppdrag. 44 verksamheter har kulturstrategiska uppdrag för perioden 2013-2015 och 7 verksamheter har kulturstrategiska uppdrag 2011-2013. De kulturstrategiska uppdragen omfattar flera olika kulturyttringar och genrer. De kulturstrategiska uppdragen överbryggar olika kulturområden, etniska och geografiska gränser och stärker den kompetens som finns i det fria kulturlivet. Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Uppdragsprocessen ska genomsyras av perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Medvetenheten om frågor som berör jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturlivet ska öka. Kunskapen om kulturens tillgänglighet och hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet ska fördjupas. Målet är att flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett etniskt ursprung eller funktionsförmåga ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet samt utöva kultur både på fritiden och professionellt. 4

Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar Måluppfyllelsen i de långsiktiga uppdragen 2009-2011 ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att öka jämställdhet, mångfald och tillgänglighet? Målen och indikatorerna för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i de långsiktiga uppdragen 2009-2011 ska sammanställas. Syftet är att skapa ett bra underlag inför nästa uppdragsperiod. Mål och indikatorer för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet ska formuleras i dialog med utförarna inför uppdragsperioden 2012-2014. Uppföljning 2010 och utvärdering 2013. 2010 2011 2010 var social hållbarhet tema på höstens chefs- och ledningsgruppsmöte. Dagen inleddes med inspirerande föredrag och avslutades med workshop i kategorivisa grupper. Syftet var erfarenhetsutbyte och att gemensamt formulera indikatorer inför ny uppdragsperiod. Hösten 2013 utvärderas uppdragen 2009-2011 och rapporten är klar i december. Målen och indikatorerna sammanställdes och analyserades 2010. Rapporten utgjorde ett underlag när kultursekretariatet formulerade nya uppdrag 2012-2014 i dialog med utförarna. Kulturnämnden beslutade om långsiktiga uppdrag 2012-2014 den 17 november 2011, 90. I uppdragen finns mål och indikatorer för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet som kultursekretariatet formulerade i dialog med utförarna. Flera av verksamheterna har också i uppdrag att formulera planer för hur jämställdhet och mångfald ska uppnås. 5

Aktiviteter Resultat År Kommentar Resultaten från kartläggningen presenterades i kulturnämndens årsredovisningar 2009-2011. Jämställdheten i verksamheter med stöd från kulturnämnd ska kartläggas och sammanställas i ett kulturpolitiskt jämställdhetsindex. Delrapporter presenteras i kulturnämndens årsredovisningar för 2009 och 2010 Slutrapport 2011 Slutrapporten (O)jämn kultur? presenterades vid kulturnämndens sammanträde 5 maj 2011, 40. En ny kartläggning av kulturnämndens långsiktiga uppdrag planeras för verksamhetsåren 2013-2014, i enlighet med beslut i kulturnämnden 110915, 57. skapa förutsättningar för att sprida goda exempel. bedriva kvalitets- och utvecklingsarbete med fokus på kvinnor och män genom kompetensutvecklade åtgärder. Vidgat deltagande i kulturlivet har varit tema på ett flertal arrangemang av kulturnämnden och sekretariatet. Som exempel kan nämnas att olika aspekter av vidgat deltagande varit tema på chefs- och ledningsgruppsmöten med uppdragstagare 2010, 2011 och 2012. Under Forum Västra Götaland 2012 arrangerade kultursekretariatet ett seminarium med fokus på tre kulturprojekt som väsentligt bidragit till delaktighet på olika sätt: HBTQ-festivalen, danskompaniet Spinn och Tillt. Kulturnämnden arrangerade även två seminarier på temat vid politikerveckan i Almedalen 2012. Kulturchefen fastställde 2010 en jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012 för kultursekretariatet. 2012 fick kultursekretariatet kompetensutveckling i mänskliga rättigheter genom en kurs arrangerad av rättighetskommitténs kansli. 6

Aktiviteter Resultat År Kommentar Representanter från kulturnämnd och sekretariat ska delta aktivt i nätverk för mångkultur. kartlägga vilka utförare som har inventerat enligt tillgänglighetsdatabasen. utveckla metoder för att mäta och utvärdera tillgänglighet i samarbete med rättighetskommitténs kansli. 2010-2011 2011 Representanter från kultursekretariatet deltog aktivt i nätverksträffar och seminarier arrangerade av mångkulturkonsulenten vid Kultur i Väst. Nätverken upphörde dock 2011. Resultatet från kartläggningen 2011 visar att 43 % av verksamheter med långsiktigt uppdrag använder tillgänglighetsdatabasen. Rättighetskommittén bildades 2011. Kultursekretariatet deltog i en utbildning om mänskliga rättigheter arrangerade av rättighetskommitténs kansli 2012. Representanter från kultursekretariatet har också deltagit i det nätverk inom tillväxt och utveckling som rättighetskommitténs kansli kallat till 2012 och 2013. 2.2 Det fria kulturlivet Det fria kulturlivet betyder mycket för den konstnärliga dynamiken. Kulturnämndens utgångspunkt för stöd till det fria kulturlivet är att låta nya aktörer vara med och uppfylla den kulturpolitiska strategin om att vidga deltagandet till ett dynamiskt, gränsöverskridande och konstnärligt nyskapande kulturliv i hela Västra Götaland. Kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet på flera sätt. Under 2012 var det ett intensivt arbete med ansökningar, beredning och beslut av 44 kulturstrategiska uppdrag 2013-2015, 118 utvecklingsprojekt, 23 frispelsprojekt och 17 stipendier. Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Perspektiven om jämställdhet, mångfald och tillgänglighet ska genomsyra beslutsprocesserna när medel fördelas till det fria kulturlivet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att få rådgivning eller ekonomiskt stöd för sina projekt. Projekt som främjar mångfald, har medborgarnas behov i centrum och som problematiserar och förhåller sig till en genustematik ska särskilt beaktas. 7

Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar Perspektiv om jämställdhet och tillgänglighet ska beaktas i beredning och förslag till beslut för projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Kultursekretariatet har beaktat perspektiv om jämställdhet och tillgänglighet i beredning och förslag till beslut i kulturnämnden. Genusperspektivet har fått genomslag i projektens tematik, exempelvis genom Sonjas ungar, Aktivering jämställdhet, Show Belarus och HBTQ festivalen. Flera verksamheter med kulturstrategiska uppdrag samlar personer med funktionsnedsättning, däribland Share Music, SPINN, Teater Kattma och Very Special Arts. Kultursekretariatet har beaktat mångfaldsperspektiv i beredning och förslag till beslut i kulturnämnden. Projekt som främjar mångfald och har medborgarnas behov i centrum ska stödjas. Uppföljningar och kartläggningar av fördelning av stöd till det fria kulturlivet ska göras utifrån perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. En kartläggning visar att nära 30% av projektansökningarna 2010 har interkulturella förtecken. Flera beviljade projekt främjar interkulturell dialog, däribland Algeriska kulturdagar, Planetafestivalen, Anitrasistiska filmdagar och Mångkulutrellt ljudbibliotek. Kvantitativ kartläggning av fördelningen av stöd till det fria kulturlivet utifrån kön presenteras i kulturnämndens årsredovisningar 2009-2011. Slutrapporten (O)jämn kultur? presenterades vid kulturnämndens sammanträde 5 maj 2011, 40. Kvalitativa fördjupningar har gjorts i ett urval av projekt med genusperspektiv, exempelvis utvärdering av Doris i skolan. 8

Aktiviteter Resultat År Kommentar Processen med att söka projektmedel ska göras mer tillgänglig. Tillgänglighet har varit en prioriterad fråga kultursekretariatets arbete med att ta fram en ny gemensam bidragsportal inom Västra Götalandsregionen enligt uppdrag från regionfullmäktige 8 september 2009, 127. Tyvärr kunde inte arbetet slutföras och kulturnämnden beslutade 25 april, 45, att avsluta arbetet. 2.3 Handlingsprogram Västra Götalandsregionens kulturpolitik förhåller sig till två övergripande styrdokument; visionen om det goda livet och kulturstrategin En mötesplats i världen. Regionfullmäktige antog den nya kulturstrategin 2012 och ersatte Kulturvision Västra Götaland. Västra Götalands regionala kulturplan 2013-2015 är ett verktyg för att förverkliga vision och strategin. Inom vissa kulturpolitiska områden har Västra Götalandsregionen valt att genomföra i särskilda handlingsprogram. Programmen är regionövergripande och förutsätter en bred samverkan mellan stat, region, kommun, civilsamhälle och näringsliv. Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Implementeringen av handlingsprogrammen ska genomsyras av ett jämställdhetsmångfalds- och tillgänglighetsperspektiv. Medvetenheten om jämställdhets- mångfalds och tillgänglighetsfrågor ska öka och kunskapen om hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras ska fördjupas. Samarbetet med kommunalförbunden ska främja mångfald i Västra Götaland. Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar samverka för att sprida goda exempel hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras och inspireras i det livslånga lärandet. Kultursekretariatet har genomfört flera aktiviteter inom ramen för handlingsprogrammet Lust att lära. 9

Aktiviteter Resultat År Kommentar Perspektiv om jämställdhet, mångfald, och tillgänglighet ska integreras inom ramen för projekt inom handlingsprogram barn och ungdomars kultur. Alla barn och unga ska ha lika möjligheter att delta oavsett kön, etnisk bakgrund eller om man har en funktionsnedsättning. kartlägga hur tillväxtmedlen fördelats utifrån perspektiv om jämställdhet och mångfald. 2011 Kultursekretariatet har genomfört flera aktiviteter inom ramen för Rätt att vara med handlingsprogram för barn och ungdomars kultur. Kartläggningen har påbörjats genom att en enkät har skickats ut till kommunalförbunden. Kultursekretariatet har dock inte sammanställt och analyserat resultaten. 2.4 Internationellt samarbete Kultur behöver impulser utifrån för att utvecklas och förståelsen för olika kulturformer ökar genom internationellt samarbete. Västra Götalandsregionen arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla internationella kontakter globalt, inom EU och Norden. Kulturnämnden utvecklar modeller för internationellt utbyte och stödjer projekt som blandar uttryck från olika kulturer. Det internationella samarbetet är omfattande. Det som ska följas upp inom ramen för handlingsplanen för mänskliga rättigheter är följande mål för att främja mångfald: Mål för att främja mångfald Det internationella arbetet ska bidra till att främja mångfald och skapa förutsättningar för interkulturell dialog. Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar Kulturnämnden och sekretariatet ska skapa förutsättningar för interkulturell dialog genom att sammanföra aktörer i Västra Götaland med omvärlden. sträva efter att kvinnor och män med olika bakgrund deltar i det internationella arbete. Kulturnämndens internationella samarbeten har varit omfattande 2010-2013. Genom att sammanföra aktörer i olika delar av världen har kulturnämnden bidragit till interkulturell dialog. Under stora delar av perioden har en man varit internationell samordnare och en kvinna varit EU samordnare. 10

2.5 Information Information och kommunikation är en stödfunktion till hela verksamheten. Kultursekretariatets kommunikationsarbete ska följa de riktlinjer som står angivna i Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy. Sammanfattningsvis handlar det om att anpassa informationen till respektive målgrupp och de lokala förhållandena. Språket ska vara enkelt, lätt att förstå och i förekommande fall anpassas till grupper med särskilda behov. Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Informationsarbetet ska genomsyras av perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Information från kulturnämnden ska vara tillgänglig för alla. Medvetenheten om frågor som berör jämställdhet, mångfald och tillgänglighet ska öka och kunskapen om vem som porträtteras och hur det framställs ska fördjupas. Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar delta i utbildningar i klarspråk. arrangera en inspirationsdag för verksamheter med långsiktigt uppdrag. Kultursekretariatets arbete med tillgänglig information i informationsnätverket ska fortsätta och utveckla metoder för att sprida goda exempel. Kultursekretariatets arbete med att kompetensutveckla redaktörer ska fortsätta. 2010, 2011 och 2013 2010 2010 Kultursekretariatet har deltagit i utbildningar i klarspråk 2010 och 2013. Dessutom deltog två tjänstemän i kursen klarspråk skriv för att bli förstådd 2011. Informatören arrangerade 2010 en inspirationsdag med tema tillgänglig information för nätverket av informatörer i verksamheter med uppdrag. Nätverket för informatörer i verksamheter med uppdrag upphörde 2011. Orsaken var att frågorna med fördel kan diskuteras inom ramen för de gemensamma träffarna med kulturnämndens uppdragstagare. Dessutom finns det ett informationsnätverk inom Västra Götalandsregionen där frågorna diskuteras kontinuerligt. Webb- och IT samordnaren på kultursekretariatet har arrangerat workshops och kurser inom kulturplattformen och därmed medverkat till att kompetensutveckla redaktörer. 11

Aktiviteter Resultat År Kommentar ta fram en checklista för trycksaker. Checklistan säkerställer att informationen blir tillgänglig för alla. etablera rutiner för hur och vilken information som framställs i anpassade format när det efterfrågas. 2013 Behovet av insatsen har omprövats. Samtliga trycksaker som kultursekretariatet har utformat 2010-2013 har beaktat tillgänglighet. Regionkansliets kommunikationsavdelning har tagit fram riktlinjer för trycksaksproduktion. Det är en rättighet att ta del av information i anpassade format. Vid en sådan förfrågan kommer kultursekretariatet att göra informationen tillgänglig. Det behövs därför inga särskilda rutiner. Webb- och IT samordnaren använder de tekniska lösningar som finns för att göra kulturnämndens webbplats tillgänglig. Kulturnämndens webbplats ska göras mer tillgänglig. förbättra spridningen av information. Kontinuerlig utveckling och workshop 2011 från 2011 Exempel på insatser är tydligare kontaktinformation till medarbetare på kultursekretariatet, tydligare menystruktur och förbättrade informationstexter för kulturnämndens stöd och bidrag. Dessutom arrangerade han en workshop 2011 om hur dokument kan göras tillgängliga på internet för kultursekretariatet. Exempel på insatser för att förbättra informationsspridningen är genom sociala medier, exempelvis Facebook, Twitter, Bambuser och rörlig bild. Sociala medier har använts vid medborgardialoger 2011 och 2012 och vid kulturnämndens medverkan i Almedalen 2012 och 2013. Resultatet har varit gott och föranleder fortsatt arbete i dessa forum. 12

3. Lärdomar och rekommendationer Kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter 2010-2013 går mot sitt slut. Att arbeta på flera fronter samtidigt har både varit en utmaning, men också en möjlighet att verkligen åstadkomma förändring. Denna uppföljning och utvärdering av handlingsplanen för mänskliga rättigheter visar på både lyckade och misslyckade resultat. Handlinsplanen har lyckats väl i den bemärkelsen att samtliga aktiviteter har blivit utförda eller påbörjats under perioden. Däremot har inte ett rättighetsperspektiv integrerats i kultursekretariatets arbete i enlighet med handlingsplanens intentioner. Detta visar på vikten av att få ett ökat lärande om resultat och effekter genom uppföljning och utvärdering. I detta avslutande avsnitt ges sju rekommendationer inför det fortsatta arbetet med att ta fram en strategi för vidgat deltagande i kulturlivet, i enlighet med kulturnämndens detaljbudget 2014. 1. Engagemang från ledningen är betydelsefullt Perioden mellan 2009 och 2013 har präglats av chefsbyten vid kultursekretariatet. Ledningen har varit engagerad i frågor som rör vidgat deltagande, men ingen av cheferna har drivit ett systematiskt arbete för att främja mänskliga rättigheter i enlighet med handlingsplanen. Konsekvensen blev att handlingsplanen inte integrerades i kultursekretariatets arbete i enlighet dess intentioner. 2. Målen i strategin bör relateras till relevanta styrdokument såsom Västra Götaland 2020, kulturstrategi och kulturplan Handlingsplanen skrevs med visionen om det goda livet och visionen Kulturpolitik för Västra Götaland som grund. 2012 antog regionfullmäktige en ny kulturstrategi: En mötesplats i världen. Kulturstrategin bygger på visionen om det goda livet och pekar ut fem strategiska områden: vidga deltagandet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Västra Götalands regionala kulturplan 2013-2015 är ett verktyg för att förverkliga vision och strategin. I kulturplanen preciseras målsättningar och insatser för de fem strategiska områdena. Målet med att vidga deltagandet är att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. Regionfullmäktige beslutade under hösten 2013 om en ny strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020. Strategin för att vidga deltagandet bör bygga vidare på Västra Götaland 2020, kulturstrategin och kulturplanen. 3. Målen och aktiviteterna i strategin bör relateras till kultursekretariatets organisation och det bör framgå vem som är ansvarig Handlinsplanen relaterade till kultursekretariatets organisation 2009 där varje arbetslag hade mål för att i sitt arbete främja jämställdhet, mångfald och tillgänglighet och var dessutom ansvariga för att utföra aktiviteter för varje mål. När Claes Rydberg tillträdde som chef 2010 förändrades organisationen från arbetslag till mer individuella ansvarsområden. Detta innebar att arbetslagen upphörde och därmed saknades ansvariga för att utföra aktiviteterna och uppfylla målen för att främja jämställdhet, tillgänglighet och mångfald. 13

4. Processen med att ta fram en strategi bör ske i bred samverkan I beredningen av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter fick kultursekretariatet ovärderligt stöd från jämställdhetsstrateg och dåvarande avdelningen för funktionshinder och delaktighet inom Västra Götalandsregionen. En rekommendation är därför att ta fram en ny strategi i bred samverkan med ett flertal aktörer. Särskilt viktigt är samverkan med kommittén för rättighetsfrågor och dess kansli. Genom rättighetskommitténs kansli kan samråd ske med organisationer och föreningar inom området mänskliga rättigheter. Pågående process med att etablera ett partnerskap för interkulturell dialog, i enlighet med ett särskilt utvecklingsområde kulturplanen, kan med fördel integreras i processen med att ta fram en strategi för att vidga deltagande i kulturlivet. 5. Aktiviteterna i strategin bör vara specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta Det är bra att kombinera kvantitativa och kvalitativa resultat- och aktivitetsindikatorer för att mäta måluppfyllelse. De kvantitativa indikatorerna bör följa SMART kriterierna (specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta). 1 Däremot är sällan kvalitativa indikatorer mätbara exempelvis genom antal, andel eller kronor. Om målen inte är direkt mätbara bör de kvalitativa indikatorerna vara tydliga och indikera när målet är uppnått eller inte. 6. Strategin bör följas upp och revideras årligen Kulturnämnden och sekretariatet har mellan 2010-2013 arbetat för att vidga deltagandet i kulturlivet och flertalet insatser har inte skett inom ramen handlingsplanen för mänskliga rättigheter. För att hålla liv i kulturnämndens och sekretariatets engagemang bör strategin för vidgat deltagande följas upp årligen. På detta sätt kan också strategin revideras och aktiviteter som inte längre är relevanta kan utgå och aktuella frågor, händelser och tendenser kan fångas upp och formuleras i nya aktiviteter. 7. Strategin bör utvärderas efter tre år Denna uppföljning och utvärdering av handlingsplanen för mänskliga rättigheter visar på både lyckade och misslyckade resultat. Utvärdering är nödvändigt för att också lära av vilka insatser som har gett resultat på kort sikt och effekter på lite längre sikt. Med utvärdering avses att sker vid särskilda tillfällen och innebär mera av värdering och djupare analys. (Lena Lindgren 2006: Utvärderingsmonstret kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn, sidan 9). 1 För att formulera tydliga och utvärderingsbara mål har EU-kommissionen utvecklat ett antal kriterier som brukar kallas för SMART-kriterier. Här återges en modifierad variant av dessa: S Specifika eller precisa målen måste vara uttryckta i precisa termer så att vi förstår vad som avses M Mätbara målen bör vara möjliga att mäta för att granska måluppfyllelse. Om målen inte är direkt mätbara kan ett riktmärke ändå vara att man bör formulera mål som är tydliga nog för att vi ska vara överens om huruvida de är uppnådda eller inte A Accepterade eller förankrade målen bör omfattas av alla intressenter. Bristande förankring är en av de vanligaste orsakerna till bristande måluppfyllelse. R Relevanta målen bör vara relevanta i förhållande till det ursprungliga motivet för insatsen. T Tidsatta det bör tydligt framgå när olika mål ska vara uppfyllda. 14

Utvärdering handlar ofta, men inte alltid, om att i efterhand göra en bedömning av utfall, resultat och effekter. Det är lämpligt att kulturnämnden tar ställning till att avsluta eller revidera strategin för vidgat deltagande utifrån de slutsatser och rekommendationer som presenteras i utvärderingen. 15