Bilaga 3 uppföljning av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter

Transkript

1 Bilaga 3 uppföljning av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter

2 1 Inledning Långsiktiga uppdrag... 3 Måluppfyllelse i de långsiktiga uppdragen... 3 Mål och indikatorer för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet... 4 Kartläggning av jämställdheten ett jämställdhetsindex... 4 Kultursekretariatets kvalitets- och utvecklingsarbete... 6 Grupper för mångkultur... 6 Förutsättningar för att sprida goda exempel... 6 Tillgänglighetsdatabasen Det fria kulturlivet... 7 Jämställdhetsperspektivet i beredning och förslag till beslut... 7 Jämställdhets- och genusperspektivets genomslag i projektmedel... 7 Projekt som främjar mångfald... 7 Projekt med tillgänglighetsperspektiv... 8 Kvalitativ fördjupning i ett projekt med genustematik... 8 Förbättringar av bidragsportalen Handlingsprogram... 8 Handlingsprogrammet Lust att lära... 9 Handlingsprogrammet Rätt att vara med Internationellt samarbete European Region Youth Karnataka, Indien Information Utbildning i formalia och språk Informationsspridning Informationsnätverket Kulturplattformen Webbplatsen 13 Webbplatsen Avrundning

3 1 Inledning Det här är en uppföljning av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter , vilken antogs , 55. Syftet med handlingsplanen är att kulturnämnden ska arbeta systematiskt för att mänskliga rättigheter ska respekteras inom kulturlivet i Västra Götaland. Det är det långsiktiga och övergripande mål som slås fast i handlingsplanen. Detta långsiktiga mål har sedan brutits ned till mål för att uppnå jämställdhet, främja mångfald och öka tillgängligheten. Handlingsplanen ska följas upp årligen. Det som följs upp är om och i så fall hur de aktiviteter som angetts har utförts. I handlingsplanen är aktiviteterna ordnade efter rubrikerna jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Uppföljningen följer emellertid inte den strukturen. Eftersom samma aktiviteter ibland återkommer under samtliga rubriker har uppföljningen istället strukturerats utifrån långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram, internationellt samarbete och information. I huvudsak består den här uppföljningen i en redogörelse av de aktiviteter som gjorts 2010 inom ramen för handlingsplanen. Tidsramen är dock inte huggen i sten. I många fall innefattar uppföljningen även aktiviteter från Långsiktiga uppdrag Västra Götalandsregionen använder en så kallad beställar- och utförarmodell. På kulturområdet är Västra Götalandsregionens kulturnämnd beställare och utförarna består av institutioner, organisationer, förvaltningar och föreningar. Utförarna har två typer av uppdrag: 42 verksamheter har långsiktiga uppdrag som löper tillsvidare och kulturstrategiska uppdrag som söks och beviljas för tre år i taget. 50 verksamheter har ett kulturstrategiskt uppdrag Uppdragen till verksamheterna är treåriga, målstyrda och indikatorer har kopplats till målen för att mäta måluppfyllelsen. Måluppfyllelse i de långsiktiga uppdragen Under 2010 genomfördes halvtidsavstämningar med de långsiktiga uppdragen (42 st). Halvtidsavstämningar görs i syfte att få en bild av hur uppdraget upplevs och om mål och indikatorer känns relevanta för verksamheten. Bärande signaler i uppdragen är att verksamheterna ska bidra till ökad tillgänglighet till kulturens resurser, bidra till den regionala utvecklingen samt bidra till att öka medborgarnas delaktighet i kulturlivet. Olika utförare gestaltar detta på olika sätt utifrån sin kärnverksamhet. Dock är det nämndens och sekretariatets uppgift att bevaka att utvecklingen totalt sett leder till att medborgarnas möjligheter att utöva och uppleva kultur ges så optimala förutsättningar som möjligt, oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning. Under hösten 2011 genomför sekretariatet även halvtidsavstämningar med de 50 verksamheter som har kulturstrategiskt uppdrag

4 Mål och indikatorer för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Målen och indikatorerna för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i de långsiktiga uppdragen som löper har sammanställts och analyserats. Sammanställningen gjordes i syfte att skapa ett bra underlag inför nästa uppdragsperiod Nya långsiktiga uppdrag för perioden har utformats på sekretariatet i dialog med utförarna och kulturnämnden har fattat beslut om desamma under hösten. I uppdragen finns tydliga och uppföljningsbara mål och indikatorer för ökad jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. I många av uppdragen har ambitionsnivån lagts på en högre nivå än att enbart beskriva utvecklingen på området istället har verksamheterna fått i uppdrag att formulera planer för hur högre grad av jämställdhet och mångfald ska uppnås. Arbetet med planer förväntas resultera i mer konkreta och handfasta åtgärder än där verksamheterna fått i uppgift att beskriva sina insatser. Kartläggning av jämställdheten ett jämställdhetsindex En kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel har gjorts. Resultatet presenteras i rapporten (O)jämn kultur? en kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel Syftet med rapporten är att få en bild av hur kvinnor och män är representerade i gestaltningen av den kultur medborgarna får möta. Det kulturpolitiska jämställdhetsindexet består egentligen av flera index, ett sammanvägt index som speglar helheten men också index över personal, publik och deltagare. Index går mellan 0, då könsfördelningen i genomsnitt är 50% -50%, och 100, då endera könet dominerar totalt. Index ger därmed en fingervisning om hur stora skillnader det är mellan könen och ju högre indexvärde, desto större skillnader. Med jämn könsfördelning menas att proportionerna mellan kvinnor och män är mellan 50% - 50% och 40% - 60%, vilket motsvarar ett indexvärde mellan I figur 1 nedan illustreras resultaten för I stark sammanfattning visar det sammanvägda indexet att det var jämnast könsfördelning Samtidigt är förbättringen 2010 jämfört med 2008 värd att notera. Dock säger det kulturpolitiska jämställdhetsindexet inget om det är kvinnor eller män som utgör personal, publik och deltagare. En gammal sanning är att jämställdheten är dubbel inom kulturområdet: Män är beslutsfattare, medan kvinnor är överrepresenterade på kulturens arbetsmarknad. Vidare går kvinnor på föreställningar som är skrivna av män. Kvinnor nyttjar generellt kulturutbudet i högre utsträckning än män som publik, besökare och deltagare. Frågan är om denna kartläggning bekräftar dessa gamla sanningar. Svaret är både ja och nej. Kvinnor nyttjar kulturutbudet i högre utsträckning än män men samtidigt har flera kulturinstitutioner statistisk jämställdhet bland besökare, publik och deltagare. Dessutom är både kvinnor och män chefer, rektorer eller verkställande direktörer i verksamheter med långsiktigt uppdrag. 57 % av verksamheterna leds av en man och 43 % av en kvinna. 4

5 Figur 1: Kulturpolitiskt jämställdhetsindex , ,8 41,9 44,3 41,3 37,8 34,5 52,5 49,1 29,7 31,5 29,5 45,1 41,1 41, Personalindex - fast anställd Personalindex - kurser och projekt Personalindex - tillfälligt anställd Publik- & deltagarindex Sammanvägt index Kommentar: Figuren visar kulturpolitiskt jämställdhetsindex för samtliga verksamheter Index beräknas enligt följande formel: _kvinnor-män_/(kvinnor+män)*100. Detta innebär i praktiken att för varje variabel och verksamhet beräknas skillnaden mellan kvinnors och mäns värden. Index är medelvärdet för samtliga verksamheter och de variabler som ingår. Index går mellan 0, då könsfördelningen i verksamheten är 50-50, och 100, då endera könet dominerar totalt. Antal variabler och verksamheter som ingår i respektive index: Sammanvägt index: 20 variabler och 29 verksamheter, Personalindex- fast anställd: 4 variabler och 29 verksamheter, Personalindex- kurser & projekt: 4 variabler och 27 verksamheter, personalindex- tillfälligt anställd: 8 variabler och 10 verksamheter, publik & deltagarindex: 4 variabler och 26 verksamheter. Om man tar resultaten från det fria kulturlivet i beaktande stämmer det att kvinnor är överrepresenterade på kulturens arbetsmarknad. När det gäller verksamheter med långsiktigt uppdrag återspeglas de jämställdhetsproblem som finns i samhället i stort: det är en övervikt av kvinnor i den administrativa personalen medan den tekniska personalen domineras av män. För övriga personalgrupper är det stora skillnader beroende på vilken verksamhet som avses. I främjande verksamheter varierar det om det är kvinnor eller män i majoritet. Detsamma gäller för flera verksamheter som anordnar utbildning. Generellt leder kvinnor kurser och föreläser i högre utsträckning än män. Det finns en tendens att män står för det konstnärliga perspektivet på scenkonstinstitutioner, medan det istället är en övervikt av kvinnor i den konstnärliga och pedagogiska personalen på museer. 5

6 Kultursekretariatets kvalitets- och utvecklingsarbete Kulturchefen fastställde i september 2010 en jämställdhets- och mångfaldsplan för sekretariatet. Planen utgår bland annat ifrån diskrimineringslagen. Syftet är att sekretariatet ska vara en arbetsplats där alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Planen innefattar bland annat mål och åtgärder inom områdena: arbetsmiljö, rekrytering, lika lön, kompetensutveckling, trakasserier och diskriminering. Grupper för mångkultur Kultursekretariatet har deltagit i såväl chefsgruppen för mångkultur som arbetsgruppen för mångkultur under Flera seminarier och samtal arrangerades kring hur mångfaldsfrågorna kan implementeras i regionens kulturverksamheter. Förutsättningar för att sprida goda exempel Horisontella frågor var temat vid den första av 2010-års träff med chefer och ledningsgrupper i kulturverksamheter. Huvudtalare var före detta jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström. Tillgänglighetsdatabasen En översyn av vilka utförare med långsiktiga respektive kulturstrategiska uppdrag som använder sig av tillgänglighetsdatabasen gjordes i juni Med hjälp av tillgänglighetsdatabasen kan verksamheterna informera om hur tillgängliga de egna lokalerna är för personer med funktionsnedsättning. Resultatet visar på att det överlag är få utförare som använder sig av databasen. Sammanlagt har 108 utförare långsiktiga uppdrag alternativt kulturstrategiska uppdrag av kulturnämnden. Av dessa är det endast 18 % som informerar om tillgänglighet med databasen på sina hemsidor. Skillnaden mellan utförare som har långsiktiga respektive kulturstrategiska uppdrag är markant: 43 % av de långsiktiga uppdragen använder tillgänglighetsdatabasen (18 av de 42 utförarna) men endast en av de 56 kulturstrategiska uppdragen. 6

7 3 Det fria kulturlivet Kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet genom bland annat projektmedel, frispelspengar, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Minst lika viktigt som det ekonomiska stödet är dialog med utförare och projektägare för att utveckla projekten i enlighet med kulturnämndens riktlinjer där de horisontella målen ingår. För att stärka det fria kulturlivets möjligheter att få stöd från flera instanser och sprida kunskap om kulturnämndens kriterier ingår kultursekretariatet i en rad beredningsgrupper för landsbygdsstöd, entreprenörsstöd med flera. Jämställdhetsperspektivet i beredning och förslag till beslut Jämställdhetsperspektivet har under 2010 beaktats i beredning och förlag till beslut rörande projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Perspektivet fick emellertid ett varierande utslag för de tre stödformerna under året. Beträffande projekt var det lika stor andel kvinnor som sökte och beviljades medel. Jämställdheten har istället försämrats något när det gäller stipendier. En större andel kvinnor sökte stipendier än som beviljades medel. Ett omvänt förhållande gällde för kulturstrategiska uppdrag en större andel kvinnor beviljades medel jämfört med andelen ansökningar. Jämställdhets- och genusperspektivets genomslag i projektmedel Uppföljning kring jämställdhets- och genusperspektivets genomslag när det gäller projektmedel sker kontinuerligt. Under 2010 behandlades totalt 251 ansökningar, varav 114 fick stöd. 57 procent av ansökningarna hade lämnats in av kvinnor och 43 procent av män. Av de projekt som beviljades medel var könsfördelningen densamma: 57 procent kvinnor och 43 procent män. Genusperspektivet fick också genomslag i projektens tematik. Exempelvis kan Sonjas ungar, Aktivering jämställdhet, Show Belarus och HBTQ-festivalen nämnas. Projekt som främjar mångfald Projektansökningarna granskades utifrån fyra perspektiv 2010: ett gemensamt Västra Götaland, jämställdhet, integration och internationalisering. För att ett projekt skall få stöd förutsätter nämnden i regel en medfinansiering från kommun eller annan aktiv part i projektet. Av de föreningar som ansökt om stöd har nära en tredjedel någon koppling till etnisk mångfald. Bland de beviljade projekt som främjar mångfald kan Algeriska kulturdagar, Planetafestivalen, Antirasistiska filmdagar och Mångkulturellt ljudbibliotek nämnas som exempel. Under höstens ansökningsomgång 2010 hade 22 procent av projektansökningarna (29 ansökningar av totalt 129) interkulturella förtecken. 7

8 Projekt med tillgänglighetsperspektiv Vid beredningen av projekt bedöms det som positivt om projektet involverar personer med funktionsnedsättning och/eller anknyter tematiskt. Projektet Lyckoformeln, ett samarbete mellan Teater Kattma och Very Special Arts, är ett exempel på ett sådant projekt som beviljades medel Kvalitativ fördjupning i ett projekt med genustematik En kvalitativ fördjupning i ett projekt med genustematik som utfördes 2010 är Utvärdering av Doris i skolan ett utbildningsprojekt för lärare i Västra Götalandsregionen Utvärderingen är författad av Lisa Lindén som också ingick i projektledningen för Doris i skolan. Doris Film stod bakom projektet Doris i skolan. Hösten 2008 ansökte Doris Film om kronor från Västra Götalandsregionen för projektet Doris i skolan där lärare i Västra Götalandsregionen skulle erbjudas en utbildningsdag om film, genus och jämställdhet. Syftet med Doris i skolan har varit att hos lärare medvetandegöra film som en konstruktion, könets betydelse inom film samt ge möjlighet till reflektion om avsändarens betydelse för film. Drygt 400 lärare från tio kommuner deltog i de sammanlagt tio utbildningsdagarna. Projektet fick en mycket positiv respons från deltagarna. Förbättringar av bidragsportalen Att göra bidragsportalen mer tillgänglig är ett pågående arbete på sekretariatet. Arbetet har dock försenats på grund av omständigheter som ligger utanför sekretariatets kontroll. Bidragsportalen ska omfatta både organisationsbidrag och projekt. 4 Handlingsprogram Västra Götalandsregionens kulturpolitik förhåller sig till två övergripande styrdokument; Det Goda Livet och Kulturvision Västra Götaland. För att konkretisera styrdokumenten har fem handlingsprogram arbetats fram som stöd för arbetet i olika områden. Handlingsprogrammen syftar till att stärka demokratin och sätta medborgarnyttan i fokus. Verksamheten ska formas av och tillsammans medborgarna. Denna utveckling bygger på en bred samverkan i nya partnerskap och nätverk. Delaktighet och samverkan blir därför två viktiga nyckelord som genomsyrar programmen. 8

9 Handlingsprogrammet Lust att lära Handlingsprogrammet Lust att lära har två huvudfokus: (i) Kulturutveckling och lärande, som fokuserar kulturen i allmänhet utifrån den roll denna kan spela i det livslånga lärandet. (ii) Arkiv, bibliotek och museer (ABM)-utveckling och lärande, som fokuserar särskilt på ABMsamverkan för att stärka rollen som aktiv aktör i samverkan med utbildnings- och folkbildningsverksamheter. En rad aktiviteter har under 2010 och 2011 genomförts inom ramen handlingsprogrammet och de två fokusområdena. Här ska några exempel ges på aktiviteter. Kulturmiljöer och kulturpedagogik var temat på det seminarium som Västarvet anordnade i januari Deltog gjorde personal från Västarvet och folkbildningen, såväl studieförbund som folkhögskolor. Ett av syftena med seminariet var att skapa kontakter mellan Västarvet och folkbildningen och på sikt kunna genomföra gemensamma aktiviteter kring kulturmiljöer och kulturpedagogik. Ett samarbete mellan Kommunala Pensionärsrådet (KPR) i Skövde och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Väst (NBV-Väst) har upprättats i syfte att anordna inspirerande verksamheter för parternas medlemmar. Parterna har genomfört ett antal aktiviteter bland annat kring Filmarvet, Sveriges nationalarkiv för film, samt Kultur och Hälsa. Parterna har även strävat efter att involvera en del av regionens kulturinstitutioner i denna verksamhet, dock med varierad framgång. Axevalla folkhögskola, Helsjöns folkhögskola och Vara folkhögskola har haft ett antal miniseminarier kring temat Vad är Lust att lära på folkhögskolan. På miniseminarierna har dels folkhögskolorna ventilerat och diskuterat sina egna erfarenheter på området, dels har både Pedagogiska Institutionen vid Göteborgs universitet och Västarvet medverkat. Vid ett större seminarium kring samma tema i augusti 2011 deltog ett 50-tal folkhögskollärare från regionen. På seminariet presenterades även regionens satsning på Story-telling som en extra programpunkt. Handlingsprogrammet Rätt att vara med Handlingsprogrammet Rätt att vara med har fem fokusområden: o Barn och ungdomar har rätt till inflytande och möjlighet att påverka. o Barn och ungdomar ska ges likvärdiga möjligheter avsett kön, kulturell, social eller ekonomisk bakgrund, funktionshinder eller geografi. o Barn och ungdomar ska ges rika möjligheter till eget skapande, egna arrangemang och upplevelser. o Barn och ungdomar ska möta kulturens olika uttryck integrerat i skolan och som en del i lärandet. o Barns och ungdomars otraditionella korsbefruktningar och egna uttryck ska respekteras och uppmuntras. 9

10 Handlingsprogrammet har under 2010 och 2011 konkretiserats genom tre specifika projekt: Ungdomars internationella mobilitet, Kompetensväxling generationssamverkan och KLIV 2.0 Kultur o Lärande i Vardagen. Dessa tre projekt beskrivs i korthet nedan. Ungdomars internationella mobilitet Kulturnämnden har sedan 2009 ett pågående, treårigt, projekt med en internationell samordnartjänst för ungas mobilitet. Tjänsten är placerad på KulturUngdom. Under våren 2011 har dialoger förts, samt en enkätundersökning gjorts, med alla regionens kommuner om hur de arbetar med ungas internationella mobilitet och deras behov av regionalt stöd/samordning. Kulturnämnden samverkar med Folkhälsokommitténs kansli och Regionutvecklingsnämndens avdelning för Kunskap och kompetens i arbetet. Projektet avslutas 2011 och håller för närvarande på att utvärderas. Kompetensväxling generationssamverkan Kompetensväxling generationssamverkan är ett projekt som syftar till att sammanföra arbetslivsmuseers behov av personell förstärkning under sommaren med ungdomars behov av meningsfulla sommarjobb. Projektet pågick 2010 och sommaren 2011 genomfördes sju piloter som på regionens uppdrag utvärderas av Högskolan Väst. Projektutvärderingen kommer att presenteras hösten KLIV 2.0 Kultur o Lärande i Vardagen KLIV 2.0 är en undersökande och modellskapande arbetsprocess som planeras pågå Den syftar till att utveckla nya och hållbara strukturer och samarbeten mellan skola och kultur. Fokus ligger på områdena kulturarv, design, arkitektur och bild. Under våren 2011 tecknade kulturnämnden samverkansavtal med fyra kommuner (Tibro, Vänersborg, Borås väster och stadsdelen Angered i Göteborg). Regionalt deltar Västarvet, Innovatum Kunskapens hus, Kultur i Väst och kultursekretariatet i arbetet. I maj 2011 startade KLIV 2.0 officiellt genom en seminariedag på Stadsmuseet i Göteborg. 5 Internationellt samarbete Kulturen behöver impulser utifrån för att utvecklas. Västra Götalandsregionen arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla internationella kontakter globalt och inom EU. Kulturnämnden utvecklar modeller för internationellt utbyte och stödjer projekt som blandar uttryck från olika kulturer. Det internationella samarbetet är omfattande. Den punkt som ska följas upp inom det internationella samarbetet är dock skapa förutsättningar för interkulturell dialog och främja mångfald genom att sammanföra aktörer i Västra Götaland med omvärlden. Två internationella samarbetsprojekt som pågått 2010 rymmer inom den punkten, nämligen European Region Youth och samarbetet med Karnataka, Indien. 10

11 European Region Youth Västra Götalandsregionen var sommaren 2010 värd för European Region Youths (ERY) årliga konferens. Huvudsyftet med årets konferens var att underteckna ny överenskommelse för perioden samt ta fram en arbetsplan för perioden. ERY har till syfte att tillsammans med unga öka erfarenhetsutbyten om ungdomsfrågor samt öka ungas tillfällen till möten och mobilitet. Nätverket, som består av 10 regioner i Europa, har under 2010 har fått en tydlig struktur och riktning som kommer att resultera i att fler unga från vår region ges rika tillfällen till utvecklande interkulturella möten och ökat inflytande. Parallellt med arbetet inom ERY och andra internationella nätverk har kulturnämnden satsat på att skapa en infrastruktur för att nå ut till unga i hela regionen. Medel har avsatts till en internationell samordnare med fokus på unga för att under tre år skapa en regional infrastruktur som stödjer och coachar nyckelpersoner ute i regionens kommuner och föreningsliv. Karnataka, Indien Under 2010 fördjupades kontakterna med Bangalore och Karnataka. I januari hade Göteborgs filmfestival en specialsektion med indisk film i sitt program och gästades av tre filmarbetare från Karnataka. Samtliga deltog i en rad seminarier under festivalen i samarbete med Världskulturmuseet. I mars 2010 gästade danskompaniet Attakkalari regionen med två olika föreställningar. Utöver framträdanden på Vara konserthus och Världskulturmuseet i Göteborg gjorde man workshops med unga koreografer i samarbete med Lagmansgymnasiet i Vara samt Dansbyrån och Högskolan för scen och musik i Göteborg. I maj 2010 reste två personer från Filmhögskolan vid Göteborgs universitet till Bangalore för att dra upp riktlinjerna kring det kommande högskolesamarbetet på filmområdet. I maj och juni 2010 tillbringade Arvind Lodaya från Srishti School of Design and Technology i Bangalore sex veckor som gästprofessor och lärare i Göteborg. I utbytet ingick även Ramnath Narayanswami, som är gästprofessor från Indian Institute of Management i Bangalore vid Handelshögskolan i Göteborg. I november 2010 genomfördes berättarfestivalen Storywood i Västra Götaland i samarbete med tre storytellers från Bangalore. Regionen gästades av tre medlemmar från berättarorganisationen Kathalaya som höll workshops för pedagoger från hela landet samt genomförde berättarkvällar på Världskulturmuseet och Bohusläns museum. Parallellt pågick även andra aktiviteter med indisk anknytning i samarbete med Pusterviksteatern. 11

12 6 Information Information och kommunikation är en stödfunktion till hela verksamheten. Kultursekretariatets kommunikationsarbete ska följa de riktlinjer som står angivna i Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy. Sammanfattningsvis handlar det om följande: I sättet att kommunicera anpassas informationen till respektive målgrupp och de lokala förhållandena. Språket skall vara enkelt, lätt att förstå och i förekommande fall anpassas till grupper med särskilda behov. Utbildning i formalia och språk Handläggarna på kultursekretariatet fick utbildning i formalia och språk Syftet var att förbättra detsamma i Västra Götalandsregionens tjänsteutlåtanden. Handläggarna på sekretariatet har även fortsättningsvis uppmanats att delta i de utbildningar som ges i regionservice regi. Under hösten 2011 har regionservice erbjudit kursen Klarspråk skriv för att bli förstådd och två handläggare ska delta. Informationsspridning Insatser för att förbättra spridningen av information görs kontinuerligt på sekretariatet. Sekretariatet strävar efter att i största möjliga mån använda sig av sociala medier såsom Twitter och Facebook för att nå ut till en bredare befolkningsgrupp. Informationsnätverket Det kontinuerliga arbetet med att göra information tillgänglig i informationsnätverket görs inte på sekretariatet på grund av tidsnöd. Informatören på sekretariatet gjorde dock en punktinsats i nätverket 2010 genom att delta i en informationsdag där Elin Fritiofsson berättade om sitt arbete. Kulturplattformen Webb- och IT-samordnaren på sekretariatet har medverkat till att kompetensutveckla redaktörer inom kulturplattformen. Kompetensutvecklingen har skett genom både workshops och kurser. På de workshops som webb- och IT-samordnaren anordnade fick redaktörerna lära sig hur man tillgänglighetsanpassar texter på plattformen med rubriker och underrubriker. På de tre kurserna deltog nya redaktörer för att lära sig hur man använder plattformen och tillgänglighetsanpassar texter. 12

13 Webbplatsen Arbetet med att göra webbplatsen tillgänglig görs kontinuerligt på sekretariatet och de tekniska lösningar som finns på området används. Som exempel strävar sekretariatet efter att det finns en sammanfattande ingress på varje ny sida på hemsidan i syfte att anpassa hemsidan till talsyntes. Sekretariatet har även som ambition att språket på hemsidan ska vara lättförståeligt. Under våren 2011 höll även webb- och IT-samordnaren en workshop på sekretariatet för att lära handläggarna hur man gör dokument tillgängliga på Internet. Webbplatsen Sekretariatet deltar i arbetet med att webbplatsen tillgänglig, dock fortskrider arbetet i långsammare takt än önskvärt. Hemsidan delas med regionutvecklingssekretariatet. 7 Avrundning Som ett slags avrundning på den här uppföljningen kan det konstateras att kulturnämnden och kultursekretariatet har strävat efter att uppfylla de övergripande målen för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet genom att se till att de aktiviteter som angetts i handlingsplanen blivit gjorda. Enda aktiviteten som inte gjorts är att etablera rutiner för hur och vilken information som framställs i anpassade format när det efterfrågas men det är också den enda. Alla andra aktiviteter som anges i handlingsplanen för 2010 har uppfyllts. I vilken grad som aktiviteterna faktiskt bidragit till att uppfylla de övergripande målen om att uppnå jämställdhet, främja mångfald och öka tillgängligheten får lämnas osagt. Att mäta måluppfyllelsen skulle kräva en långt mer genomgripande analys än föreliggande uppföljning och framför allt andra metoder. Dock kan det konstateras att med hjälp av aktiviteterna i handlingsplanen är mänskliga rättigheter på väg att bli respekterade inom kulturlivet i Västra Götaland. 13