Strategi för ekonomisk-historiska institutionen 2013-2015 1
Ekonomisk-historiska institutionen Strategi 2013-2015 A. Lägesbeskrivning Vid institutionen bedrivs forskning inom ekonomisk historia (EH) och internationella relationer (IR). Institutionens forskning handlar ytterst om hur människor och samhällen har löst sitt försörjningsproblem genom tiderna samt hur stater och internationella organisationer interagerat i det internationella systemet genom tiderna. Gemensamt för inriktningarna är att de innebär samhällsvetenskaplig forskning med historiskt perspektiv, baserad på historiska källor. Detta är en grund till förståelse av vår samtid. Att ha båda dessa forskningsinriktningar ger möjligheter till starka synergieffekter. Inom forskningsområdet ekonomisk historia studerar vi olika aspekter på ekonomisk utveckling och social omvandling. Exempelvis försöker forskningen bidra till förklaringen av uppdelningen av världen i rika och fattiga regioner, könsarbetsdelningens roll i ekonomin och samspelet mellan utnyttjande av naturresurser och social organisering. Miljö- och resiliensfrågor är naturligt integrerade i dessa problemkomplex. Forskningen inom internationella relationer fokuserar internationell politisk ekonomi. Vi studerar framväxten av en global världsordning och fokuserar hur flöden av varor, tjänster, människor och idéer interagerar med och formar relationer mellan aktörer, länder, makroregioner och urbana miljöer. Bland annat studeras råvaru- och livsmedelssektorn samt förhållandet mellan naturtillgångar, energi och säkerhet i det internationella systemet. Utmärkande för institutionen är det långa tidsperspektivet. Det är den enda ekonomiskhistoriska institutionen i landet som har en omfattande forskning på medeltida material. Genusforskningen är mycket starkt representerat och det intersektionella perspektivet utvecklas. Institutionens forskningsprofil har, i relation till systerinstitutionerna i landet, en tydligt internationell prägel. Däremot behöver deltagandet på den internationella forskningsarenan stärkas. Utbildningen på forskarnivå bedrivs inom ämnet ekonomisk historia men dess inriktning motsvarar den forskning som bedrivs vid institutionen i stort, vilket innebär att den till stor del har en internationell prägel. Cirka tio doktorander är verksamma inom forskarutbildningen. Forskarutbildningens begränsade omfattning är problematisk, och institutionen försöker finansiera fler utbildningsplatser via externa bidrag. Studenter i internationella relationer är en viktig rekryteringsbas till forskarutbildningen, däremot behöver institutionen stärka rekryteringen av forskarstuderanden med EH-bakgrund. Utbildningen på grund- och avancerad nivå vid institutionen har på motsvarande sätt två inriktningar: ekonomisk historia och internationella relationer. På den avancerade nivån (AN) är de två inriktningarna integrerade och studenter från EH och IR läser i hög utsträckning samma kurser. Utbildningen på grundnivå har cirka 640 studenter per läsår, där IR står för majoriteten på termin II och III. Den avancerade nivån har cirka 65 studenter per läsår. Dessutom ger institutionen diverse kvälls-, eftermiddags och sommarkurser. Söktrycket är högt (utom på de senare terminerna på EH), men relativt många studenter fullföljer inte sina studier. Särskilt
tydligt är detta på första terminens studier, i högre utsträckning på EH än på IR. Detta riskerar att på sikt medföra ekonomiska problem för institutionen. Inför antagningen 2013 har behörighetskraven skärpts för att motverka detta bortfall genom att antagningen koncenteras till bättre studieförberedda studenter. Kandidatuppsatsernas kvalitet har ifrågasatts och ett arbete för att åtgärda detta har inletts. Det går framförallt ut på att stärka metodutbildningen. Det finns ett aktivt studentråd vid institutionen och institutionen arbetar tillsammans med studenterna för att få kontinuitet i samarbetet. En stor del av forskarna vid institutionen har internationella nätverk, och kontakter vid flera universitet både inom och utom Europa. På basis av dessa kontakter har institutionen länge haft ett relativt omfattande internationellt studentutbyte genom Minor Field Studies och Erasmus. Detta har emellertid reducerats, och behöver stärkas. Fördelningen mellan manliga och kvinnliga lektorer och professorer är problematisk: endast en av fyra professorer är kvinna och endast tre av åtta tillsvidareanställda lektorer är kvinnor. En stor del av undervisningen genomförs av visstidsanställda lärare, vilket innebär bemanningssvårigheter och i värsta fall sämre kontinuitet och problem med kunskapsöverföring inom lärarkollegiet. Ett flertal forskare samverkar med forskare vid andra lärosäten och med olika organisationer och institutioner utanför akademin. B. Mål Verksamhetsmål Forskning och forskarutbildning Att genom en inventering av institutionens pågående forskning, tydligare identifiera institutionens och stärka profilområden genom att öka samverkan mellan forskare inom institutionen Att verka för fakultetsöverskridande forskning och forskarutbildning Att stärka och utveckla samarbetet inom forskarskolan Stockholm University Postgraduate School of International Studies (SUPIS) Att fördjupa forskningens internationalisering Att utöka forskarutbildningen till att omfatta fler doktorander än i nuläget Att rekrytera fler doktorander med EH-inriktning Att undersöka möjligheterna att inrätta en forskarutbildning i internationella relationer Att stärka kursutbudet inom utbildningen på forskarnivå Utbildning på grund- och avancerad nivå Att förbättra examensarbetenas kvalitet, särskilt på grundnivå Att fler antagna studenter genomför hela utbildningarna (gäller särskilt nivå I) Att öka rekryteringen av studenter till nivå II och III i ekonomisk historia Att öka kvaliteten på Mastersuppsatserna och inrikta dessa i högre grad mot institutionens forskningsprofil Att öka möjligheten till internationellt deltagande för institutionens studenter
Allmänt verksamheten Att utjämna könsobalansen inom institutionens lärarkår Att stärka institutionens administrativa infrastruktur Att bibehålla ett livaktigt studentråd Att möta konsekvenserna av den demografiska nedgången Övergripande mål Att år 2015 ha en utbildning inom ekonomisk historia och internationella relationer som är nationellt ledande och internationellt attraktiv Att år 2015 ha en nationellt ledande och internationellt framstående forskning och forskarutbildning inom de inriktningar som finns vid institutionen Mål relaterade till prestationstalen Som framgår av målvärdena i bilaga 2, vill institutionen hålla antagningen till utbildningen oförändrad men stärka prestationsgraden. Detta görs bland annat genom att fokusera på programutbildningar och ordinarie kurser inom EH och IR. Institutionen har också som mål att öka omfattningen på avancerad nivå. Även forskarutbildningen vill institutionen långsiktigt expandera. Vi strävar efter att öka publiceringsfrekvensen, framförallt den internationella publiceringen. Likaså strävar institutionen efter att öka andelen externa medel, bland annat EU-medel. C. Resurser Ekonomi Institutionen har under några år haft ett överskott som nu gradvis reducerats genom olika åtgärder. Överskottet kommer att fortsätta att användas till kompetenshöjning i form av kursutveckling, auskultation samt olika former av forskningsbefrämjande verksamhet. Institutionen räknar med att vara i balans år 2013. Personal Institutionen har i dagsläget fyra professorer och sju tillsvidareanställda lektorer varav fem är docenter. Fem projektanställda forskare (inklusive post dok) finns. TA personal omfattar tre heltidstjänster. En betydande del av undervisningen utförs genom tillfälligt anställd lärare, en mindre del av doktorander. År 2013 kommer två utlysta lektorat i ekonomisk historia med inriktning mot internationella relationer att tillsättas samt en lektor gå i pension. År 2015 kommer en av dem som innehar utlysningsprofessur att gå i pension. Institutionen kommer sannolikt under 2014 (i mån av budget) att behöva utlysa ett lektorat, troligen med genusorienterad inriktning (ett av institutionens starka forskningsområden samt ger en ökad möjlighet att fler kvinnor söker), för att stärka den specifika profilen och utjämna könsobalansen inom lärarkollegiet. Lokaler Institutionen förfogar över cirka 2/3 av ett våningsplan i Södra husen, samt över den så kallade Konsulentvillan ( Röda villan ). I den senare lokalen är det i stort sett endast forskarstuderande som har sina arbetsrum.
D. Handlingsplan Forskning och forskarutbildning Institutionens forskning inom profilområdena ska stärkas genom att interna forskningskonferenser anordnas samt genom att ekonomiska resurser avsätts för arbete med ansökningar om externa medel för forskningsprogram inom profilområdena. Åtgärderna förväntas innebära att samverkan mellan institutionens forskare kring profilområdena stärks. Samarbete inom profilområdena över institutions- fakultets- och universitetsgränserna ska uppmuntras. Exempelvis har ett samarbete lett till att forskarskolan Stockholm University Postgraduate School of International Studies (SUPIS) inletts med fyra institutioner från tre fakulteter (institutionerna för statsvetenskap, kulturgeografi, juridik (folkrätt) samt mediastudier). Ansvariga är professorerna och prefekten. Resultat bör kunna ses våren 2015. För att fördjupa forskningens internationalisering kommer forskare vid institutionen att åläggas att arbeta fram sessionsförslag till internationella konferenser som ligger i linje med institutionens forskningsprofil. Försöken att få externa bidrag till konferensdeltagande ska intensifieras, och institutionen ska öka det ekonomiska stödet för konferensdeltagande särskilt för doktorander. Kvalificerad internationell publicering kommer att beaktas vid lönesättning. Ansvariga: professorerna och prefekten. För att utöka omfattningen av forskarutbildningen, samt för att rekrytera fler doktorander med EH-inriktning kommer institutionen att verka för en utökad samordning med systerinstitutionen i Sverige vad gäller antagning till utbildning på forskarnivå. Ansvarig är studierektor på forskarnivå och professorerna. Vidare kommer vi i syfte att öka rekryteringsbasen för forskarutbildningen - att verka för ett samarbete med historiska institutionen, Stockholms universitet, avseende utbildning på avancerad nivå. Ansvariga är studierektor på avancerad nivå och professorerna. Resultat i båda avseendena väntas under år 2015. Samarbetet kring forskarutbildningen med systerinstitutionerna i landet kommer även att gälla kursutbudet, vilket på detta sätt kan stärkas, dels genom att de olika institutionerna kan bidra med sin specialkompetens, dels genom att deltagandebasen i kurserna växer, vilket underlättar finansieringen. Ett utarbetat Mastersprogram kommer att underlätta rekryteringen till forskarnivån. Ansvariga är professorerna och studierektor för forskarutbildningen. Resultat förväntas till 2015. Utbildning på grund- och avancerad nivå De examensarbeten som genomförs på grundnivå ska förbättras genom ett pågående kursutvecklingsarbete. I första hand inbegriper detta förändrade metodkurser och förändrade rutiner för arbetet i uppsatskurserna, bland annat med fokus på projektplanering vilket avses vara en viktig del i förberedelsen för arbetslivet. Dessutom ska uppsatserna tydligare knytas till institutionens forskningsområden. Förändringarna förväntas ge resultat redan våren 2013. Ansvariga är studierektor samt kursansvariga lärare. För att åstadkomma att fler studenter genomför hela utbildningarna höjs antagningskraven, vilket förväntas att ge bättre studieförberedda, mer motiverade och engagerade studenter. Dessutom pågår ett kursutvecklingsarbete som syftar till att göra studenterna mer aktiva under hela studietiden (t ex genom fler seminarier och mer löpande examination). Ansvariga är studierektorer och kursansvariga lärare. Förändringarna förväntas ge resultat hösten 2013. Rekryteringen av studenter till nivå II och nivå III i EH förväntas kunna öka genom kandidatprogrammet som infördes hösten 2012, samt de ovan redovisade åtgärderna för att få studenterna att fullfölja utbildningen på nivå I. Vidare kommer ett Mastersprogram att innebära
ökade incitament för de studiemotiverade studenterna att fortsätta studierna inom institutionens ämnesområden till högre nivåer. Ansvariga är studierektorerna och prefekten. Resultat bör kunna ses hösten 2013. För att stärka Mastersuppsatsernas kvalitet och rikta dem mot institutionens forskningsinriktning kommer institutionen att arbeta för att skapa ett Mastersprogram som omfattar institutionens båda inriktningar. En tydligare kurscykel kommer att garantera att studenterna är bättre förberedda för uppsatsarbetet och underlätta rekryteringen av handledare. Ansvarig är studierektor för avancerad nivå samt prefekten. Programmet kommer att ges första gången hösten 2014, och resultatet kommer delvis att kunna ses hösten 2015. För att öka möjligheterna för institutionens studenter att delta i internationellt studentutbyte kommer institutionen att arbeta för att erhålla fler stipendier för bland annat Minor Field Studies samt söka upprätta flera utbytesavtal genom att utnyttja redan befintliga nätverk bättre. För att underlätta detta kommer vi att utveckla fler kurser som ges på engelska. Ansvariga studierektorerna och prefekten. Resultat förväntas under 2014. Allmänt verksamheten För att utjämna könsobalansen inom institutionens lärarkår kommer institutionen (i mån av budget) att utlysa en tjänst inom ett forskningsområde där fler kvinnor är aktiva än vad män är. Ett sådant område är genusforskning inom internationella relationer och ekonomisk historia. Institutionen kommer att utlysa ett sådant lektorat under hösten 2014. Ansvariga är institutionsstyrelsen och prefekten. Åtgärden förväntas ha påverkat könsobalansen till 2015. För att stärka den administrativa infrastrukturen ska den administrativa personalens kunskap i utbildningens innehåll stärkas genom deltagande i viss del av undervisningen. Dessutom kommer personalens dubbelkompetens att stärkas genom kurser och arbetsbyten, samt mer av teamwork mellan de olika befattningarna. Ansvariga är administrativa chefen och prefekten. Resultat väntas år 2014. För att motverka de ekonomiska konsekvenserna av en väntad demografisk nedgång kommer en uppdragsutbildning att tas fram, med inriktning på Mänskliga rättigheter. Institutionen överväger också att öka programstudenternas andel av kursplatserna relativt studenter på fristående kurser. Ansvariga är studierektorerna samt prefekt. Resultat våren 2014.
Bilaga 1. Budget 2012-2015 Totalt Ekonomisk historia INTÄKTER 2013 2014 2015 2016 Anslag 23865 23865 23865 23865 ksek Uppdrag 189 100 100 200 ksek Bidrag 3130 3125 3160 3180 ksek Övriga intäkter 120 40 80 40 ksek SUMMA INTÄKTER 27304 27130 27205 27285 ksek KOSTNADER 2013 2014 2015 2016 Personalkostnader -15516-16214 -17080-18200 ksek Förändr. sem.skuld inkl. lkp -785-740 -730-718 ksek Stipendier 0 0 0 0 ksek Lokalkostnader -1902-1995 -2092-2194 ksek Driftskostnader -2321-2331 -2446-2567 ksek OH-faktura + fördeln indir. kostn. -5962-5922 -6002-5990 ksek Avskrivningar -19-17 -15-13 ksek Lämnade medel 0 0 0 0 ksek SUMMA KOSTNADER -26505-27219 -28365-29682 ksek ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 799-89 -1160-2397 ksek % av intäkter 3% 0% 4% 9% ACKUMULERAT KAPITAL 2013 2014 2015 2016 Ingående balans 2151 2950 2861 1701 ksek Utgående balans 2950 2861 1701-696 ksek % av intäkter 11% 11% 6% 3% EJ FÖRBRUKADE BIDRAG 2013 2014 2015 2016 vid årets slut -82-82 -82-82 ksek
Bilaga 2. Målvärden Indikatorer som universitetet mäter genom sin verksamhetsplan Ekonomi (se bilaga 1) 2A: indikatorer som universitetet mäter i verksamhetsplan. 2013 2014 2015 Universitetsmått 2009 2010 2011 2012 Antal inresande studenter UGA * 10 9 6 5 6 6 6 Antal utresande studenter UGA * 5 1 5 2 5 7 7 Antal inresande gästforskare / postdok 1 2 0 0 2 2 2 Andel doktorander som slutför inom 4 år ** 50 50 50 60 75 75 75 * På utbytesavtal ** Inom 400% av heltidsekvivalenta studieår exkl. institutionstjänstgöring, föräldraledighet, etc. Medeltal över 5 kalenderår. 2B: prestationsindikatorer som fakulteten mäter. Fakultetsmått 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Examination fo-utb 1 0 3 0 3 2 2 Befordringar 1,5 2,5 3,5 2 1,5 2,5 2 Bidragsmedel FUF (mkr) 1 4 2,4 11 4,8 5 7 8 Publikationspoäng 4,7 28,8 36,2 45 50 55 60 Examination fo-utb: Lic räknas som 0,5. Dr utan föregående lic räknas som 1,0. Dr med föregående lic räknas som 0,5. Befordringar: Docent räknas som 1,0 (kvinnlig 1,5) om anställd minst 2 år. Befordrad professor räknas som 1,0 (kvinnlig 1,5) om anställd minst 2 år. Publikationspoängen räknas enligt SU:s bibliometriska modell: http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx