Budgetunderlag

Budgetunderlag 2018 2020

Kompetensförsörjningsfrågor i stort och särskilt rekrytering och personalomsättning är fortsatt högt prioriterade frågor från domstolarna. Handlingsplaner har utarbetats innehållandes åtgärder i alla stegen i kompetensförsörjningsprocessen. Ämnet diskuterades vid Chefsdagarna 2016, där samtliga myndighetschefer inom Sveriges Domstolar träffades tillsammans med företrädare för Domstolsverket. Foto: Carl Johan Erikson

OMSLAGSBILD Sveriges Domstolar rustar sig för att möta våra intressenters behov av kommunikation även via vissa sociala medier såsom Twitter och Facebook. Under de närmast åren tar vi fler kliv i den riktningen. Foto: Per Carlsson Producerad av Domstolsverket Diarienummer 1854-2016

Innehåll 1 Yrkanden... 7 2 Generaldirektören inleder... 8 3 Förutsättningar för verksamheten... 9 3.1 Omvärlden... 9 3.1.1 Allt osäkrare politiskt läge... 9 3.1.2 Ökad etnisk mångfald... 9 3.1.3 Otillåten påverkan... 9 3.1.4 Digitaliseringen... 10 3.1.5 Ökat beroende av ständigt fungerande teknik... 10 3.2 Målutveckling... 11 3.2.1 Utveckling av stora mål... 14 3.3 Prognoser för måltillströmning... 15 3.4 Reformer som behöver genomföras för att effektivisera Sveriges Domstolars verksamhet... 17 4 Utvecklingsinsatser... 20 4.1 Digitalisering av Sveriges Domstolar... 20 4.1.1 Digital kommunikation på mottagarnas villkor... 20 4.1.2 Digitala möten med externa intressenter... 21 4.1.3 Digitalisering av målhanteringen... 21 4.1.4 Resursbehov... 22 4.2 Kompetensförsörjning... 22 4.3 Lokalförsörjning... 24 4.4 Säkerhet... 25 5 Ekonomi... 26 5.1 Anslaget Sveriges Domstolar... 26 5.1.1 Utgångspunkter... 26 5.1.2 Den framtida måltillströmningen... 26 5.1.3 Utveckling av nämndemannakostnader... 26 5.1.4 Resursbehov för utvecklingsinsatser... 27 5.1.5 Yrkanden... 27 5.1.6 Vikten av långsiktiga planeringsförutsättningar... 28 5.2 Rättsliga biträden m.m.... 29 5.3 Migrationsdomstolarna... 34 5.4 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål... 35 5.5 Trängselskatt... 35 5.6 Internationell civil krishantering... 36 5.7 Investeringar... 36 5.8 Behov av krediter... 39 5.9 Avgiftsbelagd verksamhet... 40 5.10 Översikt över verksamhetens finansiering... 42 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 5

YRKANDEN 6 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

YRKANDEN 1 Yrkanden Domstolsverket yrkar att regeringen föreslår riksdagen att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4, tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2018 2020. Se avsnitt 5.1 Anslaget Sveriges Domstolar. föreslår riksdagen att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m., inom utgiftsområde 4, tillförs en ramökning med 726 mnkr från 2018, med ytterligare 201 mnkr från 2019 samt med ytterligare 139 mnkr från 2020, totalt en ramökning med 1 066 mnkr under perioden 2018 2020. Prognosen för 2017 visar att det utgående överföringsbeloppet beräknas uppgå till minus 859 mnkr, vilket är utanför ramen för tillåten anslagskredit. Anslaget behöver således tillföras ytterligare resurser för 2017. Se avsnitt 5.2 Rättsliga biträden m.m. föreslår riksdagen att ersättning till nämndemän från och med 2018 finansieras från anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. istället för från anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Se avsnitt 5.1.5 Yrkanden. föreslår riksdagen att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål, inom utgiftsområde 8, tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2018 2020. Se avsnitt 5.3 Migrationsdomstolarna. föreslår riksdagen att anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål, inom utgiftsområde 8, tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2018 2020. Se avsnitt 5.4. Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. föreslår riksdagen att anslagen 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap.1 och 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap.4, inom utgiftsområde 22 tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2018 2020. Se avsnitt 5.5 Trängselskatt. föreslår riksdagen att omdisponera medel avseende kostnader inom Sveriges Domstolar för Trängselskatt i Stockholm och Trängselskatt i Göteborg till anslaget 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4, och att medel anvisas som täcker kostnaderna. Se avsnitt 5.5 Trängselskatt. föreslår riksdagen att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering, inom utgiftsområde 7, tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2018 2020. Se avsnitt 5.6 Internationell civil krishantering. föreslår riksdagen att låneramen höjs för att uppgå till 1 150 mnkr för 2018, till 1 200 för 2019 och till 1 250 mnkr för 2020. Se avsnitt 5.7 Investeringar. fastställer att anslagskrediten för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4 och 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden 2018 2020, under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tre procent. Se avsnitt 5.8 Behov av krediter. fastställer att anslagskrediten för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4, samt anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap. 1 och anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap. 4 inom utgiftområde 22 varje år under perioden 2018 2020, under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tio procent. Se avsnitt 5.8 Behov av krediter. föreslår riksdagen att anslagskrediten för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering, inom utgiftsområde 7 samt för 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden 2018 2020, får uppgå till tio procent. Se avsnitt 5.8 Behov av krediter. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 7

GENERALDIREKTÖREN INLEDER 2 Generaldirektören inleder Konjunkturen. Befolkningsutvecklingen. Brottsligheten. Polis och åklagares utredningskapacitet. Lagändringar. Andra myndigheters förmåga att avgöra ärenden. Omvärlden påverkar måltillströmningen till Sveriges Domstolar på många olika sätt och förändrar ständigt trycket i olika delar av verksamheten. Den pågående svallvågen av migrationsmål som en följd av flyktingsituationen 2015, är ett exempel som visar detta med stor tydlighet. Samtidigt består Sveriges Domstolar av ett 80- tal självständiga domstolar och andra myndigheter där de, för verksamheten helt centrala domarna är en personalkategori som präglas av sina fullmaktsanställningar och mycket höga krav på kompetens och erfarenhetet. Detta medför betydande utmaningar när det gäller flexibilitet och att kunna hantera ständiga skiftningar i omvärlden, utan att tumma på den kvalitet och rättsäkerhet som domstolarna ska vara en garant för i samhället. Stabila planeringsförutsättningar är av dessa anledningar extremt viktiga för Sveriges Domstolar. Tack vare att resurserna inte har minskats under de senaste årens vikande måltillströmning, har domstolarna kunnat arbeta av stora delar av sina överbalanser överskottet av antalet inkomna mål jämfört med antalet avgjorda och ett grundarbete för flera långsiktiga utvecklingsinsatser har kunnat initieras. Detta goda utgångsläge har bland annat gjort det möjligt för flera domstolar att låna ut personal till migrationsdomstolarna, under den tillfälliga anhopning av mål som sker där nu. Det vi ser under den kommande perioden är att måltillströmningen sannolikt vänder uppåt igen, även vid sidan om den tillfälliga toppen av migrationsmål. En vändning syntes redan under 2016. Detta sker samtidigt som omkring en sjättedel av den ordinarie domarkåren (190 stycken) ska gå i pension de närmaste fem åren och omsättningen i många personalgrupper är ansträngande hög för många domstolar. Det sker också samtidigt som kostnader ökar på flera andra håll i verksamheten: För nämndemän och rättsliga biträden, för lokaler, säkerhetskontroller, ordningsvakter och liknande. En stor del av den förväntade målökningen kan domstolarna troligtvis hantera utan budgetförstärkningar, tack vare att utgångläget ändå är så pass bra som det är. Om allt annat är lika. Med inte minst den pågående generationsväxlingen och höga personalomsättningen är det ett ganska stort om. Det finns ett behov av bättre förutsättningar för den långsiktiga kompetensförsörjningen domarutbildningen behöver utökas med fler fiskals- och notarieplatser, samtidigt som chefs- och ledarskapet måste utvecklas och en rad andra åtgärder internt inom Sveriges Domstolar vidtas. Men det krävs också effektiviseringar, inte minst behövs utrymme att ta kliv framåt inom digitaliseringen av verksamheten och flera liggande reformförslag behöver genomföras. Risken är annars att den väntade målökningen i kombination med kompetensförsörjningsproblematiken slår alltför hårt mot medborgarna, med exempelvis längre handläggningstider och försämrad service som följd. Det finns flera exempel på reformer som Domstolsverket har ansett vara angelägna, jag nämner några här: Straffprocessutredningen kom med ett antal förslag på åtgärder som skulle leda till en effektivare handläggning av brottmål. Nämndemannautredningen innehöll flera förslag som skulle innebära att fler mål kan avgöras utan nämndemän. Domstolsverket har begärt en författningsändring som syftar till att öka möjligheterna för flera av Sveriges Domstolars myndigheter att anlita personal vid tillfälliga behov och att samverka genom gemensam hantering av vissa arbetsuppgifter. Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten har gemensamt lämnat en rad åtgärdsförslag för konkurshanteringen. Frågor kring den yttre organisationen antalet tingsrätter, hovrätter och kammarrätter kvarstår. Utöver detta måste Sveriges Domstolar självt, med Domstolsverket som en central samordnande aktör, hitta fler och mer effektiva former för samverkan och stärka den samlade förmågan att prioritera och med gemensamma ansträngningar utveckla verksamheten. Ett sådant arbete har inletts, men det kommer att ta tid innan effekterna visar sig. 8 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN 3 Förutsättningar för verksamheten Sveriges Domstolars verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Domstolarna har beröringspunkter med i stort sett alla delar av samhället genom de olika typer av mål som kommer in. Utveckling av brottslighet, migrationsströmmar och den ekonomiska konjunkturen är exempel på faktorer som har stor betydelse för målutvecklingen. I avsnitt 3.2 redovisas den historiska målutvecklingen under de senaste åren. I planeringssyfte är det också viktigt att försöka prognostisera den framtida målutvecklingen. Domstolsverkets prognoser för antalet inkomna mål under de närmaste åren redovisas i avsnitt 3.3. 3.1 Omvärlden De trender som identifierats i omvärldsanalysen, som bedöms ha stor påverkan på Sveriges Domstolars verksamhet kan delas in i fem olika områden. Dessa är: allt osäkrare politiskt läge, ökad etnisk mångfald, otillåten påverkan, digitaliseringen och ökat beroende av ständigt fungerande teknik. 3.1.1 Allt osäkrare politiskt läge De politiska spänningarna har ökat under flera års tid både i Sverige och i den övriga västvärlden. Storbritanniens beslut att lämna EU och valet av ny president i USA har ökat den politiska osäkerheten än mer. Nationalistiska och isolationistiska krafter växer sig starkare, som en motkraft eller protest mot den ökade globaliseringen. Ökade flyktingströmmar till följd av krig och konflikter samt synen på migration i vidare mening står i centrum för den politiska debatten. Om sammanhållningen mellan medlemsländerna inom EU minskar eller om det blir folkomröstningar om själva EU-medlemskapet i fler länder, riskerar det att flytta fokus från reformer och att inte EU-lagstiftning kan levereras i samma omfattning som tidigare. Samtidigt innebär globaliseringen och samarbetet inom EU för att hantera flyktingsströmmar ökade krav för lagföring av brott som begåtts utomlands. Detta leder till ett ökat behov av informationsutbyte och samarbete mellan myndigheter såväl inom Sverige som internationellt. Det tenderar också att bli fler extremgrupper som ifrågasätter det etablerade samhället. Demokratiska institutioner kan komma att utmanas Sveriges Domstolars verksamhet påverkas emellertid inte enbart av förändringar i målvolymerna. Både teknikutvecklingen och samhällsutvecklingen i övrigt ställer också krav på att verksamheten anpassas och utvecklas. Nya förväntningar hos medborgare, parter och medarbetare behöver mötas och både risker och möjligheter utifrån nya förutsättningar måste hanteras. Sedan ett par år tillbaka bedriver Domstolsverket ett systematiskt arbete med omvärldsanalys. I det följande redogörs för huvuddragen i denna omvärldsanalys och på vilket sätt det påverkar kommande utvecklingsinsatser och resursbehov för Sveriges Domstolar. och det finns en risk för att förtroendet för myndigheter minskas. Inom rättsväsendet kan till exempel nämndemännens funktion komma att ifrågasättas med en ökad polarisering bland partierna i centrala frågor. 3.1.2 Ökad etnisk mångfald I en allt mer internationaliserad värld söker sig många människor från andra länder till Sverige. Det kan bero på arbete, studier eller för att de flyr från konfliktområden. Detta innebär att andelen personer med utländskt ursprung i Sverige fortsätter öka. En konsekvens av detta är att fler tolkar behövs till domstolarna och andra myndigheter. Konkurrensen om tolkar kan leda till ökade kostnader. Krav ställs också på alternativa tolklösningar, till exempel teknik för simultantolkning via video. Information till parter och andra intressenter behöver också ges på allt fler språk och anpassas efter nya målgrupper och kommunikationskanaler. Att en allt större del av arbetskraftsutbudet utgörs av personer med utländsk bakgrund, påverkar även hur arbetsgivarerbjudandet bör formuleras och hur rekrytering och introduktion av nya medarbetare ska ske. Dessutom krävs kompetens om mångfaldsfrågor inom allt fler arbetsområden. 3.1.3 Otillåten påverkan Studier visar att andelen anställda i offentlig sektor som utsätts för otillåten påverkan ökar. Se till exempel Brottsförebygganderådets (BRÅ) rapport 2016:13, Otillåten påverkan mot myndig- SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 9

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN hetspersoner, en uppföljning. Med otillåten påverkan avses trakasserier, hot, fysiskt våld och korruption i form av otillbörliga erbjudanden. Andelen utsatta tjänstemän inom Sveriges Domstolar som utsatts för någon form av otillbörlig påverkan under de 18 senaste månaderna uppgick till 37 procent i BRÅ:s studie. Även incidentrapportering i Sveriges Domstolar visar att incidenter och hot ökat i omfattning. Förekomst eller bara misstanke om att otillåten påverkan förekommer försvagar förtroendet för myndigheter. För domstolarnas del skulle det kunna innebära en minskad respekt för fattande beslut och domar. Förekomsten av otillåten påverkan kan också leda till att arbetsmiljön försämras och att antalet sjukskrivningar ökar. Det kan även bli svårare att behålla och rekrytera ny personal till domstolarna. Vidare medför en ökad förekomst av otillåten påverkan högre krav på skyddsåtgärder avseende teknik och lokaler. Det kan leda till att domstolarna blir mer stängda och att möjligheten att arbeta mobilt minskar samt att sekretessregler och anonymisering ökar. Även fasta säkerhetskontroller blir allt vanligare på domstolarna. Otillåten påverkan uppmärksammas emellertid allt mer, vilket ökar medvetenheten och leder till att acceptansen för företeelsen minskar. 3.1.4 Digitaliseringen Digitaliseringen som pågår i samhället skapar en successivt ökad förväntan på digitala tjänster. Erbjudna tjänster förväntas vara enkla och tillgängliga oavsett tid på dygnet. Medborgaren ser det som en självklarhet att kunna följa sitt ärende på webben och förväntar sig också en snabb hantering. Den teknik som är tillgänglig för individen ökar också kraven på arbetsgivaren att tillhandahålla motsvarande teknik. En ökad digitalisering ställer också krav på en enhetlig hantering av informationen, dvs. en mer processorienterad verksamhet. Digitaliserad information kan användas av flera myndigheter och skapar bättre förutsättningar för en rättssäker hantering av informationen. I till exempel brottmålsprocessen kan detta ge bättre kunskap om brottsligheten och förebygga brott. Det möjliggör också en bättre styrning av brottmålsprocessen och kan leda till en ökad rättssäkerhet. En annan aspekt av digitaliserad information är det kan medföra risker för att individens integritet skadas, exempelvis när aktörer på marknaden sammanställer, förädlar och säljer information vidare. Detta kan påverka förtroendet för domstolarna och ställer också krav på nya säkerhetslösningar. Vidare leder en utbyggnad av digitaliseringen till ökade IT-kostnader. Även ny kompetens behövs i vissa delar. Slutligen växer antalet arenor, som sociala medier, till följd av digitaliseringen. Domstolarna måste ta ställning till hur de bör agera och medverka eftersom det på dessa arenor kan förekomma till exempel diskussioner kring domar eller hot mot vittnen i mål. Det digitala livet finns redan med som bevis i mål och kan också utgöra platsen för ett brott. Brottslig verksamhet på nätet leder ofta till komplexa mål som kan medföra långa häktningstider och höga biträdeskostnader. 3.1.5 Ökat beroende av ständigt fungerande teknik Allt fler funktioner och arbetsuppgifter i samhället automatiseras. Tekniken ger påtagliga fördelar i till exempel informationshantering och kommunikation och kan leda till lägre transaktionskostnader. Med en IT-drift som blir allt mer industrialiserad och storskalig ökar förutsättningarna för effektiva driftmiljöer med god tillgänglighet. Risken med en större koncentration av IT-drift är emellertid att om ett driftavbrott trots allt uppstår kan konsekvenserna snabbt bli omfattande och svåröverskådliga. Driftavbrott kan för domstolarnas del innebära att förhör inte kan hållas eller att förhandlingar behöver ställas in Det blir således allt viktigare att arbeta med incidenthantering, riskhantering och kontinuitetsplanering för att uppnå robusta informationssystem och för att snabbt kunna hantera eventuella fel som uppstår. För att möta behovet av ständigt fungerande och uppdaterad teknik ställs ökade krav både på investeringar och på myndigheters kompetensförsörjning av utbildad personal. 10 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN 3.2 Målutveckling Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål, samtliga domstolsslag 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2012 388 540 398 008 138 242 2013 385 108 387 149 136 072 2014 382 867 388 819 130 125 2015 370 603 379 650 121 054 2016 387 882 375 653 133 204 Genomsnitt (5 år) 383 000 385 856 131 739 På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, till exempel kan vissa mål som avgjorts 2015 ha registrerats först 2016. Under den senaste femårsperioden har det inkommit i genomsnitt 383 000 mål per år vid Sveriges domstolar. Det totala antalet inkomna mål ökade 2016 med fem procent jämfört med föregående år. I förhållande till genomsnittet ökade inflödet marginellt 2016. Efter en nedåtgående trend de fyra föregående åren vände således tillstömningen av mål, på totalnivå, uppåt under 2016. I genomsnitt avgjordes nästan 386 000 mål per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål minskade mellan 2015 och 2016 med en procent. Jämfört med genomsnittet minskade antalet avgjorda mål något. Antalet balanserade mål har under den senaste femårsperioden varit knappt 132 000 mål. Det totala antalet balanserade mål ökade under 2016 med tio procent. Vid en jämförelse med genomsnittet ökade balansen marginellt. Trenden för de fyra föregående åren med minskande balanser har alltså under 2016 vänt och resulterat i en total balansökning. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 11

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Inkomna mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2014 2015 2016 Förändring Förändring 2014 2016 2015 2016 Inkomna mål Antal % Antal % Tingsrätter 175 538 170 408 171 706-3 832-2% 1 298 1% Hovrätter 26 155 25 546 25 149-1 006-4% -397-2% Högsta domstolen 6 215 6 293 6 071-144 -2% -222-4% Förvaltningsrätter exkl. migration 106 001 101 825 103 953-2 048-2% 2 128 2% Migrationsdomstolarna 27 053 25 806 39 928 12 875 48% 14 122 55% Kammarrätter exkl. migration 24 839 23 346 22 802-2 037-8% -544-2% Migrationsöverdomstolen 10 020 10 004 11 279 1 259 13% 1 275 13% Högsta förvaltningsdomstolen 7 046 7 375 6 994-52 -1% -381-5% Summa totalt 382 867 370 603 387 882 5 015 1% 17 279 5% Vid Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen minskade antalet inkomna mål med fyra respektive fem procent. Inflödet av mål ökade marginellt vid tingsrätterna. Ökningen kan främst hänföras till fler inkomna brottmål, familjemål, miljömål och mål enligt plan- och bygglagen (PBL-mål). Vid hovrätterna var minskningen av antalet inkomna mål marginell. Såväl brottmål som tvistemål minskade. Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna ökade med två procent. Framför allt ökade antalet inkomna mål enligt lagen om offentlig upphandling (LOU-mål) och övriga mål. Inflödet till kammarrätterna minskade marginellt 2016. Minskningen utgörs av skattemål och socialförsäkringsmål. Vid migrationsdomstolarna ökade antalet inkomna mål mycket kraftigt. Detta är en följd av flyktingsituationen med stora ökningar av antalet asylsökande och där Migrationsverkets beslut i stor utsträckning överklagats till domstol. År 2016 mer än fördubblades antalet avlägsnandemål (asyl), som är den största och mest resurskrävande måltypen, från omkring 5 200 till 13 500 mål. Antalet inkomna mål till Migrationsöverdomstolen ökade kraftigt mellan 2015 och 2016. Den största måltypen, avlägsnandemål (asyl), ökade med 25 procent, motsvarande knappt 1 300 mål. 12 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Avgjorda mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2014 2015 2016 Förändring Förändring 2014 2016 2015 2016 Avgjorda mål Antal % Antal % Tingsrätter 178 871 173 888 169 400-9 471-5% -4 488-3% Hovrätter 26 728 25 702 25 528-1 200-4% -174-1% Högsta domstolen 6 447 6 675 6 358-89 -1% -317-5% Förvaltningsrätter exkl. migration 109 069 105 582 103 148-5 921-5% -2 434-2% Migrationsdomstolarna 27 744 27 371 31 312 3 568 13% 3 941 14% Kammarrätter exkl. migration 22 233 22 569 22 316 83 0% -253-1% Migrationsöverdomstolen 9 831 10 403 10 684 853 9% 281 3% Högsta förvaltningsdomstolen 7 896 7 460 6 907-989 -13% -553-7% Summa totalt 388 819 379 650 375 653-13 166-3% -3 997-1% Tingsrätterna avgjorde tre procent färre mål än föregående år och framförallt minskade antalet avgjorda brottmål och tvistemål. Vid hovrätterna minskade antalet avgjorda mål marginellt och vid Högsta domstolen minskade antalet avgjorda mål med fem procent. Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna minskade något under 2016. Minskningen avser framförallt skattemål och mål enligt socialtjänstlagen. Vid kammarrätterna minskade antalet avgjorda mål marginellt och vid Högsta förvaltningsdomstolen minskade antalet avgjorda mål med sju procent. Den tydliga minskningen kan tillskrivas avgörandet av skattemål, socialförsäkringsmål och mängdmål. Antalet avgjorda mål vid migrationsdomstolarna ökade kraftigt medan det vid Migrationsöverdomstolen avgjordes tre procent fler mål under 2016 jämfört med året innan. Balanserade mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2014 2015 2016 Förändring Förändring 2014 2016 2015 2016 Balanserade mål Antal % Antal % Tingsrätter 70 004 66 413 68 594-1 410-2% 2 181 3% Hovrätter 5 562 5 436 5 043-519 -9% -393-7% Högsta domstolen 1 506 1 122 833-673 -45% -289-26% Förvaltningsrätter exkl. migration 33 931 30 243 31 090-2 841-8% 847 3% Migrationsdomstolarna 5 082 3 517 12 139 7 057 139% 8 622 245% Kammarrätter exkl. migration 10 842 11 619 12 124 1 282 12% 505 4% Migrationsöverdomstolen 1 192 793 1 389 197 17% 596 75% Högsta förvaltningsdomstolen 2 006 1 911 1 992-14 -1% 81 4% Summa totalt 130 125 121 054 133 204 3 079 2% 12150 10% SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 13

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Balanssituationen vid tingsrätterna försämrades något under 2016 och ökningen uppgick till tre procent. Balansförsämringen kan främst knytas till brottmål, familjemål och PBL-mål. Vid hovrätterna minskade balansen tydligt. Det är framför allt balanserna av brottmål och övriga mål som minskat. Antalet balanserade mål fortsatte att minska kraftigt vid Högsta domstolen, en minskning med 26 procent jämfört med 2015. Balanserna avseende samtliga målkategorier minskade vid domstolen. Balanssituationen vid förvaltningsrätterna försämrades något under 2016, en ökning med tre procent. Det är mål enligt socialtjänstlagen, LOU-mål och övriga mål som står för den största delen av den totala balansökningen. Även vid kammarrätterna blev balansläget något sämre under 2016, främst genom ett ökat antal balanserade socialförsäkringsmål. I Högsta förvaltningsdomstolen försämrades balanserna med fyra procent. I första hand svarade socialförsäkringsmål och LOU-mål för domstolens balansläge. Vid migrationsdomstolarna ökade balanserna mycket kraftigt under året. Ökningen uppgick till 245 procent, eller cirka 8 600 mål. Vid Migrationsöverdomstolen ökade balanserna med 75 procent, eller omkring 600 mål. 3.2.1 Utveckling av stora mål En kategori av mål som har stor betydelse för arbetsbelastning och resursbehov vid domstolarna är de stora brottmålen. Under 2016 uppgick antalet avgjorda brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar till 24 mål, vilket är i nivå med de närmast föregående åren. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar under de senaste fem åren. Även huvudförhandlingstiden i timmar för dessa mål framgår av tabellen. Brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar i tingsrätt och hovrätt 2012 2013 2014 2015 2016 Antal mål 19 23 28 21 24 Huvudförhandlingstid i timmar 3 058 3 442 5 078 2 983 4 123 Även om antalet riktigt stora brottmål är relativt få till antalet har de en stor betydelse ur finansieringssynpunkt, inte minst driver de upp kostnaderna på anslaget rättsliga biträden. En domstol som får hantera ett omfattande brottmål tvingas binda upp resurser under lång tid, vilket riskerar att tränga undan andra mål. Målen kräver en dubblering av antalet domare i tingsrätt och mycket arbete läggs ner på målen före, under och efter förhandlingen. I föregående års budgetunderlag, Sveriges Domstolars budgetunderlag 2017 2019, redogjordes mer utförligt varför de stora brottmålen är resurskrävande för domstolarna. Ett antal olika skäl till varför dessa mål har blivit vanligare under senare år framfördes också. Det ska också framhållas att även andra målkategorier än brottmål kan bli mycket omfattande. Under de senaste åren har en del allmänna domstolar fått avsätta stora resurser för att hantera omfattande tvistemål. Större tvistemål avgörs med tre domare i tingsrätt och med fyra domare i hovrätt. I dessa mål är det vanligt att mycket tid ned läggs ned på förberedande möten, vilket ibland leder till förlikning. Huvudförhandlingstiden i tvistemål speglar alltså bara delvis hur resurskrävande målen är. Även vid förvaltningsdomstolarna kan vissa mål bli mycket omfattande. Då dessa mål oftast avgörs via skriftväxling och föredragning är det dock svårt att belysa detta utifrån statistik. 14 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN 3.3 Prognoser för måltillströmning Utvecklingen av antalet inkomna mål och ärenden har självfallet en mycket stor betydelse för det framtida resursbehovet. I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av Domstolsverkets prognoser för måltillströmningen till tingsrätter och förvaltningsrätter. Prognoserna omfattar perioden 2017 2020. För ett fördjupat resonemang kring prognoserna för respektive mål- och ärendekategori, se Domstolsverkets promemoria Prognoser på måltillströmning 2017 2020, dnr 1997-2016. Utvecklingen av antalet inkomna mål och konkursärenden vid tingsrätt, åren 2017 2020 är en prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Brottmål (exkl. beredskapsmål) 84 258 82 378 81 572 82 500 84 000 86 200 88 400 90 500 Tvistemål (exkl. familjemål) 47 077 45 987 42 158 41 060 40 800 41 500 42 000 44 000 Familjemål 41 565 40 278 39 629 39 887 40 500 41 500 42 000 43 000 Konkursärenden 11 217 10 292 9 629 9 058 9 500 10 000 10 500 11 000 Miljömål 2 276 2 475 2 640 3 396 2 900 3 000 3 200 3 350 Fastighetsmål 1 145 1 212 1 185 1 126 1 200 1 200 1 200 1 200 PBL-mål 2 432 1 894 1 952 2 374 2 400 2 400 2 450 2 500 Summa 189 970 184 516 178 765 179 401 181 250 185 800 189 750 195 550 Procentuell utveckling -2,9 % -3,1 % 0,4 % 1,0 % 2,5 % 2,1 % 3,1 % Brottmålen redovisas exklusive beredskapsmål vid prognoser eftersom dessa medför en dubbelregistrering då de ofta lämnas över till en annan domstol. Vid tingsrätterna antas antalet mål åter öka efter några år av minskat målinflöde. Mellan 2016 och 2020 är ökningen nio procent. Målnivån 2020 förväntas vara i paritet med 2012, det år under 2000-talet med hittills högst målinflöde. Måltillströmningen av brottmål har minskat sedan 2011 i takt med att utflödet i tidigare led av rättskedjan sjunkit. Nedgången har framför allt drivits av ett markant lägre inflöde av bötesmål. Antalet brottmål bedöms åter vända uppåt under prognosperioden. Detta ligger i linje med polisoch åklagarväsendets antaganden om ökat utflöde av ärenden och brottsmisstankar med åtalsbeslut. Vad avser de dispositiva tvistemålen minskade de 2016 för fjärde året i rad. Främsta förklaringen är troligen en god inhemsk konjunktur, tvistemålen tenderar att minska i högkonjunktur och öka i lågkonjunktur, i kombination med höjningen av ansökningsavgifter och ny tilläggsavgift. En hel del indikatorer pekar på en fortsatt god inhemsk konjunktur åtminstone på kort sikt men effekten av avgiftshöjningen bedöms klinga av under prognosperioden och antalet tvistemål öka något. Även antalet familjemål har minskat något de senaste åren. Familjemålen har dock en stigande trend under 2000-talet, som antas fortsätta med en ökad befolkning till följd av bland annat ökad invandring. Antalet miljömål har en trendmässig ökning som antas fortsätta. Under 2016 tillkom dessutom cirka 700 mål från den numera nedlagda Statens va-nämnd. Miljömålen har en tendens att öka när konjunkturen är stark. Tillkomsten av va-mål spär på en förväntad målökning. Antalet PBL-mål 2016 har sannolikt påverkats av den ändrade instansordningen för överklagande. Detta antas fortsätta hålla målen uppe i kombination med en fortsatt inflyttning, förtätning och ökat byggande i storstadsregionerna. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 15

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Utveckling av antalet inkomna mål vid förvaltningsrätt exklusive migrationsmål och trängselskattemål, åren 2017 2020 är en prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Socialförsäkringsmål 12 075 13 881 11 355 11 895 16 000 14 400 14 000 14 000 SoL-mål 26 098 25 087 24 205 24 630 25 250 26 000 27 500 28 500 Skattemål 15 960 14 663 12 812 11 792 12 000 12 000 12 000 12 000 LOU-mål 3 200 3 502 2 973 4 188 3 900 3 700 3 900 4 000 LVU-mål 3 688 4 046 4 367 4 490 4 750 5 000 5 200 5 200 LVM-mål 1 236 1 421 1 451 1 402 1 475 1 525 1 525 1 550 Psykiatrimål 12 959 13 790 14 068 13 987 14 300 14 300 15 000 15 250 Mängdmål 9 550 10 578 9 705 9 095 11 500 10 200 10 000 11 300 Övriga mål exkl. PBL 20 749 18 546 20 650 21 998 21 500 20 500 20 500 21 000 Summa 105 515 105 514 101 586 103 477 110 675 107 625 109 625 112 800 Procentuell utveckling 0,0 % -3,7 % 1,9 % 7,0 % -2,8 % 1,9 % 2,9 % Vid förvaltningsrätterna antas antalet mål öka under 2017 och därefter vara relativt oförändrat. I slutet av prognosperioden antas antalet inkomna mål vara det högsta under 2000-talet. Mellan 2016 och 2020 prognostiseras en målökning om nio procent. Antalet inkomna socialförsäkringsmål har under flera år haft en nedåtgående trend. Under de senaste åren har måltillströmningen till viss del hållits uppe på grund av ett stort antal s.k. hyperhidrosmål vid förvaltningsrätten i Stockholm. Dessa mål, som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU, förväntas fortsätta komma in under 2017. Dessutom förväntar Försäkringskassan en ökning av omprövningsärenden. Det i kombination med balansavarbetning vid Försäkringskassan bedöms öka socialförsäkringsmålen. Antalet bidragsmål ökade åter 2016 efter ha minskat något två år i rad. Den långsiktiga trenden är dock ökande, vilket antas fortsätta. Integrationen av de många nyanlända och i vilken utsträckning de hamnar i arbete kan potentiellt påverka målinflödet. De flesta måltyper inom målkategorin skattemål har de senaste åren legat på historiskt sett låga nivåer, Vissa enstaka måltyper har emellertid drivit upp måltillströmningen under enskilda år. Antalet skattemål förväntas ligga relativt stabilt de närmsta åren då Skatteverkets verksamhet präglas av färre, men tyngre utredningar, en inriktning som påbörjades för ett antal år sedan. Vad avser förtursmålen, dvs. LVU-mål, LVMmål och psykiatrimål, avstannade 2016 den ökning som varit de senaste två åren. Måltillströmningen antas dock fortsätta öka något under prognosperioden bland annat till följd av en ökning av vårdplatser. Trycket på tvångsvårdplatser är högt, bland annat som en följd av en ökad förekomst av ensamkommande barn i landet. Beträffande mängdmålen antas de åter öka under 2017 främst som en följd av nya taxeringsvärden för småhus. Utveckling av antalet inkomna asylmål vid migrationsdomstol, åren 2017 2020 är en prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Asylmål 9 033 7 979 7 430 15 981 29 600 14 200 11 000 10 800 Procentuell utveckling -12 % -7 % 115 % 85 % -108 % -23 % -2 % Antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna beror på antalet asylsökande, antalet ärenden som avgörs av Migrationsverket och hur många av dessa ärenden som får avslag. Antalet asylsökanden 2015 var det högsta i modern tid. Under 2016 har antalet asylsökande minskat kraftigt, bl.a. till följd av åtgärder och regeländringar vidtagna i Sverige och övriga Europa. Samtidigt började Migrationsverket under främst andra halvåret 2016 avarbeta det stora antalet asylärenden som byggdes upp under 2015. Antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna 2016 mer än fördubblades jämfört det låga inflöde som var året dessförinnan. Det är emellertid under 2017 som det riktigt stora antalet asylmål förväntas komma in till 16 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN migrationsdomstolarna. Antalet inkomna asylmål beräknas då uppgå till nära 30 000 mål. Därefter prognostiseras måltillströmningen att minska kraftigt för att under åren 2018 2020 vara i paritet med tidigare år. Prognosen på längre sikt bedöms dock mycket osäker bland annat på grund av oklarhet kring rådande avtal mellan främst EU och Turkiet och hur framtida inhemska och eventuella gemensamma EU-regler kommer se ut. Vad avser övriga migrationsmål prognostiseras en markant ökning främst för mål om statusförklaring. 3.4 Reformer som behöver genomföras för att effektivisera Sveriges Domstolars verksamhet Verksamheten vid Sveriges Domstolar behöver domstolarna blir mindre sårbara. För de enskilda ständigt utvecklas och effektiviseras. Det kan ske och myndigheter som är berörda av mål som genom utveckling av verksamhetsstöd inom den handläggs i domstolarna innebär detta i förlängningen att risken minskar för att handläggnings- dömande verksamheten och inom administrationen. Även utveckling av hur arbetet organiseras inom domstolarna och olika kompetensutden. Domstolsverket har därför gett in en tiden av enskilda mål och ärenden drar ut på tivecklingsinsatser kan bidra till effektiviseringar. begäran om författningsändring (skrivelse den 12 Detta är medel och verktyg som Sveriges Domstolar själva förfogar över, givet att finansiering- möjligheterna för tingsrätt, förvaltningsrätt, hov- maj 2016, dnr 1930-2015) som syftar till att öka en är tillräcklig. I avsnitt 4 redogörs för de utvecklingsinsatser som Domstolsverket planerar myndigheten att anlita personal vid tillfälliga berätt, kammarrätt, hyresnämnd och Rättshjälps- att genomföra i samverkan med domstolarna hov och att samverka genom gemensam under den kommande planeringsperioden. Utöver detta krävs det emellertid också olika refor- Förslag om rättens sammansättning har också hantering av vissa arbetsuppgifter. mer från statsmakterna. lämnats av Nämndemannautredningen i betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekry- Under senare år har Domstolsverket och ett antal statliga utredningar föreslagit olika reformer tering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49). som skulle innebära rationaliseringar och effektviseringar för Sveriges Domstolars verksamhet. ska kunna avgöras utan nämndemän. Dessutom Även den utredningen föreslog att fler brottmål Domstolsverket vill här särskilt framhålla ett antal av dessa vars förslag bör genomföras eller arverka i skattemål och inte heller i hovrätt eller föreslogs att nämndemän inte längre ska medbetas vidare med för att skapa förutsättningar för kammarrätt. Utredningens förslag i denna del blev ett effektivare arbete. Ett par av förslagen, såsom dock inte genomförda genom regeringens prop. mer flexibla regler för samverkan mellan domstolar, möjlighet att avgöra fler mål utan nämn- kunna avgöras utan nämndemän har därefter 2013/14:169. Frågan om fler brottmål ska demän samt att effektivisera konkurshanteringen på nytt aktualiserats i betänkandet Färre i är extra angelägna för Sveriges Domstolar. Dessa häkte och minskad isolering (SOU 2016:52). I förslag bör därför hanteras särskilt skyndsamt. betänkandet anges detta som en förutsättning för Det finns ett stort behov av mer flexibla att kunna öka möjligheten att hålla kombinerade möjligheter till samverkan mellan domstolar häktnings- och huvudförhandlingar under helgtid än vad som är möjligt enligt nuvarande bestämmelser. Detta skulle möjliggöra en ökad angeläget att reformer som innebär att fler mål vilket skulle leda till färre intagna i häkte. Det är samverkan i arbetsuppgifter där samordningsvinster kan uppnås och arbetssätt som innebär Ett annat viktigt område att effektivisera är kan avgöras utan nämndemän genomförs. en bättre service till enskilda och andra aktörer i konkurshanteringen i allmän domstol. Domstolsverket har tillsammans med Kronofogde- domstolsprocessen. Det skulle även öka förutsättningarna för domstolarna att bedriva ett kvalitetsarbete där erfarenheter om goda exempel på kurshantering, lämnat en rad förslag på åtgärder myndigheten i rapporten En mer rationell kon- arbetsrutiner kan utbytas. Genom mer flexibla som tillsammans innebär att många moment kan möjligheter att anlita personal, t.ex. vid tillfälliga tas bort eller förenklas i hanteringen. Den dubbelhantering av vissa frågor som idag arbetsanhopningar, skulle detta bidra till att förekom- SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 17

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN mer kräver onödiga resurser. I rapporten föreslås förändringar när det gäller detta som bland annat innebär att vissa uppgifter ska föras över från domstol till Kronofogdemyndigheten. Som Domstolsverket tidigare påpekat är det angeläget för Sveriges Domstolar att de föreslagna förändringarna genomförs. I betänkandet Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) föreslår Straffprocessutredningen (prop. 2013/14:170) en rad åtgärder som skulle leda till en effektivare handläggning av brottmål. Betänkandet har kompletterats av departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4). Förslagen gäller bland annat att fler mål ska kunna avgöras på handlingarna, att yrkanden om skadestånd ska kunna hanteras på ett enklare sätt och att åklagaren ska få en skyldighet att inhämta personutredning redan under förundersökningen. Dessutom föreslås viktiga förändringar när det gäller rättens sammansättning samt ett utökat krav på prövningstillstånd i hovrätt. Ett genomförande av Straffprocessutredningens förslag kan, som Domstolsverket framhållit i föregående års budgetunderlag, förväntas leda till verksamhetsnytta och kostnadsbesparingar för domstolarna. Det är angeläget att förslagen genomförs. God tillgång på kvalificerade tolkar är viktigt både av effektivitets- och rättssäkerhetsskäl. Dessa frågor behandlas i Statskontorets rapport Sju förslag för effektivare användning av tolkar i domstol (2015:1). Som framhålls i rapporten och i Domstolsverkets remissyttrande över denna finns det flera åtgärder som kan bidra till att de befintliga resurserna av kvalificerade tolkar ska kunna användas så effektivt som möjligt. Domstolsverket har därefter fått ett regeringsuppdrag att stödja en effektivare användning av tolkar i domstol (Ju2015/00831/DOM) som bland annat syftar till att utnyttja de befintliga resurserna bättre. Ett grundläggande problem är dock att antalet kvalificerade tolkar i landet är för litet med en tydlig koncentration till storstadsområdena. Det är därför fortsatt angeläget att regeringen överväger åtgärder som kan öka tillgången på kvalificerade tolkar. Det är särskilt viktigt då detta behov kan förväntas öka ytterligare under de kommande åren. I departementspromemorian Effektivare hyres- och arrendenämnder (Ds 2016:4) föreslås åtgärder för att verksamheten i hyresoch arrendenämnderna kan effektiviseras och hur prövningen av hyres- och arrendeärenden och mål kan moderniseras och göras mer ändamålsenlig. Förslagen gäller bland annat att hyres- och arrendenämnderna ska samlokaliseras med tingsrätt på samma ort, utvidgad delegationsmöjlighet i nämnderna och att bestämmelser mosvarande reformen En modernare rättegång (EMR-reformen) i viss mån ska införas även i detta förfarande. Domstolsverket anser att det är angeläget att beslut fattas i de frågor som berörs i promemorian och som syftar till att effektivisera verksamheten i nämnderna. En måltyp i förvaltningsdomstol som generellt är resurskrävande är mål om överprövning av upphandling. Upphandlingslagstiftningen har varit föremål för ett flertal reformer under senare år. Samtidigt har antalet överprövningar i domstol ökat. I betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) lämnas förslag som syftar till att minska de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad. Vissa av förslagen bör kunna bidra till att handläggningen av dessa mål i domstol blir mer effektiv, till exempel att möjligheten att åberopa nya omständigheter i kammarrätten begränsas. För att utreda hur överprövningsförfarandet kan effektiviseras finns det dock, som Domstolsverket framförde i sitt remissyttrande över betänkandet, frågor som bör övervägas ytterligare. För att kunna bedriva ett förebyggande säkerhetsarbete inom Sveriges Domstolar är Domstolsverket beroende av att få kännedom om de incidenter som inträffar på domstolarna. Det sker genom ett gemensamt incidentrapporteringssystem. Det har bedömts att incidentrapporterna är allmänna handlingar och att det finns få möjligheter att sekretessbelägga informationen i rapporterna. Mot bakgrund av detta och av risken för kartläggning av domstolarnas och Domstolsverkets rutiner är informationen om en incident utformad på ett sätt som gör att den inte är till någon större nytta i Domstolsverkets uppdrag att stötta domstolarna i säkerhetsfrågor. Det finns inte någon sekretessbestämmelse som kan hindra utlämning på grund av risk för kartläggning av domstolarnas och Domstolsverkets rutiner när det gäller säkerhetsarbetet. För att kunna uppfylla uppdraget och effektivisera säkerhetsarbetet ser Domstolsverket ett behov av att kunna sekretessbelägga incidentrapporterna i större utsträckning, till exempel med hänsyn till risk för kartläggning. En jämförelse kan göras med polisen som har större möjligheter att sekretessbelägga uppgifter med hänsyn till kartlägg- 18 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN ning (se 18 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen). Domstolsverkets förhoppning är att denna fråga tas om hand av den pågående utredningen om förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna (Ju 2015:15). En annan författning som det enligt Domstolsverket finns behov av att se över är avgiftsförordningen (1992:191). Avgiftsförordningen är inte anpassad efter de förhållanden som i dag råder på landets domstolar. Det är bland annat ett bekymmer att förordningen inte innehåller några bestämmelser om vilken avgift som ska tas ut när en kopia av en allmän handling lämnas ut i elektronisk form och att förordningen inte innehåller regler om hur ett beslut om avgift för utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form ska överklagas. Domstolsverket har uppmärksammat Justitiedepartementet på dessa problem i skrivelse den 24 juni 2014 (dnr 2040-2013). Ytterligare ett område som är föremål för effektiviseringar är tingsrätternas helgberedskap. Domstolsverket genomför för närvarande en översyn som syftar till effektivisera och höja kvaliteten under helgberedskapen. Översynen arbetar med ett förslag på indelning av landets tingsrätter i färre och större beredskapsområden med kanslistöd i samtliga beredskapsområden, utökad användning av videoteknik och säkra häktningsförhandlingar för alla involverade även under helger. Ett genomförande av de föreslagna effektiviseringarna innebär att inställelse via ljud- och bildöverföring vid häktningsförhandling kan komma att bli en utgångspunkt vid många häktningsförhandlingar under helger. Det är i detta sammanhang angeläget att bestämmelsen i 5 kap. 10 rättegångsbalken om inställelsessätt vid sammanträde förtydligas så att bestämmelsen inte hindrar en tillämpning som stödjer en effektivare och mer centraliserad organisation av tingsrätternas helgberedskap. Varje mark- och miljödomstol ska föra en förteckning över vissa avgöranden i en s.k. miljöbok. Miljöboken innehåller vissa personuppgifter. Mark- och miljödomstolarna och Mark- och miljööverdomstolen har behov av åtkomst till uppgifterna i samtliga miljöböcker. Domstolarna bör därför få möjlighet att medge andra mark- och miljödomstolar eller Mark- och miljööverdomstolen direktåtkomst till sin miljöbok. Domstolsverket har därför gett in en begäran om författningsändring avseende direktåtkomst till miljöboken (skrivelse den 9 september 2016, dnr 1442-2016). Regeringen bör även överväga att genomföra de förslag som presenterades i utredningen Rättvisans pris (SOU 2014:16). Förslagen syftade till att ha en kostnadsdämpande effekt på anslaget Rättsliga biträden m.m. Exempel på områden där det kan finnas behov av fortsatta överväganden kring den yttre organisationen är de kvarvarande små tingsrätterna i södra och mellersta Sverige. Även frågan om det lämpliga antalet hovrätter och kammarrätter i landet bör analyseras och övervägas. Utvecklingen av förvaltningsprocessen kan också komma att motivera ställningstagande till hur många förvaltningsrätter det bör finnas. När det gäller kvarvarande kansliorter, liksom frågan på vilka orter det finns behov av tingsställen, har Domstolsverket föreslagit att regeringen fattar beslut om ändring i förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor. Förslaget bereds i Regeringskansliet. För att uppnå de effekter som Domstolsverket ser som möjliga utifrån digitaliseringsarbetet behöver bestämmelser i processlagstiftningen anpassas och teknikneutraliseras för att inte hindra elektronisk hantering. Utredningen avseende rättsliga förutsättningar för en digitalt samverkande förvaltning (dir. 2016:98) förväntas peka på sådan lagstiftning som försvårar ett digitalt informationsutbyte. Domstolsverket ser dock behov av att redan här peka på vissa reformbehov. Domstolsverkets digitaliseringsarbete är inriktat på att domar och beslut ska vara elektroniska. Det förutsätter att det finns rättsliga möjligheter att underteckna domar och beslut elektroniskt. För att underlätta för parter behöver det också vara möjligt att anhängiggöra mål elektroniskt liksom möjligt att på digital väg ställa ombud för sig. En ökad digitalisering av målhanteringen ger nya förutsättningar att utveckla domstolarnas organisation och arbetssätt. Digitaliserad information skapar helt andra möjligheter än sådan information som fästs på ett papper. Dagens reglering av ansvarsfördelning mellan tingsrätt och hovrätt i samband med överklagande bygger på att en akt innehållande papper ska flyttas från en fysisk plats (tingsrätten) till en annan (hovrätten). Inom RIF ställs krav på domstolarna att strukturerat rapportera vem som har överklagat och vad som är överklagat i realtid. För att utnyttja digitaliseringens möjligheter bör ansvarsfördelningen mellan tingsrätt och hovrätt ses över och det bör övervägas om inte rättidsprövningen bör göras i hovrätten i stället för vid tingsrätten. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 19

UTVECKLINGSINSATSER 4 Utvecklingsinsatser För att verksamheten vid Sveriges Domstolar ska kunna bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv, vilket statsmakterna och medborgarna förväntar, krävs kontinuerliga utvecklingsinsatser. Under de kommande åren behöver utvecklingsinsatser styras mot framför allt fyra områden: digitalisering, kompetensförsörjning lokalförsörjning och säkerhet. Dessa områden har varit centrala även under tidigare år, men utvecklingsbehoven är fortsatt högst aktuella och kommer sannolikt att vara så även efter den nu gällande planeringsperioden. Detta gäller inte minst digitaliseringen av Sveriges Domstolars verksamhet där ett stort utvecklingsarbete kommer att pågå under en längre tidsperiod. En framgångsfaktor i arbetet med att utveckla verksamheten är en utökad dialog mellan Domstolsverket och domstolarna. Domstolschefsrådet (dc-rådet) med åtta domstolschefer inrättades under hösten 2016. Genom inrättandet av dcrådet har en struktur för dialog och samverkan mellan Domstolsverket och representanter för domstolarna på strategisk och taktisk nivå skapats. Flera andra steg har tagits under senare år för att i större utsträckning involvera domstolarna i utvecklingsinsatser, antingen genom att personal från domstolarna lånas in för att delta i olika utvecklingsprojekt på olika nivåer eller genom att synpunkter inhämtas från domstolarna på ett mera systematiskt sätt. En modell för operativ samverkan mellan Domstolsverket och domstolarna vid verksamhetsutveckling har arbetats fram under 2016. Denna modell, som kommer att tillämpas vid verksamhetsutveckling framöver, innebär att domstolarna får ännu större möjligheter att påverka styrningen och utformningen av olika utvecklingsinsatser. I det närmast följande avsnittet redogörs för utvecklingsbehov inom digitaliseringen av Sveriges Domstolars verksamhet och vilka insatser som planeras inom detta område. Därefter beskrivs aktuella utvecklingsinsatser för att säkra kompetensförsörjningen inom Sveriges Domstolar. I nästa avsnitt redogörs för det arbete som pågår och planeras för att tillhandahålla ändamålsenliga domstolslokaler. Slutligen beskrivs planerade åtgärder för att fortsätta att förstärka säkerheten inom Sveriges Domstolar. 4.1 Digitalisering av Sveriges Domstolar Sveriges Domstolar kommer i digitaliseringsarbetet ha följande fyra perspektiv som utgångspunkt: Digital kommunikation samverkande kommunikationskanaler, som webbplatser, appar och sociala medier, till allmänhet och andra intressenter, för generell information om domstolarnas verksamhet. Det digitala mötet e-tjänster och andra former av gränssnitt mot de intressenter som har en samverkan med domstolarna. Digital produktion nyttjande av digitaliseringens möjligheter för inre effektivitet och höjd kvalitet. Digital samverkan informationsutbyte, i huvudsak automatiserat, med andra aktörer som deltar i gemensamma processer eller är informationsägare till källdata som används av domstolarna. Sveriges Domstolar lägger i arbetet med digitalisering i nuläget huvuddelen av sina resurser inom perspektiven digital produktion och digital samverkan. Under den kommande planeringsperioden behöver analyseras och tas ställning till hur perspektiven med digital kommunikation och det digitala mötet också ska utvecklas. När det gäller digitaliseringen av den administrativa verksamheten i Sveriges Domstolar är det långsikta målet att processer inom denna del av verksamheten så långt möjligt ska vara digitaliserade. 4.1.1 Digital kommunikation på mottagarnas villkor För närvarande pågår en förstudie som kartlägger Sveriges Domstolars externa intressenters behov och domstolarnas egna behov av kommunikation via externa webbplatser, och hur framtidens externa webbplatser ska kunna samverka med kommunikationen i sociala medier och andra digitala kanaler. Förstudien tittar även på hur webbplatserna kan förberedas för kommande e-tjänster och liknande. 20 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

UTVECKLINGSINSATSER Parallellt ses Sveriges Domstolars gemensamma massmediestrategi över, bland annat för att föra in strategier för sociala medier i det perspektivet. Under hösten 2016 har Domstolsverket inlett en dialog med domstolarna kring användandet av Facebook som en del i domstolens externa kommunikation. Sociala medier är också ett viktigt perspektiv i de analyser som pågår på kompetensförsörjningsområdet. Vilka åtgärder som kommer att behövas och resursbehoven för att genomföra dem kommer att kunna preciseras först när förstudier och analyser är klara längre fram under perioden. 4.1.2 Digitala möten med externa intressenter I allt informationsutbyte med externa intressenter kommer utgångspunkten att vara ett kundorienterat, utifrån och in perspektiv. Utmaningarna är en sammanhållen och samverkande kommunikation i alla kanaler och gränssnitt (tjänster). En grundläggande förutsättning för detta är att Sveriges Domstolar, beaktat sin organisationsstruktur, lyckas skapa enhetliga arbetssätt och enhetliga informationsbegrepp för att mot intressenterna kunna uppträda som en sammanhållen myndighet. Digitaliseringen av målhanteringen har hittills varit fokuserad på digital produktion och samverkan med omvärlden. Men under de senare åren har ett omfattande analysarbete genomförts som även omfattar utveckling av digitala möten via e-tjänster. 4.1.3 Digitalisering av målhanteringen Det långsiktiga målet för digitaliseringen av målhanteringen är att Sveriges Domstolar utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att skapa en mer effektiv och rättssäker informationshantering som inger förtroende. Detta innefattar bland annat ett utökat digitalt utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att arbeta digitalt i hela domstolsprocessen och en mer enhetlig hantering gentemot domstolsaktörer, andra myndigheter och medborgare. Från papper till elektroniska original Arbetet med att digitalisera målhanteringen bedrivs i två parallella spår. Det första bygger på att så långt som möjligt effektivisera befintliga, pappersbaserade arbetsflöden. I praktiken innebär detta oftast en hantering av PDF-filer med målsättningen att det ska finnas effektivare stöd för att hantera digitala handlingar inom hela målhanteringsprocessen. Detta innefattar bland annat möjlighet att hålla en e-akt och möjlighet för ett elektroniskt bevarande i ett e-arkiv. Arbetet syftar till att identifiera hinder för en effektiv hantering och åtgärda dessa hinder. Det kan handla om åtgärder för att utveckla förbättrade rutiner och arbetssätt, förbättrade tekniska förutsättningar i Vera men också att skapa de rättsliga och arkivrättsliga förutsättningarna för den önskade hanteringen. En annan viktig förutsättning är samverkan med andra myndigheter vars information domstolarna är beroende av för sin hantering. Det andra spåret som Domstolsverket utvecklar bygger på att helt eller delvis omdefiniera verksamhets- och informationsmodeller för att maximalt kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Genom att arbeta med strukturerad information och elektroniska original kan informationen användas mer flexibelt och därmed skapa ytterligare värde i form av automatisering och en högre grad av kvalitets- och effektivitetshöjning än vad som är möjligt med en bundenhet till pappersformatet. Utvecklingsarbetet innebär således att pappret inte längre utgör den primära informationsbäraren utan istället låta den digitala informationen utgöra originalinformationen med fokus på brottmålsprocessen. Denna prioritering motiveras inte minst av RIF-arbetet och präglas av den informationshantering som är överenskommen med övriga RIF-myndigheter. Genom en utvecklad elektronisk och strukturerad informationshantering kan skapas stor verksamhetsnytta såväl inom Sveriges Domstolar som i förhållande till övriga myndigheter i rättskedjan. Redan nu har en informationsstruktur tagits fram som är gemensam för samtliga domstolsinstanser. Denna struktur liksom elektroniska originaldomar är nödvändiga förutsättningar för en integrerad informationshantering mellan instanserna och i förhållande till externa intressenter. På sikt kommer Sveriges Domstolar genom detta utvecklingsarbete att kunna erbjuda parter med flera tjänster där de digitalt och strukturerat kan interagera med domstolen. Gemensamt för arbetet i de båda spåren är att utgå från de riktlinjer som regeringen anger i strategisk inriktning för digitalisering, medborgarperspektiv (utifrån och in) och livshändelseperspektivet. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 21

UTVECKLINGSINSATSER Grundläggande förutsättningar Att allt mer verksamhetsinformation kommer att vara tillgänglig digitalt och att utbytet av information med omvärlden huvudsakligen sker digitalt, skapar många vinster men det ställer också helt nya krav på ett effektivt integritetsskydd och möjligheter att ha kontroll på informationen. Sedan den 1 januari 2016 gäller domstolsdatalagen med tillhörande förordning. Lagen har medfört ett behov av att se över befintliga verksamhetsstöd från ett integritetsperspektiv och att skapa förutsättningar för att integritetsaspekter beaktas i det långsiktiga utvecklingsarbetet. Detta arbete har inletts och fortgår under 2017. En annan förutsättning för att kunna arbeta mer digitalt är att det finns möjlighet att bevara de handlingar som kommer in och upprättas digitalt i ett digitalt arkiv (e-arkiv). Under 2016 slutfördes en fördjupad förstudie avseende e- arkiv. Nu har ett projekt startat för att anskaffa ett e-arkiv för Sveriges Domstolar och att bygga upp en förvaltning av ett sådant e-arkiv. Projektet startade i början av 2017 och planeras pågå under cirka två års tid. Genom att erbjuda möjligheten att bevara digital information i digitalt format även efter arkivläggning är e-arkivet en förutsättning för att ta hem den fulla effekten av 4.2 Kompetensförsörjning Arbetsförmedlingen har i skriften Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2017 och en långsiktig utblick i juni 2016 redovisat följande: Arbetsmarknaden väntas vara i balans för revisorer, jurister, controllrar och försäkringstjänstemän. Konkurrensen om jobben bedöms däremot bli hård för personaltjänstemän, handläggare och utredare inom offentlig förvaltning, administratörer och sekreterare samt löne-, personal- och ekonomiassistenter. Detta beror både på att det kommer att finnas många nyutbildade och på fortsatta rationaliseringar i yrken med administrativt innehåll. Sveriges Domstolars kompetensförsörjning är i hög grad beroende av arbetsmarknaden i övrigt och omfattar många yrkeskategorier där jurister och domstolshandläggare utgör det stora flertalet men omfattar även t.ex. yrken som administrativa handläggare och säkerhetsmedarbetare. Sveriges Domstolar konkurrerar på arbetsmarknaden med andra myndigheter och näringslivet om kompetenta medarbetare av alla kategorier. digitaliseringen. E-arkivet i sig kommer att effektivisera arkivhanteringen genom att informationen kommer bli lättare att söka, tillgängliggöra och lämna ut. Projektet kommer också att ta fram en arkivförvaltningsprocess som ytterligare kommer att stödja den fortsatta digitaliseringen. 4.1.4 Resursbehov Det kommer att krävas ett intensivt och uthålligt arbete under de närmast 5 7 åren för att höja nivån på digitaliseringen till omvärldens förväntningar och regeringens målsättningar. För att genomföra den stora förändring av verksamheten som digitaliseringen innebär krävs det omfattande resurser under flera år, såväl för verksamhetsanalyser, tillhörande rättsliga analyser och utveckling av verksamhetsstöd som för förändringsledning. Det arbete som för närvarande bedrivs kan fortfarande till stora delar beskrivas som ett analysarbete. Det är först när detta analysarbete är genomfört, som resursbehovet för genomförandet av utvecklingsinsatserna kan uppskattas närmare. Med stor sannolikhet kommer dock relativt stora resurser att behöva allokeras från 2017 och flera år framöver för att genomföra digitaliseringen av Sveriges Domstolar. Det långsiktiga målet är att säkra kompetensförsörjningen innefattande alla delar av kompetensförsörjningsprocessen. Helhetsperspektivet när det gäller kompetensförsörjning beskrivs ibland med uttrycket ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla, Avveckla). De viktigaste områdena inom ARUBA, är Attrahera, Rekrytera och Behålla. Det är viktigt att arbetet med kompetensförsörjning beaktar alla dessa steg så att verksamheten inom Sveriges Domstolar kan klara nuvarande och framtida uppgifter. Det finns inom Sveriges Domstolar ett ökat behov av att fortlöpande på ett strukturerat sätt arbeta med dessa frågor med ett långsiktigt perspektiv och att fortlöpande analysera olika faktorer av betydelse för att framgångsrikt kunna attrahera, rekrytera och behålla nya medarbetare. Kompetensförsörjningsfrågor är därför högt prioriterade frågor inom Sveriges Domstolar. Problembilden är komplex och utmaningarna skiljer sig åt beträffande olika kategorier av medarbetare. Som exempel på detta kan följande nämnas: 22 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

UTVECKLINGSINSATSER Det finns i flera fall otillräckligt kvalificerade sökande till chefsdomaranställningar och domaranställningar. Detta problem kan sägas vara mer uttalat på mindre orter men det kan inte uteslutas att det i framtiden bli ett reellt problem även i storstadsområdena. Det primära ansvaret för rekrytering av ordinarie domare ligger hos Domarnämnden. Inom kategorierna föredragande/beredningsjurister samt domstolshandläggare är den höga personalomsättningen ett utpekat problemområde. Den höga personalomsättningen för med sig bl.a. att betydande resurser får läggas på rekrytering och introduktion av nya medarbetare. Beträffande domstolshandläggare i domstolar i storstadsområden har personalomsättningen ökat avsevärt under senare år, vilket har inneburit och innebär stora påfrestningar i verksamheten. I syfte att vidta rätt åtgärder för att trygga kompetensförsörjningen har en kartläggning och analys av dels befintliga insatser, dels olika föreslagna åtgärder i alla stegen i kompetensförsörjningsprocessen genomförts. Cheferna och ledarskapet de utövar är viktiga i konkurrensen om framtida arbetskraft liksom arbetsvillkor och teknik. I syfte att undersöka varför medarbetare lämnar sin anställning i Sveriges Domstolar kommer under perioden enkätundersökningar att göras bland dessa medarbetare. Frågor kommer också att ställas om hur Sveriges Domstolar motsvarade deras förväntningar som arbetsgivare. Svaren kommer senare att ligga till grund för förbättringar av chefs- och ledarskapsutvecklingen men också för andra åtgärder som visar sig nödvändiga. Det kan finnas flera skäl till att ytterligare utöka antalet utbildningsplatser för fiskaler för att på sikt förbättra rekryteringsunderlaget för domaranställningar utanför storstadsregionerna. Den modell med lokal rekrytering av fiskaler som föreslogs i Domstolsverkets rapport Moderniserad domarutbildning prövas nu. Det pågår också annan verksamhet för att hitta lokalt anpassade anställningsformer bl.a. i migrationsdomstolarna. Den av Domstolsverket genomförda kartläggningen av kompetensförsörjningen pekar på att antalet utbildningsplatser för fiskaler kan utökas och att en sådan utökning skulle få positiva konsekvenser på såväl kort som lång sikt. Det finns ett intresse från många av de underrätter som inte har några fiskalsplatser idag att delta i utbildningen av fiskaler bl.a. för att möjliggöra framtida rekryteringar av ordinarie domare bland de som fullgjort delar av sin domarutbildning vid just den underrätten. Som läget är idag går det inte att omfördela några utbildningsplatser från de underrätter som redan har fiskaler under utbildning. Slutligen har det under 2016 i de dialoger Domstolsverket har med domstolarna framgått att det finns en stor oro för den framtida domarrekryteringen om inte dagens domarutbildning utökas. Som en illustration till detta kan det nämnas att det f.n. finns 190 domare som är mellan 60 och 65 år och som redan inom några år ska ersättas när de går i pension. Basen för rekrytering av fiskaler är jurister med notariemeritering. För att säkerställa att det finns ett gott underlag för rekrytering av fiskaler är alltså antalet notariemeriterade jurister en viktig faktor. Tjänstgöringen som notarie ger en inblick i arbetet i en domstol och även för den som väljer att inte söka sig till domarutbildningen kan tjänstgöringen så ett frö av intresse som framöver kan leda till en vilja att söka sig tillbaka. Här finns det slutligen skäl att lyfta fram att det också i ett bredare samhällsperspektiv finns skäl att öka antalet notarier. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet utexaminerade jurister. Läsåret 2015 16 examinerades 1 625 jurister, vilket är en ökning med 225 jämfört med föregående läsår. Antalet notarieanställningar har inte kunnat öka i motsvarande mån. Detta är en trend som funnits i flera år. Mot bakgrund av att antalet examinerade jurister ökat finns det ett gott underlag för en ökad rekrytering av notarier. På det sättet skulle Sveriges Domstolar på sikt kunna bidra till att möta det behov av kvalificerad juridisk praktik som följer av att antalet examinerade jurister ökat. Domstolsverket kommer därför att i nära samarbete med domstolarna fortsätta arbetet med att ur ett helhetsperspektiv vidta åtgärder för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen inom Sveriges Domstolar. En utökning av antalet notarier och fiskaler under perioden kan vara en sådan åtgärd. Överrätterna har också pekat på behovet av fler utbildningar generellt för att säkra kompetensen och för att göra anställningar som fiskal och assessor mer attraktiva. Förslag har framförts att använda webbsända lokala utbildningar. Mer stöd i introduktionen av nya medarbetare för att effektivisera denna har också efterfrågats. Det finns goda skäl att tro att förslagen, om de blir verklighet, kommer att kräva ytterligare resurser. För att hantera den ökade måltillströmningen i samband med flyktingströmmen behöver resur- SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 23

UTVECKLINGSINSATSER serna inom Sveriges Domstolar användas effektivt. För att möjliggöra brett ansvarstagande där domstolarna hjälps åt att hantera målen behövs förstärkta resurser för kompetensutveckling i migrationsrätt och förvaltningsprocessrätt. Ytterligare kompetensutvecklingsinsatser behövs för de nya medarbetare som kommer att anställas. 4.3 Lokalförsörjning Under de närmaste åren finns det ett stort behov av om- och tillbyggnader samt nybyggnationer inom Sveriges Domstolar. Även mindre förbättringsåtgärder behöver genomföras på en rad domstolar. De lokalprojekt som är inplanerade syftar till att ta hand om eftersatt underhåll, ökade kav på tillgänglighet, förbättring av arbetsmiljön samt att förbättra säkerheten i entréer, publika ytor och salar. Vidare medför ny arkivlagstiftning, som bland annat ställer högre krav på skydd mot brand och fukt, omfattande ombyggnationer av arkiv under de närmaste åren. Införande och uppdatering av säkerhets- och teknikinstallationer fortsätter också att bidra till ett utvidgat behov av om-, till- och nybyggnader. De förändrade lokalbehoven drivs också till viss del av förändringar i måltillströmningen. Ett aktuellt exempel på detta är migrationsdomstolarnas behov av utökade lokaler till följd av den stora ökningen av migrationsmål. Andra exempel är den pågående nybyggnationen av Nacka tingsrätt och den kommande tillbyggnaden av Attunda tingsrätt, som sker mot bakgrund av den kraftiga expansion av verksamheten som varit kännetecknande för hela Stockholmsregionen. Vid Attunda tingsrätt kommer också resurssalar och säkerhetssalar inrättas som kan användas av hela Stockholmsregionen med omnejd. En annan förklaring till åtgärder inom lokalförsörjningen är omstruktureringar i domstolsorganisationen. Detta kan exemplifieras med behovet av nya lokaler till Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt, som en konsekvens av att patentoch marknadsdomstolen samt Patent- och marknadsöverdomstolen inrättades. I ett längre perspektiv kan det också konstateras att antalet medarbetare inom Sveriges Domstolar har ökat kontinuerligt medan antalet kvadratmeter i lokalbeståndet är tämligen konstant. I de kommande lokalprojekten implementeras flera effektiviseringsåtgärder som samlokalisering, resurslokaler och öppna flexibla arbetsplatser i delar av kontorsytorna. Även tidigare konstaterade behov av större salar, säkerhetssalar och salar med förhöjd säkerhet kommer att realiseras. Långa ledtider för produktion innebär att det strategiska arbetet är viktigt. Upphandlingsfrågorna kring byggentreprenader är komplexa och tar tid. Risk för överprövning föreligger om inte noggranna kravspecifikationer tas fram. Detta ställer sammantaget stora krav på långsiktighet och strategisk planering. Under 2016 har ett arbete bedrivits för att ta fram en lokalförsörjningsstrategi för Sveriges Domstolar. Lokalförsörjningsstrategin anger styrande principer vid om-, till- och nybyggnationer. Arbetet har bedrivits i projektform med representanter från både domstolarna och Domstolsverket. Lokalförsörjningsstrategin innehåller övergripande mål för lokalförsörjningen. Lokalerna ska dels vara kostnadseffektiva, dels ändamålsenliga med avseende på arbetsmiljö, tillgänglighet, säkerhet och hållbarhet m.m. Lokalförsörjningsstrategin anger också riktlinjer för ekonomiska ramar och transparens vid prioritering av projekt. Vidare ges stöd för beslut om dimensionering av domstolslokaler, lokalisering inom orten, samlokalisering mellan olika domstolar, lokalernas utformning samt utrustning och inredning. Lokalförsörjningsstrategin kommer att vara vägledande i arbetet med kommande lokalprojekt. Under perioden 2018 2020 föreligger ett antal till- och nybyggnader, dock kommer inte alla att färdigställas under ovan angiven tid. Nedan följer en kort redovisning av de större lokalprojekt som pågår eller planeras starta under perioden. Malmö tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 10 12 mnkr/år Förvaltningsrätten i Malmö, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 7 mnkr/år Lunds tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 10 mnkr/år Helsingborgs tingsrätt, tillbyggnad till befintliga lokaler, hyresökning ca 9 mnkr/år Varbergs tingsrätt, tillbyggnad till befintliga lokaler, hyresökning ca 4 mnkr/år Förvaltningsrätten i Göteborg, tillbyggnad till befintliga lokaler, hyresökning ca 5 mnkr/år Göta hovrätt, nya lokaler, hyresökning ca 7 mnkr/år 24 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

UTVECKLINGSINSATSER Domstolsverket, kvarteret Grundlagen, ombyggnad av befintliga lokaler, hyresökning ca 5 mnkr/år Kalmar tingsrätt, tillbyggnad till befintliga lokaler, hyresökning ca 3 mnkr/år Södertälje tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 6 mnkr/år Eskilstuna tingsrätt, flytt av domstol till nya anpassade lokaler för verksamheten, hyresökning ca 5 mnkr/år Attunda tingsrätt, ombyggnad av befintliga lokaler samt nybyggnation med två helt nya säkerhetssalar, hyresökning ca 25 30 mnkr/år Nacka tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 10 mnkr/år 4.4 Säkerhet Ett långsiktigt arbete pågår att förbättra den fysiska säkerheten inom Sveriges Domstolar. Under 2016 har det tillkommit tre tingsrätter till de tio tingsrätter som sedan tidigare beslutat om fast säkerhetskontroll, dvs. daglig säkerhetskontroll som omfattar alla besökare till domstolen. I sju av dessa används röntgenutrustning. Nuvarande inriktning är att röntgen ska användas för att snabba på inflödet till domstolen. Röntgen har tilldelats de domstolar som har ett omfattande antal besökare och vars organisationer är anpassade för säkerhetskontroll med metalldetektorbåge och röntgenutrustning. Uppföljningar visar att de domstolar som har beslutat om införande av fast säkerhetskontroll efter samråd med polisen bedömer att behovet kvarstår. Antalet domstolar med fast säkerhetskontroll bedöms öka ytterligare framöver. Nio domstolar har aviserat att de planerar att införa fasta säkerhetskontroller under 2017. Dessutom utreder ett antal domstolar behovet av att införa fast säkerhetskontroll. Säkerhetskontrollerna genomförs med såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter. Kontrollerna är resurskrävande och beroende på domstolens storlek och antalet besökare krävs olika antal ordningsvakter. Ett sätt att optimera resurserna kan vara att anställa egna ordningsvakter i stället för att hyra in. Dessa kan då arbeta med vissa andra arbetsuppgifter då in- och utpassering sker i begränsad omfattning. Ett ökat antal ordningsvakter vid domstolarna bidrar också till att hålla nere kostnaderna för Polismyndigheten. Alltmer resurser måste avsättas till fast säkerhetskontroll. Inför 2017 tilldelades domstolar Norrtälje tingsrätt, flytt av domstol till nya anpassade lokaler för verksamheten, hyresökning ca 2 3 mnkr/år Sammantaget för ovanstående domstolar och de planerade insatserna kommer hyreskostnaderna att, förutom sedvanliga justeringar i fastighetsskatt och index öka i storleksordningen 100 110 mnkr över tiden 2017 2022. Ytterligare lokalprojekt befinner sig i ett utredningsskede. Bland några kan nämnas Kammarrätten i Jönköping, tingsrätterna i Ystad, Växjö, Borås, Vänersborg, Norrköping, Falun, Ångermanland, Hudiksvall samt förvaltningsrätterna i Växjö och Härnösand. som infört fast säkerhetskontroll sammanlagt 32 mnkr för driften av säkerhetskontroller. Det är åtta mnkr mer än föregående år. Ytterligare resurser kan komma att tillskjutas redan under 2017. För åren 2018 2020 beräknas kostnaderna för fast säkerhetskontroll öka avsevärt i takt med allt fler domstolar inför fast säkerhetskontroll. Om samtliga allmänna domstolar inför fast säkerhetskontroll kan driftskostnaderna uppskattas till cirka 100 mnkr 1. Den fortsatta utvecklingen av säkerheten vid domstolarna kräver också ökade investeringar. I många domstolar finns idag inte lokalmässiga förutsättningar för att genomföra säkerhetskontroll i domstolens entré under en längre tid. Vid nybyggnation utformas alltid entrén, så att säkerhetskontroll kan genomföras. Att bygga om entréerna i alla de allmänna domstolarna, dvs. de som inte redan är ombyggda och anpassade för säkerhetskontroll, skulle kosta cirka 40 50 mnkr. Kostnaden för att införskaffa röntgen är drygt 630 tkr per domstol. Ytterligare kostnader tillkommer beroende på personalkostnader, organisatoriska förutsättningar och ombyggnation av entrén. Investeringskostnaden för en metalldetektorbåge är ca 50 tkr. Alla domstolar har tillgång till metalldetektorbåge. Sammanfattningsvis krävs det fortsatta åtgärder för att förbättra den fysiska säkerheten vid domstolarna under kommande år. 1 Beräkningen bygger på att en domstol som inför fast säkerhetskontroll i genomsnitt behöver tillskjutas 1,8 mnkr, vilket motsvarar cirka tre ordningsvakter. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 25

EKONOMI 5 Ekonomi 5.1 Anslaget Sveriges Domstolar 5.1.1 Utgångspunkter Ekonomin på anslaget Sveriges Domstolar, som finansierar huvuddelen av domstolarnas och Domstolsverkets verksamhet, är för närvarande i balans. År 2016 blev utfallet på anslaget i nivå med tilldelade medel. Ett positivt ingående överföringsbelopp från 2015 medförde att 156 mnkr kunde föras över till 2017. Prognosen på anslaget visar att aviserade anslagna medel för 2018 2019 är tillräckliga. År 2020 visar de ekonomiska beräkningarna ett negativt utgående överföringsbelopp på ca 160 mnkr. Jämfört med föregående års budgetunderlag, då en anslagsförstärkning yrkades från 2018, har det ekonomiska läget på anslaget förbättrats. Förklaringen till detta är dels att utfallet 2016 blev lägre än vad prognostiserades vid årets början, dels att en större andel av Domstolsverkets centrala kostnader kommer att belasta anslaget för migrationsdomstolarna under de närmaste åren. Det sistnämnda beror i sin tur på att migrationsdomstolarnas verksamhet kommer att utgöra en större del av domstolarnas totala verksamhet kommande år, till följd av den stora ökningen av migrationsmål. I det följande redogörs för förväntade kostnadsökningar på anslaget och vilka bedömningar som görs av behovet av framtida resursförstärkningar. 5.1.2 Den framtida måltillströmningen Efter ett antal år med målminskningar förväntas måltillströmningen att ta fart under de kommande åren. Mellan 2016 och 2020 prognostiseras antalet inkomna mål vid tingsrätterna att öka med drygt 16 000 mål eller 9 procent. Motsvarande uppgift för förvaltningsrätterna är 9 000 mål eller 9 procent, migrationsmålen exkluderade. Antalet inkomna mål till överrätterna antas motsvara den procentuella utvecklingen på tingsrätterna och förvaltningsrätterna. En betydande del av denna målökning förväntas emellertid domstolarna att kunna hantera utan budgetförstärkningar eftersom domstolarnas resurser inte har minskats till följd av tidigare års målminskningar. I Domstolsverkets nuvarande ekonomiska prognos har 80 mnkr avsatts för att kompensera domstolarna för målökningar från 2020. Bedömningen av detta resursbehov innehåller dock en betydande osäkerhet. Det finns dels en osäkerhet i Domstolsverkets prognoser om hur stora målvolymerna blir under de närmaste åren, dels en osäkerhet om hur stora målökningar som domstolarna klarar med befintliga resurser utan att balanserna och omloppstiderna ökar. Bedömningen av resursbehovet för målökningar kan således komma att revideras under kommande år, både avseende hur mycket resurser som behöver tillföras domstolarna och när i tiden det bör ske. Domstolsverket kommer att följa målutvecklingen noga och ha en nära dialog med domstolarna om framtida resursbehov, och återkomma till behovet av resurser för de prognostiserade målökningarna i nästa års budgetunderlag. 5.1.3 Utveckling av nämndemannakostnader Det finns också skäl att uppmärksamma regeringen på att kostnaderna för nämndemän ökar. Nämndemannakostnaderna under åren 2014 2016 redovisas i nedanstående tabell. Nämndemannakostnader, mnkr 2014 2015 2016 136,6 142,0 151,4 Mellan 2014 och 2016 ökade nämndemannakostnaderna med 15 mnkr 2. Kostnaderna förväntas öka än mer framöver på grund av den föryngring av nämndemannakåren som eftersträvas. Kostnaden för nämndemän beror främst på antalet mål som avgörs med nämnd, kostnaden för en nämndeman per dag och utsättningens effektivitet. Utsättningens effektivitet kan beskrivas som antalet dagsarvoden som utbetalas per mål som avgörs med nämnd. 2 Notera att uppgifterna i detta avsnitt genomgående avser de totala nämndemannakostnaderna, dvs. både kostnader som finansieras på anslaget Sveriges Domstolar och kostnader som finansieras på anslaget Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. Den absoluta merparten av alla nämndemannakostnader finansieras dock på anslaget Sveriges Domstolar. 26 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

EKONOMI Antalet utbetalade dagsarvoden har ökat mellan 2015 och 2016, trots att antalet avgjorda mål inte ökat och att andelen mål som avgörs med nämnd i princip är oförändrad. Ökningen beror sannolikt istället på de utbildningsinsatser som riktats till nämndemän. Kostnaden för en nämndeman per dag har ökat kraftigt de senaste åren. Det beror främst på högre ersättningar för inkomstförlust än tidigare år. Regeringen har en uttalad ambition om att nämndemannakåren ska föryngras. Av de arvoden som betalades ut till nämndemän under 2016 gick 58 procent till nämndemän med en ålder av 65 år eller äldre. Motsvarande siffra 2015 var 59 procent. Mellan 2015 och 2016 har medelåldern för registrerade nämndemän minskat från 58,4 år till 57,8 år. Yngre nämndemän kostar domstolarna mer eftersom det då blir fler nämndemän som begär ersättning för inkomstförlust. Om nämndemännens genomsnittsålder minskar med ett år, allt annat lika, beräknas kostnaderna öka med 3,4 mnkr exklusive sociala avgifter. Minskar genomsnittsåldern med två år beräknas kostnaderna öka med ytterligare 3,8 mnkr exklusive social avgifter. Om även sociala avgifter beaktas är det rimligt att anta att kostnaderna för nämndemän på ett par års sikt kan komma att öka med 10 15 mnkr till följd av en föryngring. Kostnaderna för nämndemän kan därutöver komma att öka till följd av ändrade arvoden till nämndemän. Från och med den 1 januari 2017 får nämndemän i tingsrätt och hovrätt rätt till ersättning för förberedelsearbete. Dessutom får alla nämndemän rätt till ett särskilt arvode för tjänstgöring efter klockan 16:30. Domstolsverket vill även framföra att det finns skäl till att överföra finansieringen av nämndemän från anslaget 1:5 Sveriges Domstolar till anslaget 1.12 Rättsliga biträden m.m. Dessa kostnader är regelstyrda och domstolarna har endast begränsade möjligheter att påverka dem. Nämndemän i migrationsmål finansieras också på samma anslag som rättsliga biträden i migrationsmål och alltså inte på anslaget för förvaltningsutgifter i migrationsmål. 5.1.4 Resursbehov för utvecklingsinsatser Som tidigare beskrivits finns det behov av att genomföra större utvecklingsinsatser inom ett antal olika områden. Digitaliseringen av Sveriges Domstolar kommer att kräva relativt stora resurser under en tidsperiod, som är betydligt längre än den nu aktuella planeringsperioden. Takten i detta utvecklingsarbete kommer att anpassas till det ekonomiska läget på anslaget. Ytterligare resurser behöver också tillföras för åtgärder inom kompetensförsörjningen. Under de närmaste åren kan det vara aktuellt att utöka antalet utbildningsplatser för fiskaler. Även en utökning av antalet notarier kommer att övervägas. Under planeringsperioden beräknas investeringarna att öka. Det innebär högre kostnader för räntor och avskrivningar. Investeringarna utgörs framför allt av om- och nybyggnationer av domstolslokaler samt av ny teknik i rättssal. För en närmare beskrivning av investeringsbehoven under åren 2018 2020, se avsnitt 5.7. Även lokalhyrorna kommer att öka till följd av många nya hyresavtal i samband med att nya domstolslokaler tas i drift. Hyresökningar till följd av om- och nybyggnationer redovisas per projekt i avsnitt 4.3. Vidare kommer åtgärder att vidtas för att successivt förbättra den fysiska säkerheten vid domstolarna. Allt fler domstolar förväntas införa fast säkerhetskontroll och det finns behov av ombyggnationer för att skapa förutsättningar för en förbättrad säkerhet. Mellan 2016 2020 beräknas kostnaderna på anslaget att öka med cirka 10 mnkr per år på grund av att allt fler domstolar inför fast säkerhetskontroll och att säkerhetskontrollerna blir mer frekventa även på övriga domstolar. 5.1.5 Yrkanden Enligt Domstolsverkets prognoser förväntas måltillströmningen att öka under planeringsperioden. Även kostnader för nämndemän beräknas bli högre under kommande år. Detta innebär att ytterligare resurser behöver tillföras domstolarna på sikt. I årets budgetunderlag görs emellertid inget yrkande för de prognostiserade målökningarna. Domstolsverket avser att återkomma till behovet av en anslagsförstärkning på grund av målökningar och när i tiden den bör ske i kommande års budgetunderlag. Kostnaderna på anslaget beräknas också öka åren 2018 2020 till följd av planerade utvecklingsinsatser avseende digitalisering, kompetensförsörjning, lokalförsörjning och säkerhet. Utvecklingsinsatserna är angelägna att genomföra eftersom de förväntas leda till effektviseringar och ett minskat resursbehov på längre sikt. Nuvarande ekonomiska prognos visar dock att detta utvecklingsarbete kan genomföras utan en anslagsförstärkning under planeringsperioden. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 27

EKONOMI Detta innebär sammantaget att inga nya yrkanden av anslagssmedel görs i detta budgetunderlag. Domstolsverket yrkar därför att anslaget Sveriges Domstolar tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2018 2020. Anslag 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 (mnkr) 2016 Utfall Domstolsverkets ekonomiska prognos utifrån nuvarande anslagsnivåer, som ligger till grund för de ekonomiska ställningstagandena, framgår av nedanstående tabell. 2017 Prognos 2018 2019 2020 Ingående överföringsbelopp 157 156 166 136 42 Tilldelade medel 5 393 5 520 5 626 5 722 5 828 Summa disponibla medel 5 550 5 676 5 792 5 858 5 870 Utfall/prognos 5 393 5 491 5 656 5 815 6 031 Årets resultat 0 29-30 -93-204 Utgående överföringsbelopp 156 185 136 42-161 Domstolsverket yrkar också, som tidigare nämnts att ersättning till nämndemän från och med 2018 finansieras från anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. Anslagsmedel bör också överföras från anslaget 1:5 Sveriges Domstolar till anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. i motsvarande mån som kostnaderna flyttas över. Behovet att öka investeringarna medför också att Sveriges Domstolars låneram behöver höjas, se avsnitt 5.7. 5.1.6 Vikten av långsiktiga planeringsförutsättningar Domstolsverket vill också särskilt betona vikten av en långsiktighet och förutsägbarhet i medelstilldelningen. Det tar relativt lång tid att både minska och öka dimensioneringen av domstolarnas organisationer. Minskningar av domstolarnas organisationer vid besparingar försvåras av fullmaktsanställningar för ordinarie domare. Det tar även tid innan neddragningar på berednings- och administrativ personal får effekt. Ledtider vid rekryteringar medför att det också tar tid att utöka domstolarnas organisationer. Även när nya medarbetare finns på plats tar det tid innan dessa är insatta i arbetet och kan sägas vara fullt produktiva. Kännetecknande för de flesta personalkategorier vid domstolarna är att det krävs relativt omfattande utbildningsinsatser vid nyanställningar. Domstolarnas effektivitet påverkas således negativt om dimensioneringen varierar allt för mycket mellan åren. Om domstolarnas organisationer kan hållas intakta under perioder med tillfälliga målminskningar skapas goda förutsättningar för att även kommande målökningar ska kunna hanteras på ett effektivit sätt. En viss förutsägbarhet i medelstilldelningen är även viktig för planeringen av Domstolsverkets egen verksamhet. Exempelvis behövs det lång framförhållning vid planering av kompetensutvecklingsinsatser och vid större utvecklingsprojekt samt vid om- och nybyggnationer av lokaler. Slutligen är det också av stor betydelse att den särskilda domarutbildningen värnas. Neddragningar av antalet notarier eller fiskaler ger en snabb besparing men på längre sikt försämras möjligheten till rekrytering av ordinarie domare påtagligt. Det är viktigt att antalet sökande per anställning som ordinarie domare kan hållas uppe och i många fall öka. Detta upprätthåller attraktiviteten i domaryrket, vilket innebär att verksamheten kan tillföras god kompetens, som i sin tur leder till en hög kvalitet i den dömande verksamheten. Långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar är alltså också en förutsättning för en god kompetensförsörjning, inte minst av ordinarie domare. Sammanfattningsvis innebär detta att aviserade anslagsnivåer måste bibehållas under de närmast kommande åren och att ytterligare resurser behöver tillföras anslaget på sikt när domstolarna behöver kompenseras för förväntade målökningar. På så sätt kan antalet balanserade mål hållas nere och de relativt korta omloppstiderna, som uppnåtts under senare år, vidmakthållas eller minska ytterligare. De utvecklingsinsatser som planeras i syfte att effektivisera verksamheten kommer då också att kunna genomföras. 28 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

EKONOMI 5.2 Rättsliga biträden m.m. Av tabellen nedan framgår att utgifterna på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 2 747 mnkr under 2015, vilket är en ökning med närmare åtta procent eller drygt 200 mnkr jämfört med 2015. Offentligt försvar, offentligt biträde och utgifter för bevisning, tolkar och parter står för de största utgiftsökningarna räknat i kronor. Utgifter för bevisning, tolkar och parter står även för den procentuellt största ökningen, knappt 36 procent. Det är framför allt kostnader för tolkar som ökar kraftigt. Under den senaste femårsperioden har anslagets utgifter ökat med 590 mnkr, eller 27 procent. Även i det längre femårsperspektivet är det utgifter för bevisning, tolkar och parter som uppvisar den största procentuella ökningen, nära 60 procent. Men även utgifter för målsägandebiträde, offentligt biträde och förvaltararvoden i konkurser har ökat med mellan 36 och 45 procent från 2012 till 2016. Utgiftsutveckligen för offentligt försvar, som utgör drygt hälften av utgifterna på anslaget, har varit något svagare. Dessa utgifter har ökat med 21 procent under den senaste femårsperioden. Mnkr Procent Utfall (mnkr) 2012 2013 2014 2015 2016 2015 2016 2015 2016 Offentligt försvar 1 211 1 252 1352 1 384 1 469 85 6,1% Målsägandebiträde 245 259 275 303 334 31 10,2% Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 228 247 257 274 262-12 -4,4% Offentligt biträde 142 157 167 167 206 39 23,4% Förvaltararvoden i konkurser 125 123 149 173 175 2 1,2% Utgifter för bevisning, tolkar och parter 143 144 152 167 227 60 35,9% Övriga utgifter 64 78 81 78 75-3 -3,9% Summa 2 157 2 260 2 432 2 545 2 747 202 7,9% Timkostnadsnormens utveckling de sex senaste åren Timkostnadsnormens utveckling Timkostnadsnormen höjdes den 1 januari 2017 med 1,44 procent till 1 342 kr exklusive moms. För det biträde som saknar F-skattsedel utbetalas 1 021 kr exklusive mervärdesskatt. I det fallet betalar Sveriges Domstolar arbetsgivaravgiften. Timkostnadsnormen tillämpas inte för tolkar, de erhåller ersättning utifrån den aktuella tolktaxan. Inte heller konkursförvaltare ersätts genom timkostnadsnormen. Konkursförvaltares arvode baseras istället på konkursförvaltartaxan. Förändringar av timkostnadsnormen får en direkt påverkan på anslaget för rättsliga biträden. En höjning med en procent av timkostnadsnormen utifrån 2016 års nivå beräknas öka anslagets kostnader med cirka 25 mnkr. I det följande redovisas hur faktorerna timkostnadsnormens utveckling, förändring av antalet förordnanden och förändring i genomsnittligt debiterad tid per förordnande ändrats under perioden 2012 2016 för offentligt försvar, målsägandebiträde och offentligt biträde. Nedanstående tabell visar timkostnadsnormens utveckling under de senaste åren. I de prognoser som redovisas över utgifterna på anslaget antas att timkostnadsnormen för kommande år utvecklas i linje med de senaste årens ökningar. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Belopp exklusive moms (kr) 1 205 1 242 1 276 1 302 1 323 1 342 Årlig procentuell förändring 3,34% 3,07% 2,74% 2,04% 1,61% 1,44% SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 29

EKONOMI Offentligt försvar Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för offentligt försvar har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Offentligt försvar 2012 2013 2014 2015 2016 Förändring 2012 2016 Antal förordnanden 81 042 79 633 79 149 80 647 77 680-4,1% Debiterade timmar per förordnande 12,4 12,66 13,38 13,18 14,33 15,6% Förändring debiterad tid/förordnande 8,8% 2,1% 5,7% -1,5% 8,7% Utgifter för offentligt försvar uppgick till 1 469 mnkr 2016, vilket var en ökning med drygt sex procent jämfört med 2015. Antalet förordnanden minskade 2016 jämfört med föregående år. Antalet förordnanden har ett samband med brottmålsutvecklingen. Antalet inkomna brottmål på tingsrätt var i princip oförändrat mellan 2015 och 2016. På hovrätterna minskade antalet inkomna brottmål marginellt under 2016. Förekomsten av stora mål med flera aktörer och långa förhandlingstider bidrar dock till högre kostnader för offentligt försvar. Under 2016 har flera större mål avgjorts som haft en väsentlig påverkan på utfallet. Av de inkomna brottmålen utgörs också en allt mindre andel av bötesmål. Dessa anses mindre komplexa än övriga brottmål. En kategori av brottmål som ofta är resurskrävande är brott mot person. Målkategorin brott mot person har ökat sin andel av inkomna brottmål. Detta avspeglar sig i den framräknade debiterade timmar per förordnande som ökat 2016. Beräkningen av den debiterade tiden görs genom att dividera utfallet med antalet förordnanden och sedan med timkostnadsnormen. Man ska dock ha i åtanke att beräkningen inte är exakt och den debiterade tiden i timmar per förordnande blir något teoretisk då utgifterna inte bara innehåller ersättning för nedlagd tid utan även för utlägg och tidsspillan. I vissa fall kan dessutom en förhöjd ersättning utgå. Att debiterad tid per förordnande trendmässigt ökat kan åtminstone delvis förklaras genom att den genomsnittliga förhandlingstiden för brottmål som avgörs genom förhandling i tingsrätt har ökat från 1,6 timmar 2006 till 2,2 timmar 2016, en ökning med närmare 40 procent. För prognosperioden 2017 2020 antar Domstolsverket en ökning av antalet inkomna brottmål i linje med polisens och åklagarmyndighetens prognoser. Antalet förordnande beräknas följa prognosen för inkomna mål. Timkostnadsnormens utveckling väntas vara linjär mot ökningen 2014 2017. Höjningen beräknas medföra utgiftsökningar 2017 för offentlig försvar om ca 21 mnkr. Den debiterade tiden per förordnande beräknas fortsätta att öka i samma takt som den gjort under de fem senaste åren. Prognosen över utgifter för offentligt försvar beräknas till 1 563 mnkr 2017, 1 641 mnkr 2018, 1 745 mnkr 2019 och 1 817 mnkr 2020 inklusive timkostnadsnormens utveckling. Målsägandebiträde Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för målsägandebiträde har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. 30 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

EKONOMI Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Målsägandebiträde 2012 2013 2014 2015 2016 Förändring 2012 2016 Antal förordnanden 26 509 26 028 25 985 25 773 25 311-4,5% Debiterade timmar per förordnande 7,67 8,01 8,29 9,02 9,97 30,0% Förändring debiterad tid/förordnande 12,6% 4,4% 3,5% 8,9% 10,5% Utgifterna för målsägandebiträde uppgick under 2016 till 334 mnkr, en ökning med drygt tio procent jämfört med föregående år, trots att antalet förordnanden minskade. Den debiterade tiden per förordnande ökade emellertid också med drygt 10 procent mellan 2015 och 2016. Liksom utgifter för offentligt försvar drivs kostnader för målsägandebiträden av antalet inkomna brottmål. Timkostnadsnormens ökning beräknas medföra en kostnadsökning om ca fem mnkr 2017. I övrigt förväntas antal förordnanden öka något under perioden 2017 2020 och den debiterade tiden per förordnande förväntas fortsätta öka, dock i lägre takt än under de senaste fem åren. Prognosen över utgifter för målsägandebiträde beräknas till 355 mnkr 2017, 373 mnkr 2018, 397 mnkr 2019 och 414 mnkr 2020 inklusive timkostnadsnormens utveckling. Offentligt biträde Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för offentligt biträde har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Offentligt biträde 2012 2013 2014 2015 2016 Förändring 2012 2016 Antal förordnanden 22 883 23 532 26 022 26 423 27 169 18,7% Debiterade timmar per förordnande 5,15 5,38 5,03 4,86 5,72 11,1% Förändring debiterad tid/förordnande 4,0% 4,4% -6,5% -3,4% 17,7% Utgifterna för offentligt biträde uppgick under 2016 till 206 mnkr vilket är en ökning med 39 mnkr, eller 23 procent jämfört med föregående år. Antalet förordnanden har ökat med knappt tre procent och den debiterade tiden per förordnande har ökat med ca 18 procent jämfört med 2015. Den debiterade tiden per förordnande har dessförinnan minskat två år i följd. Måltillströmningen för LVU-mål, LVM-mål och psykiatrimål påverkar utgifterna för offentligt biträde. Antalet LVM-mål minskade något 2016 jämfört med föregående år samtidigt som antalet LVU-mål ökade något. Psykiatrimålen minskade marginellt mot föregående år. I prognosen för perioden 2017 2020 antas att antalet LVM-mål kommer att öka. Efterfrågan på platser inom missbrukarvården ökar, enligt statens institutionsstyrelse. Detta beror delvis på att allt färre vårdas frivilligt och delvis på att missbruksmedel blir allt mer tillgängliga genom nya kanaler. LVU-mål har uppvisat en svagt ökande trend sedan början av 2000-talet. I prognosen antas att ökningen fortsätter under prognosperioden. Psykiatrimålen väntas också öka något kommande år. Timkostnadsnormens ökning väntas påverka utgifterna 2017 med ca tre mnkr. Den debiterade tiden per förordnande beräknas öka med drygt en halv procent per år under prognosperioden. Detta medför att prognosen över utfallet för offentligt biträde för 2017 2020, blir 219 mnkr, 225 mnkr, 245 mnkr och 253 mnkr inklusive antagandet om en ökande timkostnadsnorm. Rättshjälp enligt rättshjälpslagen Utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen uppgick under 2016 till 262 mnkr, vilket är en minskning med tolv mnkr jämfört med föregående år. Antalet ansökningar som kom in till SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 31

EKONOMI Rättshjälpsmyndigheten 2016 har minskat med 300 ärenden, vilket motsvarar en procent. Kostnaderna för rättshjälp påverkas i stor utsträckning av antalet invånare i landet vars inkomst underskrider inkomstgränsen för rättshjälp. Detta kan påverkas av bland annat politiska beslut, flyktingströmmar, befolkningstillväxt och konjunktur. I nuvarande regelverk för rättshjälp finns ingen mekanism där inkomstgränsen för att få rättshjälp räknas upp. Detta innebär att antalet invånare som underskrider inkomstgränsen på sikt bör minska. Den utgiftsprognos som presenteras för rättshjälp förutsätter att nuvarande regelverk inte ändras. Utgiftsprognosen för rättshjälp, inklusive timkostnadsnormens ökning, är 273 mnkr för 2017. För perioden 2018 2020 beräknas utgifterna för rättshjälp till 286 mnkr, 301 mnkr respektive 314 mnkr inklusive uppräkning av timkostnadsnormen. Förvaltararvoden i konkurser Antalet inkomna konkursansökningar 2016 minskade med sex procent i förhållande till 2015. Sedan 2011 har antalet inkomna ansökningar om konkurser och företagsrekonstruktion minskat för varje år. Utgifterna för förvaltararvoden med mera uppgick under 2016 till 175 mnkr, vilket är en ökning med två mnkr eller en procent jämfört med föregående år. Under året fanns ett fåtal större utbetalningar som påverkade utgifterna för förvaltararvoden i konkurser väsentligt. Domstolsverket prognostiserar att antalet inkomna konkursärenden kommer att öka under prognosperioden. En osäkerhetsfaktor i utgiftsprognosen är att ett fåtal större ärenden tenderar att stå för en relativt stor andel av utgifterna. I prognosen antas att konkursförvaltartaxan fortsätter att öka i samma takt som de senaste fem åren. Utgiftsprognosen för åren 2017 2020 uppgår till 191 mnkr, 206 mnkr, 225 mnkr och 240 mnkr inklusive uppräkning av konkursförvaltartaxan. Bevisning, tolkar och parter Sammantaget uppgick utgifterna för bevisning tolkar och parter till 227 mnkr 2016. Jämfört med föregående år var detta en ökning med 60 mnkr, eller 36 procent. I kostnaden ingår bland annat tolk, översättare, sakkunnig, vittne och part. Kostnaden för tolk utgör nästan häften av utgifterna. Mellan 2015 och 2016 ökade utgifterna för tolkar och översättare med närmare 25 procent. Utgifterna för bevisning tolkar och parter har under året påverkats av stora utbetalningar till enskilda i ett större mål. I utgiftsprognosen ingår ett antagande om en årlig höjning av tolktaxan. Utgiftsprognosen påverkas också av prognosen på antalet inkomna brottmål. Domstolsverkets beräknade utfall för år 2017 uppgår under ovan angivna förutsättningar till 249 mnkr. För 2018, 2019 och 2020 är det beräknade utfallet 254 mnkr, 270 mnkr och 282 mnkr. Övriga utgifter på anslaget Övriga utgifter som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. avser särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, diverse kostnader för rättsväsendet, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt ersättning till likvidator. Det sammanlagda utfallet för dessa utgiftsslag uppgick under 2016 till 75 mnkr. Utgifterna för särskild företrädare för barn var närmare 47 mnkr och utgifterna för god man var knappt 27 mnkr. Domstolsverkets prognos sammantaget för dessa utgiftsslag för åren 2017 2020 är 78 mnkr, 79 mnkr, 83 mnkr och 85 mnkr. Yrkanden I tabellen nedan redovisas de samlade beräknade utgifterna på anslaget Rättsliga biträden m.m. i 2017 års prisnivå. I beräkningen ingår antaganden om volymförändringar, vilka har redovisats i de tidigare styckena. 32 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

EKONOMI Utgiftsprognos för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp anges i 2017 års prisnivå i mnkr) 2017 2018 2019 2020 Offentligt försvar 1 563 1 606 1 672 1 705 Målsägandebiträde 355 365 380 388 Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 273 280 288 295 Offentligt biträde 219 220 234 237 Förvaltararvoden i konkurser 191 202 217 228 Utgifter för bevisning, tolkar och parter 249 248 258 264 Övriga utgifter 78 78 80 81 Summa 2 929 2 999 3 130 3 197 I följande tabell har samtliga belopp pris omräknats för hela perioden med ökningen av timkostnadsnormen och konkursförvaltartaxan, även antaganden om volymförändringar och debiterad tid som redovisats i tidigare avsnitt ligger till grund för beräkningarna. Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm, mnkr) 2017 2018 2019 2020 Offentligt försvar 1 563 1 641 1 745 1 817 Målsägandebiträde 355 373 397 414 Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 273 286 301 314 Offentligt biträde 219 225 245 253 Förvaltararvoden i konkurser 191 206 225 240 Utgifter för bevisning, tolkar och parter 249 254 270 282 Övriga utgifter 78 79 83 85 Summa 2 929 3 065 3 266 3 405 I nedanstående tabell redovisas de prognostiserade utgifterna inklusive prisuppräkning. Utfallsprognoserna jämförs med de i budgetpropositionen beslutade och beräknade anslagsbeloppen för respektive år. Av tabellen framgår att tilldelade medel inte kommer att räcka för dessa regelstyrda utgifter under aktuell period. Utfallsprognosen för 2017 visar på ett utgående överföringsbelopp på minus 859 mnkr, vilket är utanför ramen för tillåten anslagskredit som uppgår till tio procent. Anslaget behöver således tillföras ytterligare resurser redan 2017. Domstolsverket yrkar därutöver en ramökning på anslaget med 726 mnkr från 2018. Vidare yrkar Domstolsverket att anslaget ökas med ytterligare 201 mnkr år 2019 och med ytterligare 139 mnkr år 2020. Totalt yrkas ramökningar av anslaget med 1 066 mnkr åren 2018 2020. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 33

EKONOMI Tilldelade medel och utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm och anges i mnkr) 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 2019 2020 Ingående överföringsbelopp -230-269 -859-1 585-2 512 Tilldelade medel 2 709 2 339 2 339 2 339 2 339 Summa disponibla medel 2 479 2 070 1 480 754-173 Utfallsprognos 2 748 2 929 3 065 3 266 3 405 Årets resultat -39-590 -726-927 -1 066 Utgående överföringsbelopp -269-859 -1 585-2 512-3 578 5.3 Migrationsdomstolarna Under hösten 2015 ökade antalet personer som sökte asyl i Sverige dramatiskt. För helåret 2015 uppgick antalet asylsansökningar till 163 000. Det är i särklass det största antalet i modern tid. Det kan också jämföras med 2016 då antalet asylansökningar uppgick till cirka 29 000, vilket kan betraktas som en mer normal volym. De stora ärendevolymerna 2015 fick till följd att handläggningstiderna ökade kraftigt på Migrationsverket. Detta medförde i sin tur en förskjutning i tiden över antalet överlämnade asylärenden till migrationsdomstolarna. Det var först hösten 2016, som måltillströmningen till migrationsdomstolarna tog ordentlig fart. Under det senaste halvåret har antalet inkomna migrationsmål varit avsevärt högre än antalet avgjorda migrationsmål med följden att balanserna ökat kraftigt. Måltillströmningen förväntas emellertid öka än mer kraftigt under 2017. Enligt Migrationsverkets senaste prognos kommer antalet inkomna asylmål att uppgå till knappt 30 000 mål 2017. Det kan jämföras med 16 000 inkomna asylmål 2016. Även andra migrationsmål, främst mål om statusförklaring, bedöms öka under 2017. För åren 2018 2020 prognostiseras antalet inkomna asylmål att hålla sig inom intervallet 11 000 14 000 mål. De stora förändringarna i måltillströmningen innebär en stor utmaning för migrationsdomstolarna. Domstolarna behöver utöka bemanningen kraftigt under en förhållandevis kort tid. Organisationerna behöver således förstärkas på ett sådant sätt att det även är möjligt att anpassa bemanningen nedåt när måltillströmningen avtar. Samtliga migrationsdomstolar har genomfört nyrekryteringar inom alla personalkategorier. När det gäller domare, har sådana lånats in från tingsrätterna i viss omfattning. Även Domstolsverkets förstärkningsstyrka har tagits i anspråk för att öka bemanningen av domare. Styrkan har dessutom förstärkts under 2016 och består för närvarande av ett tjugotal domare. Cirka hälften av dessa har genomgått utbildning i migrationsrätt och är på så sätt tillgängliga för migrationsdomstolarna. Migrationsdomstolarna vidtar även åtgärder internt för att effektivisera hanteringen av migrationsmålen. Det handlar bland annat om att sprida migrationsmålen på avdelningar eller enheter, som inte tidigare haft sådana mål och införande av s.k. snabbspår för mål av enklare karaktär. En annan åtgärd som kommer att kunna vidtas är att migrationsdomstolarna får möjlighet att lämna över mål till andra domstolar. Tillfälliga bestämmelser, som gäller fr.o.m. den 1 januari 2017 t.o.m. den 31 december 2019, innebär att en förvaltningsrätt som är migrationsdomstol får lämna över migrationsmål och andra mål till övriga förvaltningsrätter som handlägger sådana mål, om det behövs av hänsyn till domstolens handläggningstider och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. Domstolsverket har i samråd med migrationsdomstolarna tagit på sig en samordnande roll i detta arbete. I budgetpropositionen för 2017 förstärktes anslaget för migrationsdomstolarna kraftigt i syfte att ge domstolarna finansiella förutsättningar för att hantera den stora målökningen. Domstolsverkets ekonomiska prognoser visar att ingen ytterligare anslagsförstärkning behövs utöver de aviserade beloppen för åren 2018 2020. I nedanstående tabell redovisas de beräknade årliga driftskostnaderna för migrationsdomstolarna exklusive regelstyrda utgifter. 34 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

EKONOMI Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål inom utgiftsområde 8 (mnkr) 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 2019 2020 Ingående överföringsbelopp 17-38 31 33 25 Tilldelade medel 562 1 043 1 096 827 805 Summa disponibla medel 579 1 005 1 127 860 830 Utfall/prognos 617 924 985 682 680 Årets resultat -55 119 111 145 125 Utgående överföringsbelopp -38 81 142 178 150 5.4 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Den stora ökningen av migrationsmål, påverkar även kostnaderna på anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. Dessa utgifter är regelstyrda och påverkas av antalet förordnanden som i sin tur påverkas av antalet avgjorda mål. Därutöver påverkas utgifterna på anslaget av timkostnadsnormens utveckling och debiterad tid per förordnande. Även detta anslag förstärktes kraftigt i budgetpropositionen för 2017. Domstolsverkets prognoser visar att inget resurstillskott behövs på anslaget utöver aviserade belopp för åren 2018 2020. I nedanstående tabell redovisas de beräknade årliga utgifterna. Utgiftsprognosen baseras på Domstolsverkets prognos över antalet avgjorda mål, som i sin tur bygger på Migrationsverkets prognos över måltillströmningen till migrationsdomstolarna. Prognoserna för både måltillströmningen och antalet avgjorda mål är osäker och förändringar i Migrationsverkets prognoser görs kontinuerligt, vilket också medför en osäkerhet i de beräknade utgifterna. Anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål inom utgiftsområde 8 (mnkr) 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 2019 2020 Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Tilldelade medel 161 256 324 235 225 Summa disponibla medel 161 256 324 235 225 Utfall/prognos 133 256 319 195 210 Årets resultat 28 0 5 40 15 Utgående överföringsbelopp 28 0 5 40 15 5.5 Trängselskatt Antalet inkomna trängselskattemål i Stockholm uppgick till 209 mål 2016. Det är högre än 2015 då inkomna mål uppgick till 150 mål, men lägre än 2014 då inkomna mål uppgick till 240 mål. Domstolsverket gör bedömningen att antalet inkomna mål under perioden 2018 2020 blir i nivå med 2016 och att kostnaderna då uppgår till 580 tkr, 600 tkr och 620 tkr för respektive år. Den 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg. Antalet inkomna trängselskattemål i Göteborg har varierat relativt mycket mellan åren, från 110 mål till 300 mål. År 2016 uppgick antalet inkomna trängselskattemål i Göteborg till 267 mål. Antalet inkomna mål förväntas bli på ungefär samma nivå under perioden 2018 2020. Utifrån detta antagande beräknar Domstolsverket att kostnaderna under perioden 2018 2020 uppgår till 660 tkr, 680 tkr och 700 tkr för respektive år. Domstolsverkets prognoser innebär att inget resurstillskott behövs på anslagen för trängselskatt utöver aviserade belopp för åren 2018 2020. Domstolsverket har vid flera tillfällen framhållit att kostnaden för trängselskatt bör belasta anslaget SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 35

EKONOMI 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 på samma sätt som kostnaderna för andra mål och inte som för närvarande två egna anslag. Motiven är flera, bland annat att trängselskattemålen endast utgör en marginell del av domstolarnas verksamhet och att det endast är viss del av olika personalkategoriers tid som används för hanteringen av trängselskattemål. Kostnaderna kan inte belasta 5.6 Internationell civil krishantering Sveriges Domstolar bidrar till internationell civil krishantering, det vill säga fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Verksamheten, liksom övrig internationell verksamhet i Sveriges Domstolar, initieras och samordnas av Domstolsverket. För närvarande har Domstolsverket pågående uppdrag att rekrytera och ställa personal till förfogande för EU:s rättsstatsinsats EULEX Kosovo och EU:s polisinsats för den palestinska myndigheten, EUPOL COPPS. Anslaget finansierar löner för utsänd personal dit samt förvaltningskostnader och insatsnära kostnader. Anslaget får även, efter samråd med Regeringskansliet, användas för att finansiera kortare insatser, uppdrag eller särskilda projekt i fält. Domstolsverket ska även eftersträva att delta i andra insatser inom internationell civil krishantering. Personalbidragen till internationella insatser ska ske i enlighet med strategin för internationell civil krishantering som regeringen beslutade den 11 september 2014 (UF 2014/56358/UD/SP) och i enlighet med regeringens beslut den 12 september 2013 (UF 2013/52812/UD/SP) om anslagen direkt utan omföringar måste ske, vilket innebär ett administrativt merarbete och kostnader som inte står i proportion till verksamhetens omfattning. Det är inte nödvändigt med särskilda anslag för att kunna särredovisa kostnaderna för trängselskattemålen utan det kan ske även om kostnaderna belastar anslaget 1:5. Det administrativa merarbete som uppstår kan på så sätt minska. myndighetssamverkan för internationell fredsfrämjande verksamhet. Domstolsverket ska samverka i genomförandet av insatser inom området och bidra till att utveckla en väl fungerande erfarenhetsåterföring från insatserna till både Regeringskansliet och myndigheterna. Samverkan ska i huvudsak ske i enlighet med det ovan nämnda regeringsbeslutet den 12 september 2013. De krav som därmed ställs på Domstolsverket innebär bland annat ökad samordning mellan rättsväsendets myndigheter samt samverkan med Regeringskansliet och andra myndigheter såsom Folke Bernadotteakademin och Sida. Domstolsverket har 2017 fått anslaget höjt till 5 mnkr och har som nuvarande målsättning att årligen ha minst tre personer engagerade i fredsfrämjande uppdrag, varav minst två domare. En domare avböjde i december 2016 en erbjuden fredsfrämjande tjänst som hon fått, varför prognosen för 2017 just nu ligger på endast 4 mnkr. Domstolsverket kommer dock under året att arbeta aktivt för att nå sina mål och yrkar att anslaget ska ligga kvar på 5 mnkr för åren 2018 2020. 5.7 Investeringar Sveriges Domstolar har ett behov av att öka investeringarna under de närmaste åren. Större nyinvesteringar beräknas framför allt ske inom områdena ny-, till- och ombyggnationer av lokaler samt teknik i rättssal. Det finns även behov av ett utökat digitalt informationsutbyte i målhanteringen och behov av utveckling av digitala tjänster för att tillgodose medborgarnas krav på service, vilket beräknas medföra högre investeringar inom IT-området. De lokalprojekt som är inplanerade syftar till att ta hand om eftersatt underhåll, ökade kav på tillgänglighet, förbättring av arbetsmiljön samt att förbättra säkerheten i entréer, publika ytor och salar. Till viss del beror också de förändrade lokalbehoven på förändringar i måltillströmningen och på omstruktureringar i domstolsorganisationen. En närmare redogörelse för pågående och planerade lokalprojekt lämnades i avsnitt 4.3. Investeringarna i ny teknik i rättssal avser en utbyggnad och uppgradering av tekniken som infördes i samband med reformen En modernare rättegång. Den pågående digitaliseringen av verksamheten inom rättsväsendet bidrar till att det är av största vikt att den tekniska nivån är fortsatt mycket tillförlitlig och att den bidrar till effektiva, anpassade och rättssäkra verksamhetstöd. Behovet av videokonferensteknik är också fortsatt stort och utbyggnaden pågår i den takt som domstolarna kan avvara nuvarande salar. Behovet av förhandlingar med tolk på distans 36 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

EKONOMI ökar och ett införande av en teknisk lösning är under utveckling och installationer beräknas starta under 2017. Investeringarna inom Sveriges Domstolar utgör således en viktig del av arbetet med att utveckla och underhålla såväl byggnader som olika verksamhetsstöd vilket gör att verksamheten möter de krav som ställs på verksamheten. För åren 2017 2021 innebär detta årliga nyinvesteringar inom intervallet 320 383 mnkr. Verksamhetsinvesteringar (tkr) 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 2019 2020 2021 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 184 450 246 000 247 000 294 000 259 000 259 000 Byggnader, mark och annan fast egendom 80 503 64 000 125 000 55 000 50 000 50 000 Övriga verksamhetsinvesteringar 7 084 11 000 11 000 11 000 11 000 11 000 Summa verksamhetsinvesteringar 272 037 321 000 383 000 360 000 320 000 320 000 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsordningen) 272 037 321 000 383 000 360 000 320 000 320 000 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering 272 037 321 000 383 000 360 000 320 000 320 000 Nedan redovisas information om planerade investeringar som överstiger 20 mnkr per investeringsobjekt. Dessa större investeringar avser ny-, till- och ombyggnationer av lokaler inklusive inredning och installation av teknik i rättssalar. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 37

EKONOMI Särskild information om verksamhetsinvesteringar (tkr) Verksamhetsinvesteringar per objekt Totalt Ack Utfall 2017 Prognos 2018 Domstolsverket, ombyggnad 76 703 6 703 31 000 39 000 Nacka tingsrätt, ny domstol 79 910 6 910 15 500 57 500 2019 Attunda tingsrätt, tillbyggnad 94 445 1 745 17 200 28 500 47 000 Lunds tingsrätt, ny domstol 58 671 2 771 25 400 29 500 1 000 Helsingborgs tingsrätt, tillbyggnad 61 338 6 838 12 500 30 000 12 000 Södertörns tingsrätt, teknik i rättssal 36 886 16 386 13 500 7 000 Solna tingsrätt, teknik i rättsal 21 800 8 000 13 800 Linköpings tingsrätt, teknik i rättsal 20 200 5 200 15 000 Stockholms tingsrätt, teknik i rättssal 40 500 10 000 15 000 15 500 Summa utgifter för investeringar 490 453 41 353 125 100 219 700 104 300 2020 2021- Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsordningen) 490 453 41 353 125 100 219 700 104 300 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering 490 453 41 353 125 100 219 700 104 300 Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m.m. Maskiner och inventarier 33 888 96 100 184 200 102 800 Fastigheter och mark 7 465 29 000 35 500 1 500 Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar 490 453 41 353 125 100 219 700 104 300 38 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

EKONOMI I följande tabell visas behovet av låneram under planeringsperioden. För att planerade investeringar ska kunna genomföras behöver låneramen höjas jämfört med beslutad låneram för 2017. Domstolsverket yrkar en låneram som uppgår till 1 150 mnkr för 2018, till 1 200 mnkr för 2019 och till 1 250 mnkr för 2020. Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr) 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 2019 2020 2021 IB lån i Riksgäldskontoret 856 000 897 000 975 000 1 102 000 1 197 000 1 247 000 Nyupplåning (+) 286 000 321 000 383 000 360 000 320 000 320 000 Amorteringar (-) 245 000 244 000 255 000 265 000 270 000 270 000 UB lån i Riksgäldskontoret 897 000 975 000 1 102 000 1 197 000 1 247 000 1 297 000 Beslutat/föreslagen låneram 1 100 000 1 100 000 1 150 000 1 200 000 1 250 000 1 300 000 Ränteutgifter -2 717-3 000 3 000 14 000 27 000 45 000 Finansiering av räntor och avskrivningar - utgiftsområde 4, anslag 1:5 217 000 207 000 222 000 247 000 266 000 282 000 - utgiftsområde 8, anslag 1:4 25 000 34 000 36 000 32 000 31 000 33 000 Övrig finansiering 5.8 Behov av krediter Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Kredit på räntekontot finns enligt regleringsbrev för 2017 för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 samt anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8. För båda dessa anslag uppgår krediten till cirka fyra procent av anslagsbeloppen; 266 mnkr. Enligt Domstolsverkets beräkning kommer fyra procents kredit att vara tillräcklig för perioden 2018 2020 under förutsättning att anslagen är anpassade till verksamheten inom Sveriges Domstolar. 2017. Av tabellen framgår också vilka anslagskrediter som yrkas för 2018 2020. Anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden avser utgifter som är regelstyrda och därmed i princip inte påverkbara. Domstolsverket yrkar därför att anslagskrediten på detta anslag ökas från tre procent till tio procent. För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering bör anslagskrediten beslutas till tio procent. För övriga anslag yrkas att samma anslagskrediter beslutas som för 2017 under förutsättning att yrkade medel tilldelas. Anslagskrediter I tabellen nedan visas vilken anslagskredit som är beslutad för respektive anslag/anslagspost för SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 39

EKONOMI Anslagskredit på ramanslag för 2017 Utgiftsområde Anslagskredit 2017 Yrkad anslagskredit 2018 2020 1:5 Sveriges Domstolar 4 3 % 3 % 1:12 Rättsliga biträden m.m. 4 10 % 10 % 1:1 Biståndsverksamhet ap.43 Internationell civil krishantering 7 3 % 10 % 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden ap.1 8 3 % 3 % 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsärenden ap.1 8 3 % 10 % 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap.1 22 10 % 10 % 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap.4 22 10 % 10 % 5.9 Avgiftsbelagd verksamhet Avgifter med mera som får disponeras Avgifter som får disponeras är relativt marginella inom Sveriges Domstolar. De har under 2016 uppgått till 15,8 mnkr och fördelar sig på uthyrning av lokaler/rum 5,3 mnkr, personal 2,0 mnkr, reavinster vid försäljning av maskiner och inventarier 0,8 mnkr, rättsfallspublicering och försäljning av publikationer 0,7 mnkr samt avgifter för kopior av domar 3,9 mnkr och övriga intäkter med mera 3,0 mnkr. Övriga inkomster som disponeras för förvaltningskostnader utgörs till stor del av bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder, samt bidrag från bland annat SIDA och EU för finansiering av det internationella samarbete som Domstolsverket och domstolarna deltar i. Dessa intäkter uppgick under 2016 till 5,8 mnkr. De finansiella intäkterna, som i huvudsak består av ränta på räntekontot i Riksgäldskontoret, uppgick under 2016 till 3,8 mnkr. Beräknade inkomster för åren 2017 2020 framgår av tabellen nedan. Avgifter med mera som får disponeras (tkr) Utfall Beräknade inkomster 2016 2017 2018 2019 2020 Avgiftsinkomster som disponeras: - Försäljning av publikationer m.m. 695 800 800 800 800 - Uthyrning av lokaler 5 386 5 800 5 800 5 800 5 800 - Intäkter av utbildning och konferens 14 50 50 50 50 - Intäkter av personal 1 992 2 000 2 000 2 000 2 000 - Reavinster vid försäljning av maskiner m.m. 767 800 800 800 800 - Avgifter kopior m.m. 3 886 4 000 4 000 4 000 4 000 - Övriga intäkter 3 011 3 000 3 000 3 000 3 000 Delsumma 15 751 16 450 16 450 16 450 16 450 Övriga inkomster som disponeras: - Bidrag 5 849 6 000 6 000 6 000 6 000 - Finansiella intäkter 3 847 2 300 2 300 2 300 2 300 Delsumma 9 696 8 300 8 300 8 300 8 300 Summa 25 447 24 750 24 750 24 750 24 750 40 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

EKONOMI Avgifter som inte får disponeras Avgifter som inte får disponeras består av avgifter som uppbärs av domstolarna och nämnderna. Inkomster från ansökningsavgifter exklusive miljödomstolarna ökade betydligt under åren 2014 2015, till följd av att ansökningsavgifterna höjdes i juli 2014. Under 2016 har ökningen avstannat. Avgifterna uppgick under 2016 till 105 mnkr, vilket är något lägre än föregående år. Under perioden 2017 2020 beräknas inkomsterna från samtliga avgifter som inte får disponeras ligga på en jämn nivå. Detta gäller även de inkomster som relaterar sig till konkurser. Det är dock mycket svårt att förutse trenden av konkursärenden då den påverkas av konjunkturförändringar, vilket medför en viss osäkerhet i beräkningarna. Övriga inkomster som inte disponeras avser återbetalningsskyldighet för rättshjälpskostnader och utgifter för offentligt försvar. Avgifter som inte får disponeras (tkr) Utfall Beräknad Beräknade inkomster 2016 Budget 3 2017 2018 2019 2020 Ansökningsavgifter - Mark och miljödomstolarna 9 582 11 000 11 000 11 000 11 000 11 000 - Övriga domstolar 105 085 112 000 105 000 105 000 105 000 105 000 Kungörandeavgifter 8 098 9 000 9 000 9 000 9 000 9 000 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 19 345 23 000 23 000 23 000 23 000 23 000 Återbetalning av rättshjälpskostnader m.m. (exklusive återbetalning till Skatteverket) 50 339 47 000 47 000 47 000 47 000 47 000 Totalt 192 450 202 000 194 000 194 000 194 000 194 000 Domstolsverket saknar underlag för att kunna beräkna över- eller underuttag i den avgiftsbelagda verksamheten. 3 Enligt regleringsbrev för 2017 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020 41

EKONOMI 5.10 Översikt över verksamhetens finansiering Anslag/anslagspost (tkr) Utfall Tilldelat Prognos 2016 2017 2017 2018 2019 2020 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 5 393 463 5 519 637 5 491 000 5 577 000 5 644 000 5 763 000 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 2 747 467 2 338 657 2 929 000 2 999 000 3 130 000 3 197 000 Utgiftsområde 7 Biståndsverksamhet 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering Del till Domstolsverket 3 512 5 000 4 000 5 000 5 000 5 000 Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål 617 405 1 042 723 924 000 970 000 655 000 642 000 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 133 205 255 800 256 000 300 000 157 000 181 000 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt: Admin - Del till DOM 481 580 560 560 560 560 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Del till Domstolsverket 629 960 640 640 640 640 Totalt anslagsfinansierat 8 896 162 9 163 357 9 605 200 9 852 200 9 592 200 9 789 200 Avgiftsinkomster som disponeras 15 751-16 450 16 450 16 450 16 450 Övriga inkomster som disponeras 9 696-8 300 8 300 8 300 8 300 Summa 8 921 609 9 163 357 9 629 950 9 876 950 9 616 950 9 813 950 42 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2018-2020

Digitalisering av brottmålshanteringen pågår och för förvaltningsprocessen intensifieras den de närmsta åren. Samarbete har inletts både med förvaltningsdomstolarna och med flera av de myndigheter vars beslut överklagas till förvaltningsdomstol. Ämnet som påverkar stora delar av organisationen bearbetades under chefsadministratörsdagar som samlar Sveriges Domstolars alla chefsadministratörer, administrativa direktörer och kanslichefer. Foto: Per Carlsson