Information från styrelsen Projekt Fönster, fasader, balkonger Planeringen av vårt stora projekt med Fönster, fasader och balkonger går vidare, och sedan träffen på Grand Hotell före jul har följande hänt: Kramling av tegelfasad Förutom de tidigare kända åtgärdsbehoven har ett nytt och mera akut behov upptäckts. Det är kramlorna i tegelfasaden som är upprostade. Ytterväggarna på bostadsvåningarna består av två tegelmurar med isolering mellan, medan ytterväggarna på de två nedersta våningarna består av en betongvägg längst in, en tegelmur längst ut och korkisolering mellan. Tegelmurarna hålls ihop av kramlor ( metallpinnar ) som ska hålla fast den yttre muren vid den inre. (För er som är intresserade bifogas två artiklar.) Snitt genom yttervägg bostadsvåningar Snitt genom yttervägg de två nedre våningarna Vi har med hjälp av Tomas Gustavsson Konstruktioner AB och Morneon undersökt skicket på våra kramlor, och de är sönderrostade och fasaden måste omgående kramlas om annars riskerar vi att den yttre tegelmuren faller ner vid kraftig vind. Denna upphandling pågår, och arbetet kommer att utföras i år. Avsikten är att arbetet utförs från lift utifrån. Anledningarna till att vi genomför detta arbete före fönsterarbetena på bostadsvåningarna är två: 1. Tegelmuren måste vara ordentligt kramlad för att man ska kunna fästa en ställning i den, och ställning kommer att behövas till fönstren på plan 3-5. 2. Samtidigt som vi kramlar om fasaden provar vi olika metoder för att laga tegelbalkarna över fönstren, så att vi vet vilken metod vi ska använda sedan. Målning av fönster på de nedersta våningarna Besiktning av de vitmålade fönstren på de två nedersta våningarna har visat att de är i så gott skick, att de kan räddas från byte om vi målar dem inom kort. Det är dessutom så att åtgärderna kan utföras på ett effektivare sätt, så länge kommunens lokal på andra våningen står tom. Därför har styrelsen beslutat att genomföra detta projekt omgående. Måleriarbetena är upphandlade och vald entreprenör är Decor & Co. Arbetena startar i början av maj och kommer att vara slutförda i juli. Separat och mer fyllig information har gått ut till de lokaler som är berörda.
Fönster i bostadsvåningarna Arbete pågår för att ta fram ett upphandlingsunderlag för byte av fönster i bostadsvåningarna. Om den preliminära kostnadsbild vi har visar sig stämma då anbuden kommit in, bedömer styrelsen att byte är den totalt sett mest kostnadseffektiva åtgärden. Styrelsen gör också bedömningen att samtliga fönster bör bytas i ett och samma projekt, men att etappindelningen ska göras så att de fasader som har de sämsta fönstren åtgärdas först. Fönsterbytet kommer sannolikt inte att kunna påbörjas förrän efter nästa vinter, men arbetena kan upphandlas i år och tillverkningen av de nya fönstren kan påbörjas. Skälen till att styrelsen förespråkar byte i stället för renovering är följande: Byte av fönster ger bättre värmeisolering vilket ger lägre uppvärmningskostnader Byte av fönster löser problemet med tilluftsintagen som försvann då lägenhetsytterdörrarna byttes till säkerhetsdörrar och luftintagen som fanns i brevinkasten försvann. De nya fönstren förses med springventiler. De rostade murverksbalkarna över fönstren kan sannolikt bytas på ett effektivare sätt om man tar ut de befintliga fönstren. Dessutom kommer ett byte av fönster att ge bättre inomhuskomfort avseende ljudisolering och solinstrålning (de nya fönstren förses med solskyddsglas i solutsatta lägen samt persienner). Om det skulle visa sig att det är väsentligt dyrare att byta fönstren än vad vi tror, får val av metod omprövas igen. Balkonger Utredning av eventuellt renoveringsbehov för balkongplattor och balkongfronter pågår. I dagsläget lutar det åt att det inte finns något överhängande behov av renovering, och att dessa arbeten får anstå ett antal år. Möjlighet till ytterligare information och diskussion om samtliga dessa åtgärdsbehov kommer att ges på årsstämman den 24 maj. Med vänlig hälsning Brf Knutgården Ulrika Lindmark Ordförande ulrika.lindmark@sciencevillage.com
Tegelfasader kan bli dödsfällor vid storm HEMMA Många höga tegelfasader som byggdes på 1950 och 60 talen är potentiella dödsfällor. Förankringen mot husets stomme har i många fall rostat bort. Det kan räcka med en stormby för att vräka ner tiotals ton med tegel som krossar allt i sin väg. Text: Karl G Jönsson Publicerad 13 november 2005 17.18 Uppdaterad 13 november 2005 17.18 Det kan handla om några hundra tegelfasader i Sverige som hotar att rasa, säger doktor Miklos Molnar på Lunds tekniska högskola som har kartlagt de farliga fasaderna. Han beräknar att det i Sverige finns 80 miljoner kvadratmeter tegelfasader som har byggts på sådant sätt att de nu kan hota att rasa. Om bara en procent har så stora skador att de kan rasa, så betyder det att hundratals husfasader kan förvandlas till dödsfällor varje gång det blåser upp till storm. Rasrisken gäller inte villor, understryker Miklos Molnar. Det var på 1950 talet som man i Sverige började bygga tegelfasader i form av tunna skalmurar utanpå flervåningshus i betong. Teglet är inte murat direkt mot betongen, tegelmuren står en dryg decimeter utanför betongstommen. I mellanrummet finns isoleringsmaterial närmast huset, och därefter en luftspalt på ett par centimeter. Till skillnad mot äldre tegelhus där själva tegelmuren är husets stomme, så är fasadteglet bara ett tunt skal. Det som håller fast tegelväggen mot huset är så kallade kramlor, tunna förankringar av järn, vars ena ände fästes med expander i betongväggen medan den andra muras in i tegelmuren. Problemet ärär att man under de första årtiondena använde kramlor som inte var rostfria. De fasaderna står i dag troligen helt utan förankring. Kramlorna har rostat bort. En bidragande orsak är att skalmuren rör sig mer än betongstommen vid temperaturförändringar och att rörelserna har utmattat metallen. Det kan handla om tjugo meter höga tegelmurar som bara balanserar på en tolv centimeter bred yta. En stormvind som slår mot dem med full kraft kan räcka för att få muren i så stark gungning att den rasar. Flera fasader har genom åren rasat på Klostergården i Lund. I utkanten av Köpenhamn rasade en
tegelvägg för ett par år sedan ner över en lekplats vid ett dagis. Den gången skadades ingen eftersom det var söndag och dagiset var stängt. Och det var helt vindstilla, understryker Mik los Molnar. Utöver de tegelfasader som hotar att rasa, menar han att det finns ytterligare ett antal hus med fasader som är så skadade att de måste tas ner och byggas upp på nytt. Det är inte bara bortrostade kramlor som hotar fasaderna. Ett annat allvarligt fel i tegelfasaderna från 1950 och 60 talen är att man ofta lade in armeringsstänger av järn som förstärkning mellan de olika lagren av tegelstenar. De armeringsjärnen är i dag ofta starkt rostangripna. Järn som rostar utvidgar sig kraftigt. Följden blir att järnet, som skulle förstärka tegelväggen, i stället spränger den. Resultatet blir stora längsgående sprickor i fasaden, berättar byggkonstruktör Tomas Gustavsson, som tillsammans med Miklos Molnar utreder möjligheterna att komma tillrätta med problemen med de allt mer sargade tegelfasaderna. Sprickorna syns ofta över föns ter och dörrar, där ett eller ett par lager tegel har släppt och sjunkit ner. Ofta ligger teglet direkt på karmarna. För en villaägare kan det gå på 25 000 kronor att reparera en rostsprängd tegelfasad. För flerfamiljshus rör det sig om helt andra kostnader med byggställningar och kranar. Målet för LTH projektet är att ta fram olika metoder för hur man löser problemen både tekniskt och estetiskt; tegelfasader som lagats blir ibland randiga som bacon på grund av att man inte bemödat sig om att använda ett fogbruk med rätt färg. Kunskapenen om det här är inte särskilt god, säger Tomas Gustavsson. Detta är ett bestånd som åldras, och det finns all anledning att ta itu med de här problemen. Låter man bli att åtgärda dem lär det bli dyrare i framtiden. Bakom projektet står Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, förkortat Formas, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF, Byggrådet samt fem fastighetsbolag i Lund och Malmö: LKF, AF Bostäder, Akademiska Hus, Lundafastigheter samt Stadsfastigheter i Malmö.
FASADER När drygt tio ton tegel rasade från en fasad i Lund, fick forskarna vid tekniska högskolan i staden stöd för sin tes att tegelväggar kan utgöra dödsfällor, inte minst för byggarbetare. Farligt ställa byggställning mot tegelvägg Av kerstin lundell, frilansjournalist När byggarbetare kliver upp på en byggställning räknar de med att den ska vara fast förankrad i väggen. Men nu visar det sig att tegelfasader mer än väl kan vara instabila, och att en byggställning som fästs vid en sådan kan vara en dödsfälla. För tegelstenarna på fasaden är inte alls fästa så väl vid husets stomme som man räknat med. Problemet uppmärksammades i de flesta medier i höstas, efter att en tegelfasad i Lund rasat ned. Kraftig vind fick minst tio ton tegel från ett åttavåningshus att släppa från väggen och falla ner. Redan innan väggen i Lund rasat ner hade forskare vid tekniska högskolan uppmärksammat fenomenet. De hade noterat allvarliga svagheter i tegelfasader på hus som byggts mellan åren 1950 och 1975. Under de åren byggdes omkring 80 miljoner kvadratmeter tegelfasad. Ungefär en procent av dem är i riktigt dåligt skick, berättar Lundaforskaren Miklós Molnár. Han tippar att omkring hundra hus i hela landet är i så dåligt skick att fasaden kan ramla ner vid nästa storm. Att stormen Gudrun inte ledde till fler fallande tegelfasader berodde på att den drog fram i trakter där husen är låga. Det är bara att vänta på vinden. När stormen drabbar en storstad med höga hus leder det säkerligen till att antal ras, säger Miklós Molnár. Kramlor rostar Faran orsakas av rostiga kramlor. Kramlorna håller fast skal av tegel på hus där teglet bara är en fasad utanpå en stomme av betong eller trä. Tegelhus som byggts innan 1950-talet består av solida tegelmurar och utgör ingen risk. Hus som byggts efter år 1975 ska också ha stabila fasader, för då byggdes alla hus med rostfria kramlor. Men under två decennier så hände det att tegelfasader förstärktes med icke rostfritt stål. En fasad som var stabil när den byggdes blir alltså instabil med tiden. Problemet förvärras av byggfusk. När Lundaforskarna började titta närmare på tegelfasaderna upptäckte de Lundaforskaren Miklós Molnár har studerat tegelfasader och kommit fram till att många av dem borde åtgärdas. att många kramlor inte var fästa i tegelskalet överhuvudtaget. Byggaren hade haft för bråttom. Ska fästas i stomme En av dem som gjorde forskarna uppmärksamma på problemet är konsulten Hans Gustavsson. Han anser att fasaderna inte bara utgör en risk för förbipasserande, utan att de utgör en minst lika stor risk för byggarbetare. Han berättar om ett bygglag som skulle fästa en ställning vid en tegelvägg. När byggarbetarna försökte få fäste i fasaden, så gick den i böljor och de avbröt arbetet. Fasaden satt i princip lös utanpå stommen. Det är bara frågan när den riktiga olyckan inträffar. Byggställningar ska inte fästas i äldre tegelskalmurar där man kan befara att kramlorna är försvagade, utan i husets stomme, säger Hans Gustavsson Han jobbar numera heltid med reparation av fasader. Men han tycker ändå att fastighetsägare och myndigheter inte riktigt förstår hur allvarligt problemet är. Den här sortens tegelvägg är en riskkonstruktion. Min uppfattning är att det här är något som ingen budgeterat för. Vem räknar med hur konstruktionen påverkar fastighetspriset till exempel? Ifall problemet blir mer uppmärksammat kan man också räkna med att någon kan ställas till ansvar för risken med tegelfasaderna, säger Hans Gustavsson. Inventerar inte Huset i Lund med den nedrasade fasaden tillhör HSB. Men på HSB centralt görs ingen inventering av beståndet, och ingen sammanställning av erfarenheter. Det som hände i Lund har alltså inte lett till att HSB som organisation tagit itu med problemet. Vi arbetar inte så. Alla föreningar arbetar självständigt, berättar Åke Johansson, informationschef hos HSB. Hos SABO, som organiserar landets allmännyttiga bostadsbolag, säger Carl- Göran Ek att han räknar med att föreningarna sköter om fasaderna såsom behövs. Det faller träd i skogen också när det blåser, säger han och jämför med risken att tegelfasader blåser ner. Hos Fabege har informationschefen Mats Berg inte hört talas om några problem med tegelfasader i det egna beståndet. Hos Vasakronan är Ulf Månsson tveksam till om företaget ens har några tegelväggar som kan rasa. Akelius Fastig- Fortsättning s. 10 P 6 husbyggaren nr 3 B 2006
En sak är säker, och det är att om några ton tegel ramlar ner från ett åttavåningshus då räcker det inte att bära hjälm, säger Tomas Gustavsson. Olyckan i Göteborg, då en tegelvägg rasade och en byggarbetare omkom har dock knappast med de rostiga kramlorna att göra. Där handlade det om en innervägg. Orsaken utreds av polis och Arbetsmiljöverket. Utvecklar metod Problemet med rostiga kramlor som kan utgöra en dödsfälla behöver inte vara särskilt svårt att åtgärda, när de dåliga tegelfasaderna väl upptäckts. Men det gäller att reparera vackert också. I vissa fall har reparerade hus blivit helt förstörda. Det finns de som sätter dit tegel i avvikande färg till exempel, och fasaden får fula fläckar. Vackra byggnader kan bli helt förstörda, säger Miklós Molnár. Nu håller han och forskarkollegan Tomas Gustavsson på att sammanställa en metodbok för att ge råd om hur fasaderna ska räddas på bästa och billigaste sätt. Men den är inte färdig förrän i slutet av året, och än är de inte färdiga att ge några rekommendationer om hur arbetet ska utföras. P Så här såg det ut på Klostergården i Lund, när en storm dragit förbi. Foto: Miklós Molnár heter har inte heller haft problem med tegelfasader menar inköpschefen Christer Carlsson. Kommunikation brister Miklós Molnár menar att bristen på gemensamma register över problem vid husbyggen är ett problem i sig. Erfarenheten från Lund har inte spritts till övriga bostadsföretag. Företagen kommunicerar inte med varandra. Och de som sitter på ett huvudkontor i Stockholm vet inte vad som händer i deras eget bestånd i Lund, konstaterar han. Hans kollega Tomas Gustavsson menar dock att problemet ändå inte är okänt i branschen. Vid sidan av forskningen arbetar han som byggkonsult. Han har alltså arbetat med problemet rent praktiskt, liksom många andra byggkonsulter. Men ingen såg systematiken i det hela förrän forskarna i Lund började titta på det. Jag forskar på tegel och därför ringde folk till mig om tegelfasaderna. Det var därför vi började studera problemet, berättar Tomas Gustavsson som liksom Miklós Molnár finns på avdelningen för konstruktionsteknik. Olycka utreds Hur vanligt det är att någon verkligen råkar illa ut på grund av instabila tegelfasader vet inte forskarna. Rostig armering dyrt Till problemet med rostiga kramlor kommer en misslyckad metod att förstärka fogar i tegelfasaderna med armering av icke rostfritt stål. När armeringen rostar, så utvidgas den och spränger sönder fogarna. Det leder visserligen inte till så stor fara som problemet med kramlorna, men kostnaderna för reparation blir mycket större. Dessutom är armeringen onödig. De som armerade tegelfasaderna har bara okritiskt anammat metoder från betongbyggarna, säger Miklós Molnár. Den onödiga armeringen måste tas bort bit för bit. Först ska murbruket avlägsnas, och sedan petas armeringen ut, mellan två och tre meter åt gången. Efter det måste fogen fyllas i igen. I många fall är det bara en bit ovanför fönster som är armerade, i andra fall kan det handla om hela fasader. I vissa fall blir det enklare att riva fasaden, säger Miklós Molnár. D 10 husbyggaren nr 3 B 2006