Tobaksmonopolet 3 Tekniskt utlåtande om bevarande av Tengbomhuset

Transkript

1 Memo Till: Johan Helin, NCC Boende Delges: - - Datum: Från: Pär Andréasson, NCC Construction Sverige AB Tobaksmonopolet 3 Tekniskt utlåtande om bevarande av Tengbomhuset Detta utlåtande är ett försök att identifiera och beskriva osäkerheter och problem med att bevara Tengbomhuset samtidigt som man river anslutande delar för att bygga nya bostadshus och garage. Det är också ett försök att beskriva tänkbara åtgärder för att kunna göra det. Det kommer att vara förenat med risker att utföra de åtgärder som är nödvändiga för att bevara Tengbomhuset då intilliggande delar rivs. Både på grund av att de befintliga, nästan 100 år gamla, betongkonstruktionerna i källarvåningarna är i mycket dåligt skick och att det tillbyggda Tengbomhuset från början inte är en särskilt robust konstruktion och de delarna är idag dessutom ca 80 år gamla. Man måste ta ställning till om det är lämpligt med hänsyn till arbetsmiljö att utföra nödvändiga arbeten i källarvåningarna och hur stora förstärkningsåtgärder som i så fall behövs för att säkra arbetsmiljön. Man måste även hitta en konstruktör som är villig att ta på sig ansvaret att upprätta bygghandlingar för nya och tillfälliga konstruktioner. Detta är bara för att kunna bevara Tengbomhuset som det är idag. Om huset ska användas för någon verksamhet måste man som fastighetsägare bedöma om det är lämpligt med tanke på skicket och om man ska ändra byggnaden kan man komma att behöva uppfylla dagens normkrav för hela byggnaden. I PBL definieras ändring av byggnad som Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Memo _ Tekniskt utlåtande.docx - ändring av byggnads konstruktion - ändring av byggnads funktion - ändring av byggnads användningssätt Det finns dock ingen tydlig gräns mellan vad som är ändring och vad som är underhåll. Vid ändring av byggnad skiljer man inte på kraven jämfört med nyproduktion. Om man t.ex. tänker sig att bygga om Tengbomhuset till bostäder står man nog inför stora problem. Om man bygger om Tengbomhuset till bostäder måste man förutsätta att hela byggnadens stomme och grundläggning fullt ut kommer att omfattas av de krav som gäller vid nyproduktion. D.v.s. hela byggnaden ska uppfylla kraven på livslängd, bärighet och robusthet enligt gällande BBR och EKS. Då räcker det inte med att bara förbättra och förstärka de dåliga konstruktionerna i källarvåningarna för att förbättra situationen och förlänga livslängden. D.v.s. det kan inte anses vara enbart underhåll. Man måste säkerställa att livslängden blir 100 respektive 50 år och då måste man nog i 1 (5)

2 princip ersätta den befintliga stommen i källarvåningarna med en ny. Vidare kommer hela Tengbomhuset över mark att omfattas av dagens normkrav. Det innebär att man måste undersöka befintliga konstruktioners skick. Man måste kontrollberäkna befintliga konstruktioner för de laster som gäller enligt dagens normer. Det kan bli svårt. Både för att det är svårt att tyda gamla ritningar och för att man inte kan utnyttja gamla material särskilt effektivt. Gällande normer ställer idag också tydliga krav på byggnaders robusthet. D.v.s. att byggnader ska klara vissa olyckslaster och vara utformade så att brott i en bärande del bara medför en skada med begränsad omfattning på övriga delar. Tengbomhusets stomme bedöms inte vara utformad så att detta skulle kunna uppfyllas. Utöver kraven på bärighet och robusthet finns t.ex. krav på tillgänglighet, brandskydd, energianvändning och ljudisolering som kan bli svåra att uppfylla. Byggnadsnämnden kan möjligen godkänna avsteg från vissa krav men säkerligen inte några krav som innebär att byggnaden blir mindre säker än en ny byggnad. 1. Orientering och problembeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Memo _ Tekniskt utlåtande.docx NCC Boende har för ett antal år sedan förvärvat delar av Kv. Tobaksmonopolet på Söder i Stockholm för att utveckla nya bostäder. Den del som detta utlåtande gäller är Tobaksmonopolet 3. Ursprungligen bestod denna del av tre våningar under mark på hela ytan samt en våning över markplanet på del av ytan och en gård på resten av ytan. Dessa delar är grundlagda med betongplintar på berg och på stödpålar och byggnaden är utförd i platsgjuten betong och den uppfördes kring Kring 1934 gjordes sedan en tillbyggnad av ett kontorshus (Tengbomhuset) ovanpå befintlig byggnad. Större delen av huset byggdes ovanpå delen med en våning över mark och resterande del på gårdsbjälklaget. Ritningar från 1934 visar att man i samband med tillbyggnaden förstärkte befintliga pelare i den befintliga byggnaden med stål och betong. Ritningarna visar inte på några förstärkningar i grunden utan de befintliga betongplintarna bedömdes antagligen klara de tillkommande lasterna. Tengbomhuset belastar inte de pålgrundlagda delarna. Stommen i den tillbyggda delen utfördes i övrigt med vertikalt bärande stålpelare på de befintliga, förstärkta pelarna och bjälklagen utfördes med kringgjutna stålbalkar med 8-10 cm tjocka mellanliggande betongplattor och en överbyggnad av koksaska, tegelkross och olika typer att lättbetong (Santorin och Tretong). Ritningarna från 1934 visar inga stabiliserande konstruktioner för våningarna över den ursprungliga byggnaden så det är oklart hur Tengbomhuset är stabiliserat gjorde Grontmij en undersökning av betongens skick i källarplanen och av Grontmijs utlåtande framgår att betongens kvalitet är mycket varierande och dålig och Grontmijs slutsats utifrån detta är att man i alla fall inte kan belasta befintliga konstruktioner med nya laster. Grontmijs utlåtandet har 2013 även kompletterats med text om delen under Tengbomhuset. För att kunna bygga nya bostadshus med underliggande garage måste befintliga konstruktioner under de nya husen rivas. Nya hus kan inte belasta eller vara beroende av de befintliga konstruktionerna och att bygga ny stomme och grundläggning genom befintliga konstruktioner är inte rimligt. Det skulle heller 2 (5)

3 inte gå att utnyttja ytorna till garage, som Grontmij också skriver, eftersom en ny stomme tillsammans med den gamla skulle ta upp för stor plats. Hur Tengbomhusets fyra våningar över bottenvåningen är stabiliserade framgår alltså inte av konstruktionsritningarna. Men de ursprungliga tre våningarna under mark är stabiliserade genom platsgjutna ytterväggar och bjälklag. Våningarna under mark belastas också av stora jordtryck men jordtrycken balanseras av jordtryck på motstående sida. Om källarvåningarna utanför Tengbomhuset rivs för att ge plats åt nya hus finns inte det mothållande jordtrycket på sidan mot Maria Skolgata kvar som mothåll för jordtrycket mot väggen på sidan mot Maria Bangata. Det finns då heller inte kvar några stabiliserande konstruktioner i källarvåningarna för vindlaster mot Tengbomhusets långsidor och för snedställningslaster. Även den ursprungliga våningen i markplanet som ansluter mot del av Tengbomhuset kan antas bidra till stabilisering av Tengbomhusets bottenvåning. Angående vertikal bärning så ligger Tengbomhusets yttervägg med bärande stålpelare på sidorna in mot gården inte i samma linje som de bärande pelarna i källarvåningarna och grundplintarna. Vid pelare 61, 67 och 74 finns visat hur lasten från fasadpelarna förs ner till bergplintarna via lutande, kringgjutna stålkonstruktioner i anslutning till de befintliga pelarna i källarvåningarna. För övriga pelare i ytterväggarna finns inget som visar hur excentriciteten tas om hand. Det är möjligt att dessa pelare står på balkar som kommer att rivas. Ritningar på befintliga konstruktioner se bilaga 1 2. Förslag på förstärkningsåtgärder Om förslag enligt nedan innebär ändring av byggnad eller underhåll är svårt att säga. Förstärkningar för vertikala laster kan nog bedömas vara underhåll. Men med förstärkning för horisontella laster är det mera tveksamt eftersom man ändrar konstruktionernas verkningssätt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Memo _ Tekniskt utlåtande.docx För att kunna riva källarvåningarna kring Tengbomhuset måste källarvåningarna under Tengbomhuset alltså förstärkas och avlastas. Eftersom det är konstaterat genom Grontmijs utredning att betongens kvalitet i källarvåningarna är mycket varierande och dålig kan man inte bedöma vilken säkerhet de befintliga konstruktionerna har idag. Källarvåningarna är snart 100 år gamla och det är den längsta tekniska livslängd man bygger hus med betongstomme idag och då med moderna material och med alla tillhörande kontroller. De befintliga betongbjälklagen i källarvåningarna består av primärbalkar som ligger upp på pelare som står med centrumavstånd på 5,3-6m. Mellan primärbalkarna finns sekundärbalkar och mellan sekundärbalkarna en 8 cm tjock platta. Bjälklagen verkar vara hårt optimerade för att spara material eftersom plattorna är så tunna och balkarna har många olika bredder, höjder och armeringsinnehåll. Grontmij skriver att man kan göra en betongrenovering som förbättrar situationen och det bör också vara möjligt att förstärka stommen för vertikala laster med t.ex. nya pelare, balkar eller väggar och nya grundförstärkningspålar där bärning saknas eller behöver förstärkas. Förstärkning för vertikala laster kan nog göras utan risk ogynnsam påverkan på befintliga konstruktioner. Förutsatt att man kan köra in med de maskiner som behövs för att t.ex. installera pålar. Balkar och bjälklagsplattor i facken närmast 3 (5)

4 rivningssnitten får ändrade upplagsförhållande på grund av förlorad kontinuitet och skulle behöva förstärkas eller avlastas även om betong och armering hade varit i gott skick. Det kan även bli nödvändigt med ny vertikal bärning under pelare i Tengbomhusets fasad. Även om förstärkningar görs bör byggnadens användning inte ändras, t.ex. till garage. Dels för att pelarplaceringen gör att ytorna är svåra att utnyttja till parkering men främst för att det skulle innebära ändrade lastförutsättningar och att de gamla konstruktionerna inte är anpassade till den miljön med kloridhaltigt vatten. Större problem är det att förstärka för de horisontella lasterna. Källarvåningarna måste avlastas från last av tre våningars jordtryck på sidan mot Maria Bangata. Det måste nog göras med någon typ av spontkonstruktion. Antingen en permanent spont eller en tillfällig tills man har byggt nya anslutande källarvåningar som kan stötta med mothållande jordtryck på motsvarande sätt som byggnaden fungerar idag. De ensidiga jordtrycken är förstora laster för att ta hand om inom delen under Tengbomhuset under byggskedet. Man kan möjligen gjuta en ny vägg innanför väggen mot Maria Bangata som får fungera som spont med dragstag som borras genom väggen och ner i berg under Maria Bangata. Det blir ett komplicerat arbete och även om detta skulle gå att utföra så förändrar man byggnadens verkningssätt och risken är stor att man får rörelser i byggnaden som omlagrar krafter och det är svårt att bedöma vad som i så fall kan hända med konstruktionerna som är i dåligt skick. Man måste även ta hand om horisontella laster av vind och snedställning. Åtminstone under byggskedet tills den nya byggnaden skulle kunna hjälpa till att stabilisera. Om man även gjuter nya betongväggar mellan pelarna under primärbalkarna i facket närmast Maria Bangata styvar man upp konstruktionerna och man bör genom tvärväggarna kunna föra över horisontallasterna till spontväggen mot Maria Bangata. Även detta innebär ett förändrat verkningssätt jämfört med idag och det kan påverka befintliga konstruktioner. Svårt att bedöma hur. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Memo _ Tekniskt utlåtande.docx I bottenvåningen i markplanet kommer Tengbomhusets stabilitet att påverkas av att delar av den ursprungliga byggnaden i det planet kommer att rivas. Eftersom de ursprungliga delarna är i platsgjuten betong och ihopbyggda med Tengbomhuset måste man rimligen anta att de bidrar till husets stabilitet. Konstruktionsritningarna på Tengbomhuset från 1934 visar, som tidigare nämnt, inga stabiliserande enheter mer än möjligen trapphuset. Stommen i huset består enligt ritningarna i övrigt bara av stålpelare och stålbalkar i tunna betongbjälklag och inget som är stabiliserande. Det är möjligt att man har utgått ifrån att icke bärande väggar är tillräckligt som stabiliserande. På något sätt bör man säkra husets stabilitet i bottenvåningen. Möjligen med nya tvärväggar i betong ovan på de nya i källarvåningarna. En annan risk med konstruktionerna i bottenvåningen är att stålkonstruktioner som installerades i anslutning till mark och genom taket över envåningsbyggnaden då Tengbomhuset byggdes är i dåligt skick på grund av korrosion. Det är t.ex. vanligt att gårdsbjälklag med stålbalkar i hus som byggdes vid den tiden är i mycket dåligt skick på grund av korrosion. Stålkonstruktionernas skick bör också kontrolleras innan man påbörjar några arbeten. Skisser i bilaga 2 visar principer på förstärkningar för i huvudsak horisontella laster. Omfattning och metoder för förstärkning för vertikala laster måste 4 (5)

5 bestämmas i samband med fortsatt utredning och är inte redovisade i skisser bilaga 2. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Memo _ Tekniskt utlåtande.docx 5 (5)

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22