www.pwc.com/se Vi vågar! - Slutrapport Fredrik Markstedt, Christina Karlsson och Jenny Krispinsson 2014-02-05
Sammanfattning har på uppdrag av Skellefteå kommun utvärderat projektet Vi Vågar. Utvärderingen har löpt mellan februari 2013 och december 2013 (på grund av att projektet avslutas i förtid). Under denna period har kontinuerliga avstämningar skett med uppdragsgivaren och projektledningen. Projektet syftade övergripande till att undersöka hur den amerikanska modellen IPS Individual Placement and Support kan anpassas och fungera på svenska förhållanden, i synnerhet de i Skellefteå. Målgruppen är personer med psykisk funktionsnedsättning som vill ha jobb på den öppna arbetsmarknaden. Vår uppfattning och sammantagna värdering är att Vi Vågar projektet i flera avseenden varit lyckosamt då det synliggjort ett flertal områden där IPS modellen varit svår att tillämpa utifrån svenska förhållanden. Här kan exempelvis nämnas behovet av att begränsa målgruppen utifrån bland annat det svenska socialförsäkringssystemet och vid beaktande av övrig projektverksamhet. Därigenom ges Socialstyrelsen beslutsunderlag för utformning av en eventuellt framtida IPS modell anpassad utifrån svenska förhållanden. De deltagare som medverkat i projektet har generellt fått bättre förutsättningar för att bli kvar, alternativt komma in på arbetsmarknaden. Inom ramen för projektet har även företagens förutsättningar kartlagts och analyserats för att framgent synliggöra och motverka de eventuella hinder dessa ser för att bland annat kunna ta emot den aktuella målgruppen. Projektets medarbetare har fått verktyg och erfarenheter som på olika sätt kommer att återföras till deras respektive ordinarie verksamheter. 2
Inledning, uppdrag och metod 3
Inledning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av Sveriges regering att fördela medel till kommunerna för försöksverksamhet för meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsen anser att denna försöksverksamhet bör utvecklas utifrån IPSmodellen. Grundtanken är att med modellen hjälpa personer till ett arbete med lön och ge ett individanpassat stöd på arbetsplatsen. 2011 tog Socialstyrelsen fram Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Dessa riktlinjer lyfter fram evidensbaserade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni, varav en av dessa metoder är IPS-modellen (Individual Placement and Support). IPS-modellen är en utveckling och en standardisering av Supported Employment (SE) och är utvecklad för arbetsrehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning. IPS-modellen är ännu inte etablerad i det svenska samhället men det pågår försöksverksamheter där arbete sker efter IPS-modellen. Ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering ligger i dag hos ett flertal myndigheter i Sverige och det är inte självklart hur IPS-modellen ska placeras in i det svenska vård- och stödsystemet. Därmed finns det ett behov av att fortsätta med försöksverksamheter i samverkan mellan berörda myndigheter. Skellefteå är en av de kommuner som beviljats statsstöd för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning utifrån IPSmodellen.
Projektets mål och målgrupp Projektets målgrupp är individer i åldrarna 16 till 65 år, med psykisk funktionsnedsättning och som vill ha ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Målet med försöksverksamheten är att pröva en modell som förhoppningsvis är så pass bra att den kan införlivas i ordinarie verksamhet. Mål för försöksverksamheten är konkret att fler personer med psykisk funktionsnedsättning i Skellefteå kommun finner och behåller arbete genom stöd och vägledning utifrån IPS-modellen. Indikatorer på måluppfyllelsen Alla deltagare ska uppleva att insatserna hållit hög kvalitet och att de själva kunnat påverka insatserna Alla deltagare ska uppleva att insatserna lett till en förhöjd livskvalitet Alla deltagare ska uppleva att de kommit närmare arbete Minst 50 % av deltagarna ska erhålla arbete med eller utan samhällsstöd IPS-metoden ska vara välutvecklad, dokumenterad och utvärderad Ett etablerat företagsnätverk skall finnas Handläggarna inom IPS-gruppen ska ha en hög kompetens i att arbeta med IPS-modellen Arbetsmetoden IPS ska spridas och implementeras i ordinarie verksamhet Förväntat resultat i form av minskat behov av sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd eller försörjningsstöd
Åtta nyckelprinciper inom IPS-modellen För att nå målet med försöksverksamheten ska denna genomföras i samklang med åtta nyckelprinciper inom IPS-modellen. De åtta nyckelprinciperna: 1. Lämpligheten baseras på personens vilja att arbeta 2. Klientens egna preferenser, intressen och val är viktiga och styr processen 3. Konsultation och vägledning i ekonomi och försörjning erbjuds alla 4. Vanligt lönearbete är målet 5. IPS är en integrerad del i det psykiatriska arbetet (team arbete) 6. Sökandet efter arbete inleds snabbt 7. Jobbcoachen bygger relationer med företag och arbetsplatser 8. Individuellt stöd utan tidsbegränsningar
Vårt uppdrag Uppdraget som erhållit består av att utvärdera projektet med en lärande utvärderings-ansats vilket innebär att utvärderaren kontinuerligt återför sina synpunkter till projektledning och styrgrupp till och med slutdatumet december 2013 (ursprungligen skulle projektet pågå till i början på augusti 2014). Ansvariga utvärderare från är Fredrik Markstedt, Christina Karlsson och Jenny Krispinsson. Rapportering Återrapporteringen har skett månadsvis muntligt såväl som skriftligt till projektledningen. I denna slutrapport lämnas resultaten och erfarenheterna från projektet som värderas i förhållande till projektets överordnade mål. Löpande rapportering och dialog Har skett regelbundet genom deltagande vid projektets styr- och arbetsgruppsmöten på plats i Skellefteå under avtalstiden, samt genom löpande kontakter däremellan efter behov.
Metod och genomförda aktiviteter Kontinuerlig inläsning av styrdokument och rapportering till Socialstyrelsen Inledande uppstart med projektledning Analys av projektets egna uppföljningssystem (Har löpande genomförts under projektets gång) Djupintervjuer på plats med deltagare Intervjuer med samtliga vägledare och projektledning Intervju med två företag som tagit emot deltagare från projektet Träff/medverkan vid styrgruppsmöte med samtliga berörda aktörer i projektet. Kortfattad muntlig rapportering i samband med denna träff Medverkan på Socialstyrelsens IPS konferens projekterfarenhetsutbyte Avslutningskonferens med vägledarna och projektledning Återkommande avstämningsmöten och löpande dialog med projektledning
Iakttageler från projektet Då utvärderingsuppdraget har ansatsen av en lärande utvärdering följer att flertalet av iakttagelserna redan kommunicerats till projektledningen i samband med avstämningsmöten som ägt rum innan denna slutrapports tillkomst. 9
Projektets förutsättningar I slutet av september 2013 stod det klart att det inte skulle komma medel för fortsatt försöksverksamhet under 2014. Det har medfört att aktiviteter med deltagare pågått i ett drygt år eftersom projektet även hade en lång uppstartssträcka. Detta på grund av avsaknad av praktiska förutsättningar, såsom fungerande arbetsplatser och datorstöd. Osäkerhet kring fortsatt finansiering för 2013 har även det medfört en fördröjning rörande de aktiviteter som har genomförts. Ytterligare aspekter som har lyfts från såväl vägledare som projektledning under projekttiden rörande projektets förutsättningar är; Mål för projektet Otydligt med tidsperspektivet och kopplingen till målet/målen för projektet. Tydligare delmål, tidsbestämda hållpunkter under resans gång rörande deltagare Behov av tydligt syfte Rätt förväntanskap. Enas om gemensamt syfte Yrkesroller Roller och ansvar, synliggöra allas kompetenser och hur dessa bidrar till teamet. Synliggöra olika specialistroller och hur vi använder oss av dessa på bästa sätt i projektet. Vad saknas/behov av stöd under projektet Behov av erfaren projektledare/ledare En förutsättning för ett lyckat projekt. Erfarenhet om målgruppen och/eller från olika myndigheter och huvudmän Anpassad utbildning vid uppstart av projektet Utifrån projektmedarbetarnas tidigare erfarenheter och roll i det specifika projektet
Ledning och styrning av projektet I utvärderingen har vi särskilt belyst hur beslutsprocessen sett ut kring det aktuella projektet. Skellefteå kommun har infört gemensamt styrgruppskluster för samordning av samtliga projekt inom arbetsmarknadsområdet där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skellefteå kommun och Landstinget i Västerbotten är representerade. Under projektets gång har följande iakttagelser gjorts avseende projektets styrgrupp; Bra blandning av aktörer i styrgruppsklustret, närvaro vid klustermöten prioriteras av aktörerna Samtliga projekt som tillhör klustret delger en statusrapport till varje klustermöte, behov finns av att ta fram en mall för en enhetlig rapportering Styrgruppsklustret bedöms ha god insikt i respektive projekt som tillhör klustret Långa möten där mycket tid går åt till att muntligt redogöra statusen för varje projekt Få beslut fattas inom styrgruppsklustret, mötena omfattas mestadels av informationsöverföring Ännu inte riktigt hittat formerna för arbetet i styrgruppsklustret bl.a. avseende i vilka frågor klustret ska/kan fatta beslut samt klustermötenas innehåll och syfte
Ledning och styrning av projektet forts. Under projektets gång har även följande iakttagelser gjorts avseende ledning och styrning av projektet; Oklara roller avseende projektlednings uppgifter redan vid inledningskedet av projektet Mycket tid bedöms ha gått åt till att hantera oklarhet kring roller och ansvar inom projektet, vilket har tagit tid och energi från faktisk ledning och styrning av projektet Försök att komma till rätta med problematiken kring projektledningen har gjorts. Exempelvis har ytterligare personella resurser tillförts projektet för att avlasta projektledaren Arbetsgivaransvaret mellan aktörerna upplevs delvis som oklart, t. ex. avseende vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågor för vägledarna Oklart vilket mandat projektledningen har avseende styrning av vägledare, t. ex. i vilka frågor kan projektledningen fatta beslut avseende personal som är anställd av annan organisation än kommunen
Erfarenheter från deltagare Flertalet av projektets indikatorer berör ur olika aspekter hur deltagarna själva upplever sin medverkan i projektet. Från intervjuerna med deltagare kan sammanfattningsvis nämnas att; De överlag var nöjda med det stöd de fått genom projektet, t. ex. avseende tillgänglighet till vägledarna De känner trygghet i och med att kontakt med vägledare bibehålls även efter inträde på arbete/praktik, vägledare har möjlighet att stötta ute på arbetsplats Synpunkter finns om att individanpassa mötesupplägg ytterligare, t. ex. upplevs det inte alltid som positivt att träffa två vägledare, anpassa behovet av individuella möten och/eller gruppmöten Gruppen som IPS-projektet i Skellefteå arbetade med stod förhållandevis nära arbetsmarknaden
Erfarenheter från arbetsgivare Projektsamordnaren har under projekttiden särskilt fokuserat på att kartlägga och synliggöra hur företagare tänker kring praktikplatser och se vilka behov av åtgärder eller information som företagare kan ha för att anställa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Från de intervjuer som genomförts inom ramen för denna utvärdering har följande synpunkter framförts; Nöjda med stödet från projektet när en deltagare tagits emot på företaget, vägledarna upplevs som tillgängliga och tillmötesgående Synpunkt finns avseende att inga avtal eller liknande skrivs mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilket kan vara bra även vid praktik för att reglera arbetstider och praktikens längd, samt för att underlätta avslutande av en anställning/praktikplats som inte är lämplig Synpunkt finns kring långa starttider d.v.s. från att ett företag har behov av arbetskraft till dess att en deltagare kan påbörja anställning/praktik Informationsinsatser om projektet till tänkbara företag behöver intensifieras och utvecklas
Erfarenheter från vägledarna Under avslutningskonferensen fick vägledarna själva reflektera och diskutera vilka saker/lärdomar de tar med sig från projektet tillbaka till sina respektive ordinarie arbetsplatser. Följande lärdomar lyftes fram; Lönar sig att ge mer tid till deltagaren 10 till 15 deltagare inom den här målgruppen. Möjlighet att se helheten kring den enskilda deltagaren. Undvika sammanbrott osv. Orsak och verkan Roligt att jobba i projekt med rätt förutsättningar Vilka ska ev. vara med vid vårdplanering. Bättre förståelse och känsla för vilka som ska/bör vara med. Bättre förutsättningar att lyckas. Vilka frågor vi/jag ska ställa i samband med dessa Neutrala mötesplatser Finns behov av att skapa dessa Flexibilitet var man sitter och hur man jobbar/samarbetspartners. Går att göra mycket trots viss upplevd tröghet i organisation Samverkan Hur viktigt det är. Tydliga direktiv samt uppföljning Sekretess är inget hinder Tydlighet och kommunikation
Jämförelse med andra IPS-projekt Generellt sett olika inkluderingsgrunder mellan alla projekt Exempelvis diagnos eller inte, biståndsbeslut eller inte samt åldersgräns för deltagande Resultat få i regelrätta jobb, däremot förhållandevis många i praktik alternativt studier. Generellt sett ansågs det som positivt att så många kom ut i olika typer av aktiviteter Framgångsfaktorer redan etablerade samverkansforum, beaktande av erfarenheter från tidigare projekt Överlag hög självskattning avseende programtrohet (90-95 %). Huvudsakligen avsaknaden av psykiatri som drog ner Utvärdering på nationell nivå presenterades i januari 2014 Generellt sett en flexibel inställning till programtroheten (mer utifrån andemeningen med IPS än att strikt följa principerna)
Projektets resultat och vår bedömning av måluppfyllelse 17
Tillämpning av IPS - modellen Generellt sett och i likhet med flertalet andra IPS- projekt i landet har Vi Vågar projektet haft en förhållandevis flexibel inställning till programtroheten. Dvs mer utifrån andemeningen med IPS än att strikt följa principerna. Här kan exempelvis nämnas; Anpassningar gentemot de urspungliga tankarna kring hur intagningsprocessen skulle gå till. Exempelvis avgränsning till deltagare som står nära arbetsmarknaden Definitionen av vanligt lönearbete har vidgats till att även inkludera förberedande insatser såsom studier och praktikplatser En annan anpassning rör samarbetet med AF och psykiatrin Vägledarna kontaktade bara arbetsgivare utifrån specifika individers behov Vår uppfattning och sammantagna värdering är att projektet Vi Vågar projektet i flera avseenden varit lyckosamt då projektet synliggjort ett flertal områden där IPS modellen varit svår att tillämpa utifrån svenska förhållanden. Här kan exempelvis nämnas behovet av att begränsa målgruppen utifrån bland annat det svenska socialförsäkringssystemet och vid beaktande av övrig projektverksamhet. Därigenom ges Socialstyrelsen beslutsunderlag för utformning av en eventuellt framtida IPS modell anpassad utifrån svenska förhållanden. 18
Projektets resultat Ur ett deltagarperspektiv Ursprungligen föreställde sig teamet att det skulle röra sig om personer som skulle vara aktuella för projektet låg relativt långt från arbetsmarknaden. Kriteriet att personen eller en vägledare skulle vara i kontakt med en arbetsgivare inom 30 dagar från inskrivning gjorde att projektet skrivit in personer som hade förutsättningar att tämligen omgående kliva in i olika typer av insatser jämfört med de som får stöd från exempelvis Arbetsmarknadstorget eller UTSIKTEN 2.0. Inom ramen för projektet har; Det som mest varit 31 deltagare inskrivna av de 50-tal personer som intresserat sig för att delta i projektet 3 av deltagarna blivit anställda, 6 är ute i praktik, 10 studerar och 6 är arbetssökande. Detta betyder att 9 är i någon sorts arbete medan 10 förbereders sig för arbete genom studier (av totalt 25 deltagare i november 2013) Projektet hållit sig inom ramarna om 20 högst per heltidsarbetande vägledare (31 deltagare jämt fördelade på de tre vägledare) En styrka med projektet har varit att stödet fortsätter så länge personerna vill även när de börjar arbeta. En del har uttryckt att det har gjort att de vågat börja arbeta. Deltagare i projektet har generellt fått bättre förutsättningar för att bli kvar alternativt komma in på arbetsmarknaden
Projektets resultat Förutsättningar för implementering i ordinarie verksamhet Projektsamordnarens arbete gentemot arbetsgivare och kartläggningen av insatser som görs för att hitta praktikplatser har gett ett informationsunderlag som underlättar konsekvens- och behovsanalyser, idé- och kompetensutveckling, argumentationsbyggnad och beslutsfattande inom detta område i framtiden. Arbetet har även bidragit till att skapa förutsättningar som gynnar arbetsgivare och alla som vill ha praktikplatser, inklusive personer som har psykiska funktionsnedsättningar. Det resultat som projektet uppvisat är i flera avseenden positiva. Projektet har avgränsat sig till en målgrupp som står förhållandevis nära arbetsmarknaden. Lärdomarna från IPS har kontinuerligt återförts tillbaka till framförallt Arbetsförmedlingen via projektets vägledare. Företagens förutsättningar har kartlagts och analyserats för att synliggöra och motverka de eventuella hinder dessa ser för att bland annat kunna ta emot den aktuella målgruppen. Projektets medarbetare har fått verktyg och erfarenheter som på olika sätt kommer att återföras till deras respektive ordinarie verksamheter.
Lärdomar att ta med sig i det fortsatta arbetet 21
Lärdomar att ta med sig från projektet - I det fortsatta arbetet och vid framtida liknande projekt bör följande saker beaktas utifrån de iakttagelser och bedömningar vi gjort via den lärande utvärderingen under projekttiden; Förprojektering Avsikten med förprojektering är få tid och resurser till att skapa goda förutsättningar för den verksamhet man avser att bedriva under projekttiden. Det handlar om att få möjlighet att förbereda för att verksamheten blir relevant, genomförbar och hållbar. Förberedelsearbetet innebär att fördjupa problem- och behovsbilden, att konkretisera projektet i många avseenden och samtidigt ge utrymme för lärande av process och resultat under arbetets gång. Även om det är lätt att vara efterklok är vår bedömning att en tydligare förprojektering i flera avseenden hade kunnat förutse och till viss del även förebyggt flera av de omständigheter som slutligen medfört att projektet avslutades i förtid. Här kan exempelvis nämnas; Förutsättningar för finansiering från Socialstyrelsen Roll och ansvarfördelningen i projektorganisationen Dialog kring och acceptans för anpassning av IPS-modellen till de förutsättningar som finns i Skellefteå kommun
Lärdomar att ta med sig från projektet forts. Kommande projekt hel- alt delfinansierade med medel från Socialstyrelsen Precis som påpekas i den nationella utvärderingen krävs årliga riksdagsbeslut om att bevilja medel för ändamålet. Speciellt om satsningar likt Vi Vågar sträcker sig över flera år. Utmaningen ligger här bland annat i att projektet måste kunna förhålla sig till och vara medveten om att ett glapp i satsningen kan uppstå innan nya medel har fördelats. Avsteg från IPS-modellen I likhet med flertalet av de andra 31 försöksverksamheterna runt om i landet har Vi Vågar projektet i flera avseenden gjort avsteg från IPS-modellens grundprinciper. Exempelvis rörande målgrupp och synen på sysselsättning. Här vill vi betona vikten av att såväl internt som i dialog med övriga aktörer tydliggöra och förankra vilka avsteg som görs och på vilka grunder. Nationellt lyfts i detta sammanhang problematiken kring begreppet meningsfull sysselsättning vilket kan ha medfört att vissa kommuner missbedömde syftet med försöksverksamheterna. I socialtjänstlagen motsvarar meningsfull sysselsättning inte arbete, utan som något meningsfullt och strukturerat att göra i vardagen. 23
Lärdomar att ta med sig från projektet forts. Styrning av projekt likt Vi Vågar Traditionellt finns en särskild styrgrupp med representanter från berörda aktörer kopplat till projekt liknande Vi Vågar. I Skellefteå har man valt att införa gemensamt styrgruppskluster för samordning av samtliga projekt inom arbetsmarknadsområdet. Enligt vår mening finns det en rad fördelar med denna lösning. Exempelvis ser vi med denna lösning en ökad möjlighet till samordning och samverkan mellan projekt. Vi bedömer även att lösningen med styrgruppskluster ger bättre förutsättningar inför beslut om nya projekt och hur de förhåller sig till redan pågående projekt. Samtidigt ser vi en del utmaningar med denna lösning. Exempelvis visar erfarenheterna från detta projekt att det bör tydliggöras ytterligare vilka frågor som ska lyftas till styrgruppen för beslut avseenden exempelvis avsteg från projektplan och ekonomisk utveckling inom ramen för projektet. Risk föreligger annars att exempelvis informella styrgrupper bildas som dels skapar en otydlighet i roll och ansvarsfördelnigen och dels förtar flertalet av de fördelar som styrgruppsklusterkonceptet verkar för. Nu har vi fått information om att utvärdering av styrgruppsklusterkonceptet har genomförts och att ledningen är medveten om att kontinuerlig revidering och anpassning krävs för att styrgruppsklustret ska fungera som det är tänkt. 24
Våra kontaktuppgifter Fredrik Markstedt - Projektledare E-post: fredrik.markstedt@se.pwc.com Mobil: 010-21 27 175 Christina Karlsson Projektmedarbetare E-post: christina.karlsson@se.pwc.com Mobil: 010-21 24646 Jenny Krispinsson Projektmedarbetare E-post: jenny.krispinsson@se.pwc.com Mobil: 010-21 27106 2010. All rights reserved. Not for further distribution without the permission of. "" refers to the network of member firms of PricewaterhouseCoopers International Limited (IL), or, as the context requires, individual member firms of the network. Each member firm is a separate legal entity and does not act as agent of IL or any other member firm. IL does not provide any services to clients. IL is not responsible or liable for the acts or omissions of any of its member firms nor can it control the exercise of their professional judgment or bind them in any way. No member firm is responsible or liable for the acts or omissions of any other member firm nor can it control the exercise of another member firm's professional judgment or bind another member firm or IL in any way.
Bilaga 1 Nyckelprinciper inom IPS-modellen och vägledarnas egna bedömning av resultatet Nyckelprinciperna Bedömning - Helt/delvis alt inte alls Lämpligheten baseras på personens vilja att arbeta - Delvis Ex. grundläggande behov är inte tillgodosedda Klientens egna preferenser, intressen och val är viktiga och styr processen - Helt Diskussion mellan vägledarna. Hur hantera olika typer av problematik Konsultation och vägledning i ekonomi och försörjning erbjuds alla - Helt Framförallt initialt (säkerställa ekonomin) Vanligt lönearbete är målet - Helt/delvis Målet är det men resan dit kan gå via annat (behov). Borde vara anställning är målet IPS är en integrerad del i det psykiatriska arbetet (team arbete) - Delvis Can skattarna fick utb med vägledarna. Länk till vägledarna. Vi skulle ha suttit i samma lokaler om målet skulle ha uppnåtts Sökandet efter arbete inleds snabbt - Delvis/helt Initialt snabb dialog kring arbete. Däremot aktiv sökning beroende på förmåga och behov Jobbcoachen bygger relationer med företag och arbetsplatser - Delvis/helt Där behov funnits har vi varit med. I andra fall har deltagaren själv löst kontakten Individuellt stöd utan tidsbegränsningar - Helt/delvis Obegränsad möjlighet till kontakt men projekttiden sätter ju begränsningar