Rött, gult eller grönt ljus

Relevanta dokument
Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Extern kvalitetsgranskning

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

Ledningssystem för god kvalitet

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Nya föreskrifter och allmänna råd

SOSFS 2011:9 ersätter

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015

Redovisning av verksamhetsuppföljning inom äldreomsorgen 2014

Attendo presenterar branschens första kvalitetsbokslut

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun Reviderat

Dialog Insatser av god kvalitet

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Policys. Vård och omsorg

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2017 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Uppföljningsplan för vård- och omsorgstjänster

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Box Stockholm Famnas kvalitetsrapport 2013

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Kvalitetsrapport hemtja nst

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Plan för uppföljning av äldreomsorgen 2017

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Öppna jämförelser 2012

Ärende- och dokumenthantering

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Riktlinje för riskanalys

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län


Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Kvalitetsberättelse för 2017

Patientsäkerhetsberättelse

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund

System för systematiskt kvalitetsarbete

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Yttrande över Motion Trygghets- och kvalitetsinspektion av äldreomsorg KS dnr 12/512

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Socialstyrelsens allmänna råd

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Verksamhetsuppföljning XX Datum

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg

Kvalitet i välfärden

Verksamhetsplan Vård och omsorg i egen regi

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Transkript:

Rött, gult eller grönt ljus för svensk äldreomsorg? SeniorLotsen Attendos förslag till nationell kvalitetsuppföljning December 2012

Ny nationell modell för kvalitetsuppföljning inom äldreomsorgen De flesta som är engagerade i äldreomsorgen är överens om att det behövs en enhetlig bild av vad som är kvalitet och nationella mått för hur den ska mätas, följas upp och inte minst jämföras. Men än så länge har ingen hittat en lösning. Idag används många olika mått, metoder och modeller för att ut värdera och följa upp privata och kommunala äldreboenden och hemtjänstverksamheter i Sverige. SOCIALSTYRELSEN SAMMANSTÄLLER varje år olika kvalitetsdata i Äldreguiden. Dessutom finns öppna jämförelser som bland annat redovisar de äldres uppfattning om äldreomsorgen data som redovisas på kommunnivå och tas fram av Socialstyrelsen i samarbete med SKL. Även kommunala och privata utförare har egna system för mätning och uppföljning av kvalitet i verksamheterna. Alla dessa rapporter är bra var och en för sig men en relevant helhetsbild av kvaliteten inom äldreomsorgen saknas. Därför har vi på Attendo tagit fram SeniorLotsen ett förslag till modell vars syfte är att möjliggöra en enhetlig och nationell uppföljning av kvaliteten i kommunala och privata verksamheter inom äldreomsorgen. Målgrupper för SeniorLotsen är: Brukare och deras närstående som ska välja äldreomsorg Beslutsfattare som behöver information för uppföljning av privata och kommunala utförare Utförare som på ett rättvisande sätt ska kunna jämföras Övriga intressenter som söker information om kvalitet inom äldreomsorgen. Attendos modell väger samman flera olika perspektiv på vad kvalitet är och hur den följs upp. SeniorLotsen omfattar: Den enskildes bedömning av omsorgen Krav som ställs i olika regelverk, det vill säga lagar, förordningar och föreskrifter på nationell nivå Kommunernas krav i egenskap av beställare. De mått som finns med i modellen är komplexa men tillämpningen är tänkt att vara enkel och resultatet blir pedagogiskt. Modellen kan liknas vid ett trafikljus, där verksamheter inom äldreomsorgen får rött, gult eller grönt ljus beroende på i vilken grad de uppfyller kvalitetskriterierna. SeniorLotsen ska ses som ett första dock väl genomtänkt förslag, som i nästa steg behöver utvecklas tillsammans med andra parter, det vill säga Socialstyrelsen, Myndigheten för inspektion av hälso- och sjukvård och socialtjänst, SKL och andra utförare i äldreomsorgen. 3

Krocket, Gudfadern eller stickning?

Kvalitet i tre dimensioner Attendos modell för kvalitetsuppföljning inom äldre omsorgen omfattar både de krav som ställs på nationell och kommunal nivå och den enskildes bedömning av kvaliteten i omsorgen. På detta sätt sker uppföljningen utifrån tre perspektiv och ger en helhetssyn på kvalitet och uppföljning. Den enskildes egen bedömning Den kanske enskilt viktigaste faktorn för att avgöra kvalitet är att mäta den enskildes egen upplevelse och, om brukaren önskar eller vid behov, närståendes bedömning av omsorgen. Eftersom god kvalitet för en person inte nödvändigtvis innebär god kvalitet för en annan viktar Attendos modell olika om råden efter den enskildes prioriteringar. Regelverket Regeringen har satt upp nationella mål för äldreomsorgen med övergripande kvalitetskrav som regleras i ett antal olika författningar. Lagstiftningen påverkar både äldreomsorgens innehåll och utformning på såväl verksamhetssom på individnivå och är viktig för att garantera säkerhet och trygghet i omsorgen kring individen. Kommunens krav En uppföljning enbart utifrån olika regelverk riskerar att ge ett statiskt förhållande som inte skulle främja en utveckling. Dessutom anger regelverken enbart lägsta godtagbara nivå. Det är således viktgt att fånga upp den praxis som finns och den utveckling som sker i kommunerna. Därför har Attendo valt att inkludera mått som är vedertagna i kommunerna. Jag tycker att det är en bra pedagogisk modell. Det är mycket bra att det klargörs att den verksamhet som kommunerna driver i egen regi ska följas upp på samma villkor som privata utförare. Utvecklingschef i mindre stad i Sydvästsverige 5

Jag stöder förslaget fullt ut. Upplägget stämmer med vårt sätt att arbeta i vår kommun. Beställarchef i stad i Mellansverige Kommunernas förfrågningsunderlag och de avtal som sedan skrivs skiljer sig åt innehållsmässigt mellan kommunerna, bland annat beroende på vad kommunerna prioriterar. Det behövs därför en ökad nationell styrning med ett antal gemensamma kriterier för vad som ska följas upp på kommunal nivå så att uppföljningen av verksamheter låter sig göras på ett tydligt och enhetligt sätt. Vissa krav från kommunerna som har utvecklats till branschpraxis ingår dock redan nu i Attendos försalg på kvalitetsuppföljningsmodell. Ett problem är att kommunal, ickeupphandlad, verksamhet sällan är reglerad i avtalsform eller i en kvalitetsöverenskommelse med tydliga krav. Det är dock nödvändigt att kommunerna ställer samma krav på den verksamhet som de själva driver som på upphandlad verksamhet och att de kommunala verksamheterna följs upp på samma sätt som de privata. Du är nöjdare idag, Gunvor. Vad roligt! 6

Modellen i praktiken: kvalitetsområden och uppföljning Grundtanken med SeniorLotsen är att kvaliteten ska mätas och följas upp på enhetsnivå, det vill säga på varje enskilt äldreboende eller enskild hemtjänstverksamhet, för att olika enheter lätt ska kunna jämföras med varandra. UPPFÖLJNINGEN SKA BELYSA kvaliteten ur tre olika perspektiv: Den enskildes bedömning: Vad anser den enskilde om kvaliteten i den omsorg den får? De nationella regelverken: Uppfylls de krav som ställs i de lagar och regler som finns? Kommunens krav: Uppfyller vårdgivaren de krav som ställs av kommunen i egenskap av beställare? KVALITETSOMRÅDEN OCH UPPFÖLJNING: Den enskildes bedömning Socialstyrelsen, kommuner och privata utförare genomför alla olika former av brukarundersökningar. Dessa undersökningar görs på olika sätt och omfattar olika kriterier. En enhetlig och samlad bild som tillåter jämförelser saknas. Därför föreslår Attendo att uppföljningarna koncentreras till fyra kärnområden. Dessa är: Inflytande Bemötande En meningsfull vardag Trygghet Kvalitetsområdena är samma för hemtjänst och särskilt boende. De kriterier som ingår i respektive område kan däremot skilja sig åt. För vart och ett av de fyra kvalitetsområdena formuleras ett antal frågor som besvaras på en femgradig skala. De äldre får även ange hur viktiga de fyra olika områdena är för honom eller henne. För varje område summeras sedan respondenternas svar och ett medelvärde räknas fram. Därefter viktas resultatet för varje kvalitetsområde och ett slutresultat tas fram. För att illustrera tanken med modellen kan kravet för godkänt, alltså grönt ljus, vara att den enskildes samlade bedömning har ett värde som överstiger 3,5 på en femgradig skala. Ett värde lägre än 3,0 kan innebära att verksamheten inte godkänns. Men de exakta värdena ska naturligtvis arbetas fram i samarbete mellan involverade parter i den fortsatta utvecklingen av modellen. Exempel på kriterier Inflytande Jag medverkar i och har inflytande på planeringen av mina vård/omsorgsinsatser Exempel på kriterier Personalens bemötande Mina önskemål tas på allvar och man försöker tillgodose dem Exempel på kriterier En meningsfull vardag Min vardag är innehållsrik och meningsfull utifrån mina egna förutsättningar och önskemål Exempel på kriterier Trygghet Jag får insatser när de behövs och de är utformade på ett sätt som passar mig 7

Regelverk Uppföljningen av nationella lagar och riktlinjer delas upp för verksamhetsnivå och för individnivå. Regelverket på verksamhetsnivå omfattar bland annat Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2011:9). Attendo föreslår att följande kvalitetsområden ingår i uppföljningen: Socialtjänstens kvalitetsledningssystem: Uppföljningsbara mål utifrån Socialtjänstlagen har lagts fast Ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet har fastställts Kvalitetsarbetet dokumenteras och följs upp systematiskt Ledningssystemet för Hälso- och sjukvården: Det finns fastlagda rutiner som tydliggör ansvaret för samverkan i gränssnitten mellan olika ansvarsområden Rutiner för riskanalyser med systematisk kartläggning och analys av befintlig verksamhet har utarbetats och tillämpas Rutiner för avvikelsehantering inklusive återkoppling till medarbetare har utarbetats och tillämpas Resultatet för varje krav poängsätts: 3 poäng = Kravet uppfylls helt 2 poäng = Kravet uppfylls delvis 1 poäng = Kravet uppfylls inte Regelverket på individnivå kan förslagsvis omfatta: Inflytande Alla brukare ska ha en genomförandeplan som kontinuerligt följs upp tillsammans med brukare och, om brukaren önskar, med närstående, dock minst var sjätte månad Trygghet/Säkerhet Alla brukare ska ha fått riskbedömningar för fall Alla brukare ska ha fått riskbedömningar för trycksår Kost och nutrition Alla brukare ska ha fått riskbedömningar för nutrition Resultatet för varje krav poängsätts: 3 poäng = Kravet uppfylls för minst 90 procent av brukarna 2 poäng = Kravet uppfylls för minst 75 procent av brukarna 1 poäng = Kravet uppfylls för mindre än 75 procent av brukarna Fotnot: Riskbedömningar får anpassas till de krav som är relevanta för olika verksamheter. Ambitiöst upplägg som ligger rätt i tiden Ekonomichef i norrländsk kommun 8

Kommunens krav Det är kommunerna som är beställare av äldreomsorg. De som utför tjänsterna inom äldreboenden eller hemtjänst kan vara privata eller kommunala utförare. Kommunernas krav är de krav som har utvecklats till praxis i kommunerna. Följande mått bör ingå i uppföljningen på kommunal nivå: Kontinuitet Alla brukare ska ha en kontaktperson Meningsfull vardag Alla brukare med omvårdnad ska erbjudas minst en timmes egen tid per vecka tillsammans med kontaktpersonen Alla boende ska erbjudas minst fem tillfällen för utevistelse per vecka EN SAMLAD REDOVISNING BLIR DET GRÖNT, GULT ELLER RÖTT LJUS? Resultaten från uppföljningen ger en helhetsbild av kvaliteten på enhetsnivå, det vill säga varje enskilt äldreboende eller hemtjänstverksamhet. Modellen som Attendo föreslår måste dock utvecklas och förfinas ytterligare i samarbete med Socialstyrelsen, Myndigheten för inspektion av hälso- och sjukvård och socialtjänst, SKL och andra utförare i äldreomsorgen. För att vem som helst ska kunna gå in och se resultatet för en viss verksamhet bör kvalitetsuppföljningen redovisas samlat och på ett ställe, förslagsvis på en egen webbplats som är lått åtkomlig för alla. Fotnot: Såvida inte annat följer av biståndsbeslut. Resultatet för varje krav poängsätts: 3 poäng = Kravet uppfylls för minst 90 procent av brukarna 2 poäng = Kravet uppfylls för minst 75 procent av brukarna 1 poäng = Kravet uppfylls för mindre än 75 procent av brukarna Då är du välkommen på onsdag, Sigvard. Jodå, det finns mjölk till kaffet. 9

EXEMPEL: Äldreboendet Brukaren GRÖN GUL RÖD Den enskildes bedömning Minst 3,5 Mellan 3,1 och 3,4 Lägre än 3,0 Regelverk verksamhetsnivå Uppfyller alla krav 16 17 poäng. Ej nivå Uppfylls ej på något område Lägre än 16 poäng och/ eller fått nivå Uppfylls ej på något område Regelverk individnivå Uppfyller alla krav 10 11 poäng. Ej nivå Uppfylls ej på något område Lägre än 10 poäng och/ eller fått nivå Uppfylls ej på något område Beställarkrav Uppfyller alla krav 7 8 poäng. Ej nivå Uppfylls ej på något område Lägre än 6 poäng och/eller fått nivå Uppfylls ej på något område Samlad bedömning Samtliga fyra områden är gröna, d.v.s. godkända En eller flera områden är gula men inget område är underkänt Ett eller flera områden är röda, d.v.s. underkända Vem ska göra uppföljningen? Attendo föreslår att biståndsbedömarna får i uppgift att svara för uppföljningen av den äldres upplevelser och bedömning av kvaliteten i omsorgen. Vi föreslår även att biståndsbedömarna följer upp de nationella regelverken på verksamhetsnivå. För uppföljning av regelverken på individnivå finns två alternativ: Endera kan man använda självrapportering där biståndsbedömarna gör slumpvisa kontroller eller så kan biståndsbedömarna granska allt. Dessa alternativ gäller även för uppföljning av kommunernas krav. Att biståndsbedömarna ska svara för intervjuer av de äldres upplevelser förutsätter ett förändrat arbetssätt där fokus sätts på uppföljning. För att så långt som möjligt undvika att intervjuarna påverkar svaren bör tillsynsmyndigheten utarbeta en intervjuguide med vägledning i hur intervjuerna ska genomföras. I den årliga uppföljningen bör tillsynsmyndigheten särskilt bevaka att de uppgifter som rapporteras in kvalitetssäkras lokalt. Med en gemensam kvalitetsuppföljning enligt Attendos SeniorLotsen får alla intressenter inom svensk äldreomsorg en enhetlig kvalitetsuppföljning som gäller för alla verksamheter i hela landet och är lika för alla. De mått som används i modellen är komplexa, men tillämpningen är enkel och resultatet pedagogiskt. Att förändra biståndsbedömarrollen till att följa upp att den enskildes behov verkligen blir tillgodosedda är en positiv utveckling. På det här sättet kan rättsäkerheten och den enskildes inflytande stärkas. Planeringsledare i större stad 10

Kort om Attendo: Attendo utför offentligt finansierad vård och omsorg på uppdrag av kommuner i Norden. Attendo ökar mångfalden och valfriheten för såväl brukare och patient som medarbetare och beslutsfattare. Attendomodellen utvecklar branschen och ger mer välfärd för pengarna. Vi sätter alltid den enskilde individens behov i centrum.

Omsorg på ditt sätt Attendo Box 715, 182 17 Danderyd 08-586 252 00 www.attendo.se