Nummer 6, oktober 2018 Globala megatrender som kommer att förändra världsekonomin Globala megatrender är stora samhällsförändringar som bidrar till att rita om spelplanen för branscher, länder och världsekonomin i stort. I denna artikel tittar vi på fyra megatrender som kommer att förändra världsekonomin de närmaste decennierna: Färre försörjer fler, artificiell intelligens och digitalisering, hållbar tillväxt samt inkluderande tillväxt. Megatrender är stora samhällsförändringar som ritar om spelplanen Världsekonomin påverkas ständigt av globala megatrender som omformar branscher, länder och hur makroekonomin fungerar i stort. Att utgå ifrån att historiska samband håller riskerar därför leda till dåliga prognoser och investeringsbeslut. Globala megatrender är stora samhällskrafter som pågår under längre tid och som påverkar företag och individer i många regioner i världen. Megatrender kommer ofta långsamt och smygande, men kan på sikt få stor effekt på världsekonomin och enskilda branscher. Att identifiera och förstå globala megatrender är därför centralt för individer, företag och beslutsfattare. Ur ett investerarperspektiv är det centralt att försöka förstå hur megatrenderna påverkar olika branscher och länder. Fyra megatrender som vi tror kommer att påverka världsekonomin de närmaste decennierna: 1: Färre försörjer fler en åldrande befolkning Utvecklingen risker att få stora effekter på tillväxten, offentliga finanser och ränteläget de närmaste decennierna. Samtidigt kan bl.a. ett längre arbetsliv, ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och artificiell intelligens (AI) mildra utmaningen med en åldrande befolkning. 2: Artificiell intelligens och digitalisering Trots digitalisering, robotisering och utveckling av AI har produktiviteten varit historiskt låg det senaste decenniet. Är låg produktivitet det nya normala eller kommer produktivitetstillväxten ta fart när effekterna av digitalisering och AI får ett större avtryck på ekonomin? Är AI ett hot mot jobben? 3: Hållbar tillväxt - klimatförändringar Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Den kommer få stora effekter på världsekonomin oberoende om utsläppen fortsätter att öka eller om det sker en omställning till ett fossilfritt samhälle. 4: Inkluderande tillväxt - ojämlikhet och jämställdhet De senaste åren har allt fler lyft upp att stora inkomstklyftorna och bristfällig jämställdhet mellan könen bidrar till en svagare tillväxt och utgör ett hot mot den sociala och ekonomiska stabiliteten. Megatrend 3 och 4 är starkt sammankopplad med Agenda 2030. Genom Agenda 2030 har FNs medlemsländer förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Olika typer av politiska beslut kan därför få stor inverkan på vilka effekter megatrend 3 och 4 får på världsekonomin och enskilda branscher. Nedan följer en fördjupande analys av de fyra megatrenderna. Megatrend 1: Färre försörjer fler Demografiska faktorer kommer ha stor inverkan på den ekonomiska utvecklingen de närmaste decennierna. I stora delar av världen minskar andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder. Detta beror på att vi lever längre och att antalet födslar i världen har slutat att öka. Lägre BNP per capita Den förändrade demografin blir en utmaning på flera sätt. En långsammare tillväxt i arbetskraften bidrar till att produktionen inte kan växa lika snabbt framöver. Dessutom innebär en ökad andel äldre att färre behöver försörja fler. Sammantaget leder det till att BNP per capita kommer att öka långsammare. För full ansvarsbegränsning hänvisas till sista sidan.
starkare offentliga finanser och leda till ökad social och ekonomisk stabilitet. Effekten skulle bli störst i tillväxtländer som Indien som har ett mycket lågt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor. Men även i västländer som Japan och Italien finns det en stor potential att öka BNP och förbättra de offentliga finanserna om jämställdheten mellan könen ökar. Om kvinnor hade samma lön och deltog på arbetsmarknaden i lika stor utsträckning som män skulle BNP bli: 9 procent högre i Japan 8 procent högre i Italien 5 procent högre i EU28 och USA 2 procent högre i Sverige Offentliga finanser sätts på prov Offentliga finanser sätts på prov då skatteintäkterna utvecklas svagare när en mindre andel av befolkningen arbetar samtidigt som vård- och omsorgskostnader ökar. Visserligen blir befolkningen allt friskare, men samtidigt lever vi allt längre och de äldre står för en hög kostnad för offentlig sektor. Även pensionssystemet sätts på prov och det finns en uppenbar risk att framtidens pensioner blir låga om inte pensionsåldern höjs. Ökat arbetskraftsdeltagande för kvinnor Kvinnor deltar på arbetsmarknaden i betydligt mindre utsträckning än män och i många länder har kvinnor sämre förutsättningar att utbilda sig än män. Om kvinnor skulle jobba i lika stor utsträckning som män och till lika lön skulle det leda till högre BNP, och ett längre arbetsliv är en lösning Även ett längre arbetsliv, med en senare pensionsålder, är centralt för att vi ska kunna upprätthålla en god ekonomisk standard när medellivslängden ökar och andelen personer över 65 år ökar. Megatrend 2: Betyder AI och digitalisering ökad produktivitet? Nationalekonomer brukar säga att produktivitet är inte allt, men i det långa loppet är det nästan allt. Möjligheten att öka BNP och den materiella levnadsstandarden över tid beror nästan helt på förmågan att öka produktionen per arbetad timme. Inte minst eftersom allt färre kommer att försörja fler (megatrend 1) blir det viktigt hur mycket som produceras per arbetad timme, det vill säga produktiviteten. 11 Oktober 2018 2
1770 1785 1800 1815 1830 1845 1860 1875 1890 1905 1920 1935 1950 1965 1980 1995 2010 Hög produktivitet skapar förutsättningar för ökat välstånd En högre produktivitet skapar förutsättningar för både högre reallöner, mer fritid (kortare arbetsdagar/mer semester) och en bättre offentlig service. Produktiviteten har en stark koppling till den tekniska utvecklingen och de innovationer som görs. Kring millennieskiftet steg produktiviteten kraftigt i Sverige efter en längre period av ökade investeringar i bland annat forskning och utveckling samt införandet av ny IT-relaterad teknik. Men de senaste 10 åren har produktiviteten ökat betydligt långsammare, något som förbryllar nationalekonomerna. Trots digitalisering, automatisering, robotisering och utveckling av artificiell intelligens lyckas vi inte producera särskilt mycket mer per arbetad timme. Det gäller inte bara Sverige, utan det är ett globalt fenomen. I Storbritannien är produktivitetstillväxten den lägsta på över 200 år. Den oväntat svaga produktivitetsutvecklingen har även medfört att BNP, och således det ekonomiska välståndet, har utvecklats oväntat svagt de senaste 10 åren. År 2017 var BNP drygt 8 procent lägre (motsvarande 37 000 kr per person) än vad Konjunkturinstitutet prognostiserade 2008. Låg produktivitetstillväxt de senaste 10 åren Årlig procentuell förändring tioårigt genomsnitt 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 1970 1980 1990 2000 2010 2017 2030 vilket har lett till en oväntat svag BNP tillväxt 170 150 130 110 BNP BNP-prognos 2008 Potentiell BNP ( 2018) Potentiell BNP ( 2008) 90 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Anm.: Konjunkturinstitutets BNP-prognos från augusti 2008, samt deras bedömning av potentiell BNP i Sverige. Index nivå 2000=100. och Konjunkturinstitutet. "Digitala tjänster har påverkat vår vardag, men inte hur vi jobbar" Smartphones och e-handel har helt klart påverkat våra liv och företag som Apple och Amazon tillhör de högst värderade företagen i världen. Men det är svårt att mäta produktivitetseffekterna av nya internettjänster som är gratis, eller i alla fall nästan gratis. Samtidigt finns det mycket som tyder på att smartphone och internettjänster som Facebook framför allt har påverkat vår vardag, men inte hur vi jobbar. Digital teknik har förvandlat en handfull industrier, men de flesta av oss har jobb som funnits i 30 eller 40 år. Vi använder datorer och det är i sig en viktig förändring. Men den förändringen skedde mestadels under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet varför det var en tillfällig ökning av produktivitet så väl som löner och BNP under den perioden. Historisk låg produktivitetstillväxt i Storbritannien Årlig procentuell förändring Sverige USA 5 4 3 2 1 0-1 -2 Källa: Bank of England 11 Oktober 2018 3
Pessimisten - låg produktivitet är det normala Det finns ingen garanti för kontinuerliga produktivitetsökningar. De senaste tvåhundra åren har varit unika i mänsklighetens historia. Tillväxten har varit 2-3 procent per år. Det kan jämföras med att tillväxten i västvärlden från år noll till 1820 uppskattas ha varit omkring 0,1 procent per år. Den amerikanske ekonomen Robert Gordon menar att den snabba tekniska utvecklingen de senaste tvåhundra åren har drivits av ett antal lyckosamma händelser som sannolikt inte kommer att gå att upprepa framöver. Han ser nedgången i produktivitet som en återgång till ett mer normalt tillstånd. IT- och internetrevolutionen kan inte mäta sig med tidigare innovationer som exempelvis elektriciteten och ångmaskinen. Mest sannolikt - högre produktivitet framöver Vi och många andra bedömer att produktiviteten kommer att öka snabbare i takt med att effekterna av digitalisering och artificiell intelligens får ett större avtryck på ekonomin. Tidigare erfarenheter talar för att det tar tid innan tekniska uppfinningar leder till högre produktivitet och BNP. Elektricitet började användas runt sekelskiftet 1900, men det var först efter andra världskriget som den stora produktivitetsboomen uppkom. Det tar helt enkelt tid att bygga upp företag som fullt ut kan utnyttja produktivitetsfördelarna av den nya tekniken. Vilka sektorer kommer stå för den största ökningen? Den tekniska utvecklingen, exempelvis med artificiell intelligens (AI), pekar på att stora delar av ekonomin kan komma att visa väsentliga produktivitetsökningar de kommande årtiondena. Ett exempel är transportsektorn där självkörande bilar, taxibilar, bussar och lastbilar kraftigt minskar behovet av arbetskraft samtidigt som kapaciteten på våra vägar ökar. Vidare finns det goda förutsättningar för att en snabb omställning till en långsiktigt hållbar produktion med lägre utsläpp av växthusgaser ökar produktiviteten i många sektorer (se megatrend 3 nedan). Bland annat kan investeringar i ny miljövänlig teknik bidra till högre produktivitet i energi-, industri-, bygg-, jordbruk- och transportsektorn. Innebär AI att fler förlorar jobben? Det råder ingen tvekan om att artificiell intelligens kommer göra att vissa jobb försvinner, precis som industrialiseringen gjorde under 1900-talet. Men högre produktivitet och teknisk utveckling ökar efterfrågan på arbetskraft i andra branscher. Den tekniska utvecklingen behöver därför inte leda till att det blir färre jobb och högre arbetslöshet. Snarare kan ökad produktivitet och AI underlätta omställningen till att allt färre ska försörja fler (megatrend 1). Megatrend 3: Hållbar tillväxt klimatförändringar Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Den globala uppvärmningen riskerar att leda till en lägre välfärd samt utgör ett hot mot den sociala och ekonomiska stabiliteten. Klimatförändringarna leder till lägre BNP Effekterna av den globala uppvärmningen märks här och nu. Glaciärer och landisar smälter, samtidigt som antalet extrema väderhändelser i form av svår torka, översvämningar, jordskred, värmeböljor, köldknäppar och orkaner har blivit allt vanligare. Om inget görs för att bromsa klimatförändringarna kan BNP per capita bli 1-3 procent lägre 2050 och 2-10 procent lägre 2100, enligt en studie från OECD. De ekonomiska effekterna är mycket ojämnt fördelade mellan länder. Störst negativa effekter har uppvärmningen i länder med relativt varmt klimat, som drabbas av sämre folkhälsa, svårigheter att bedriva jordbruk och en generellt lägre produktivitet. Låginkomstländer, som har minst resurser för att anpassa sig till klimatförändringarna, är speciellt utsatta. och utgör ett hot mot den finansiella och makroekonomiska stabiliteten Utöver de negativa BNP-effekterna av att jorden blir varmare kommer de allt vanligare extrema väderhändelserna leda till stora kostnader för både enskilda och samhället. Mer kapital och arbetskraft kommer behöva läggas på att skydda oss mot effekterna av extremväder och att reparera skadorna som det orsakar. Mer extremväder kan även leda till kraftigt ökade flyktingströmmar, sociala konflikter och ökad brottslighet, vilket i förlängningen utgör ett hot mot den finansiella och makroekonomiska stabiliteten. Omställning till ett fossilfritt samhälle har börjat Investeringarna i förnybar energi har ökat kraftigt de senaste åren. International Energy Agency (IEA) bedömer att förnybar energi kan utgöra en fjärdedel av den globala el-produktionen 2020. Kostnaden för solenergi har minskat med omkring 80 procent sedan 2010 och förnybar energi är nu konkurrenskraftig i förhållande till traditionella energikällor. Många bedömer att el från förnybara energikällor inom några år kan vara billigare än el som producerats av icke förnybara energikällor. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser i EU minskat med 25 procent. Under samma period har BNP inom unionen ökat med 47 procent. Utsläppen kan alltså minska samtidigt som det ekonomiska välståndet ökar. I Sverige har vi mer än halverat koldioxidutsläppen per capita sedan början av 1970-talet och är ett de 11 Oktober 2018 4
1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 länder i världen med lägst koldioxideffektivitet (utsläpp per enhet BNP). Men de globala utsläppen av växthusgaser ökar fortfarande, framför allt i tillväxtekonomierna, och många tillväxtekonomier har höga utsläpp i förhållande till landets BNP. Koldioxideffektivitet CO2/BNP Kg CO2 per BNP 2015 Sverige Tyskland OECD USA Världen Kina 0 0.5 1 Källa: International energy agency (IEA) "Krävs att alla samhällssektorer bidrar till omställningen" Klimatavtalet som tecknades i Paris 2015 var en milstolpe i det globala klimatarbetet. Avtalet slår bland annat fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att länderna ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. För att lyckas med det målet kommer det att krävas att alla samhällssektorer bidrar till klimatomställningen. Bland annat måste miljöskatter, subventioner och utsläppsrätter utformas så att de stimulerar omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det kommer behövas stora satsningar på forskning och utveckling, följt av omfattande investeringar som minskar utsläpp av växthusgaser i samtliga sektorer samt ökar jordbrukets avkastning och grödornas motståndskraft. Samtidigt kan finansmarknaderna hjälpa till i omställningen genom att fördela kapital till hållbara innehav via bland annat gröna obligationer men även genom att förmedla försäkringar och andra finansiella produkter som hjälper drabbade företag och länder efter katastrofer. Koldioxidutsläpp per capita Kg CO2 per person 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 Sverige OECD Kina Källa: International energy agency(iea) En snabb omställning till ett fossilfritt samhälle kan bidra till ökat ekonomiskt välstånd OECD och IMF har lyft fram att en snabb omställning till ett fossilfritt samhälle kan bidra till högre BNP och ökat ekonomiskt välstånd. Investeringar som ställer om energi-, industri- och transportsektorerna till en fossilfri produktion kommer öka aktiviteten i ekonomin på kort sikt och skapa förutsättningar för en högre tillväxt på lång sikt. Dessutom blir det kostsamt för ett samhälle att senarelägga omställningen till ett mer fossilfritt samhälle. Om man väntar med att minska utsläppen, så riskerar man att det kommer att krävas en mer drastisk och snabb omställning längre fram. Investeringar som har gjorts i fossil energi kan då bli värdelösa, vilket kan skapa finansiell instabilitet och medföra att länder som är stora producenter av fossil energi får stora ekonomiska problem. Megatrend 4: Inkluderade tillväxt minskad ojämlikhet och ökad jämställdhet De senaste åren har allt fler lyft upp att de kraftigt ökade inkomstklyftorna de senaste decennierna är ett hot mot tillväxten och den ekonomiska stabiliteten. Även en ökad jämställdhet mellan könen skulle bidra till starkare ekonomisk utveckling och ett mer stabilt samhälle (jämställdhet beskrivs under megatrend 1). Inkomstklyftorna har ökat I Sverige talar vi ofta om den svenska modellen. Utmärkande för den har varit förmågan att kombinera en hög tillväxt med jämställdhet mellan könen och en jämn inkomstfördelning. Inkomstskillnaderna i Sverige och de flesta andra OECD-länderna har emellertid ökat kraftigt sedan 1980-talet och Sverige tillhör de länder i OECD där ökningen har varit störst. 11 Oktober 2018 5
Den rikaste topprocenten i Sverige har mer än fördubblat sin andel av de totala inkomsterna, från 4 procent 1980 till 9 procent 2016. Samtidigt har andelen personer med låg ekonomisk standard, dvs de som har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten, fördubblats sedan mitten av 1990-talet. Jämfört med många andra länder har dock Sverige fortfarande en jämn inkomstfördelning. I USA har den yttersta toppens inkomstandel ökat kraftigt och ligger nu nästan i linje med nivåerna som rådde i början av 1900-talet. Samtidigt har amerikanska låginkomsttagare haft en mycket svag reallöneutveckling de senaste 30 åren. Toppinkomsterna har dragit ifrån Topprocentens andel av totala inkomster i respektive land Källa: World Inequality Database. Varför har inkomstskillnaderna ökat? De flesta ekonomer anser att flera samverkande faktorer har bidragit till att inkomstutvecklingen för höginkomsttagare har dragit iväg samtidigt som inkomsterna för låginkomsttagare har stagnerat. För framför allt USA brukar följande faktorer lyftas upp: 25% 20% 15% 10% 5% 0% USA Frankrike England Sverige Globaliseringen har ökat konkurrensen från låglöneländer, vilket har hållit tillbaka löneutvecklingen för arbetare i utvecklade länder. Samtidigt har globaliseringen bidragit till högre avkastning på kapital samt ökat avkastningen på att vara superstjärna, vilket bidragit till högre toppinkomster. "Skill biased teknological change". Den snabba utvecklingen som bl.a. informationstekniken har inneburit har ökat efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Svagare fackföreningar har missgynnat lågutbildade i förhållande till högutbildade. För Sverige beror de ökade inkomstskillnaderna i stor utsträckning på att: Kapitalinkomster, som är mycket ojämnt fördelade, har ökat snabbare än de jämnare fördelade arbetsinkomsterna till följd av bl.a. snabbt stigande tillgångspriser (som aktier och bostäder). Samtidigt är kapitalskatter ofta lägre än skatt på arbetsinkomster, vilket har förstärkt inkomstskillnaderna. Transfereringar har ökat långsammare än arbetsinkomster, vilket har bidragit till att personer med låga inkomster, som i större utsträckning får sina inkomster via olika transfereringar (exempelvis arbetslöshets-, aktivitetsoch sjukersättning), har haft en svagare inkomstutveckling. Demografiska förändringar. Ökad invandring och fler pensionärer har bidragit till att andelen med låga inkomster har ökat. Är ökade inkomstskillnader ett problem? Det finns stöd för både positiva och negativa tillväxteffekter av inkomstskillnader: Negativa tillväxteffekter: Generellt brukar man lyfta upp att framför allt ojämlikhet i termer av möjligheter att utbilda sig, att få ett jobb och starka företag leder till lägre tillväxt. Ojämlikhet har även negativ påverkan på folkhälsa, samt politisk och ekonomisk stabilitet. Vidare spenderar de rika en mindre del av sina inkomster, vilket reducerar aggregerad efterfrågan och kan underminera den långsiktiga tillväxten. En stor medelklass tenderar därför vara bra för tillväxten. Positiva tillväxteffekter: ojämlikhet kan gynna tillväxt eftersom det ökar incitamenten att utbilda sig, arbeta, starta företag och investera. Stora inkomstskillnader kan vara ett hot mot tillväxten och den ekonomiska stabiliteten De senaste åren har det blivit en ökad konsensus kring att en viss inkomstspridning är bra för den ekonomiska utvecklingen, men att en för stor inkomstspridning är negativt för tillväxten. Andra negativa effekter av ojämlikhet är minskat förtroende för samhället och högre korruption. Flera studier har visat att ökad ojämlikhet leder till högre brottslighet och framväxten av populistiska partier, vilket kan hota stabiliteten i ekonomin. Kommer inkomstskillnaderna att minska? Minskad ojämlikhet är starkt sammankopplad med FNs resolution Agenda 2030. Genom Agenda 2030 har alla 193 medlemsländer i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och eko- 11 Oktober 2018 6
POSTTIDNING A nomiskt hållbar värld till år 2030. Olika typer av politiska beslut kommer därför sannolikt bidra till att minska inkomstskillnaderna. Därtill finns det en del som talar för att toppinkomsttagarna kan få en svagare inkomstutveckling i takt med att stigande räntor, bl.a. till följd av en åldrande befolkning och högre produktivitet, bidrar till en svagare utveckling av tillgångspriser. Globaliseringen har bidragit till att minska fattigdomen och öka välståndet Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att ekonomisk tillväxt utgör grunden för att övervinna fattigdomen och höja levnadsstandarden och att globaliseringen bidragit till att minska de ekonomiska skillnaderna mellan länder. Under de senaste decennierna har den globala tillväxten bidragit till att öka levnadsstandarden och lyft miljoner människor ut extrem fattigdom. 1990 levde 1,9 miljarder människor runtom i världen i extrem fattigdom. Den siffran hade 2015 sjunkit till 740 miljoner människor, motsvarande 10 procent av världens befolkning. Framför allt har stora delar av Asien fått se sina levnadsförhållanden stiga drastiskt jämfört med 1990. Ett typiskt exempel är Kina, med en av världens snabbast växande medelklass. Anders Bergvall, senior ekonom, anbe83@handelsbanken.se Ansvarig utgivare Ann Öberg 08-701 28 37 anob04@handelsbanken.se Aktuell Ekonomi Handelsbanken 106 70 Stockholm Telefon 08-701 10 00 Prenumeration 350 kr per år genom bankens kontor, bankgiro nr 418-9163. Eftertryck tillåts om källan anges. ISSN 0345-0236. Denna publikation ges ut av Handelsbanken som en service åt dess kunder. Syftet är att ge allmän information och publikationen kan alltså inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Vi anser att de källor och bearbetningsmetoder vi använt oss av vid utarbetandet av analyser och prognoser är tillförlitliga. Vi påtar oss dock inget ansvar för riktigheten eller fullständigheten i prognoser eller analyser eller för eventuella brister i källmaterialet. Handelsbanken svarar inte för förluster som kan tänkas uppkomma genom att någon följer vad som sagts i denna publikation eller använder sig av däri lämnade uppgifter.