Digitaliseringens inverkan på arbetsmetodiken och legitimiteten inom redovisningsbranschen

Henrietta Inghamn Mickael Thowsen Digitaliseringens inverkan på arbetsmetodiken och legitimiteten inom redovisningsbranschen The impact of digitization on the work methods and legitimacy within the accounting industry Civilekonom Examensarbete Termin: Hösttermin 2017 Handledare: Inger Esperi

Förord Detta examensarbete har under höstterminen 2017 skrivits inom Civilekonomprogrammet med inriktning redovisning och styrning vid Handelshögskolan, Karlstads universitet. Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbetsätt. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. Vi vill tacka företagen och dess representanter som deltagit i denna studie genom de intervjuer som genomförts. Utan er hade det inte varit möjligt att genomföra studien. Vi vill även tacka vår handledare, Inger Esperi. Tack för att du trodde på vår idé och att du under arbetets gång har stöttat oss och gett oss bra råd och kommentarer. Tack riktas även till övriga handledare och kurskamrater som deltagit med tips och konstruktiva kommentarer under seminarierna. Sist men inte minst vill vi tacka vänner och familj som peppat oss under denna hektiska period. Vi ansvarar för uppsatsens innehåll och intygar att vi varit lika delaktiga i genomförandet av uppsatsen. Karlstads universitet, januari 2018 Henrietta Inghamn Mickael Thowsen 3

Sammanfattning Redovisningsbranschen har kontinuerligt påverkats och förändrats av den tekniska utvecklingen. I takt med att samhället blivit mer digitalt har det blivit en nödvändighet för redovisningsbyråer att modernisera sin verksamhet och inkludera digital teknik. För att upprätthålla legitimiteten i redovisningsyrket har redovisningskonsulter fått anpassa tillvägagångssätten efter intressenternas förväntningar på redovisningsarbetets genomförande och innehåll. Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbetsätt. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. För att uppnå studiens syfte genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från tio olika redovisningsbyråer i Karlstad, Örebro och Edsbyn. Studien visar att digitaliseringen har förändrat respondenternas arbetsmetodik i positiv bemärkelse. Användandet av digital teknik har effektiviserat respondenternas arbetsgång och skapat större utrymme för mer komplexa arbetsuppgifter och tid till rådgivning. Digitaliseringen har också resulterat i en ökad tillgänglighet och flexibilitet för respondenterna. Ytterligare slutsatser som studien genererat är att legitimiteten inte har påverkats eller ändrats av övergången från manuella till mer digitaliserade arbetssätt inom redovisningsbyråerna i studien. Orsaken till att legitimiteten är oförändrad beror på att respondenterna anpassar arbetssätten efter i hur stor utsträckning deras kunder använder digitala verktyg kopplat till redovisningsarbete. 4

Abstract The accounting industry has continuously been affected by technological developments. As the society has become more digital, it has become a necessity for accounting agencies to modernize their business and include digital technology. In order to maintain its legitimacy, accounting consultants have adapted to stakeholders expectations of the workflow and substance relating to accounting. The aim of the study is to create an increased understanding of the impact of digitization on the accounting consultant's common work related practices. Furthermore, the study aims to create an understanding of whether the legitimacy of the accounting profession is influenced by the transition from manual to standardized digital work practices. To achieve the purpose of the study, ten semistructured interviews were conducted with accounting consultants from ten different accounting agencies in Karlstad, Örebro and Edsbyn, Sweden. The study shows that digitization has changed the respondents' work methods in a positive sense. The use of digital technology has streamlined respondents' workflow and has created greater scope for more complex tasks and consulting. Digitization has also resulted in an increased availability and flexibility for the respondents. Further conclusions from the study are that the legitimacy has not been affected or changed by the transition from manual to more digitized work methods within the accounting agencies in the study. The reason for that the legitimacy is unchanged is due to the fact that the respondents in the study adjust their work methods according to the customers usage of digitized utilities linked to accounting work processes. 5

Innehållsförteckning 1. Inledning...7 1.1. Problembakgrund...7 1.2. Problemdiskussion...8 1.3. Syfte...10 1.4. Avgränsning...10 1.5. Disposition... 10 2. Teoretisk referensram... 11 2.1. Redovisningen och dess syfte...11 2.2. Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete...12 2.3. Institutionell teori...14 2.4. Legitimitetsteori....15 2.4.1. Skapa legitimitet...16 2.4.2. Upprätthålla legitimitet...17 3. Metod... 18 3.1. Val av metod...18 3.2. Urval...18 3.3. Datainsamling...19 3.3.1. Förberedelse...21 3.3.2. Genomförande...22 3.4. Dataanalys...23 3.5. Trovärdighet...24 3.6. Metodkritik...25 4. Empiri och analys...27 4.1. Beskrivning av respondenter...27 4.2. Digitaliseringens inverkan på redovisningsbranschen...30 4.3. Fördelar och möjligheter vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsyrket...32 4.4. Nackdelar och risker vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsyrket...34 4.5. Digitaliseringens inverkan på legitimiteten i redovisningsyrket...36 5. Slutsats...40 5.1. Teoretiska insikter...40 5.2. Begränsningar och förslag till framtida forskning...41 Litteraturförteckning...42 Bilagor...46 Bilaga 1: Intervjuguide...46 Bilaga 2: Informationsbrev...47 Bilaga 3: Samtyckesblankett...48 6

1. Introduktion Introduktionskapitlet inleds med en beskrivning av tidigare forskning inom ämnesområdet vilken följs av en problemdiskussion. Kapitlet avslutas med att presentera studiens syfte, avgränsning och en disposition över studien. 1.1. Problembakgrund I takt med den tekniska utvecklingen och allt eftersom konkurrensen ökar bland företag har det blivit en nödvändighet att företag moderniseras genom att anta ny teknik som lagrar information på ett mer produktivt och kostnadseffektivt sätt (Cleary & Quinn 2016). För att ett företags moderniseringsprocess ska vara effektiv krävs att ett företag uppfyller olika karakteristika såsom globalisering, flexibilitet och digitalisering (Arsenie- Samoil 2010). Det sistnämnda, digitalisering, innebär en övergång från analog data till digitala signaler såsom decimaler och andra typer av nummersystem (Nationalencyklopedin [NE] 2017). Digitalisering driver samhället framåt och har påverkat många verksamheter och branscher. Det har i tidigare forskning beskrivits att redovisningsbranschen är den bransch som har påverkats i störst utsträckning av införandet av digital teknik (Banker et al. 2002). Branschen har sedan 1920- talet genomgått flertalet förändringar där verktyg och hjälpmedel har framtagits och utvecklats för att underlätta och effektivisera redovisningsarbetet (Keenoy 1958). Teknik utvecklas allt snabbare vilket är en anledning till att digitaliserade arbetssätt har fått större fokus inom redovisningsyrket (Krafft & Kempe 2016). Digitalisering är centralt för att förstå kommande samhälleliga förändringar eftersom processen påverkar hur organisationer bedriver verksamhet såväl som yrkesroller och arbetsuppgifter (Parviainen 2017). Implementeringen av digitaliserade arbetssystem och arbetssätt inom redovisningsbyråer har förändrat redovisningskonsulters arbetsuppgifter när rutinartade arbetsuppgifter har automatiserats (Krafft & Kempe 2016). Som ett resultat av automatisering har redovisningskonsulten fått mer tid till komplexa arbetsuppgifter och framförallt mer tid till att hjälpa byråns kunder inom olika områden och fungera mer som en ekonomisk rådgivare (Brännström 2016). Forskare har presenterat de för- och nackdelar som användandet av 7

digitaliserade arbetssätt medför (Dimitriu & Mateia 2014). En övergång till digitaliserade arbetssätt har resulterat i att anställda inom redovisningsbyråer kan utföra arbetsuppgifter mer effektivt och flexibelt (Ghasemi et al. 2011). Förutom en förhöjd effektivisering är säkerhet och integritet aspekter som bör tas i beaktande vid implementering av nya digitaliserade arbetssystem och arbetssätt (Dimitriu & Mateia 2014). I tidigare forskning har vikten av hög säkerhet gällande lagring av konfidentiell information online understrukits då brister i säkerhet kan skada redovisningsbyråer, dess kunder och arbetssystemet i sig (Ali et al. 2015). Den tekniska utvecklingen har resulterat i en global omvälvande förändring där digital teknologi idag är en integrerad del i samhället och dess omgivande kultur (Hoffman & Rodriguez 2013). Införandet av digital teknik har medfört att redovisningsbyråer har ställts inför samhälleliga påtryckningar i form av värderingar och förväntningar på struktur och arbetssätt. För att redovisningsbyråer fortsättningsvis ska kunna bedriva sin verksamhet har det blivit centralt att byråerna anpassar arbetssätten efter samhällets värderingar och förväntningar på redovisningsarbetets innehåll och genomförande. För att en organisation ska anses som legitim är det centralt att organisationens handlingar och aktiviteter accepteras av samhället (Haislip et al. 2016). Genom att göra denna anpassning kan legitimiteten upprätthållas i verksamheten (Dowling & Pfeffer 1975). 1.2. Problemdiskussion Digitalisering är ett relativt nytt koncept vilket gör att det i dagsläget finns få vetenskapliga studier som behandlar hur digitalisering påverkar arbetssätten inom redovisningsbranschen. Vid en närmare genomgång av teori kring digitaliseringens påverkan på legitimiteten i redovisningsyrket har det uppmärksammats att detta till stor del utelämnats. Merparten forskning diskuterar kortfattat den successiva förändring som redovisningsbranschen har genomgått under de senaste decennierna (Banker et al. 2002) samt för- och nackdelar med digitala verktyg och hjälpmedel (Bhimani & Willcocks 2014). Redovisningsbranschens väg mot att bli mer digitaliserad kan således beskrivas som ett relativt omättat forskningsområde. Trots att informationsteknologi (IT) har haft stor inverkan på redovisningsbyråerna under det senaste decenniet finns det lite vetenskaplig forskning om hur IT påverkar arbetssätten inom byråerna. Det finns därmed en efterfrågan om att djupare studera IT och 8

dess effekt på redovisningsbranschen och tillhörande arbetsuppgifter (Banker et al. 2002). Redovisningsbranschen kommer med stor sannolikhet att bli mer automatiserad i framtiden vilket innebär att arbetsuppgifter, arbetssätt samt anställningar kan komma att förändras och i vissa fall ersättas (Krafft & Kempe 2016). I takt med digitaliseringens utveckling har nya normer och värderingar skapats som har resulterat i att samhällets förväntningar på företag har förändrats (SOU 2016:89). Samhällets sociala konstruktioner formar ett företags utveckling och företag institutionaliseras för att skapa och upprätthålla legitimitet i verksamheten (Meyer & Rowan 1977). Digitalisering av redovisningsbranschen har medfört att redovisningsbyråer har fått anpassa och förändra arbetssätt efter samhällets socialt accepterade normer och värderingar. I framtiden kommer redovisningsbyråer att behöva möta digitalisering och anpassa verksamheten efter det moderna samhället om de fortsättningsvis vill anses som legitima av utomstående parter (Parviainen 2017). Vårt val att basera studien på digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbete och huruvida legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt, grundar sig i att branschen är i stor förändring på grund av den snabba tekniska utvecklingen (Krafft & Kempe 2016). Rollen som redovisningskonsult ses även vara den yrkeskategori som påverkats i störst utsträckning i och med implementeringen av digitala hjälpmedel och verktyg redovisningsbyråerna (Brännström 2016). En annan orsak till att rollen som redovisningskonsult påverkats mest beror på automatiseringen av rutinartade arbetsuppgifter, vilket förändrat redovisningskonsultens arbetsinnehåll (Brännström 2016). Vi tänker oss att den här studien ska generera en utfyllnad till det kunskapsgap som finns inom området digitalisering och dess påverkan på redovisningsbranschen, samt ge en förståelse för huruvida legitimiteten i yrket påverkas av förändringen från manuellt till digitalt. Studien kan även anses ge studenter en insikt om i vilken utsträckning digitaliseringen kommer att påverka deras arbetssätt i kommande yrken inom redovisningsbranschen. 9

1.3. Syfte Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbetsätt. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. 1.4. Avgränsning Studien har gjort en teoretisk avgränsning vilket innebär att legitimitetsteorin kommer att användas för tolkning av det resultat som framkommit av de kvalitativa intervjuerna som genomförts i studien. Legitimitetsteorin används för att uppnå syftets andra mening, om att skapa en förståelse för om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. 1.5. Disposition Studien är strukturerad på följande sätt. Nästkommande kapitel behandlar de teoriområden som studien bygger på. Kapitlet inleds med en beskrivning av redovisningen och dess syfte, digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens arbetssätt samt en beskrivning av institutionell teori och legitimitetsteori. Kapitel tre presenterar studiens metodval och beskriver hur studien har utformats och genomförts. Det fjärde kapitlet, Empiri och Analys presenterar och analyserar resultatet som framkom av de kvalitativa intervjuer som har genomförts i studien. Det femte kapitlet presenterar studiens viktigaste slutsatser. Kapitlet innehåller teoretiska insikter, begränsningar och förslag till fortsatt forskning. Studien avslutas med en litteraturförteckning och ett antal bilagor. Bilagorna innefattas av en intervjuguide, ett informationsbrev och en samtyckesblankett som respondenterna erhöll. 10

2. Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen inleds med en redogörelse för redovisningen och dess syfte. Vidare beskrivs digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens arbete. Kapitlet avslutas med en beskrivning av institutionell teori och legitimitetsteori. 2.1. Redovisningen och dess syfte Redovisning är en metod som används för att informera om ett företags ekonomiska och finansiella förhållanden (Nilsson & Dahlgren 2017). Redovisning kan därmed beskrivas som ett sätt att kommunicera ett företags finansiella hälsa till intresserade parter såsom ägare, anställda och konsumenter (Marton et al. 2016). Redovisning representerar en uppsättning av diverse informationssystem som sammanställer och fastställer kvantiteten av ett företags finansiella information som sedan analyseras och fungerar som underlag för ekonomiskt beslutsfattande (Arsenie-Samoil 2010). Det är centralt att systemet är utformat på ett sätt så att det både överensstämmer med samhällets informationskrav gällande företagets verksamhet samt behovet av underlag som företagsledningen behöver för att ta beslut i ekonomiska frågor (Marton et al. 2016). Informationsbehovet varierar mellan intressenter vilket innebär att vad som anses vara en väsentlig rapport för en viss intressentgrupp inte behöver vara av lika stor betydelse för en annan (Johansson et al. 2013). Redovisningen delas in i intern och extern redovisning. Den interna redovisningen har som ändamål att förse de interna intressenterna med information. Den externa redovisningen syftar till att förse beslutsfattare och övriga intressentgrupper med information om företagets ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt och resultat för en viss period. Externredovisningen regleras enligt Bokföringslagen (BFL) och Årsredovisningslagen (ÅRL) för att säkerställa en korrekt redovisning (Johansson et al. 2013). Som ett komplement till lagarna finns normer och rekommendationer gällande hur redovisningen ska vara utformad (Marton et al. 2016). Redovisningens övergripande syfte är således att informera ett företags intressenter om företagets finansiella ställning, utveckling och resultat och på så sätt öka tillförlitligheten mellan företag och omgivande parter (Gröjer 2002). 11

2.2. Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete Digitalisering, övergången från manuella till digitala processer har kommit att förändra redovisningskonsulters arbetssätt (Cleary & Quinn 2016). Inom redovisningsyrket har tidigare arbetssätt bestått av användandet av manuella bokföringsböcker samt handskrivna finansiella beräkningar och utlåtanden (Ghasemi et al. 2011). Bokföring och fakturering ses som några av de främsta huvudaktiviteterna inom redovisning (Gröjer 2002). Som ett resultat av digitalisering har dessa övergått från manuella tillvägagångssätt till digital hantering (Güney 2014). Rutinartade redovisningsbaserade arbetsuppgifter har med hjälp av digitalisering automatiserats och övergått till att behandlas i datoriserade informationssystem som på ett enkelt och effektivt sätt kan söka fram specifika transaktioner, vilka sedan kan presenteras i form av finansiella rapporter (Ghasemi et al. 2011). Användandet av digital teknik har blivit alltmer förekommande inom redovisningsbyråer där finansiell information numera är mer lättillgänglig för användaren som ett resultat av nya innovationer (Ghasemi et al. 2011). Implementeringen av digitala verktyg och hjälpmedel i redovisningsbranschen har haft för avsikt att förbättra och effektivisera arbetsprocesser (Keenoy 1958). Digitala arbetssätt medför många fördelar såsom förbättrad effektivitet och flexibilitet i arbetsprocesser (Parviainen 2017). Användandet av digitaliserade arbetssätt ger företag bättre översikt och kontroll av marknaden, vilket resulterar i större möjligheter att hantera snabba marknadsförändringar i en föränderlig omvärld (Carlsson 2017). Utvecklingen av teknologi har resulterat i större potential till analysmöjligheter för redovisningskonsulter (Kempe 2013). Redovisningskonsulter som idag arbetar med digitala verktyg och hjälpmedel behöver inte lägga ned lika mycket tid och resurser på att framställa och presentera finansiella rapporter såsom tidigare behövts (Krafft & Kempe 2016). Användandet av digitaliserade arbetssätt har också medfört att tillgängligheten till finansiell information blivit större och som numera alltid är nära till hands (Ghasemi et al. 2011). Övriga digitaliserade arbetssätt kopplade till redovisningsbranschen är molnbaserade tjänster (Cleary & Quinn 2016). Digitala och molnbaserade tjänster möjliggör för företag att lagra, tillgå och dela information till lägre kostnader och större flexibilitet (Bhimani & Willcocks 2014). Detta har medfört att redovisningskonsulterna inte behöver vara på kontoret i samma utsträckning som tidigare eftersom arbetsuppgifterna till stor del lagras online genom införandet av digitaliserade arbetssätt. Ett effektiviserat arbetssätt har 12

medfört att redovisningskonsulter får mer tid över till annat, något som skapat fler möjligheter till och mer tid att ägna åt rådgivning (Krafft & Kempe 2016). Digitaliserade arbetssätt medför att informationen som granskas och presenteras blir mer tillförlitlig som ett resultat av de hjälpmedel och verktyg som redovisningskonsulterna idag har att tillgå (Ghasemi et al. 2011). Digitaliserade arbetssätt skapar också möjligheter för företag att få större tillgång av data vilka sedan kan analyseras och användas för att skapa mervärde för intressenterna (Halaweh & Massry 2015). Analysmöjligheterna ökar genom digitaliserade redovisningssystem på grund av kapabiliteten att analysera större mängd information, något som i längden blir mer kostnads- och tidseffektivt (Ghasemi et al. 2011). Som ett resultat av implementeringen av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsbranschen och minskat manuellt arbetssätt möjliggör för redovisningsbyråerna att få pappersfria kontor i framtiden (Parviainen 2017). Ytterligare fördelar med digitaliserade arbetssätt är det går fortare att kommunicera inom redovisningsbyråerna men också med kunder och övriga intressenter (BarNir et al. 2003). Digitalisering av redovisningsbranschen har medfört flertalet fördelar vilka har redogjorts för ovan. Dock är det även viktigt att beakta eventuella negativa aspekter i övergången från manuella till digitala arbetssätt (Dimitriua & Mateia 2015). Implementeringen av digitaliserade arbetssätt kan försvåras av strikta regelverk som behandlar säkerhet och integritet för privatpersoner och företag (Halaweh & Massry 2015). Vid användandet av molnbaserade IT-tjänster är det också viktigt att vara medveten om säkerhetsriskerna med att ha all information lagrad i moln (Ali et al. 2015). När konfidentiell information lagras online är det centralt att företag och medarbetare har klarhet i hur information lagras och vem/vilka den finansiella informationen finns tillgänglig för. Väsentligt är även att företag och medarbetare vet vem/vilka som ses som ägare av informationen samt vad som behöver göras om problem uppstår om konfidentiell information når obehöriga parter (Dimitriu & Mateia 2014). Integritet är också en väsentlig aspekt att beakta vid kontroll och säkerhet av digitaliserade arbetssystem och arbetssätt. Det kan finnas en osäkerhet om huruvida ett företags finansiella data håller lika hög integritet när lagring och kontroll utförs av tredje part (Ali et al. 2015). Forskare har redogjort för att svårigheter finns att i exakta termer ha klarhet i var data blir bearbetad och lagrad när den hanteras av en extern leverantör. Därmed är tillgången till huvudkällorna oftast begränsade och transparensen för molnets infrastruktur kan ses som otillräcklig. När känslig information bearbetas och lagras i moln 13

kan det uppstå risker i att molnnätverket blir hackat och får otillåten tillgång (Bechtel 2013). 2.3. Institutionell teori Institutionell teori är en teoribildning som handlar om hur institutioner växer fram utifrån hur människor konstruerar sin sociala verklighet (Meyer & Rowan 1977). Institutionell teori beskriver hur organisationer bildas till institutioner genom att skapa normer och specifika egenskaper som genomsyrar hela organisationen samt hur denna institutionalisering skapar och upprätthåller legitimiteten i verksamheten (Meyer & Rowan 1977; Scott 1987). Institutionaliseringen innebär att organisationer verkar inom ett socialt ramverk bestående av normer, värderingar och antaganden om vad samhället anser utgör ett propert ekonomiskt beteende (Oliver 1997). När organisationer institutionaliseras tenderar de att bortse från rationalitet utan drivs starkare av att anpassa sig utifrån hur omgivningen samt invanda mönster och situationer formar organisationen (Eriksson-Zetterquist 2009). Institutionell teori består av flera olika skolbildningar såsom tidig institutionell teori och nyinstitutionell teori. Tidig institutionell teori beskriver att antaganden om rationalisering, optimering och marknadsbalans förkastas för att istället förstå institutioner utifrån en sociologisk, organisatorisk och politisk grund (Meyer & Rowan 1977). Ekonomiska processer förklaras genom att strukturer uppstår som är baserade på preferenser och mål som genomsyrar organisationen (Eriksson-Zetterquist 2009). Nyinstitutionell teori beskriver att sociala konstruktioner formar en institutions utveckling vilken ofta kopplas samman med legitimitetsteorin, då institutionalisering av organisationer görs i syfte att skapa och upprätthålla legitimitet (Hoque 2006). De sociala konstruktioner som driver institutionaliseringen kan se olika ut, där organisationer som tidigt institutionaliseras drivs mer av egenintresse, medan organisationer som nyinstitutionaliseras progressivt gör det mer för att skapa legitimitet (Scott 1987). Nyinstitutionell teori är byggt på två dimensioner, isomorfism och särkoppling (Meyer & Rowan 1977). Isomorfism förklarar hur institutionalisering av organisationer adopteras och kan antingen vara tvingande, mimetisk eller normativ. Tvingande isomorfism bygger på hur tryck av formella och informella processer från andra organisationer samt förväntningar från samhället leder till att organisationer institutionaliseras i en 14

viss riktning. Mimetisk isomorfism beskriver hur organisationer försöker efterlikna andra organisationer med syfte att öka konkurrensfördelar och legitimitet. I samband med när organisationer upplever begränsningar i ITkunskap eller andra osäkerheter från omgivningen, skyddar mimetisk isomorfism genom att följa samma spår som andra organisationer. Normativ isomorfism har sin grund i att normer från organisationer och samhälle skapar ett grupptryck till att organisationer adopterar en viss institutionalisering (DiMaggio & Powell 1983). Särkoppling beskriver hur organisationer differentierar sig från adoptioner av en bestämd institutionalisering och dess processer till att bli någonting eget. Detta medför att institutionaliseringen särkopplas från organisationen även om det finns formella krav på implementering av institutionaliseringen (Meyer & Rowan 1977). Särkoppling kan vara ett sätt för organisationer att skapa eller upprätthålla legitimitet hos de externa intressenter som de förhåller sig till, samtidigt som organisationen förhåller sig till sina interna intressen. Genom att särkopplas från den organisatoriska strukturen kan organisationen bli fri från bestämda institutionella krav och därmed självständigt utveckla sin praxis (Boxenbaum & Jonsson 2008). Hur stor särkopplingen är mellan organisationens formella riktlinjer och den faktiska praxis är beroende av hur strikt de bestämda institutionella kraven är sammansvetsade till organisationen. Det finns en risk att särkopplingen som görs i organisationen är för stor vilket kan skada legitimiteten då distinktionen mellan formell policy och praxis kan vara för omfattande (Meyer & Rowan 1977). 2.4. Legitimitetsteori Legitimitetsteorin beskriver hur organisationer kontinuerligt strävar efter att bli accepterade och uppfattade som legitima inom samhällets definierade normer och riktlinjer (Suchman 1995). En organisations legitimitet ses som en tillgång där legitimiteten är avgörande för dess överlevnad och existens (Dowling & Pfeffer 1975). Begreppet legitimitet kan förklaras som en generell uppfattning eller antagelse om att ett väsens handlingar uppfattas som önskvärda, riktiga samt lämpliga inom socialt konstruerade system bestående av normer, värderingar, uppfattningar och definitioner (Suchman 1995, s. 574). Samhällets normer och värderingar är inte konstanta utan ändras successivt med tiden. Legitimitetsteorin beskriver att en organisation förväntas anpassa eller förändra sin verksamhet om samhällets attityder förändras. Risken att förlora sin acceptans kan öka om organisationen inte anpassar sin verksamhet 15

efter de nya samhälleliga värderingarna (Suchman 1995). I de fall där samhällets förväntningar av organisationens verkställande ändras behöver organisationen tydliggöra vilka förändringar som ska ske. Centralt är även att organisationen är tydlig i sin kommunikation med omgivande intressegrupper ifall organisationen väljer att inte genomföra några ändringar i sin verksamhet (Suchman 1995). Om samhället ifrågasätter en organisations legitimitet finns stor risk att svårigheter uppstår i att attrahera kapital, kunder och anställda. Det är av största väsentlighet att organisationer arbetar för att skapa och upprätthålla legitimitet för att fortsättningsvis bedriva sin verksamhet i framtiden (Brown & Deegan 1998). Organisationer som återger social information till externa parter kan medföra att en organisations handlingar och aktiviteter ska uppfattas som legitima (Guthrie & Parker 1989). Ett exempel på social information är årsredovisningar, något som inom organisationer används för att kommunicera till omgivande parter i hopp om att stärka samhällets bild av organisationen. Redovisningsrapporter är en central funktion inom redovisning för att skapa legitimitet. En organisations legitimitet hotas om utomstående parters förväntningar av organisationens prestationer inte stämmer överens med den faktiska prestationen (Wilmshurst & Frost 2000). Om en organisation inte uppfyller samhällets normer eller värderingar finns en chans att utomstående parter väljer att häva det sociala kontrakt som finns mellan parterna (Brown & Deegan 1998). För att en organisation ska fortsätta anses som legitimt är det väsentligt att organisationer agerar ansvarsfullt och att dess aktiviteter överensstämmer med de samhälleliga förväntningar som finns i området där de verkar (Brown & Deegan 1998). En organisations existens kretsar kring att tillfredsställa de förväntningar som samhället har. Legitimitet har förklarats som ett förhållandevis otydligt begrepp i tidigare forskning vilket också gör det komplicerat för organisationer att veta hur de ska agera för att skapa och/eller upprätthålla legitimitet i verksamheten (Suchman 1995). 2.4.1. Skapa legitimitet Legitimitet uppnås när organisationer uppfyller samhällets socialt konstruerade förväntningar och värderingar, vilket i sin tur gör att de ses som trovärdiga, värdefulla och meningsfulla av externa parter (Brown & Deegan 1998). Legitimitet skapas hos den enskilde individen som en slags reaktion från att ha 16

observerat något. Legitimitet existerar objektivt hos individen fastän det skapas subjektivt utifrån individens uppfattning (Suchman 1995). Skapandet av legitimitet representerar vanligtvis de första stegen i en organisations utveckling. För att skapa legitimitet är det väsentligt att organisationer är medvetna om samhällets förväntningar och värderingar och att de agerar på ett ansvarsfullt sätt (Brown & Deegan 1998). Skapandet av legitimitet kan vara utmanande när organisationer påbörjar nya aktiviteter (Power 2003). En nyckelkomponent gällande skapandet av legitimitet är grundad i organisationens beteende och agerande. För att organisationer ska anses som legitima av utomstående parter kan de anpassa sin produkt, sina mål och tillvägagångssätt så att de är i enlighet med de aktuella definitioner som finns gällande legitimitet (Dowling & Pfeffer 1975). Organisationer som återger information kan anses som legitima av samhället då de identifieras med positiva och legitimerande symboler och värderingar (Guthrie & Parker 1989). Kommunikation är ett tillvägagångssätt för organisationer att stärka sin legitimitet genom att de eftersträvar att bli identifierade med legitimerande institutioner, symboler och värderingar (Suchman 1995). Organisationer kan även genom kommunikation försöka förändra de definitioner som finns kring social legitimitet i syfte att forma dem till organisationens nuvarande tillvägagångssätt och värderingar (Suchman 1995). 2.4.2. Upprätthålla legitimitet Upprätthållandet av legitimitet är den fas där majoriteten av organisationer förväntas befinna sig i (Suchman 1995). I denna fas strävar organisationer efter att utföra aktiviteter som är socialt accepterade samt att i förebyggande syfte försöka undvika att legitimiteten går förlorad (Suchman 1995). Legitimitet anses vara en dynamisk process där organisationer behöver vara mottagliga för förändringar i området där de verkar. Legitimiteten kan därmed gå förlorad om organisationen inte förändrar sin verksamhet genom att inte fortgå med aktiviteter som tidigare ansågs som legitima (Brown & Deegan 1998). För att upprätthålla legitimiteten behöver organisationer kunna förutse förändringar i samhällets normer och värderingar. Det är centralt att chefer inom organisationer märker av och anpassar verksamheten efter förändringar i omgivningen där de verkar. Genom att även skydda den legitimitet som organisationens aktiviteter och handlingar redan har förvärvat kan legitimiteten upprätthållas (Suchman 1995). 17

3. Metod I metodkapitlet redogörs för hur den empiriska undersökningen har utförts. Kapitlet inleds med en beskrivning av metodval och hur datainsamling och dataanalys genomförts. Avslutningsvis diskuteras trovärdighet och metodkritik. 3.1. Val av metod När en studies forskningsstrategi ska antas är det väsentligt att studera och utgå från studiens syfte (Ekengren & Hinnfors 2014). Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbetsätt. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. För att uppnå studiens syfte har vi tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi eftersom vi vill få respondenternas uppfattning om digitalisering och dess påverkan på redovisningsyrket. Att se ämnet utifrån respondentens synvinkel är centralt inom kvalitativ forskning (Bryman & Bell 2013). En kvalitativ forskningsstrategi har sin grund i ett tolkande synsätt som kretsar kring förståelse och tolkning av en socialt uppbyggd verklighet (Bryman & Bell 2013). En kvalitativ forskningsstrategi kan förknippas med Max Webers synsätt gällande verstehen, som på svenska betyder förstå (Weber 1980). Ett förståelseinriktat synsätt inbegriper att forskaren strävar efter att få en förståelse för människors inre värld såsom tankar, känslor, ageranden och attityder (Saldaña 2011). En förutsättning för att uppnå en djupare förståelse kring vårt valda ämne är att undersöka respondenternas uppfattning gällande digitalisering och hur deras arbetssätt har förändrats. Ett deduktivt synsätt har präglat studien vilket innebär att slutsatser har härletts från den teori som redogjorts för i den teoretiska referensramen. Empiriskt material har samlats in och analyseras för att förstå och tolka sambandet mellan teori och praktik (Patel & Davidson 2011). 3.2. Urval Urval av respondenter har baserats på ett strategiskt urval vilket innebär att respondenter har valts ut efter vissa kriterier. Inom ramen för det strategiska urvalet gjordes ett homogent urval vilket innebär att det inte finns stora skillnader inom urvalet (Bryman & Bell 2013). Samtliga respondenter arbetar 18

inom redovisningsbranschen och har liknande arbetsuppgifter. Vi har inriktat oss på en särskild yrkesgrupp där de tillfrågade respondenterna arbetar som antingen redovisningskonsulter eller redovisningsekonomer, vilket var ett krav för att delta i studien. Redovisningskonsulter och redovisningsekonomer som arbetar på olika redovisningsbyråer i varierande storlekar har intervjuats för att få en djupare insikt i hur digitaliseringen påverkar deras arbetssätt. Respondenterna kommer från olika platser i Sverige och har olika utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Valet att studera redovisningskonsulter och redovisningsekonomer grundade sig i att vi ville få en större förståelse för digitaliseringens inverkan på respondenternas arbetsområden inom redovisningsyrket och om det i sin tur påverkar legitimiteten. Genomgående i studien särskiljer vi inte på titlar utan alla respondenter benämns enbart som redovisningskonsulter. Anledningen till att vi inte gör skillnad på titlar är för att respondenternas arbetsuppgifter består av konsultarbete i olika form. Vi har gjort antagandet att åsikterna inte skiljer sig åt i större utsträckning mellan de olika yrkeskategorierna eftersom de har liknande arbetsuppgifter. För att hitta respondenter till studien använde vi oss av Internet. Vi sökte i första hand redovisningsbyråer i Karlstad för att enklare kunna genomföra intervjuerna personligen. De respondenter i vår studie som arbetar på andra platser i Sverige fick vi tips om via andra kontaktvägar. Vi kontaktade respondenterna per telefon och via e-post om deras intresse att delta i studien. Respondenterna har visat stort intresse, både för studiens valda ämne och till sitt deltagande. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med respondenter från tio olika redovisningsbyråer placerade i Karlstad, Örebro och Edsbyn. Åtta av dessa var personliga intervjuer, resterande två genomfördes per telefon och via Skype. Samtliga deltagande respondenter har en gymnasieutbildning eller högskoleutbildning. Deras erfarenhet inom redovisningsyrket varierar från 4 till 43 år. Nio av respondenterna arbetar som redovisningskonsulter varav fem innehar titeln auktoriserad redovisningskonsult. En av respondenterna arbetar som redovisningsekonom på ett konsultföretag. 3.3. Datainsamling Inom kvalitativ forskning ses kvalitativa intervjuer som en av de mest förekommande och betydelsefulla undersökningsmetoderna (Qu & Dumay 19

2011). Den kvalitativa intervjumetoden ses som flexibel inom företagsekonomisk forskning, en anledning till att den har blivit en vanligt förekommande undersökningsmetod (Bryman & Bell 2013). Inom kvalitativa intervjuer avser forskaren att få en förståelse för respondentens uppfattning och synsätt. Genom kvalitativa intervjuer kan forskaren få större insikt och förståelse för det problem som ska undersökas (Kvale & Brinkmann 2008). Metoden är ett effektivt sätt att med respondentens egna ord dokumentera synsätt, känslor, värderingar och attityder kring personliga erfarenheter och social verklighet (Saldaña 2011). Det finns olika typer av kvalitativa intervjuer. Intervjuformat kan variera från strikt strukturerade frågor som ställs i en specifik ordning till ostrukturerad där forskaren utgår från generella teman och ämnen som ska beröras under intervjun (Bryman & Bell 2013). Kvalitativa intervjuer är vanligtvis indelade i olika teman som forskaren vill beröra där respondenten ges större frihet att besvara detaljerade frågor till skillnad från undersökningar med standardiserade frågor med enbart ja och nej svar (Walle 2015). Karaktärsdrag inom kvalitativa intervjuer är att frågorna tenderar att vara öppna vilket möjliggör för respondenten att ge utförliga svar. Det är också väsentligt att forskaren inte avbryter respondenten då det kan hindra hens tankeprocess och riskera att svaren inte blir lika utförliga (Bryman & Bell 2013). Vi har använt oss av en form av tvärsnittsdesign där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer (Bryman & Bell 2013). Intervjumetoden är lämplig för vår valda studie då den är flexibel och syftar till att ge en ökad förståelse för respondenternas uppfattning av digitalisering och dess inverkan på deras arbetssätt. Vanligtvis består semistrukturerade intervjuer av frågor som börjar med Hur och Vad för att få mer beskrivande svar (Eriksson & Kovalainen 2015). Öppna frågor uppmuntrar respondenten att besvara intervjufrågorna mer fritt och svaren blir oftast mer detaljerade vilket möjliggör för forskaren att förstå respondentens subjektiva perspektiv och erfarenheter (Qu & Dumay 2011). Intervjumetoden möjliggör för respondenten att utforma svaren på sitt eget sätt och hur de resonerar fram svaren på frågorna (Bryman & Bell 2013). Semistrukturerade intervjuer består av ämnen och teman som forskaren vill få respondentens uppfattning kring. Forskaren har en lista med frågor som ska besvaras där ordningen kan komma att variera och nya frågor kan adderas (Walle 2015). Genom de semistrukturerade intervjuerna som genomförts i studien har vi fått ta del av respondenternas uppfattning om digitalisering och hur deras arbete har 20

kommit att påverkas av övergången från manuella till mer digitaliserade arbetssätt. 3.3.1. Förberedelse Inför genomförandet av de semistrukturerade intervjuerna utformades en intervjuguide. Intervjuguiden användes som stöd under intervjuerna och bestod av specifika teman som var avsedda att beröras (Bryman & Bell 2013). En intervjuguide skapar en viss struktur vilket kan underlätta för forskaren att ta sig an studiens frågeställningar. Att utgå från en intervjuguide vid intervjutillfället kan också reducera risken för att onödig information tas med (Kvale & Brinkmann 2008). Vid utformning av intervjufrågor i semistrukturerade intervjuer är det viktigt att ha klarhet i vilken information som krävs för att studiens syfte ska uppfyllas (Eriksson & Kovalainen 2015). Under intervjuerna fick respondenterna besvara olika frågeställningar som berörde redovisning och digitalisering. I intervjuguiden kom dessa att fungera som centrala teman med tillhörande frågor som var av intresse att få respondenternas uppfattning kring. Intervjufrågorna formulerades på ett sätt som kunde uppfylla studiens syfte om digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbetssätt och om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. För att tillföra fylligare och mer detaljerad data till empiriinsamlingen formulerades intervjufrågorna på ett sådant sätt att respondenten skulle bli uppmuntrad till att svara fritt och ledigt. Vid formulering av intervjufrågorna använde sig intervjuaren av ett språk som överensstämde med intervjudeltagarna (Bryman & Bell 2013). Intervjuguidens uppbyggnad baserades efter en trattmodell (Patel och Davidson 2011). Modellen innebär att intervjuaren påbörjar intervjun med att ställa allmänna och neutrala frågor till respondenten för att få igång ett samtal. Därefter styr intervjuaren samtalet till mer djupgående frågor relaterat till studiens syfte (Patel & Davidson 2011). Att inleda intervjun med att ställa öppna och neutrala frågor medför att respondenten kan känna sig mer bekväm i intervjusituationen (Bryman & Bell 2013). För att erhålla så fria svar som möjligt av respondenten ställdes öppna frågor för att vi skulle få en bättre förståelse för respondentens attityd, värderingar och känslor kring digitalisering och dess inverkan på arbetssätten. Intervjuguidens definierade teman redovisning och digitalisering och dess tillhörande frågor gjorde att vi 21

kunde styra samtalet kring dessa delar även om respondenten gavs frihet att reflektera och självständigt utforma sina svar (Patel & Davidson 2011). Studiens intervjuguide återfinns i Bilaga 1. 3.3.2. Genomförande Majoriteten av de genomförda intervjuerna har i denna studie bestått av personliga möten medan två av dessa har genomförts via telefonsamtal och Skype. Anledningen till att två av de tio intervjuerna inte genomfördes personligen var för att respondenterna befann sig på olika platser i Sverige vilket gjorde det svårt för oss att träffas fysiskt. Trots att vi inte kunde avläsa respondentens kroppsspråk eller ansiktsuttryck under telefonintervjun ansåg vi inte att intervjuns innehåll skulle påverka resultatet i nämnvärd omfattning. Detta eftersom den distans som en telefonintervju medför kan reducera effekterna att respondenten svarar i enlighet med vad hen tror att intervjuaren vill ha (Bryman & Bell 2013). I den intervju som genomfördes via Skype hade vi och respondenten på kameran vilket gjorde att vi till viss del kunde se och avläsa respondentens kroppsspråk och ansiktsuttryck. Samtliga respondenter var medvetna om syftet med studien då de fick ta del av ett informationsbrev innan intervjuerna genomfördes (se Bilaga 2) (Vetenskapsrådet 2011). Innan intervjuerna genomfördes fick respondenterna signera en samtyckesblankett (se Bilaga 3), där de gav samtycke till att bli intervjuad och att delta i studien. I de fall där intervjuerna skedde per telefon och via Skype fick respondenterna ge samtycke till sitt deltagande i intervjun muntligt (Vetenskapsrådet 2011). Innan genomförandet av intervjuerna förberedde vi oss för att vara väl insatta i det valda ämnet. Intervjuguiden var välstrukturerad där intervjufrågorna var tydligt formulerade för att reducera risken för misstolkning hos respondenterna. Genom att vara väl förberedda kunde vi känna en trygghet inför intervjuerna och få bättre kontroll över intervjusituationen (Patel & Davidson 2011). För att intervjuerna skulle bli så bra som möjligt genomfördes de i en lugn och ostörd miljö (Bryman & Bell 2013). För att respondenterna skulle känna sig bekväma i intervjusituationen gavs dem möjlighet att själva välja plats för intervju. Förhoppningen med att ge respondenterna denna möjlighet var att de skulle välja en plats som de känner sig trygga på vilket kan medföra att de känner att de kan vara öppna i sina svar och trygga med att ge så uppriktiga svar som möjligt. De personliga intervjuerna har efter respondenternas önskemål genomförts i kontorsrum 22

samt konferensrum på deras respektive arbetsplatser. I de fall där intervjuerna genomförts per telefon och via Skype har intervjuerna genomförts i ett tyst rum i Karlstads universitetsbibliotek. Vi har genomfört samtliga intervjuer tillsammans. Intervjuprocessen har gått till på följande sätt, en av oss har ställt frågor med följdfrågor till respondenten. Den av oss som inte aktivt ställt frågor har istället haft en roll som observatör och aktivt lyssnat med möjlighet att ingripa om det var väsentligt att få veta mer om vad respondenten ansåg kring en viss fråga. Valet av arbetsmetodik att genomföra samtliga intervjuer tillsammans grundade sig i att vi bedömde att intervjun skulle uppfattas som ett avslappnande samtal än en traditionell utfrågning mellan intervjuare och respondent (Bryman & Bell 2013). Alla intervjuer förutom en har med tillstånd från respondenterna spelats in via mobiltelefon. Detta för att minimera risken att återge respondenternas svar felaktigt. Samtliga intervjuer har med respondenternas medgivande transkriberats. Transkribering av inspelade intervjuer är tidskrävande men är ett bra tillvägagångssätt för att blir mer familjär med intervjumaterialet, något som kan underlätta arbetet med dataanalys (Eriksson & Kovalainen 2015). I den personliga intervjun med respondenten som inte ville bli inspelad fördes noggranna anteckningar där respondentens svar transkriberades fortlöpande under intervjuns gång. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant. Till vår hjälp använde vi oss av programmet Garageband som underlättade transkriberingsarbetet vilket gjorde det enkelt att upprepa en uppspelning eller spola tillbaka i de fall där vi inte hunnit uppfatta vad som sagts i inspelningarna. De tio intervjuer som genomfördes i studien varierade i längd och tog mellan 30 till 60 minuter vilket resulterade i 83 sidor transkriberad text. 3.4. Dataanalys Efter att samtliga intervjuer transkriberats var nästa steg att koda och analysera det insamlade materialet. Kodning innebär att forskaren bryter ner den insamlade datan till olika delar som sedan benämns (Bryman & Bell 2013). Vidare är kodning ett tillvägagångssätt som har stort inflytande inom kvalitativ dataanalys och som används frekvent, vilket motiverar vårt val av tillvägagångssätt. Kodningen utgick från grundad teori vilket innebär att forskaren systematiskt analyserar datamaterialet för att generera begrepp, kategorier och teman (Strauss & Corbin 1998). Innan vi påbörjade 23

kodningsarbetet valde vi att dela upp syftet i olika huvudkomponenter vilket kom att bli redovisning, digitalisering och legitimitet. Detta gjordes för att finna nyckelord och meningar i det transkriberade materialet. Kodningsprocessen inleddes med att vi noggrant gick igenom de transkriberade intervjuerna. Uppmärksamhet gavs åt de nyckelord och meningar som återkom upprepade gånger i intervjumaterialet. Efter att vi kodat färdigt det transkriberade materialet diskuterade vi det framkomna resultatet för att säkerställa att de mest centrala delarna skulle presenteras i studiens nästkommande kapitel. Det transkriberade materialet har även använts till analysen för att vi inte skulle gå miste om helheten. Vi har i de anteckningar som förts förenat den teoretiska referensramen med centrala nyckelord och meningar från kodningen för att uppnå studiens syfte. Den genomförda kodningen uppgick till 65 sidor. 3.5. Trovärdighet Inom kvalitativa studier utvärderas trovärdigheten utifrån kriterierna tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman & Bell 2013). För att kunna säkerställa studiens tillförlitlighet har vi använt relevanta vetenskapliga artiklar vilka har tagits fram från betrodda akademiska databaser. Majoriteten av artiklarna som har använts i studien är referentgranskade. En annan aspekt som säkerställer studiens tillförlitlighet är att vi har använt respondentvalidering (Bryman & Bell 2013). Efter att vi transkriberat intervjuerna mailades intervjuutskriften till varje respondent som sedan kunde läsa igenom den. Vi tydliggjorde under intervjun samt i mailet med den bifogade utskriften att respondenterna skulle få gå igenom utskriften för att godkänna det som sagts under intervjun eller om personen i fråga ville korrigera uttalanden. Genom att lämna en redogörelse till varje respondent för vad som sagts under intervjutillfället kunde vi få en bekräftelse på intervjumaterialet vilket kan bidra till en ökad trovärdighet i studien (Bryman & Bell 2013). Vår uppfattning är att respondentvalideringen gjorde att respondenterna kände en trygghet i att de kunde kontrollera den information som vi sedan skulle tolka och använda i studien. Två av studiens respondenter har korrigerat sina uttalanden där ändringar gjordes efter deras önskemål. Vi bedömde att korrigeringarna inte skulle påverka resultatet nämnvärt eller studien som helhet då de mestadels bestod av ordagranna justeringar. 24

Överförbarhet är det kriterium som begränsar vår kvalitativa studie (Bryman & Bell 2013). Vår studie syftar inte till att dra generella slutsatser till en hel population utan att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbetssätt och om legitimiteten påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. Studiens pålitlighet har säkerställts genom att vi utförligt har beskrivit hur vi gått tillväga i studiens olika delar. Vi har genom hela arbetsprocessen övervägt vilka metoder och tillvägagångssätt vi ska förhålla oss till för att uppnå studiens syfte. Studiens grad av konfirmering har säkerställts genom att vi har haft full tillgång till att analysera allt material samt att vi har haft djupgående diskussioner kring otydligheter vid kodningsoch analysarbetet. 3.6. Metodkritik Vi har under studiens gång strävat efter att säkerställa studiens trovärdighet och försökt väga upp de negativa aspekter som kvalitativ forskning medför. Kvalitativa studier har kritiserats för att visa på bristande transparens i redogörelsen av en studies tillvägagångssätt och att den anses subjektiv (Bryman & Bell 2013). Vi har med detta i åtanke tydliggjort hur vi gått tillväga i studiens olika delar. Vi har också fokuserat på att agera så neutralt som möjligt för att minimera påverkan på respondenterna och i sin tur resultatet. Genom att vi gav respondenterna frihet i att öppet besvara frågorna kan risken reduceras för att deras svar styrts för mycket av våra underliggande värderingar och synpunkter, vilket stärker studiens trovärdighet (Walle 2015). Respondenterna kan också ha påverkats av intervjusituationen och besvarat frågeställningar efter vad de trodde att vi ville ha för svar (Patel & Davidsson 2011). Innan intervjuerna genomfördes tydliggjorde vi för respondenterna att de insamlade uppgifterna kommer att hanteras konfidentiellt. Vi ansåg därför att respondenterna skulle besvara frågeställnigarna efter vad de själva ansåg och inte justera svaren. Kritik har även riktats mot svårigheterna att replikera en kvalitativ undersökning och generalisera resultat. Replikering kräver att förutsättningarna ska vara likadana som första gången undersökningen genomfördes vilket kan medföra svårigheter i att uppnå samma resultat vid en upprepad studie (Bryman & Bell 2013). Digitalisering som koncept och redovisning som arbetssätt är sociala konstruktioner som har benägenhet att förändras och kan komma att få en annan betydelse i framtiden än vad de har idag. Om 25

digitalisering och redovisning förändras tillräckligt mycket för att skapa en ny uppfattning från vad det innebär idag kommer replikerbarheten att påverkas negativt. Generalisering av resultat ses som problematiskt eftersom urvalen ofta är otillräckliga (Bryman & Bell 2013). I vår studie intervjuades tio respondenter vilka inte kan stå för vad hela populationen av redovisningskonsulter anser om digitaliseringens inverkan på deras arbetssätt. Vårt mål i studien har inte varit att generalisera resultatet utan fokus har varit på att skapa en större förståelse för hur respondenterna uppfattar digitaliseringens inverkan på arbetssätten inom redovisningsyrket. Däremot kan dessa tio respondenter stå för en linje av åsikter som finns bland redovisningskonsulter vilka i fortsatt forskning kan undersökas vidare för att få bekräftelse eller motsäga resultaten från övriga anställda inom redovisningsbranschen. 26

4. Empiri och analys Kapitlet inleds med en kortfattad beskrivning av studiens respondenter. Vidare presenteras och analyseras resultatet av de kvalitativa intervjuer som har genomförts i studien. Rubrikerna är uppdelade efter syftet och de teman som framkom av datamaterialet. 4.1. Beskrivning av respondenter Respondent 1 arbetar som redovisningskonsult och har varit verksam inom redovisningsbranschen i 20 år. Respondenten driver en egen redovisningsbyrå av mindre storlek och är utbildad gymnasieekonom. Respondentens huvudsakliga arbetsuppgifter är bokföring, bokslut, deklarationer och löneberedningar. Respondenten ser positivt på digitaliseringen och är öppen för kommande förändringar inom arbetet. Respondenten anser inte att hens byrå ligger i framkant gällande digitalisering, men att byrån är på god väg. Respondent 2 arbetar som redovisningskonsult och har gått en affärsutbildning. Respondenten har 25 års erfarenhet inom redovisning och arbetar idag på en större redovisningsbyrå där några av arbetsuppgifterna består av bokföring, bokslut, deklarationer och affärsrådgivning. Respondenten anser att digitaliseringen har en stor positiv inverkan på redovisningsbranschen, men att redovisningsbyråerna kan komma att ersättas i framtiden om de inte moderniserar sin verksamhet efter hur samhället ser ut. Respondenten anser att byrån är digitaliserad men att det alltid går att bli bättre. Respondent 3 driver en egen mindre redovisningsbyrå och har varit verksam inom redovisningsbranschen i över 30 år. Respondenten arbetar som redovisningskonsult. Enligt respondenten är fördelarna med digitalisring effektivisering, automatisering och tidsbesparing. Respondenten anser att byrån ligger i framkant i digitalisering då hen arbetar med de senaste arbetssystemen som finns på marknaden och anpassar redovisningsarbetet efter kundens behov. Respondent 4 driver en redovisningsbyrå sedan 26 år tillbaka och har 11 anställda. Respondenten har varit verksam inom redovisningsbranschen i över 43 år och innehar titeln auktoriserad redovisningskonsult. Enligt respondenten arbetar hen med alla sorters arbetsuppgifter inom redovisningsområdet. Respondenten anser att digitaliseringen som helhet är positiv vilket leder till 27

automatisering och ökad effektivitet. Vidare anser respondenten att det också finns en nackdel med digitalisering och att det särskilt är den äldre generationen som har svårare med att arbeta på nya sätt. Redovisningsbyrån är inte digitaliserad fullt ut utan byrån arbetar både digitalt och manuellt med papper. Respondenten menar att det finns en ambition om att redovisningsbyrån ska bli papperslös i framtiden men så länge det finns kunder som arbetar manuellt med papper kommer byrån också att göra det. Respondent 5 arbetar som redovisningskonsult och har varit verksam inom redovisningsbranschen i 4 år. Respondenten har en masterutbildning i redovisning och styrning. Respondenten arbetar på en större redovisningsbyrå. Redovisningsbyrån ligger i framkant med digitaliseringen, och respondenten förklarar att det finns instanser inom byrån som specifikt arbetar med digitalisering och att det arbetet till stor del styrs centralt, men även på lokal nivå. Enligt respondenten medför digitaliseringen positiva förändringar för både redovisningskonsulten och kunden. Respondenten betonar vikten av att kunna arbeta i realtid, något som har resulterat i att kundens förväntningar på tillgängligheten till information har blivit större. Respondent 6 innehar titeln auktoriserad redovisningskonsult. Respondenten har en kandidatexamen i företagsekonomi och har arbetat inom redovisningsbranschen i över 15 år. Idag arbetar respondenten på en mindre byrå sedan 1 år tillbaka. Respondenten anser att redovisningsbyrån till viss del är digitaliserad men inte fullt ut i alla led och belyser problematiken med det. Enligt respondenten är den mer sporadiska kundkontakten en nackdel med digitalisering. Trots det anser respondenten att digitaliseringens fördelar överväger nackdelarna och att användandet av digital teknik leder till förändringar på olika plan såsom individen, byrån, branschen och samhället. Respondent 7 innehar titeln auktoriserad redovisningskonsult och driver en egen mindre redovisningsbyrå sedan 14 år tillbaka och har 2 anställda. Respondenten har varit verksam inom redovisningsbranschen i över 33 år och har en ekonomikandidatexamen. Respondenten anser att redovisningsbyrån ännu inte är helt digitaliserad och att byrån har många kunder som fortfarande arbetar manuellt med papper. Respondenten anser att digitaliseringen kan vara fördelaktig för intressenterna så länge deras behov kan bli tillgodosedda. Enligt respondenten finns det också nackdelar med digitalisering och förklarar att generationsskillnader kan göra det svårare för byrån att arbeta mer digitalt. 28

Respondent 8 innehar titeln auktoriserad redovisningskonsult. Respondenten har en civilekonomexamen med inriktning redovisning och har varit verksam inom redovisningsbranschen i över 17 år. Respondenten arbetar på en stor redovisningsbyrå som ligger i framkant med digitalisering. Respondenten är digitaliseringsansvarig på byrån. Enligt respondenten har digitaliseringens inverkan på redovisningsbranschen medfört många fördelar och möjligheter, såsom ökad flexibilitet, effektivitet och tidsbesparing. Vidare förklarar respondenten att den minskade fysiska kundkontakten är en nackdel med digitalisering, och att det nya EU-direktivet GDPR kan komma att påverka redovisningsbranschen i framtiden. Respondent 9 innehar titeln auktoriserad redovisningskonsult och är delägare i en mindre redovisningsbyrå. Respondenten har en kandidatexamen i företagsekonomi och har varit verksam inom redovisningsbranschen i över 27 år. Redovisningsbyrån arbetar med digitala verktyg men befinner sig i en övergångsfas mellan att arbeta digitalt och manuellt. Respondenten menar att digitaliseringen har en positiv inverkan för redovisningskonsulten där automatiseringen av monotona arbetsuppgifter leder till ökad effektivitet. Enligt respondenten kan en del äldre kunder ha svårt för digitalisering och därmed hamna i ett utanförskap för att de inte vill eller klarar av att arbeta med digitala verktyg. Vidare understryker respondenten hur digitaliseringen kan leda till minskad fysisk kundkontakt, samt att lagring av information kan påverkas negativt om det inte finns vattentäta säkerhetssystem. Respondent 10 arbetar som redovisningskonsult på en mellanstor redovisningsbyrå sedan 2 år tillbaka. Respondenten har en kandidatexamen i företagsekonomi och har varit verksam inom redovisningsbranschen i 4 år. Respondenten är digitaliseringsansvarig på redovisningsbyrån och anser att byrån följer branschens utveckling mot att bli mer digitaliserad men att byrån har en bit kvar. Respondenten är positivt inställd till digitaliseringen och menar att hållbarhetsfrågan kan vara en av anledningarna till att företag arbetar mer digitalt idag. Vidare menar respondenten att digitaliseringen skapar nya förutsättningar vilket gör att det kan bli svårare för en del äldre kunder att hänga med i digitaliseringens utveckling. 29

4.2. Digitaliseringens inverkan på redovisningsbranschen I tidigare forskning har det redogjorts för att redovisningsbranschen kontinuerligt har förändrats av teknikens utveckling (Banker et al. 2002). Detta är något som bekräftas av studiens respondenter som menar att redovisningsbranschen har genomgått en omfattande förändring. Den digitala förändringen har satt tydliga spår inom redovisningsbyråer där digital teknik numera är en inkluderad del i det dagliga arbetet (Krafft & Kempe 2016). Detta har resulterat i ett skifte från ett traditionellt och manuellt tillvägagångssätt till ett digitaliserat arbetssätt som antingen kan vara halv- eller helautomatiserat. Övergången från manuella till digitala processer har också förändrat arbetssätten inom redovisningsyrket (Cleary & Quinn 2016). Respondenterna förtydligar detta med att arbetssätten inom redovisningsbranschen kontinuerligt har förändrats genom införandet av digitala verktyg och hjälpmedel. Tidigare arbetssätt som bestod av manuella dagböcker och stansning av fakturor har kommit att automatiserats för en ökad effektivitet inom redovisningsbyråerna (Ghasemi et al. 2011). Trots att respondenternas arbetslivserfarenhet inom redovisningsbranschen skiljer sig åt är de överens om att arbetet har gått från att i stort sett vara manuellt och pappersbaserat till att digitala verktyg har fått allt större inflytande. Av de tio tillfrågade respondenterna har sex stycken arbetat inom redovisningsbranschen i över 20 år. En av dessa respondenter berättar om tiden när hen först började arbeta inom redovisningsbranschen. På första jobbet så gjorde jag huvudböcker och dagböcker manuellt, det var ett hästjobb om man säger så. Allt skrevs för hand. Numera sköts dessa rutinartade arbetsuppgifter till stor del med hjälp av onlinebaserade redovisningsprogram och system (Güney 2014). Enligt en respondent så [...] var väl den största första förändringen eller vad man ska säga när bokföringen fanns i datorn [...]. De tillfrågade respondenterna är eniga om vad det inom redovisningsbyråerna innebär att arbeta digitalt. Respondenterna nämner att digitalisering underlättar arbetsgången och gör att allt går mycket snabbare nu när de tagit hjälp av digitala verktyg och hjälpmedel. Enligt en av respondenterna resulterar digitalisering i Effektiva arbetssätt som innebär att man utnyttjar de verktyg som finns till så stor grad som möjligt. Den tekniska utvecklingen har medfört att pappershanteringen i redovisningsbranschen minskat, som ett resultat av ökat användande av digital teknik i redovisningsbyråerna (Krafft & Kempe 2013). När vi frågar respondenterna om digitaliseringens innebörd nämner sju stycken att pappershanteringen gradvis försvinner. Två av studiens respondenter har 30

arbetat inom redovisningsbranschen i mindre än fem år och är överens om att arbetet under kort tid har blivit mer digitalt vilket resulterat i ett minskat pappersflöde. En av respondenterna nämner att [...] innan digitaliseringen så skulle det ha varit fullt med pärmar här med massa papper och grejer och kunder skulle komma in med papper. Så har vi det inte nu. Vidare beskrev samma respondent att Det är sällan som jag faktiskt tar i papper från våra kunder om jag inte åker ut till kunden och arbetar där. Men annars så är ju allting på datorn och inne i programmen. Respondenterna är eniga om att redovisningsbranschen strävar efter att bli ännu mer digitaliserad men att den inte riktigt är där än. Baserat på de intervjuer som genomförts i studien råder det delade meningar kring hur lång tid det kommer ta tills redovisningsbranschen är helt digitaliserad och vad det beror på. Två av respondenterna förklarar att redovisningsbranschen befinner sig i en slags övergångsfas gällande hur arbetsuppgifter och arbetsprocesser ska genomföras. En av respondenterna nämner att Idag står branschen och väger, ska jag jobba vidare på traditionellt, eller ska jag jobba enbart digitalt? Att arbetssätten i nuläget är en blandning av traditionellt manuellt och digitalt tillvägagångssätt förtydligas av den andra respondenten som nämner att detta mellanläge beror på att En del kunder jobbar digitalt och en del jobbar inte digitalt. När vi frågar respondenterna om hur de tror att redovisningen kommer se ut i framtiden tror sju stycken att redovisningsarbetet kommer att skötas digitalt och att rutinartade arbetsuppgifter kommer vara automatiserade. Enligt en av respondenterna är det inte långt kvar tills att redovisningsarbetet sköts helt digitalt [...] allt rutinjobb kommer vara borta och vi pratar inte tio år, jag tror fyra-fem år Samtliga respondenter är eniga om att automatisering av rutinartade arbetsuppgifter skapar mer utrymme för mer komplexa uppgifter där allt större fokus kan läggas på rådgivning. I framtiden kommer redovisningskonsulterna att fungera mer som rådgivare med fokus på att erbjuda byråns kunder kvalificerade bedömningar och råd kring deras verksamheter (Krafft & Kempe 2016). En av respondenterna förtydligar detta med att Vi kommer ha tid att helt plötsligt lägga tid på att tänka framåt, analysera siffrorna, fundera på att ge förbättringsförslag till kunderna och se hur de skulle kunna effektivisera sin verksamhet för att det går dåligt inom det här. Det kommer bli mer kvalificerade uppgifter som man gör som redovisningskonsult helt klart. Det finns en strävan i samhället att företag och organisationer anpassar sin verksamhet efter hur samhället ser ut (Arsenie-Samoil 2010). För att överleva i en konkurrensutsatt omgivning och fortsättningsvis anses som en legitim aktör är det centralt att företag och organisationer moderniseras (Carlsson 2017). En 31

respondent förtydligar detta med att digitaliseringens utbredning och automatiseringen av arbetsuppgifter gör att det kommer att behöva ske en förändring inom redovisningsbyråerna avseende hur de bedriver sin verksamhet och menar att [...] det ska bli mycket enklare vilket också gör att redovisningsbyråer får nog liksom steppa upp om de ska ha en framtid längre fram. 4.3. Fördelar och möjligheter vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsyrket Anledningen till att redovisningsbranschen har blivit mer digitaliserad beror enligt några av respondenterna på teknikens snabba utveckling och kravet från samhället att förse intressenter med snabb, lättillgänglig och tillförlitlig information. Svaren kan sägas vara i linje med vad som presenterats i tidigare forskning gällande hur digitaliserade arbetssätt medför många fördelar och möjligheter för företag (Parviainen 2017) samt att företag anpassar sin verksamhet efter kundkraven (Krafft & Kempe 2016). En respondent framhåller att digitaliseringen har bidragit till fördelar gällande arbetsuppgifterna då det är[...]mycket manuellt tråkigt jobb som försvinner. En annan respondent nämner att införandet av digitala arbetssätt i redovisningsbyrån gör att de kommer [...] kunna jobba snabbare med det här tråkiga stansningsjobbet. Det är liksom en stor fördel. Tidigare forskning verkar bekräfta respondenternas syn på hur digitaliseringen medför att mindre tid behöver läggas på monotona arbetsuppgifter (Warren et al. 2015). Utifrån de intervjuer som har genomförts är respondenterna överens om att implementering av digitaliserade arbetssätt effektiviserar och gör arbetsgången mer flexibel. Enligt en av respondenterna handlar den största drivkraften om [...] förenkling, det tror jag faktiskt. Och att allt ska gå snabbare, för allt i samhället kräver egentligen att det ska gå snabbare. En stor fördel med implementeringen av digitaliserade arbetssätt är den ökade tillgängligheten till finansiell information (Ghasemi et al. 2011). Sju respondenter beskriver just tillgängligheten som en av de största fördelarna med digitalisering. En av respondenterna menar att Allt blir ju så lättillgängligt. [...]Det är ju bara positivt i vår bransch att det blir så lättillgängligt. Fyra respondenter menar att drivkraften till att redovisningsbyråerna blir mer digitaliserade till stor del handlar om viljan till förändring. Enligt en respondent spelar individens egen drivkraft stor roll till hur digitaliserad hen vill bli. Respondenten menar att Jag hade jättesvårt med det här i början liksom att jag inte hade ett fysiskt papper i handen, för jag tyckte inte att jag såg riktigt när jag bara hade det 32

på skärmen. Men det känner jag nu att det har jag lärt om mycket, så det är bara positivt. Vidare nämner samma respondent att Det är ju det att man måste lära om. Man måste ju lära om och då handlar det inte bara om att lära om sig själv utan ofta handlar det om att lära om kunder att tänka på ett nytt sätt också. Vägen till att redovisningsbyråer blir helt digitaliserade hämmas av de kunder som av olika orsaker fortfarande vill arbeta vidare manuellt med papper. En respondent menar att byrån försöker få kunderna att bli mer digitaliserade genom att visa de många fördelar som kommer av att inkludera digital teknik i sin redovisning. Respondenten lägger vikt vid att Just det här att få företagen att förstå vilken nytta det blir för dem och vilken mer kontroll de kommer ha. Respondentens uppfattning kopplat till kontroll över verksamheten verkar överensstämma med det som presenterats av Carlsson (2017) om att användandet av digitaliserade arbetssätt ger företag bättre översikt och kontroll. Samtliga av studiens respondenter är positivt inställda till att digitalisering får större inflytande inom redovisningsbranschen och välkomnar förändringen. En av respondenterna nämner att Jag ser alla fördelar. Dels miljömässiga fördelar, i och med att det inte blir så mycket papperssvinn och grejer som ska skrivas ut hela tiden. Vidare resonerar samma respondent att digitaliseringen har resulterat i ett tätare samarbete med kund och menar att De blir mer delaktiga och de vill vara med och påverka. En respondent förklarar att införandet av digitala hjälpmedel och verktyg förbättrar både redovisningsbyråns och kundens arbete. Den synen verkar understryka Dimitriua och Mateias (2014) forskning om att digital teknik resulterar i en förbättrad kvalitet i redovisningen. Vidare tycks respondenten även bekräfta Dimitriua och Mateias (2014) resultat om att aktualiteten i redovisningen stärks som följd av användandet av digitaliserade arbetsmetoder. Respondenten framhåller att Med digitaliseringens hjälp finns det möjlighet att till en väldigt rimlig kostnad kunna följa hur det går i princip i realtid. Är ju en jättemöjlighet att ha bättre beslutsunderlag och följa hur det går. [...]Kräver inte att kunder kommer hit med massa papper utan det finns ju mycket effektiviseringsvinster på det så både kvalitet och effektivitet blir ju klart bättre. Trots att respondenterna i studien i dagsläget ännu inte arbetar helt digitalt är samtliga respondenter överens om att deras arbetsprocess har effektiviserats till följd av digitaliseringen. Som ett resultat av ett förenklat och effektiviserat arbetssätt av rutinartade arbetsuppgifter kan redovisningskonsulterna numera lägga större fokus på analysarbete och rådgivning. Redovisningskonsulterna kommer tack vare automatiseringen av rutinartade arbetsuppgifter att fungera mer som en ekonomisk rådgivare och hjälpa byråns kunder med att förbättra 33

deras verksamhet och således hjälpa dem att öka lönsamheten (Krafft & Kempe 2016). 4.4. Nackdelar och risker vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsyrket I den teoretiska referensramen beskrivs hur viktigt det är att digitala arbetssystem inom redovisningsbyråerna håller hög IT-säkerhet (Ali et al. 2015). Forskare har redogjort för att det är centralt att vara medveten om de ökade säkerhetsrelaterade risker som kan uppstå när företagsinformation lagras i moln (Bechtel 2013). Detta bekräftas av respondenterna som menar att det finns det ett behov av att säkerställa arbetssystemens IT-säkerhet. Forskare har även beskrivit att IT-säkerhet kan anses vara en potentiell risk och nackdel när värdefull information lagras online (Dimitriua och Mateias 2014). Sex respondenter diskuterar de konsekvenser som kan uppstå om redovisningsbyråernas system inte håller tillräckligt hög IT-säkerhet och medföljande konsekvenser om värdefull information kommer ut och används för att skada drabbade parter. En respondent poängterar att [ ] jag tror inte att det finns någon information eller uppgifter som inte kan digitaliseras utan det är snarare så att det måste vara vattentätt säkerhetsmässigt. Ett annat populärt ämne som diskuteras av respondenterna är utökningen av Personuppgiftslagen (PUL) och det nya EU-direktivet General Data Protection Regulation (GDPR) som kommer att träda i kraft år 2018. Respondenterna diskuterar vilka effekter det kan komma att få för företag eftersom direktivet syftar till att stärka skyddet för fysiska personer vid hantering av personuppgifter. En av respondenterna är positivt inställd till direktivet och Tycker det är bra att man tänker på det här med PUL-lagen och tittar över det. Vissa kommer få det tuffare men det finns ju bara lösningar i slutändan. Detta kan kopplas till de svårigheter som Halaweh & Massry (2015) diskuterat, om att lagar och regler som behandlar integritet och säkerhet kan försvåra implementeringen av digitaliserade arbetsprocesser inom företag. Studiens respondenter har utvecklat resonemanget vidare och förklarat att Bokföringslagen i Sverige inte är i linje med de digitala verktyg som utvecklas, implementeras och integreras i redovisningen. Enligt respondenterna tar det lång tid för Bokföringslagen att uppdateras och anser att denna fördröjning påverkar digitaliserade arbetssätt inom byråerna negativt. En respondent nämner att Det kommer uppdateringar hela tiden, så jag känner väl inte riktigt att lagen 34

är med eller up to date eller vad man ska säga, på det sättet som vi ska arbeta. Det brukar vara att den är lite eftersläpande och att den liksom lär sig från alla fel som görs. En synlig risk och potentiell nackdel som tydligt framträtt ur empirin är generationsskillnader. Sju respondenter förklarar att digitaliseringen påverkar den äldre generationen negativt. Utifrån empirin identifieras den äldre generationen som kunder över 45 år gamla. En anledning är att delar av den äldre generationen har ofullständig förståelse för digitaliseringen och hur de kan använda digitala verktyg och hjälpmedel för att effektivisera sina arbetsprocesser. Detta skiljer sig från yngre generationer som har blivit uppväxta med större exponering för ny teknik, vilket har gjort dem mer benägna att förstå sig på digitaliseringen, eftersom många digitala färdigheter och funktioner har förvärvats under uppväxten. En av respondenterna bekräftar detta när hen svarar på frågan om hur digitaliseringen har påverkat samarbetet med kunder. Den nya generationen kommer göra att det ändras mycket, de som är uppfödda med data. De som är 45-50, dem är inte riktigt där än. Det är en generationsfråga lite. Yngre generationer som känner sig mer bekväma med digitala verktyg har därmed en styrka i jämförelse med äldre generationer som kanske inte behärskar digitala verktyg lika bra eller är öppna för digitaliseringen på samma sätt. För att företag ska accepteras av omgivningen där de verkar så behöver företag anpassa sin verksamhet efter samhällets normer och värderingar för att anses som trovärdiga (Dowling & Pfeffer 1975). Förändringsmotståndet kan leda till att redovisningsbyråer inte har möjlighet att digitaliseras fullt ut och därmed går miste om möjligheter då det blir svårt för den äldre generationen att hänga med. En respondent bekräftar detta med [...]där tror jag väl att min generation och kanske delvis generationen under också, vi kommer kanske ha svårt att hänga med i alla möjligheter som finns. Motstånd till förändring skapar inte bara en fördröjning till att kunna digitaliseras fullt ut i alla led. Det finns även kunder som överhuvudtaget inte klarar av att digitaliseras på grund av bristande ITkunskap eller engagemang. Så länge dessa kunder finns kvar i branschen behöver redovisningsbyråer ta hänsyn till kundernas vilja att använda ett manuellt arbetssätt med papper, vilket kan bekräftas i en respondents svar med att Det finns ju en möjlighet att om vi skulle välja att bara använda det digitala, att vi frångår totalt ifrån den klassiska stilen eller vad man ska kalla det. Då finns det nog en stor chans att vi förlorar många kunder som vill vara kvar i det gamla och som inte vill gå in i det digitala. 35

I den teoretiska referensramen beskrivs att kommunikationen kan effektiviseras vid användandet av digitaliserade arbetssätt, vilket gör att både intern och extern kommunikation kan ske snabbare (BarNir et al. 2003). Även om det går enklare att kommunicera med olika parter menar studiens respondenter att den minskade fysiska kundkontakten är en potentiell risk och nackdel vid implementering av digitaliserade arbetssätt inom redovisningsbyråerna. En av respondenterna understryker vikten av att använda digitala arbetssätt på rätt sätt för att inte tappa kundkontakten. Respondenten menar att Sen med kundarbetet kan det finnas en nackdel också. Det är att man inte får gå så långt att man bara använder digitaliseringen för underskrifter, och endast har telefonmöten och sådant för då missar man kundgenomgången och kundkontakten. Vidare nämner samma respondent att kundkontakten kan vara avgörande för kundrelationen samt kundens lojalitet till byrån. En annan respondent poängterar att en minskad kundkontakt kan medföra att kunder inte vet vilka arbetsuppgifter som en redovisningskonsult faktiskt är kapabel till att utföra. Respondenten menar att [...]de kanske inte har så stor inblick i vad vi egentligen kan göra, om du förstår vad jag menar. Om man jobbar med större uppdrag sen så kanske det är annorlunda, för de är mer insatta i rapporter och utvecklingen och så vidare i ett större företag, men just de här små som vi jobbar med så är det inte så jättestor insikt i vad de kan få hjälp med. De vet ju att ja, de sköter min bokföring, fixar fram mitt bokslut och min deklaration, inte så mycket mer än så. Det måste vi visa dem att ja, men jag kan hjälpa dig med det här också. Om kunderna inte vet vad en redovisningskonsult kan göra för dem och att kundkontakten blir mera sporadisk som en konsekvens av digitaliseringen kan det komma att påverka många redovisningsbyråer negativt i framtiden. En annan respondent som har stött på detta i sitt yrkesliv betonar att rollen som redovisningskonsult får ett större ansvar att vårda byråns kundrelationer. Respondenten framhåller att [...] den här kontakten blir ju inte regelbunden på det viset, utan det gäller att vara lite mer proaktiv och ringa kunden och höra hur det går, för vi människor, det är ju mycket som händer i det här mötet öga för öga och det är inte riktigt samma sak med telefonsamtal eller ett mail. 4.5. Digitaliseringens inverkan på legitimiteten i redovisningsyrket En anledning till att redovisningsbranschen digitaliseras kan förklaras med legitimitetsteorin. Företag har som avsikt att verka inom samhällets socialt konstruerade system bestående av normer, värderingar och uppfattningar för att anses som legitim (Suchman 1995). Eftersom legitimt företagande handlar 36

om att möta samhällets förväntningar kan de redovisningsbyråer som väljer att inte följa den tekniska utvecklingen i samma utsträckning som redovisningsbranschen och därmed agera motstridigt, riskera att inte längre anses som en trovärdig aktör (Dowling & Pfeffer 1975). Genom att inte följa efter branschens utveckling mot att bli mer digitaliserad kan redovisningsbyråer sätta verksamhetens fortlevnad på spel (Dowling & Pfeffer 1975). I den teoretiska referensramen har det förklarats att digitala verktyg och hjälpmedel har implementerats för att effektivisera redovisningsbyråers aktiviteter (Ghasemi et al. 2011). Förändringen mot att arbeta mer digitalt har mottagits positivt av samtliga respondenter i studien. Krafft & Kempe (2016) har förklarat att användandet av digitala verktyg och hjälpmedel inom redovisningsbyråer resulterar i en effektiviserad arbetsgång och ger mer tid över till rådgivning. Respondenterna är överens om att användandet av digitala arbetssätt har resulterat i en förbättrad arbetsgång och att de numera fått mer tid över till rådgivning, som ett resultat av automatiseringen. Det mellanläge som två respondenter förklarat att redovisningsbranschen befinner sig i, att byråerna använder manuella och digitala arbetssätt i genomförandet av redovisningsbaserade uppgifter medför att legitimitet både kan skapas och upprätthållas i redovisningsyrket (Suchman 1995). Krafft & Kempe (2016) har förklarat att många av redovisningsbyråernas kunder har blivit mer digitaliserade, vilket har haft till följd att byråerna har fått anpassa sig efter kundernas förväntningar på redovisningens genomförande och inkluderat digital teknik i sin verksamhet. Detta är i linje med vad respondenterna har förklarat om att många av deras kunder vill arbeta mer digitalt med sin redovisning. En respondent förtydligar detta med att Fler och fler kunder blir benägna att skicka och ta emot fakturor digitalt. Det medför att redovisningsbyråer som väljer att inkludera digitala verktyg i sin arbetsgång följer samhällets definierade normer och värderingar. Detta eftersom deras aktiviteter överensstämmer med de samhälleliga förväntningar som finns i området där de verkar (Brown & Deegan 1998). För att redovisningsbyråernas aktiviteter ska anses som trovärdiga är kommunikationen med utomstående parter en central del (Dowling & Pfeffer 1975). Social information till utomstående parter kan vara avgörande för hur legitim ett företag anses vara (Guthrie & Parker 1989). Gröjer (2002) har förklarat att återgivandet av social information, såsom årsredovisningar kan stärka tillförlitligheten mellan företag och dess intressenter. Genom att 37

studiens respondenter arbetar med att framställa redovisningsrapporter som kommunicerar finansiell information till kunder och andra intressenter gör att tillförlitligheten stärks mellan redovisningsbyråerna och deras kunder. Utifrån empirin understryker respondenterna vikten av att vara öppen för den förändring som digitaliseringen medför och de fördelar som övergången från manuella till digitala arbetssätt uppvisar. Att kommunicera ut detta till kunder blir därmed en viktig del för att redovisningsbyråerna i studien ska ha möjlighet att bli mer digitaliserade. Legitimitet skapas enskilt hos individen som en uppfattning från att ha observerat något men existerar objektivt hos individen (Suchman 1995). Hur kunder väljer att se på digitaliserade arbetssätt kan därför påverka hur en redovisningsbyrå genomför redovisningsaktiviteter, manuellt, digitalt eller både och. En faktor som kan vara av stor betydelse till hur digitaliserade redovisningsbyråerna är kan ses utifrån redovisningsbyråns storlek och byråns inställning till digitalisering. Utifrån empirin har det framkommit att de respondenter som är anställda inom större redovisningsbyråer arbetar mer med digitaliserade arbetsmetoder, än de respondenter som arbetar på mindre byråer. Anledningen till att digitalisering har fått större utrymme på större byråer kan bero på olika anledningar såsom mer resurser, IT-kunskap och högre ambition till att bli mer digitaliserad. Samhällets utveckling mot att bli mer digital har drivit redovisningsbyråerna i studien till att förändras vilket har skapat nya förväntningar på redovisningens genomförande och innehåll hos kunderna. De redovisningsbyråer som väljer att satsa på digitalisering kan därmed uppvisa en konkurrensfördel till skillnad från de byråer som väljer att inte digitaliseras i samma utsträckning (Carlsson 2017). I intervjuerna har det framkommit att de redovisningsbyråer som är mer digitaliserade i större utsträckning kan uppfylla kundernas förväntningar gällande att redovisningen ska vara i realtid. Detta är i linje med det som Brännström (2016) och Dimitriua & Mateia (2014) har förklarat om att intressenters förväntningar har ökat gällande att redovisningen ska vara korrekt uppdaterad, något som möjliggör intressenternas beslut i ekonomiska frågor. Genom att redovisningen är i realtid, gör att redovisningsbyråerna kan möta intressenternas förväntningar (Brännström 2016). En respondent förtydligar detta med att Där tror jag att det finns en ytterligare utveckling och steg att ta på marknaden, både för oss som konsulter att bli ännu bättre på det men också systemmässigt så att kunden faktiskt kan följa sitt företag resultatmässigt, likviditetsmässigt och så vidare i realtid och få bättre prognoser och rapporter och på ett enklare sätt kunna följa hur verksamheten utvecklas just precis idag. Om redovisningen inte är korrekt 38

uppdaterad kan det uppstå svårigheter eftersom den anses som en legitim aktivitet inom redovisningsbyråerna. Utifrån insamlad empiri och vad som presenterats i tidigare forskning så finns det en eftersträvan i redovisningsbranschen att bli papperslös i framtiden (Krafft & Kempe 2016). För att detta ska vara möjligt att uppnå krävs det att redovisningsbyråer och deras kunder anpassar sig efter nya arbetssätt och automatiserar rutinartade redovisningsaktiviteter (Warren et al. 2015). Krafft & Kempe (2016) har förklarat att automatisering och användandet av digitaliserade arbetssätt i redovisningsarbetets genomförande resulterar i att felkällor kan reduceras och att tillgängligheten ökar. Genom att redovisningsbyråer automatiserar rutinarbete och använder digitala arbetssystem gör att legitimitet kan skapas då de nya arbetssätten kan medföra att redovisningsbyråerna klarar av att leva upp till omgivningens förväntningar gällande att redovisningen blir korrekt utförd (Guthrie & Parker 1989). Även den fysiska kundkontakten har varit och är en aktivitet som uppfattas som legitim inom redovisningsbranschen. Genom att redovisningsbyråerna skyddar den legitimitet som de redan har erhållit från tidigare aktiviteter, kan legitimiteten upprätthållas (Suchman 1995). Respondenterna i studien är eniga om att den fysiska kundkontakten har reducerats genom användandet av digitaliserade arbetssätt och arbetssystem. Om den fysiska kundkontakten försvinner helt som en konsekvens av digitaliseringen, kommer det uppstå ett behov att inom redovisningsbyråerna hitta nya sätt och nya aktiviteter att skapa och/eller upprätthålla sin legitimitet (Suchman 1995). 39

5. Slutsats Det sista kapitlet behandlar studiens viktigaste slutsatser. Kapitlet innehåller teoretiska insikter, begränsningar och förslag till fortsatt forskning. 5.1. Teoretiska insikter Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbetssätt. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. Vi kan utifrån både litteratur och de kunskaper som framkommit via respondenterna kunnat dra slutsatsen att redovisningsbranschen har påverkats positivt av den nya tekniken och digitaliseringen. Påverkan har framförallt blivit genom förändrade arbetsuppgifter och arbetssätt. Respondenterna upplever också att de har fått mera frihet i arbetet genom nya digitaliserade arbetssätt då den nya tekniken tillåter att de kan vara på rörlig fot och även arbeta utanför kontoret. Användandet av digitaliserade arbetssätt har medfört att respondenterna har fått ett effektiviserat arbetsflöde och mer tid till analyserande arbetsuppgifter. Sammantaget anser de tillfrågade respondenterna att fördelarna och möjligheterna som kommer av att följa den tekniska utvecklingen och användandet av digitala arbetssätt överväger de risker och nackdelar som digitalisering medför, såsom mindre fysisk kundkontakt och högre krav på säkerhet gällande lagring av information. Studien har också visat att respondenterna har följt den tekniska utvecklingen av branschen i olika utsträckning för att accepteras av intressenterna, för att fortsättningsvis kunna bedriva sin verksamhet och därmed upprätthålla legitimiteten. Slutsatsen har således dragits att legitimiteten i redovisningsyrket inte har påverkats eller ändrats av övergången från manuella till digitala arbetssätt. Anledningen till att legitimiteten är oförändrad beror på att respondenterna i allt högre grad anpassar sina arbetssätt efter kundernas behov och hur kunderna avser att arbeta, antingen manuellt, digitalt eller både och. Respondenterna kan genom användandet av digitaliserade arbetssätt skapa legitimitet eftersom de anpassar sina tillvägagångssätt efter vissa intressenters förväntningar på redovisningsarbetets genomförande och innehåll. Genom att redovisningsbyråerna utgår från varje specifik kund kan legitimiteten också 40

upprätthållas av att respondenterna skyddar den legitimitet som de redan förvärvat genom sina redovisningsaktiviteter. 5.2. Begränsningar och förslag till fortsatt forskning Redovisningsbranschen utvecklas kontinuerligt vilket gör att området ständigt är aktuellt att studera. Då studien begränsas till ett litet urval gör det att det framkomna resultatet inte kan generaliseras till hela redovisningsbranschen. Denna studie har kunnat bidra med en förståelse för hur digitaliseringen påverkar respondenternas arbetssätt och om legitimiteten påverkas, vilket således har gett en grundläggande bild av digitalisering inom redovisningsbranschen. Förslag till fortsatt forskning är att utöka vår kvalitativa studie för att se om det finns en gemensam trend i hela redovisningsbranschen att digitaliseras fullt ut. Ett annat förslag är att göra en komparativ studie mellan små och stora redovisningsbyråer. En komparativ studie skulle kunna skapa en uppfattning om hur förändringsbenägna byråerna är till att digitaliseras fullt ut och om attityder till digitalisering kan sammankopplas till redovisningsbyråns storlek utifrån exempelvis antal anställda eller antal kunder. Ett annat förslag till fortsatta studier är att undersöka i hur stor utsträckning redovisningskonsulters kommunikationsled till intressenter effektiviseras av implementering av digitala verktyg i redovisningsbyrån. Ytterligare intressanta studier som kan genomföras inom forskningsfältet kan behandla i vilken utsträckning nuvarande lagar och regler i Sverige hindrar redovisningsbranschen från att digitaliseras helt. Avslutningsvis kan fortsatta studier gå in djupare på IT-säkerhet och undersöka hur EU-direktivet GDPR kan komma att förändra säkerhetsaspekterna inom redovisningsbranschen. 41

Litteraturförteckning Ali, M., Khan, U.S. & Vasilakos, V. (2015). Security in cloud computing: Opportunities and challenges. Information Sciences, 305 (22), 357-387. Arsenie-Samoil, M. (2010). The Impact of Using New Information Technologies on Accounting Organizations. Ovidius University Annals, Economic Sciences Series, Vol. X. Banker, R. D., Chang, H. & Kao, Y. C. (2002). Impact of information technology on public accounting firm productivity. Journal of Information Systems, 16(2), 209-222. BarNir, A., Gallaugher, J.M. & Auger, P. (2003). Business process digitization, strategy and the impact of firm age and size: the case of the magazine publishing industry. Journal of Business Venturing 18, 789-814. Bechtel, C. (2013). Cloud computing and Forensic Accounting: Friends or Foes? http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2218697 [2017-10-19] Bhimani, A & Willcocks, L. (2014). Digitisation, Big Data and the transformation of accounting information. Accounting and Business Research, 44:4, 469-490. Boxenbaum, E. & Jonsson, S. (2008). Isomorphism, diffusion and decoupling. The Sage Handbook of Organizational Institutionalism, pp.78-98. Brown, N. & Deegan, C. (1998). The public disclosure of environmental performance information: a dual test of media agenda setting theory and legitimacy theory. Accounting and Business Research, 29(1), 21-41. Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. Brännström, D. (2016). Ljusnande framtid för redovisningskonsulten. http://danbrannstrom.se/ljusnande-framtid-for-redovisningskonsulten [2017-12-21] Carlsson, C. (2017). Decision analytics - Key to digitalisation. Information Sciences 000, 1 15. 42

Cleary, P. & Quinn, M. (2016). Intellectual capital and business performance An exploratory study of the impact of cloud-based accounting and finance infrastructure. Journal of Intellectual Capital, Vol. 17, No 2, 255-278. doi: 10.1108/JIC- 06-2015-0058 DiMaggio, P. & Powell, W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160. Dimitriua, O. & Mateia, M. (2014). A New Paradigm for Accounting through Cloud Computing. Procedia Economics and Finance 15, 840 846. Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975). Organizational legitimacy: Social Values and Organizational Behavior. Pacific Sociological Review, Vol. 18 No.1, 122-136. Ekengren, A-M. & Hinnfors, J. (2014). Uppsatshandbok, Hur du lyckas med din uppsats. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, P. & Kovalainen, A. (2015). Qualitative methods in business research. 2. uppl. London: SAGE Publications. Eriksson- Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori. Stockholm: Liber. Ghasemi, M., Shafeiepour, V., Aslani, M. & Barvayeh, E. (2011). The impact of Information Technology (IT) on modern accounting systems. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 28, 112-116. Gröjer, J.E. (2002). Grundläggande redovisningsteori. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur. Güney, A. (2014). Role of technology in accounting and e-accounting. Procedia Social and Behavioral Sciences, Vol. 152, 852-885. Guthrie, J. & Parker, L.D. (1989). Corporate social reporting: a rebuttal of legitimacy theory. Accounting and Business Research, Vol. 19 No. 76, 343-52. Haislip, J. Z., Masli, A., Richardson, V. J. & Sanchez, J. M. (2016). Repairing organization legitimacy following information technology (IT) material weaknesses: Executive turnover, IT expertise, and IT system upgrades. Journal of Information Systems, 30 (1), 41-70. Halaweh, M. & El Massary, A. (2015). Conceptual model of Sucessful Implementation of Big Data in Organizations. Journal of International Technology and Information Management, 24 (02), 21-34. 43

Hoffman, C. & Rodriquez, M. (2013). Digitizing Financial Reports Issues and Insights: A Viewpoint. The International Journal of Digital Accounting Research, Vol. 13, 73 98. Hoque, Z. (2006). Methodological Issues in Accounting Research: Theories and Methods [Elektronisk]. London: Spiramus Press. Johansson, C., Johansson, R., Marton, J. & Pautsch, G. (2013). Extern redovisning. 4 uppl. Stockholm: Sanoma Utbildning. Keenoy, C. L. (1958). The impact of automation in the field of accounting. Accounting review, 33 (2), 230-237. Kempe, M. (2013). Framtidens rådgivning, redovisning och revision - en resa mot år 2025. Kairos Future, FAR. Krafft, G. & Kempe, M. (2016). Nyckeln till framtiden: framtidens redovisning, revision och rådgivning i det digitala landskapet. Kairos Future, FAR. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2008). Interviews - Learning the Craft of Qualitative Research Interviewing [Elektronisk]. London: Sage Publications. Marton, J., Sandell, N. & Stockenstrand, A-K. (2016). Redovisning: från bokföring till analys. Lund: Studentlitteratur. Meyer, J.W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American journal of sociology, 83(2), 340-363. Nationalencyklopedin (2017). Digitalisering. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/digitalisering [2017-10-08] Nilsson, S.A. & Dahlgren, J. (2017). Redovisning. I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/redovisning [2017-12-04] Oliver, C. (1997). Sustainable competitive advantage: Combining institutional and resource-based views. Strategic Management Journal, 18 (9), 697-713. Parviainen, P. (2017). Tackling the digitalization challenge: how to benefit from digitalization in practice. International Journal of Information Systems and Project Management, Volume: 05 Issue 01. Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. 44

Power, M.K. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting, Organizations and Society, (28), 379-394. Qu, S.Q. & Dumay, J. (2011). The qualitative research interview. Qualitative Research in Accounting & Management, (8), 238-264. Saldaña, J. (2011). Fundamentals of Qualitative Research [Elektronisk]. New York: Oxford University Press. Scott, W.R. (1987). The adolescence of institutional theory. Administrative science quarterly, pp.493-511. SOU 2016:89. För digitalisering i tiden. Stockholm: Elanders Sverige AB. Suchman, M. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. Academy of Management Review, 3(20), 571-610. Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer. http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf [2017-11-08] Walle, A.H. (2015). Qualitative Research in Business: A Practical Overview [Elektronisk]. United Kingdom: Cambridge Scholars Publishing. Warren, J. D., Moffit, C. & Byrnes, P. (2015). How Big Data Will Change Accounting. Accounting Horizon, 29 (2), 397-407. Weber, M. (1980). Some Categories of Interpretive Sociology. Sociological Quarterly, (22), 151-180. Wilmshurst, T.D. & Frost, G.R. (2000). Corporate environmental reporting A test of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 13 No.1, 10-26. 45

Bilagor Bilaga 1: Intervjuguide Bakgrundsfrågor Kan du berätta lite kort om dig själv? Yrkesmässig bakgrund inklusive studier? Hur länge har du arbetat inom redovisningsbranschen? Hur länge har du varit anställd på detta företag? Berätta vad digitalisering betyder för dig. Redovisning Beskriv dina dagliga arbetsuppgifter. Beskriv hur ditt arbetssätt har förändrats av digitalisering. Hur länge har du arbetat med digitaliserade arbetssätt? Finns det delar som du tycker bör förändras i de digitaliserade arbetssätt som används i företaget? Förklara varför du tycker det. Finns det delar du inte tycker bör förändras i de digitaliserade arbetssätt som används i företaget? Förklara varför du tycker det. Hur tror du att redovisningen kommer se ut i framtiden? Upplever du att det är andra områden som efterfrågas utöver redovisning, i så fall vilka? Beskriv hur digitaliseringen har påverkat ert samarbete med kunder. Upplever du att kundernas förväntningar på redovisningsarbetet har förändrats av digitalisering? Förklara. Tycker du att de lagar och regler som finns idag är anpassade till företagets digitala arbetssätt? Förklara. Finns det något område inom redovisning som du anser är känsligt för att digitaliseras? Digitalisering Vilka fördelar eller möjligheter ser du med digitalisering? Vilka nackdelar eller risker ser du med digitalisering? Hur upplever du förändringen mot att företaget blir mer digitaliserat? På vilket sätt har du blivit påverkad av digitalisering i företaget? Tycker du att du har den kunskap som krävs för att arbeta digitalt? Förklara. Hur ser företaget till att följa med i den tekniska utvecklingen av branschen? Hur arbetar ni med att ständigt förbättra era arbetssätt? Vad anser du är de största drivkrafterna till att arbetet blir mer digitalt? Vad tror du är anledningen till att företag arbetar mer digitalt idag än förut? 46

Bilaga 2: Informationsbrev Kort information om aktuell studie Vi vill börja med att tacka er för er medverkan i studien för vårt Civilekonomexamensarbete. Studien syftar till att ge en ökad förståelse för hur redovisningskonsulters och redovisningsekonomers arbete påverkas av digitalisering. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. Med ditt tillstånd kommer intervjun att spelas in, enbart för studiens forskningsändamål. Alla ljudinspelningar förvaras säkert så att ingen obehörig ska kunna ta del av dessa. Alla uppgifter och insamlad data kommer att behandlas konfidentiellt och med anonymitet. Ert deltagande är frivilligt och ni har rätt att avbryta intervjun när ni vill. Studiens resultat kommer att presenteras i början av 2018. Ni får möjlighet att ta del av de resultat som framkommer av studien. Om ni har några frågor eller funderingar är ni varmt välkomna att kontakta oss. Henrietta Inghamn Mickael Thowsen 47

Bilaga 3: Samtyckesblankett Samtyckesblankett Jag har mottagit information om studien. Jag ger tillåtelse till att bli intervjuad Ort och datum: Företag: Namnteckning: Namnförtydligande: 48