Linköpings kommun Delårsrapport per den 30 april Bilaga 1

Linköpings kommun Delårsrapport per den 30 april Bilaga 1

Innehållsförteckning Delårsrapport för kommunen per den 30 april med prognos för helår Innehåll Linköpings ekonomiska ställning 3 Sammanfattning 4 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad 6 Befolkning 6 Arbetslöshet 7 Bostäder 8 Redovisning av resultat och aktiviteter 10 Indikatorer 13 Ekonomisk analys av resultatet per den 30 april samt prognos för helår 16 Resultat 16 Verksamhetens kostnader och intäkter 17 Prognoser 18 Investeringar och exploateringsverksamhet 22 Skatteintäkter och utjämning 24 Likvida medel 25 Pensionsskuld 25 Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning - En ekonomiskt hållbar kommun 26 Kommunens personal 27 Anställd personal 27 Utförd tid och frånvaro 27 Sjukfrånvaro 28 Total sjukfrånvaro 28 Redovisningsprinciper 29 Ekonomiska sammanställningar 30 Resultaträkning för kommunen per den 30 april 30 Resultaträkning för kommunen, prognos för helår 31 Balanskravsutredning 32 Driftredovisning för nämnder och styrelser per den 30 april 33 Driftredovisning nämnder och styrelser, prognos 34 Investeringsredovisning per den 30 april 35 Investeringsredovisning, prognos 35

Linköpings ekonomiska ställning Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har en stark ekonomi med låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har finansierats med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och har externa placeringar för framtida pensionsutbetalningar. Årets prognostiserade resultat Årets prognostiserade resultat för kommunen är positivt och uppgår till 29 mnkr vilket motsvarar 0,3 % av verksamhetens bruttokostnad. Kommunens omsättning uppgår till 9,9 miljarder kronor för år. Bokslutsresultat för åren 2009-2017 samt prognos för 700 600 611 500 400 388 398 Mnkr 300 246 296 320 200 190 100 0 23 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Prognos 62 29 Utveckling av kommunens kostnader och intäkter För att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt att det finns en balans mellan intäkter och kostnader. Ett mått på en sådan balans är driftkostnadsandelen. Verksamhetens andel av skatter, generella statsbidrag och finansnetto måste vara lägre än 100 % för att resultatet ska kunna bidra till att finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna. För uppgår andelen till 99,7 %. Det låga prognostiserade resultatet gör att driftskostnadsandelen är hög. Prognos Bokslut Bokslut Bokslut Driftkostnadsandel, % 2017 2016 2015 Verksamhetens nettokostnader 1 97,5 93,9 97,1 96,1 Avskrivningar 2,2 2,2 2,1 2,0 Driftkostnadsandel 99,7 96,1 99,2 98,1 Budgetföljsamhet En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet i nämndernas verksamhet. Nämndernas samlade avvikelse mot budget uppgår till minus 25 mnkr, vilket motsvarar 0,3 % av deras samlade budget. De flesta nämnderna prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Utförarnämnden prognostiserar minus 27 mnkr i resultat. Arbete pågår inom förvaltningarna med att komma överens avseende avtal och utförarnämndens resultat kommer troligen att förbättras. Utförarnämnden föreslås få i uppdrag att återkomma med en åtgärdsplan i samband med delårsrapporten per augusti enligt ekonomistyrningsreglerna. Låg skattesats För är Linköpings skattesats 20,20 vilket är lägst i Östergötland. Linköping har även låg skattesats i jämförelse med andra större kommuner. Skattesatsen för invånarna i Linköping är lägre än i övriga kommuner även när utdebiteringen till regionen räknas med. Finansiering av investeringar Nettoinvesteringarna prognostiseras till 326 mnkr för och överstiger därmed avskrivningarna med 139 mnkr. För en hållbar ekonomi bör kommunens resultat vara så stort att mellanskillnaden kan finansieras med resultatet vilket års resultat inte kan. Pågående projekt uppgår till 525 mnkr som när de aktiveras kommer att öka avskrivningarna. Linköpings kommun har idag inga långfristiga lån men kommer troligen att behöva ta upp lån under året. Placeringar för framtida pensioner Kommunen har från år 1997 gjort externa placeringar för att minska framtida pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 30 april till 1 737 mnkr. Det motsvarade 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 44,4 % av den övriga pensionsskulden.

4 Sammanfattning Årets prognostiserade resultat Årets prognostiserade resultat för kommunen är positivt och uppgår till 29 mnkr för helår vilket motsvarar 0,3 % av verksamhetens bruttokostnad. Årets prognostiserade resultat är 28 mnkr bättre än budgeterat. I tabellen nedan redovisas prognostiserad budgetavvikelse för helår. Fördelning av års budgetavvikelse Prognos Belopp mnkr Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering -25 Exploateringsverksamheten 13 Resurs- och reservmedel, intern ränta 32 Pensionsenheten exkl finans 0 Skatteintäkter, generella statsbidrag 7 Finansnetto 1 Budgetavvikelse 28 Årets resultat 29 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 28 Nämndernas negativa budgetavvikelse avser till största delen utförarnämnden som prognostiserar -27 mnkr i resultat för helår. Sammantaget beräknas överskottet för resurs- och reservmedel till 32 mnkr varav 22 mnkr avser reserv för demografi, pris och lön och resterande överskott avser försenad nystartad verksamhet. Exploateringsverksamhetens överskott vid försäljningar av tomter uppgår till 43 mnkr vilket är 13 mnkr mer än budgeterat. Budgetföljsamhet för kommunens nämnder Prognostiserad budgetavvikelse för helår Prognos Belopp mnkr Utförarnämnden -26,6 Socialnämnden -2,0 Omsorgsnämnden 0 Äldrenämnden 0 Barn- och ungdomsnämnden 0 Bildningsnämnden 0 Kommunstyrelsen 0 Samhällsbyggnadsnämnden 3,1 Övriga nämnder 1,0 Delsumma nämndernas verksamheter -24,6 En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Utförarnämnden, socialnämnden och valnämnden redovisar underskott jämfört med budgeten för. Investeringar Nettoinvesteringarna prognostiseras till 326 mnkr jämfört med budgeterade 390 mnkr. Föregående år uppgick nettoinvesteringarna till 257 mnkr. Resultat och aktiviteter Planerade och utförda aktiviteter i nämnderna beräknas bidra till utveckling i enligheten med den politiska viljeinriktningen. En utmaning för verksamheten är kompetensförsörjning där bland annat svårigheten att rekrytera inom socialtjänsten har blivit kännbar. I praktiken får detta en direkt betydelse för möjligheten att utvecklas och medfört att väntetiden för handläggning ökat. Därtill tillkommer utmaningen att anpassa organisationen till växande volymer och de ökade behovet av kommunens verksamheter. Kommunens personal Linköpings kommun har 9 648 anställda med månadslön. Det är en ökning med 434 personer (inkl visstidsanställda) jämfört med den 30 april 2017. Personalförändringar förklaras främst med volymökningar inom förskola och grundskola samt fler medarbetare inom Leanlink genom verksamhetsövergångar och nya direktavtal. Den totala sjukfrånvaron är 7,5 %, vilket är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron minskar med 3,6 procentenheter.

5 Befolkning, arbetsmarknad och bostäder Linköpings kommun har en fortsatt god tillväxt av folkmängden. Detta även om ökningen under det första kvartalet var lägre än både 2017 och 2016. Även i flertalet av landets övriga större kommuner var folkökningen lägre under inledningen av än vad den var under inledningen av 2017. Under det första kvartalet ökade folkmängden med 433 personer i Linköpings kommun, varav 235 berodde på flyttningsnetto gentemot utlandet. Den procentuella andelen av befolkningen i åldern 16-64 år som är arbetslösa är lägre i Linköping än i andra jämnstora kommuner. Arbetslösheten minskade något mellan april 2017 och april, både i Linköping, länet och riket. Antalet påbörjade bostäder under det första tertialet fortsatte att minska under och var nere ungefär på samma nivå som 2012. Jämfört med närmast föregående år minskade antalet påbörjade bostäder med 129 och jämfört med toppåret 2015 påbörjades 264 färre bostäder under det första tertialet. Kommunstyrelsens observandum I delårsrapporten redovisas avvikelser och osäkerheter i prognosen som är viktiga för kommunstyrelsen att följa: Resultatprognosen för utförarnämnden beräknas till minus 27 mnkr vilket är 20 mnkr sämre än 2017. Det kraftiga underskottet härleds i sin helhet till utförarnämndens verksamhetsuppdrag kopplade till äldrenämnden. Prognosbedömningen präglas dessutom av en hög grad av osäkerhet då stor del av verksamheten fortfarande saknar avtal. Arbete pågår inom förvaltningarna med att komma överens avseende avtal och utförarnämndens resultat kommer troligen att förbättras. Utförarnämnden föreslås få i uppdrag att återkomma med en åtgärdsplan i samband med delårsrapporten per augusti enligt ekonomistyrningsreglerna. Socialnämnden prognostiserar ett överskott för det ekonomiska biståndet med 5 mnkr. Nämndens bedömning just nu är att verksamheten HVB unga och vuxna totalt kommer att redovisa ett underskott med cirka 8 mnkr i år. Väntetiden för handläggning har ökat inom socialtjänsten till följd av ett ökat antal ärenden, vakanser och svårigheten att rekrytera inom socialtjänsten. Utmaningen att anpassa organisationen till växande volymer och de ökade behovet av kommunens verksamheter. Antal anställda med månadslön har under perioden den 30 april 2017- den 30 april ökat med 434 personer till 9 648 anställda, därav är 8 843 tillsvidareanställda vilket innebär en ökning med 485 personer eller 5,8 %. Under helår 2017 ökade antalet tillsvidareanställda med 7,2 % och helår 2016 med 8,6 %. Per den 30 april är den totala sjukfrånvaron 7,5 % vilket är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Samtliga åldersgrupper ökar sin totala sjukfrånvaro. Särskilt markant är det för åldersgruppen -29 år vars ökning är 1,6 procentenheter. Utvecklingen av sjukfrånvaron för den här åldersgruppen behöver följas noggrant. Andelen långtidssjukfrånvaro minskar med 3,6 procentenheter.

6 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad Befolkning Linköpings kommun har en fortsatt god tillväxt av folkmängden. Detta även om ökningen under det första kvartalet var lägre än både 2017 och 2016. Även i flertalet av landets övriga större kommuner var folkökningen lägre under inledningen av än vad den var under inledningen av 2017. Under det första kvartalet ökade folkmängden med 433 personer i Linköpings kommun, varav 235 berodde på flyttningsnetto gentemot utlandet. Alla komponenter bidrar dock till ökningen av folkmängden. Tydligt födelseöverskott, samt positivt flyttningsnetto mot såväl andra kommuner i Östergötland, kommuner i andra län och i förhållande till utlandet. Värt att notera är dock att födelseöverskottet under det första kvartalet var det lägsta som redovisats för Linköpings kommun under årets inledande kvartal sedan 2001. Befolkningsförändringar i kommuner med minst 100 000 invånare under första kvartalet Befolkningsförändring varav flyttningsnetto mot utlandet 1 kv 2016 1 kv 2017 1 kv 1 kv 2016 1 kv 2017 1 kv Riket 24 361 28 740 22 444 19 101 22 958 20 143 Stockholm 2 418 3 619 2 297 1 757 1 849 2 118 Göteborg 1 599 1 998 1 457 1 077 1 456 1 606 Malmö 1 388 1 409 1 354 783 956 942 Uppsala 918 1 203 1 227 390 448 403 Örebro 557 792 658 151 179 205 Lund 376 634 619 153 213 320 Nacka 347 343 466 137 119 189 Linköping 605 564 433 216 200 235 Västerås 241 663 430 139 285 163 Jönköping 287 486 382 130 186 224 Helsingborg 384 753 367 260 394 343 Umeå 494 513 354 81 131 125 Huddinge 255 329 332 211 278 363 Borås 253 232 328 150 219 230 Eskilstuna 382 306 305 280 257 215 Gävle 233 272 222 128 88 106 Norrköping 291 587 64 263 302 216 Länet 1 002 1 491 654 785 833 659 Nästan 90 procent av folkökningen i landet förklaras av inflyttning från andra länder. Endast i tre av landets 17 största kommuner var dock nettoflyttningen från andra länder större än den totala folkökningen under det första kvartalet. Befolkningsutveckling under det första tertialet Att folkmängden ökat under inledningen av beror både på ett tydligt födelseöverskott och en stor inflyttning till kommunen. Under årets 17 första veckor föddes 577 barn i Linköpings kommun medan 473 personer avled. Det innebär med andra ord ett födelseöverskott på 104 personer. Det är dock ett betydligt lägre födelseöverskott för veckorna 1 till 17 än under de senaste åren, främst beroende på ett minskat antal födda.

7 Inrikes och utrikes flyttningsnetto t.o.m. vecka 17 Antal 400 300 200 100 0-100 -200-300 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Flyttningsnettot mot andra kommuner i Sverige uppgick till 180 personer under de 17 första veckorna av. Det är betydligt lägre än året närmast före och även något lägre än 2016. I förhållande till övriga år under det senaste decenniet står det sig dock väl. Flyttningsnettot mot andra länder uppgick till 301 personer, vilket nästan är på samma höga nivå som redovisades 2009 och 2016. Arbetslöshet Antal arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i april 2006 - april Antal 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Män Kvinnor Utrikes födda Ungdomar 18-24 år Arbetslösheten minskade något i Linköpings kommun under inledningen av. Mellan april 2017 och april minskade arbetslösheten inklusive personer i program med aktivitetsstöd från 4 370 till 4 303 personer i åldern 16-64 år, dvs. med 67 personer. Noterbart är dock att det är antalet arbetslösa män som har minskat, medan antalet arbetslösa kvinnor har ökat något under det senaste året. Jämfört med april 2012 var 1 627 personer färre arbetslösa. Under inledningen av har antalet utrikes födda som är arbetslösa fortsatt att öka, om än med svag takt. I april var 65 fler utrikes födda arbetslösa än ett år tidigare. Det innebär att den procentuella andelen utrikes födda som är arbetslösa har ökat med 0,3 procentenheter under det senaste året upp till 12,3 procent. Antalet ungdomar som är arbetslösa blir successivt allt lägre, i april var 555 ungdomar i åldern 18-24 år arbetslösa, vilket var 46 färre än i april 2017.

8 Andel arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i april 2017 och i april Procent 10 8 6 4 2 0 Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Länet Riket april 2017 april Den procentuella andelen av befolkningen i åldern 16-64 år som är arbetslösa är lägre i Linköping än i andra jämnstora kommuner. Arbetslösheten minskade något mellan april 2017 och april, både i Linköping, länet och riket. I jämförbara kommuner har arbetslösheten ökat något i Örebro, medan den framförallt har minskat i Norrköping. Bostäder Antal påbörjade bostäder under perioden januari till april 2010- Antal 600 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Flerbostadshus Småhus Antalet påbörjade bostäder under det första tertialet fortsatte att minska under och var nere ungefär på samma nivå som 2012. Jämfört med närmast föregående år minskade antalet påbörjade bostäder med 129 och jämfört med toppåret 2015 påbörjades 264 färre bostäder under det första tertialet. Jämfört med inledningen av 2017 har både antalet påbörjade småhus och antalet påbörjade flerbostadshus minskat.

9 Antal färdigställda bostäder under perioden januari till april 2010- Antal 600 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Flerbostadshus Småhus Inte sedan början av 1970-talet har lika många bostäder färdigställts under inledningen av året som under. Under det första tertialet färdigställdes 558 bostäder, varav 431 i flerbostadshus. Antalet färdigställda bostäder var därmed 260 fler än under 2017. I sammanhanget kan det dock vara värt att notera att det framförallt var under sommaren och hösten som det färdigställdes väldigt mycket bostäder 2017 och sett till hela året inte så många under det första tertialet. Antal färdigställda bostäder per 1 000 invånare 2017 i landets tolv största kommuner Antal per 1000 inv. 14 12 10 8 6 4 2 0 2017 Genomsnitt 2012-16 Sett till hela året 2017 färdigställdes ett högt antal bostäder i Linköpings kommun. Det kan vara värt att lyfta fram att även i ett nationellt perspektiv utmärkte sig Linköping tillsammans med Örebro på ett tydligt sätt under 2017. I förhållande till folkmängden i landets tolv största kommuner färdigställdes flest bostäder per 1 000 invånare i Örebro och närmast därefter i Linköping. Med 11,4 färdigställda bostäder per 1 000 invånare färdigställdes exempelvis mer än dubbelt så många bostäder i förhållande till folkmängden under kalenderåret 2017 än vad det gjordes i storstadskommunerna Stockholm och Göteborg. Inte heller i någon av de övriga centralorterna i landets regioner färdigställdes fler bostäder i förhållande till antalet invånare än i Örebro och Linköping.

10 Redovisning av resultat och aktiviteter Här presenteras en sammanfattning av resultat och nämndernas aktiviteter med koppling till kommunens 11 kommunfullmäktiges övergripande mål. Presentationen innehåller exempel från nämndernas verksamheter under årets fyra första månader. I Linköping ska fler människor nå egen försörjning Behovet av försörjningsstöd kommer sannolikt att öka framåt. Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd är fortfarande hög under tertial 1 varför ett fortsatt riktat arbete behöver ske. En genomlysning av medborgare som finns i försörjningsstöd har genomförts. Den visar att många är redo att gå ut i utvecklande insatser för att närma sig självförsörjning. En viktig utmaning är att finna de rätta insatserna och arbetssätten för att minska försörjningsstödet. Inom kommunens arbetsmarknadsprojektet Jobbslussen handläggs 150 ärenden. Flertalet personer har under året fått praktik eller utbildning ute i kommunkoncernen. Bildningsnämnden har beslutat att genomföra ett större arbetsmarknadsinriktat projekt med målet att 50 personer i utsatta områden ska komma i arbete. En kommun med växande näringsliv Linköpings företagsklimat allt bättre. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har presenterat nya siffror för företagsklimatet bland Sveriges kommuner. Linköping placerade sig på plats 46 i den totala rankningen och strax utanför topp tio bland de större kommunerna i landet. En kommungemensam företagsservice inrättades i januari. Företagsservice ger information och vägledning så att företagare lätt kan komma vidare med sin idé. En strategi för hur kommunen strategiskt styr och organiserar arbetet med utvecklingsmiljöer arbetas fram. En kommun med höga kunskapsambitioner Tiden för barn till föräldralediga och arbetslösa samt för allmän förskoleplats har utökats till 4 timmar per dag. För att öka måluppfyllelsen genomförs den statliga kompetensutvecklingsinsatsen i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare och förskolelärare (Läslyftet) på majoriteten av grundskolorna och på ett antal förskolor 2017/. Kompetensutvecklingsinsatsen där lärare utbildas till speciallärare har fortsatt under. Totalt har 2 621 ungdomar sökt till gymnasieskolan läsåret /2019. Andelen obehöriga ökar vilket medför att allt fler elever går fler än tre år på gymnasiet. En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv Äldrenämnden har under april förmedlat 52 lediga vårdbostäder. I genomsnitt var motsvarande siffra 50 per månad under 2017. Ingen person har väntat mer än tre månader på ett erbjudande om plats. Bedömningen är att behovet av att det totala antalet platser kan tillgodoses under. En omställning har gjorts av ålderdomshemsplatser till särskilt boende i vårdbostad och särskilt boende i vårdbostad för personer med demenssjukdom. Totalt kommer 85 platser ställas om till vårdbostad för personer med demenssjukdom och 12 platser ställs om till korttidsplatser. Fler begär LSS-insatser vilket medför kö till handläggning. I april uppgick kön till 205 personer. Åtgärder för att minska kötiden har vidtagits men ytterligare åtgärder behöver vidtas för att minska handläggningstiderna. En översyn inom LSS pågår i syfte att hitta mer effektiva sätt att organisera och leda verksamheterna. Utbyggnaden av ett antal boenden med särskild service har försenats. Personer som väntar boende har dock andra insatser eller externa placering i avvaktan på att utbyggnaden blir klar. Antalet anmälningar om barn som far illa ligger fortfarande på en hög nivå. Det har medfört att 14 % av ärende inte handläggs inom lagstadgad tid. Andelen barn 0-12 år som inte återkommer till socialtjänsten ett år efter avslutad utredning ökar. Andelen uppgår första tertialet till 87 % vilket är en ökning med 8 % jämfört med tidigare år. Antalet timmar inom personlig assistans ökar. Ett utvecklingsarbete pågår för att förenkla rutiner för avtal/överenskommelser, ersättning och fakturering. Rutin för bostad med särskild service enligt LSS och SoL har tagits fram för att stärka struktur och arbetsordning avseende erbjudande och inflyttning. Rutinen ska även motverka att lägenheter står tomma under lång tid. Antalet HVB placeringar ökar och verksamheten redovisar ett underskott med 3,3 mnkr.

11 En ekologisk hållbar kommun En hållbarbarhetspolicy som ska utgöra paraply för kommunkoncernen avseende hållbarhetsfrågor arbetas fram. Ett antal projekt bedrivs mede fokus på minskad energianvändning och tillsyn på enskilda avlopp och kontroll utifrån målen inom livsmedelskontrollen. Spadtag har tagits för kommunens första cykellänk - Cykellänken Ryd. Det är ett nytt koncept som ska ge en attraktiv, säker och tydligt definierad cykel- och gångbana som länkar samman Ryd med innerstaden. Fler bostäder för en växande kommun Arbete med att bygga för nya bostäder är fortfarande högt. Drygt 5 000 bostäder ligger i pågående detaljplaner och planreserven innefattar 2 700 bostäder, vilket är 720 bostäder över Samhällsbyggnadsnämndens målvärde. Under första tertialet har detaljplaner tagits för 550 bostäder i två områden Ebbepark och Ullstämman. Samhällsbyggnadsnämnden genomför 150 projekt kopplade till exploatering av bostäder och verksamheter samt åtgärder inom trafik, gator, park och natur. Medelhandläggningstiden för bygglov är 4,3 veckor vilket är samma nivå som för 2017. En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet Kommunen arbetar för att utforma uppgifter och ansvar för de sju utskott för medborgardialog som ska börja verka från och med 2019 med gemensamma arbetssätt. Ett arbete pågår inom kommunstyrelsens verksamhet med att fullfölja kommunens åtaganden och bibehålla den goda dialogen med boende i Berga efter den så kallade Bergadialogen. Flera verksamheter arbetar för att förbättra medborgardialogen, t.ex. genomförs kvällsöppet och besök på landsbygden av bygg- och miljönämnden. En kreativ kommun Utveckling av digitalisering i verksamheterna fortsätter. Inom äldrenämndens verksamhet har IT-guider utvecklats där nysvenska ungdomar agerar guider inom IT. I kommunens testbäddar bedrivs utvecklingsarbete i form av Tillsyn på annat sätt via trygghetskamera, införande av patientkalender för hemsjukvården och särskilt boende, införande av Remis och svar effektivare provtagning och svar. Under hösten etableras upphandlingsteam med syfte att upphandla tjänsten Tillsyn på annat sätt där erfarenheter från testbäddarna utgör del i arbetet. Kommunen deltar i ett konsortium med syfte att genomföra innovationsupphandlingar av välfärdsteknik. En kommun med bra arbetsvillkor För kommunen som helhet ligger sjukfrånvaron under januari till april på 7,5 %. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor jämfört med män. Det är svårt att rekrytera för de flesta av Linköpings kommuns bristyrken. För socialförvaltningen har rekryteringssvårigheter och vakanser medfört att väntetiden för handläggning ökat. Det långsiktiga arbetet med att säkra personalförsörjningen pågår och för att hantera det stora antalet befintliga ärenden har överanställningar gjorts och personal från bemanningsföretag har anlitats. Nämnderna fortsätter att utveckla verksamheternas arbete med att nyttja resurserna effektivt och att tillhandahålla tjänster med god kvalitet. Under tertial 1 har förslag till förvaltningsorganisation inom den sociala sektorn utarbetats och en översyn av förvaltningsorganisation under kommunstyrelsen har initierats som slutförs senast i augusti. Omsorgs- och äldreförvaltningen har från den 1 april en ny organisation. Syftet med förändringen är att bättre svara på uppdraget. En ekonomiskt hållbar kommun Målavstämning görs i delårsrapporten per den 31 augusti. En kommun som är en stark röst regionalt, nationellt och internationellt Litauen har utsett en honorärkonsul i Linköping vilket är kommunens första konsulat. Ett besök av Litauens ambassadör och handelsattaché är inplanerad i maj för att ytterligare utveckla samverkan. I början på årets besöktes vänorterna Palo Alto, Silicon Valley och San Fransisco i syfte att besöka organisationer som är involverade i innovationsutveckling och innovationssystem.

12 Arbetet med planering av höghastighetsjärnväg genom Linköping pågår där. Trafikverket och kommunen arbetar med en gemensam målbild för passagen genom staden. Regeringen förväntas ta ställning till Trafikverkets förslag till Nationell plan för 2019-2028 under våren. Kommunstyrelsen har fattat beslut om start av Stadsbyggnadsprojekt Ostlänken med ett antal tillhörande delprojekt. Aktualitetsprövning av fördjupad översiktsplan för Kallerstad samt planering för utarbetande av nya fördjupade översiktsplaner för Stångebro, Steninge och Malmslätt har påbörjats. Tidplanen för Trafikplan för Linköpings innerstad och Utvecklingsplan för Linköpings ytterstad har förskjutits för att anpassas till tidplan för järnvägsplanen för Ostlänkens passage genom Linköping. Linköping har under året blivit nominerad till Årets stadskärna.

13 Indikatorer Kommunfullmäktige har beslutat om indikatorer för respektive nämnds verksamhet under budgetperioden. Nedan redovisas nämndernas utfall efter de fyra första månaderna. Fler resultat redovisas i kommunens delårsrapport och i årsredovisningen. Där det är möjligt har statistiken redovisats könsuppdelat. Indikatorer Barn- och ungdomsnämnden 2016 2017 Budget Utfall T1 Prognos Lokaler*** - - Förskola - - Yta per plats, kvm. BRA. 11,2 11,5 12 11,1 - Kostnad per plats, kronor. 16 100 16 700 16 600 - Grundskola - - Yta per plats, kvm. BRA. 10,5 10,8 12 11,0 - Kostnad per plats, kronor. 14 490 14 955 15 387 - Bildningsnämnden 2016 2017 Budget Utfall T1 Prognos Elever i gymnasieskola, kommunala skolor, antal. Källa: Egen statistik utbildningskontoret prognosvärden exklusive 4 202 4 202 4 108 4 146 4 300 asylsökande. Kvinnor 1 999 2 026 1 986 Män 2 203 2 176 2 160 Närvaro i kommunala gymnasieskolor Andel närvaro av total schemalagd tid. (%) Källa: Egen statistik utbildningskontoret Kvinnor 86,1 86,1 87,0 87,1 88,0 85,8 85,9 88,0 Män 86,1 86,9 85,8 Bygg- och miljönämnden 2016 2017 Budget Utfall T1 Prognos Medel handläggningstider bygglov 3,6 v 4,3 v 5,0 v 4,3 v Antal bygglovsärenden 2 202 2 286 2 350 792 Andel bygglovsbeslut under 10 v 94 % 92 % 94 % 92 % Antal påbörjade bostäder 1 388 1 909 300 Antal färdigställda bostäder 1 055 1 850 572 Kultur- och fritidsnämnden Utfall Utfall Budget Utfall T1 Prognos Biblioteket, antal besök 1 1 376 539 1 281 685 407 769 Varav digitala besök, antal 413 630 369 806 136 192 1 En säker jämförelse mellan T1 2017 och går inte att göra då siffran för T1 mätts med nya besöksräknare som installerades under senhösten 2017. Tidigare besöksräknare fungerade ej tillfredsställande.

14 Socialnämnden 2016 2017 Individ & familjeomsorg, barn, unga, vuxna Budget Utfall T1 Prognos Anmälningar till socialtjänsten om barn som far illa 2 3 149 3 592-1 215 3 645 Andelen barnavårdsutredningar där handläggningstiden är inom den lagstadgade nivån Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) - 84 % 86 % Öka 86 79 87 83 84 83 Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (innefattar all 45 66 64 problematik 21+) Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut om försörjningsstöd, medelvärde 21 21 19 Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 68 71 69 Aktuell kö till handläggning avseende begäran om LSS 3 125 205 Omsorgsnämnden 2016 2017 Budget Utfall T1 Prognos Antal 0-64 år som var beviljade hemtjänst Genomsnittligt antal timmar per månad/brukare. Antal hemtjänsttimmar 0-64 år totalt Män Kvinnor 267 50,7 162 373 56 234 106 138 263 50,0 157 987 54 723 103 264 267 50,7 162 000 305 41,5 37 978 11 532 26 446 Insatser för funktionshindrade barn och vuxna Personlig assistans, antal individer 73 85 Totalt antal timmar LSS 151 300 18 2750 152 000 60 900 182 720 Sysselsättning kopplad till ordinarie arbetsmarknad (LSS) Personer med utvecklingsstörning som erhåller ngn. form av 2 1 anställning 0 Lokaler Grupp/servicebostäder Yta per plats 71 74 71 74 74 Lokalkostnad per plats 22 000 28 000 22 000 30 000 30 000 Äldrenämnden 2016 2017 Budget Utfall T1 Prognos Lokaler Vårdbostäder (äldre) Yta per plats 71 71 71 71 71 Lokalkostnad per plats 15 000 17 000 15 000 19 000 19 000 Invånare 65+ beviljade hemtjänst 3 227 3 262 3 300 2427 3 300 Män 1 098 1 130 795 Kvinnor 2 129 2 132 1 632 Varav 80+ beviljade hemtjänst 2 307 2 258 1 816 Män 725 648 544 Kvinnor 1 582 1 610 1 272 Utförda hemtjänsttimmar per månad och person 65+ 35,9 34,1 35 32,8 35 2 Källa LinQ Rapport 11 Urval aktualiseringstyp anmälan 0-17, endast nyinkomna exkluderat uppgifter från migrationsverket. 3 Aktuell kö april 2017 samt april.

15 Äldrenämnden, forts 2016 2017 Budget Utfall T1 Prognos Totalt antal hemtjänst timmar 65+ 941 078 872 458 945 000 204 238 945 000 Män 303 424 274 335 61 840 Kvinnor 637 654 598 123 142 398 Varav 80+ timmar 634 461 588 121 146 153 Män 182 621 166 995 39607 Kvinnor 451 840 421 126 106 546 Kommunstyrelsen 2016 2017 Budget Utfall T1 Prognos Personal (inkl. Leanlink) Personalomsättning 4,8 7,5 7,7 2,2 Total sjukfrånvaro 5,7 6,1 5,9 7,5 Kvinnor 6,1 6,5 6,3 8,2 Män 3,9 4,4 4,3 5,3 Korttidsfrånvaro 2,4 2,6 2,7 3,7 Antal vakanta tjänster medel per vecka 129 162 148 137 Sjuklönekostnad som andel av total lönekostnad 1,3 1,4 1,17 1,67 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 2016 2017 Budget Utfall T1 Prognos Personal (Exkl. Leanlink) Personalomsättning 7,2 7,4 2 Total sjukfrånvaro 5,6 5,4 7,1 Korttidsfrånvaro 2,5 2,5 3,5 Bemanningsföretag, andel av utförda timmar/kostnad per förvaltning i.u i.u Not. 1 Antal vakanta tjänster medel per vecka 162 147 137 Sjuklönekostnad som andel av total lönekostnad 1,2 1,2 1,65

16 Ekonomisk analys av resultatet per den 30 april samt prognos för helår Resultat Resultat för perioden januari april Kommunens resultat för perioden januari-april uppgår till minus 96 mnkr. Att resultatet är minus beror på att de finansiella intäkterna är ojämnt fördelade över året. Finansnettot per den 30 april uppgår endast till minus 11 mnkr jämfört prognosen för helår som beräknas till plus 280 mnkr. För samma period 2017 uppgick resultatet till minus 61 mnkr. Jämfört med jan-april förra året ökar verksamhetens nettokostnader med 5,6 % (150 mnkr) exkl jämförelsestörande poster. Skatt, statsbidrag ökar med 4,5 % (117 mnkr). Finansnettot är 12 mnkr lägre än motsvarande period förra året p g a ojämnt fördelade försäljningar. Redovisat resultat för respektive period i delårsrapporterna för åren 2015- mnkr 500 400 300 200 100 2015 2016 2017 0 Årsskifte Tertial 1 Tertial 2 31-okt Bokslut -100-200 Årets prognostiserade resultat Bokslutsresultat för åren 2009-2017 samt prognos för 700 600 611 500 400 388 398 Mnkr 300 246 296 320 200 190 100 0 23 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Prognos 62 29 I kommunens resultat redovisas samtliga pensionsåtaganden enligt den så kallade fullkostnadsmodellen. Kommunens omsättning beräknas till 9,9 miljarder kronor för år. Resultatet prognostiseras till plus 29 mnkr, eller 0,3 procent av verksamhetens bruttokostnader. Årets resultat är 28 mnkr bättre än budget. År 2004 var senaste gången som kommunen redovisade ett underskott i årsbokslutet.

17 Balanskravsresultat Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Vid avstämningen mot balanskravet räknas inte realiserade vinster och orealiserade förluster med i resultatet. I prognosen för helår har kommunen ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 28 mnkr och därmed inget balanskravsresultat som behöver återställas. Sedan lagen infördes år 2000 har Linköping inte behövt återställa något negativt balanskravsresultat. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 5 mnkr. Jämförelsestörande poster bör särskilt beaktas vid jämförelser av resultatet mellan olika år. Som jämförelsestörande poster räknas också återkommande poster som varierar stort mellan åren, till exempel realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Normala vinster och förluster vid försäljning av finansiella tillgångar redovisas dock inte som jämförelsestörande poster. De jämförelsestörande posterna uppgår i prognosen till 1 mnkr i nettointäkt och avser en reavinst. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster är minus 28 mnkr. Verksamhetens kostnader och intäkter För att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt att det finns en balans mellan intäkter och kostnader. Ett mått på en sådan balans är driftkostnadsandelen. Verksamhetens andel av skatter och finansnetto beräknas till 99,7 %, exklusive jämförelsestörande poster. I bokslutet för 2017 var driftkostnadsandelen 96,1 %. Andelen måste vara lägre än 100 % för att resultatet ska kunna bidra till att finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna med likvida medel. Prognos Bokslut Bokslut Bokslut Driftkostnadsandel, % 2017 2016 2015 Verksamhetens nettokostnader 1 97,5 93,9 97,1 96,1 Avskrivningar 2,2 2,2 2,1 2,0 Driftkostnadsandel 99,7 96,1 99,2 98,1 För att inte tillfälliga kostnader eller intäkter ska påverka jämförelserna har jämförelsestörande poster rensats i tabellerna. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Förändring i % Prognos Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Nettokostnadsutveckling 1 7,6 2,5 5,7 4,6 Skatteintäktsutveckling 2 3,4 6,1 4,8 3,0 1 Verksamhetens nettokostnad, exklusive jämförelsestörande poster 2 Skatteintäkter inklusive utjämning, generella statsbidrag och fastighetsavgift För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag under en tidsperiod. För åren 2015 och 2016 ökade verksamhetens nettokostnader mer än skatteintäkterna bland annat på grund av stora ianspråktagande av markeringar. Förbättringen 2017 beror bland annat på överskott för reserv för demografi, löner, resursmedel samt för ersättningen från Migrationsverket. När nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna minskar det framtida handlingsutrymme.

18 Prognoser Prognostiserade budgetavvikelser En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Utförarnämnden, socialnämnden och valnämnden redovisar underskott jämfört med budgeten för. Nämndernas negativa budgetavvikelse avser till största delen utförarnämnden som prognostiserar -27 mnkr i resultat för helår. Sammantaget beräknas överskottet för resurs- och reservmedel till 32 mnkr varav 22 mnkr avser reserv för demografi, pris och lön och resterande överskott avser försenad nystartad verksamhet. Exploateringsverksamhetens överskott vid försäljningar av tomter uppgår till 43 mnkr vilket är 13 mnkr mer än budgeterat. Fördelning av års budgetavvikelse Prognos Belopp mnkr Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering -25 Exploateringsverksamheten 13 Resurs- och reservmedel, intern ränta 32 Pensionsenheten exkl finans 0 Skatteintäkter, generella statsbidrag 7 Finansnetto 1 Budgetavvikelse 28 Årets resultat 29 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 28 Som framgår av tabellen ovan finns budgetavvikelser i prognosen, dessa kommenteras nedan. Prognos för finansnettot Finansnettot prognosticeras för helår uppgå till plus 332 mnkr vilket är 1 mnkr högre än budgeterat Prognostiserad budgetavvikelse för finansnettot: Långsiktiga placeringarna Räntor Utdelningar, rabatter, vinster Kostnader finansiella placeringar Netto avvikelse Pensionsmedelsplaceringar Räntor Utdelningar, rabatter och vinster Vinster finansiella placeringar Netto avvikelse Pensionsenheten, räntekostnad pensionsskulden Övriga avvikelser Summa budgetavvikelse +1 mnkr - 1 mnkr -3 mnkr -3 mnkr 0 mnkr 0 mnkr 0 mnkr 0 mnkr 1 mnkr 1 mnkr Små avvikelser prognosticeras för finansnettot per april. Att det är möjligt att prognosticera finansnettot beror på att orealiserade vinster kan användas som en resultatregulator. 2019 gäller en ny redovisningslag för kommunerna och det blir inte möjligt att, bokföringsmässigt, spara resultat från ett år till ett annat. En förutsättning för budgetuppfyllelse är att aktiemarknaderna inte uppvisar kraftiga börsfall under året. I dagsläget har kommunen mycket goda möjligheter att realisera vinster och därigenom nå budget. Det beror på att risken i den räntebärande delen av placeringsportföljerna är mycket låg och att det finns stora orealiserade övervärden i aktiefonderna. Normala kursrörelser i aktiemarknaden bedöms i dagsläget inte påverka resultatutfallet. Riksbankens styrränta är oförändrad minus 0.50 %. Sedan årsskiftet är långa marknadsräntor ned 0,1 % - 0,3 %, beroende på löptid. Börsen har stigit med ca 3,90 % sedan årsskiftet. Riksbanken och marknadsförutsättningarna diskuteras vidare i den separata Finansrapporten per den 30 april.

19 Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser Budgeten är det viktigaste instrumentet för styrning av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har i budgetbeslutet gjort en prioritering av hur skattemedlen ska användas. En förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är därför att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom ramarna för den tilldelade budgeten. Nämnderna (exkl exploateringsverksamheten) prognostiserar an avvikelse med minus 24,6 mnkr jämfört med budget vilket motsvarar 0,3 % av deras samlade budget. I tabellen nedan redovisas de olika nämndernas prognostiserade budgetavvikelser för helår. Prognostiserad budgetavvikelse för helår Prognos Belopp mnkr Utförarnämnden -26,6 Socialnämnden -2,0 Kommunstyrelsen 0 Omsorgsnämnden 0 Äldrenämnden 0 Barn- och ungdomsnämnden 0 Bildningsnämnden 0 Kultur- och fritidsnämnden 0 Samhällsbyggnadsnämnden 3,1 Övriga nämnder 1,0 Delsumma nämndernas verksamheter -24,6 En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Utförarnämnden, socialnämnden och valnämnden redovisar underskott jämfört med budgeten för. Enligt ekonomistyrningsreglerna ska nämnder vars underskott beräknas bli större än 1 % och uppgår till mer än -1 mnkr redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Utförarnämnden redovisar 26,6 mnkr i negativt resultat vid årets slut. Arbete pågår inom förvaltningarna och utförarnämndens resultat kommer troligen att förbättras. Utförarnämnden föreslås få i uppdrag att återkomma med en åtgärdsplan i samband med delårsrapporten per augusti enligt ekonomistyrningsreglerna. Nedan redovisas en sammanfattning av nämndernas kommentarer. Ytterligare kommentarer till nämndernas resultat finns att läsa i respektive nämnds delårsrapport. Kommunstyrelsen (ingen avvikelse) Totalt visar helårsprognosen per sista april för kommunstyrelsen inkl. nämndens verksamhet på ett nollresultat gentemot budget. Största differensen är inom verksamhetsområde personal som visar på ett underskott med ca 2,9 mnkr. Övriga verksamhetsområden visar dock mindre överskott så totalen visar på ett nollresultat mot budget. Främsta orsaken till underskottet inom personals verksamhetsområde är en utökning av antalet piloter inom Rätt till högre önskad sysselsättningsgrad vilket inneburit en ökad projektkostnad. En del av det prognosticerade underskottet avser även en höjd ambitionsnivå i antalet studentmedarbetare med inriktning digitalisering. Kommunstyrelsens anställningsmyndighet (överskott 0,7 mnkr) Totalt visar helårsprognosen per sista april för kommunstyrelsens anställningsmyndighet på ett mindre överskott, det är miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens prognos som prognostiserar ett mindre överskott om 0,7 mnkr. Orsaken är lägre personalkostnader på miljö och bygglovskontoret, vakanserna inom förvaltningen har börjat fyllas. Övriga förvaltningar prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Valnämnden (underskott 0,4 mnkr) Nämnden erhåller statsbidrag för förtidsröstningen. På grund av minskad ersättning i form av statsbidrag för förtidsröstningen med 0,4 mnkr redovisas i nuläget en avvikelse i förhållande till budget med motsvarande del. Äldrenämnden (ingen avvikelse) De totala kostnaderna för hemtjänst har under årets första månader vara något lägre än budgeterat. Varför ett överskott prognostiseras. Ingen justering för demografi har gjorts i prognosen, men kan komma att göras i samband med bokslut. Inom området särskilda boendeformer för äldre prognostiseras ett underskott. Detta hänförs till att beläggningen under årets första månader varit något högre än budgeterat samt ökning av kostnader i samband med omställning av platser. En sammantagen bedömning efter april månad visar ett prognostiserat nollresultat.

20 Omsorgsnämnden (ingen avvikelse) Inom de olika verksamhetsområdena varierar prognosticerat resultat där den största budgetavvikelsen är inom området insatser för personer med utvecklingsstörning med ett prognostiserat underskott om 12,0 mnkr. Sammantaget är bedömningen för året ett nollresultat. Inom individ- och familjeomsorg prognosticeras ett överskott på 4,0 mnkr. Den främsta orsaken till detta är att ny verksamhet kräver lång planeringstid. Socialpsykiatrin redovisade ett stort överskott i bokslut 2017. Prognosen för året visar på ett fortsatt överskott med 5,0 mnkr där den främsta anledningen är att planerad utbyggnad försenats. Detta påverkar kostnaden för externa placeringar men dock inte i samma omfattning. Inom området insatser för personer med utvecklingsstörning redovisades ett underskott med 17,0 mnkr i förra årets bokslut, årets underskott beräknas till 12,0 mnkr. Stora kostnader finns för externa placeringar. Det är personer som har mycket omfattande och komplexa behov. Antalet externa placeringar har inte ökat, men kostnaden för vissa placeringar är mycket stor. Kostnaderna för personlig assistans enl SFB (socialförsäkringsbalken)har under de senaste åren minskat. Här ersätter kommunen de 20 första timmarna. Eftersom försäkringskassan blivit mer restriktiv i sin bedömning har det inneburit en minskning av antalet personer som får personlig assistans enl. SFB. Prognosen för året ligger på ungefär samma nivå som kostnaderna förra året och ett överskott om 4,0 mnkr prognostiseras. Bedömningen för året är att antalet beviljade timmar för personlig assistans enl. LSS kommer öka pga. att försäkringskassan har blivit mer restriktiva i sin bedömning av personlig assistans enl. SFB. Prognosen för året visar på ett underskott med 4,0 mnkr. Under ser antalet hemtjänsttimmar ut att minska jmf med tidigare år. I budget har medel tillförts motsvarande 2017 års nivå. Prognosticerat överskott beräknas till 3,0 mnkr. Barn- och ungdomsnämnden inkl kommunala verksamheter (ingen avvikelse) Nämndens anslagsdel prognostiserar ett nollresultat för. Ekonomin beräknas vara i balans vid årets slut. Underskott beräknas när det gäller barn i behov av extraordinära stödinsatser. En översyn genomförs när det gäller resursfördelningen för extraordinära stödinsatser. I samband med internbudgetarbetet för 2019 kommer en förändring föreslås för att bättre möta verksamhetens behov samt för att komma till rätta med de ökade kostnaderna. Ett underskott finns även när det gäller kostnader för särskolan där ett ökat behov finns gällande elevhälsoresurser. Bedömningen är att kostnaderna på sikt kommer att öka för grundsärskolan både utifrån ett ökat elevantal och utifrån att kunna möta upp ett ökat behov. Underskotten möts för upp av högre intäkter än beräknat avseende schablonbidrag för flyktingar och bidrag för asylsökande. Ett nollresultat prognostiseras för de kommunala enheterna. Exkluderat tillkommande statsbidrag för likvärdig skola finns en negativ prognos om 4,0 mnkr för de kommunala enheterna. Utifrån det tillkommande bidraget beräknas de kommunala enheternas ekonomi kunna vara i balans vid årets slut. Bildningsnämnden inkl kommunala verksamheter (ingen avvikelse) Bildningsnämnden prognostiserar ett nollresultat. Obalans finns dock mellan verksamheterna men det ökade statsbidraget för regional yrkesinriktad vuxenutbildning innebär att kommunala medel till vuxenutbildningen kan frigöras för att täcka underskott i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Helårsprognosen för gymnasieskolan är ett underskott med 3,0 mnkr och det beräknade underskottet består av ökade kostnader för tilläggsbelopp och kostnader för implementering av nytt elevsystem. För gymnasiesärskolan prognostiseras ett underskott med 4,0 mnkr. Elevgruppen inom gymnasiesärskolan har över tid blivit mer resurskrävande. Detta är ingen tillfällig förändring utan det kommer fler och fler elever med stora behov. Samhällsbyggnadsnämnden (överskott 3,1 mnkr) Vinterperioden i början av året har medfört högre kostnader för halkbekämpning vilket framgår tydligt både i utfallet efter april samt i prognosen för året. Kostnaderna normaliseras under resten av året, men ändå pekar prognosen för vinterväghållning mot ett mindre underskott. Parkeringsintäkter visar redan efter april på högre intäkter än budget och prognosen pekar på ett överskott vilket beror på högre intäkter både gällande boendeparkeringar samt övriga parkeringsavgifter. Prognosen totalt pekar på ett överskott på 3,1 mnkr.

21 Samhällsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten (överskott 12,9 mnkr) I takt med att slutförsäljningar genomförs enligt exploateringsavtalen, ska dessa redovisas som intäkter i kommunens resultaträkning. Samtidigt ska motsvarande kalkylerade kostnader för markens iordningsställande avräknas. När projekten är helt avslutade förs även restposterna till resultaträkningen. I kommunens budget ingår ett nettoresultat för exploateringsverksamheten med 30,0 mnkr. Prognosen visar på totala överlåtelser om 196 mnkr och en nettointäkt för året om 42,9 mnkr vilket innebär ett överskott jämfört med budget på 12,9 mnkr. Det egna kapitalet för exploateringsverksamheten uppgick vid årsskiftet 2017/ till 409,1 mnkr. Socialnämnden (underskott 2,0 mnkr) Prognosen för året visar på ett överskott för det ekonomiska biståndet med 5 mnkr. Bedömningen just nu är att verksamheten HVB unga och vuxna totalt kommer att redovisa ett underskott med cirka 8 mnkr i år. Åtgärder som vidtagits är exempelvis dialog med omsorgs- och äldreförvaltningen om att öka utbudet av adekvata öppenvårdsinsatser. En ny upphandling har gjorts med hänsyn tagen till erfarenheter från tidigare avtal för att bättre matcha behov med lämpliga insatser. Bygg- och miljönämnden (överskott 0,2 mnkr) Bygglovsverksamhet har under första tertialet i antalet inkommande ärenden minskat med 12 % jämfört med motsvarande period förra året vilket medfört intäkter som är något lägre än budget. För bostadsanpassning är kostnadsnivån per anpassningsåtgärd lägre än beräknat. Utförarnämnden (resultat -26,6 mnkr) Resultatprognosen för utförarnämnden beräknas till -26,6 mnkr vilket är 20,5 mnkr sämre än föregående år 2017. Arbete pågår inom förvaltningarna med att komma överens avseende avtal och utförarnämndens resultat kommer troligen att förbättras. Utförarnämnden föreslås få i uppdrag att återkomma med en åtgärdsplan i samband med delårsrapporten per augusti enligt ekonomistyrningsreglerna. Det kraftiga underskottet härleds i sin helhet till utförarnämndens verksamhetsuppdrag kopplade till äldrenämnden. Prognosbedömningen präglas dessutom av en hög grad av osäkerhet då stor del av verksamheten fortfarande saknar avtal. Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 32,4 mnkr) Det samlade överskottet jämfört med budget beräknas till 32,4 mnkr. Av överskottet avser 15 mnkr nystartad verksamhet som försenats. Vad gäller resursmedel så är prognosen att samtliga medel fördelas och förbrukas under år. Det finns en central reserv på 25 mnkr för demografi som används för att vid årets slut göra regleringar för demografiska förändringar jämfört med budget. Äldrenämnden beräknas få en oförändrad ram, barn- och ungdomsnämnden en ökning med 17,7 mnkr och bildningsnämnden beräknas få en ökning med 25,6 mnkr utifrån antalet elever och programval. Överskott för pris och lön prognosticeras till 40,5 mnkr varav merparten avser reserv för pris. Det samlade överskottet för demografi och pris/löneförändringar beräknas till 22,3 mnkr. Internräntan prognostiseras ge ett underskott på 4,9 mnkr på grund av försenade investeringar, motsvarande överskott redovisas under nystartad verksamhet.

22 Investeringar och exploateringsverksamhet Investeringar Ackumulerade investeringar för respektive månad mnkr 450 400 350 300 250 200 150 100 2015 2016 2017 Budget 50 0 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Nettoinvesteringarna uppgick efter april till 34 mnkr jämfört med linjärt periodiserad budget på 130 mnkr. Investeringsbidragen uppgår till 24 mnkr. Motsvarande period förra året uppgick nettoinvesteringarna till 52 mnkr. Investeringsbudgeten för helåret uppgår till 390 mnkr. Prognosen för helåret uppgår till 326 mnkr. Nettoinvesteringarna i prognosen överstiger prognostiserade avskrivningar med 139 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. För helåret prognostiseras avskrivningskostnaderna till 187 mnkr jämfört med 175 mnkr i budget och 177 mnkr i 2017 års bokslut. Linköpings kommun står inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen. Pågående projekt Pågående projekt är sådana investeringar som inte har blivit slutförda och aktiverade. Det innebär att avskrivningar och intern ränta inte beräknas för pågående projekt. Utgifterna för pågående projekt uppgår per sista april till 525 mnkr inklusive utgifter tidigare år, jämfört med 465 mnkr för samma datum föregående år. Exploateringsverksamhet Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet. Av nedanstående sammanställning framgår att årets exploatering till och med april haft en positiv påverkan på kommunens likviditet med 24 mnkr. Enligt exploateringsplanen beräknades ett likviditetsmässigt underskott för helåret med 28 mnkr, men prognosen pekar nu istället mot ett överskott på 139 mnkr, vilket innebär en förbättring med 167 mnkr. Avvikelserna mellan plan och prognos beror till allra största del på att överlåtelse av mark för nya simhallen förväntas ske under slutet av, medan utgifterna kopplade till den marköverlåtelsen kommer först följande år. Årets exploatering Redovisning Redovisning Prognos Prognos Prognos Exploaterings- Belopp tkr 30/4 30/4 ram Ändamål Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster netto Netto Bostäder 37 974-40 354 126 270-135 682-9 412 28 317 Verksamheter 1 736-23 455 12 274-142 236-129 962-176 Summa 39 710-63 808 138 544-277 918-139 374 28 142

23 Som alltid finns osäkerhet kring exakt tidpunkt för vissa inkomster och utgifter och det är inte ovanligt att förseningar sker på både på utgifts- och inkomstsidan. Prognosen i detta skede innehåller således fortfarande stor felmarginal. I takt med att slutförsäljningar genomförs enligt exploateringsavtalen redovisas intäkter i kommunens resultaträkning. Samtidigt ska motsvarande kalkylerade kostnader för markens iordningsställande avräknas

24 Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter samt ekonomiska läget enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) Den 27 april presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) en prognos för kommunernas skatteintäkter. I prognosen är skatteunderlagets ökningstakt uppreviderad till följd av att arbetade timmar har utvecklats starkt under slutet av 2017 och början av. Högkonjunkturen kulminerar 2019 Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Högkonjunkturen når då sin topp, men svensk BNP växer långsammare. I och med att antalet arbetade timmar inte beräknas öka alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, tar det något bättre fart. I USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits. Däremot mattas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan av något. Nästa år förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare. Sammantaget innebär det att vi räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med 2,9 procent i år, 2,1 procent 2019 och 1,4 procent 2020. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är det inhemska inflationstrycket svagt. KPIF som 2017 ökade med 2,0 procent väntas bli något lägre i år och nästa år, för att 2020 komma något över 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 2019. Våra beräkningar bygger på att den långa konjunkturuppgången i svensk ekonomi bryts 2019 och att högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans i slutet av 2020. Det betyder att den starka skatteunderlagstillväxt vi kunnat vänja oss vid under den långa konjunkturuppgången sedan 2010 består till och med i år, men dämpas betydligt från och med 2019 (se diagram nedan). Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter (Procent respektive procentenheter) Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgiften beräknas enligt SKL:s prognos den 27 april till 8 186 mnkr för helår. Det är 7 mnkr mer än budgeterat. Jämfört med 2017 har skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning sammantaget ökat med 270 mnkr vilket motsvarar 3,4 %. Den 17 november meddelade Boverket att Linköping får 39,5 mnkr i statsbidrag för ökat bostadsbyggande för 2017. Eftersom beslut om statsbidragets storlek även för 2017 kom först i november och beloppet var osäkert kommer statsbidraget att förbrukas först under vilket avviker från god redovisningssed, se redovisningsprinciper i slutet av rapporten. Beslut om planerad användning fattas av kommunstyrelsen på delegation. I beslut om internbudget för har kommunstyrelsen beslutat om använda 19,7 mnkr av statsbidraget som erhölls i slutet av 2017 för att finansiera verksamhet under. Resterande belopp redovisas tills vidare som överskott.