Information om långvarig smärta

Relevanta dokument
Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Hur förklarar man störd central

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Akut och långvarig smärta (EB)


Långvarig smärta Information till dig som närstående

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

Steven James Linton Tom Arild Torstensen

Diclofenac T ratiopharm

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Långvarig smärta OLM 1

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Kropp själ eller mittemellan?

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Den vidunderliga smärtan

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Biologiskt perspektiv

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

Akut och långvarig smärta (JA)

Sömn och stress.

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Information om förvärvad hjärnskada

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Migränanfallets initialskede. Presymptom. Aura. Värk med sidoeffekter

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Litet råd kring speciella typer av lidande

Den som spar han har!

INFORMATION OM INVEGA

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

Hälsopunkt Stenungsund

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

SÖMN Fakta och praktiska tips

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Smärta och smärtskattning

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Institutet för stressmedicin

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

SMÄRTGUIDE. För dig som är amputerad

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Att (in)se innan det går för långt

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS

Huvudvärk. Karin Edby Barnläkare, spec i barnneurologi med habilitering

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Vad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Adaptogener. September 2007

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Vad är psykisk ohälsa?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Behandling av långvarig smärta

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Samband mellan arbete och hälsa

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Salutogen demensomsorg

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Transkript:

Information om långvarig smärta

Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern smärtforskning. Det kan uppstå förändringar i den centrala smärtregleringen som innebär störningar i smärtsignalerna i ryggmärgen och hjärnan. De bilder som följer förklarar mekanismerna bakom långvarig smärta. Beröring eller ett lätt tryck mot kroppen ger upphov till signaler som förmedlas via nerver in till ryggmärgens nervceller. Signalerna kopplas vidare och förs via ryggmärgens nervbanor upp till hjärnan. Beröringen eller trycket upplevs som icke smärtsam.

Normal upplevelse vid skada Central överretbarhet (central sensitering) Central överretbarhet (central sensitisering) SKADA >> En skada i någon vävnad i kroppen (exempelvis en muskel) ger upphov till en förstärkning av de signaler som förmedlas via ryggmärgens nervbanor till hjärnan. Först då upplevs skadan som smärta. Hjärnan skickar då smärtdämpande signaler till nervcellerna i ryggmärgen ( smärtbromsen ). De smärtdämpande nedåtgående signalerna förmedlas av signalämnet serotonin. gör att nervcellerna i ryggmärgen blir mindre känsliga för de inkommande signalerna från skadan och smärtan lindras. De smärtdämpande uppåtgående signalerna förmedlas av noradrenalin. De ingående smärtsignalerna kan leda till att ryggmärgens nervceller blir överbelastade och känsliga (sensitiserade). Även sedan skadan i vävnaden är läkt, fortsätter nervcellerna att vara överkänsliga. Beröring och lätt tryck mot kroppen eller muskelarbete kan leda till attt de överkänsliga nervcellerna felaktigt förstärker signalerna upp till hjärnan. Detta medför att trots att skadan är läkt så upplevs beröring, lätt tryck eller muskelarbete som smärtsamt. Om dessutom smärtbromsen inte fungerar genom brist på noradrenalin, finns ingen effektiv mekanism som kan minska känsligheten i ryggmärgens nervceller. Smärtsignalerna som förs upp till hjärnan bromsas inte längre.

Smärtspridning och smärtminskning Spridning >> ÖKAR SMÄRTA: Stress Ångest Oro Depression Sömnstörning MINSKAR SMÄRTA: Kunskap Kontroll Avspänning Förändrad livsstil Anpassad aktivitet Förändringar i den centrala smärtregleringen har påvisats vid fibromyalgi, arbetsrelaterad nack- och skuldersmärta, whip-lash relaterad smärta och andra godartade smärttillstånd. Att utveckla dessa störningar tar i regel flera år. Det kan naturligtvis finnas kvar retningstillstånd, irritation och muskelspänning i det ursprungliga skadeområdet, vilket ytterligare kan reta överkänsligheten i ryggmärgens nervceller. Men den viktigaste förklaringen till långvarig smärta finns inte längre i det ursprungliga skadeområdet, utan i centrala nervsystemet (ryggmärgen och hjärnan). DOMNING Den icke fungerande centrala smärtregleringen, i i form av överkänsliga nervceller i i ryggmärgen kan resultera i att signaler sprids till andra delar av ryggmärgen och hjärnan. Detta kan ge upphov till smärtspridning (smärta som breder ut sig i större område, smärta som flyttar runt till andra delar av kroppen, utstrålande smärta), samt domningar och svaghetskänsla. Stress, ångest, oro, depression och störd sömn påverkar smärtbromsen negativt. Även inaktivitet och känslor av allt mindre kontroll över tillvaron, underhåller smärtan. Kunskapen om smärttillståndet, minska belastningen i livssituationen, avspänning, förändra livsstilen och anpassad aktivitet har visat sig verksamt för att minska smärta.

Det är möjligt att påverka långvariga smärttillstånd, så att störningarna i den centrala smärtregleringen går tillbaka. Det kan ta lång tid och innebär egna arbetsinsatser. Viktigt är att förstå smärtmekanismerna och att lära sig hantera smärtan så att den inte längre medför stress och nedstämdhet. En bättre balans i vardagen kan du uppnå genom: - daglig avspänning i olika former - anpassade vardagsaktiviteter - anpassad fysisk aktivitet - eventuell medicinering Detta kan tillsammans med mindre stress minska retbarheten i ryggmärgens nervceller. Att förändra sina tankar och beteenden, sin livsstil, har stor betydelse för att lyckas. Du kan vända dig till din vårdcentral för stöd i ditt arbete att minska din smärta. Idé och innehåll kommer från Region Norbotten. Grafisk formgivning, illustrationer och foto: Cay Hedberg, Kommunikationsavdelningen, Region Norrbotten Innehållet i denna broschyr har modifierats något. 2018-01-18