RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Relevanta dokument
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Förebyggande arbete kring brukaren

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Hemsjukvård i Hjo kommun

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

och behandla undernäring.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

P atientsäkerhetsberättelso

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

- En kartläggning i slutenvården

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Strategi för måltider vid ordinära boenden

Utbildning i läkemedelshantering inför delegering

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Rutin för fall och fallskador

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Nutritionsdagen 2015

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

Tillvägagångssätt. RUTIN Dokumentnamn Rutin för inhämtande av samtycke i sammanhållen journalföring samt användning av NPÖ RIKTLINJE

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Fall-och fallskadeprevention

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering


Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Detta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

Sektor Stöd och omsorg

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt

Förebygga och behandla undernäring

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Patientsäkerhetsberättelse

Maria Åling. Vårdens regelverk

Transkript:

RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller egen regi: Gäller privat regi: Gäller intraprenad: Process hänv. MAShandboken Riktlinjen gäller kunder som har hjälp av kommunal hälso- och sjukvård på särskilt boende eller i ordinärt boende med hemvård (hemtjänst och hemsjukvård). 1. Riskbedömning i Senior Alert /enligt SKL 2. Har patienten risk för undernäring? Ja Nej 3. Utred orsakerna till nutritionsproblemen Ny riskbedömning vid behov eller inom 12 månader 4. Ge åtgärdsförslag och påbörja behandling 5. Uppföljning 1 (5)

1. Riskbedömning Omvårdnadspersonal gör riskbedömningen i Senior Alert I Senior Alert används riskbedömningsinstrumentet Modifierad NORTON - SKL nutrition SKL- Fall och ROAG J, Revised Oral Assessment Guide Jönköping, som används för att bedöma munhälsan. http://plus.rjl.se/senioralert 2. Resultat av riskbedömningen JA: Vid risk för undernäring föranmäls kund till teamträff. Vid akut behov kontaktas sjuksköterska före teamträff. NEJ: Om det inte finns någon risk görs ny riskbedömning vid behov eller senast inom 12 månader. Behovet avgörs i en teamträff. 3. Utred orsakerna till nutritionsproblemen Diskutera tvärprofessionellt för att så bra som möjligt ringa in vad nutritionsproblemen beror på. Några exempel på tillstånd som kan orsaka nutritionsproblem är cancer, hjärtsvikt, KOL, Parkinsons, demens, diabetes, tugg- och sväljsvårigheter, förstoppning, mag- och tarmbesvär, smakförändringar, nedstämdhet, oro osv. Resultatet från ROAG-J ingår i utredningen av nutritionsproblemen. PAS, Patientansvarig sjuksköterska, informerar behandlande läkare som tar ansvar för medicinsk utredning. Vid vård i livets slut har mat och nutritionsbehandling inte längre funktionen att täcka energioch näringsbehov, men kan ha stor betydelse ur sociala, kulturella och emotionella perspektiv. Under den sista tiden är det viktigt med ett etiskt förhållningssätt kring mat och nutritionsbehandling. Situationen bör diskuteras med den enskilde, närstående samt berörd personal. Om slutsatsen blir att nutritionsbehandling inte gagnar den enskilde blir målsättningen med eventuella nutritionsåtgärder att åstadkomma så god livskvalitet som möjligt. Det är då inte relevant att fortsätta med nutritionsutredningen. Patientansvarig sjuksköterska svarar för att alla åtgärder dokumenteras. 4. Ge åtgärdsförslag och påbörja behandling Sjuksköterska, i samråd med teamet, gör en individuell bedömning om vilka åtgärder och/eller behandlingar som ska sättas in. Använd åtgärdsförslagen i Senior Alert som stöd. En nutritionsbehandling skall helst inledas stegvis, men åtgärdsförslagen kan behöva kombineras för att få bästa effekt. 2 (5)

Åtgärdsförslagen som avses ingår i Senior Alert, Planerade och förebyggande åtgärder- Undernäring HEMVÅRDS- Nutritionsbehandling Ätstödjande åtgärder Övervakning av närings- och vätskeintag Viktkontroll Munvård Läkemedelsgenomgång Dokumentera i HSL-journal. Informera och ha en dialog med behandlande läkare om åtgärdsförslag och behandling. Ta hjälp av följande frågor: Vad kan vi göra för att avhjälpa problemen? Vad är målet med behandlingen? Hur länge ska behandlingen pågå? När ska behandlingen utvärderas? Vem ska utföra åtgärderna? 5. Uppföljning Behandlingen skall följas upp regelbundet i teamträff. Bedöm effekterna av behandlingen, om målet/målen behöver ändras eller justeras samt om nya behov har uppstått. Dokumentera i HSL-journal. Bakgrund Att minska risken för undernäring ingår i Socialstyrelsens samlade stöd för patientsäkerhet. Nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder ska dokumenteras och följas upp. SKL har gjort en satsning för en säkrare vård, som påbörjades 2008. I nämndens verksamhetsplan finns ett antal mål kopplade till nutrition. Ansvarsfördelning Medicinskt ansvarig sjuksköterska: Ansvarar för att riktlinjer finns, följs upp och uppdateras kontinuerligt Utreder allvarliga avvikelser 3 (5)

Enhetschefer inom omsorg samt hälso- och sjukvård Ansvarar för att riktlinjerna är väl kända hos berörd personal Ansvarar för att personalen har erforderlig kompetens för att arbeta i enlighet med riktlinjerna Sjuksköterska Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näringstillstånd och är därmed ansvarig för vårdplanering, uppföljning och dokumentation Ansvarar för att erbjuda kontroll av vikt och längd vid inflyttning till särskilt boende alternativt inskrivning i hemsjukvården Ska vara delaktig i arbetet med riskbedömningar för undernäring Ansvarar för att genomföra nutritionsutredning och ordinera åtgärder vid behov Ansvarar för att kontakta andra yrkesprofessioner som ex läkare då den enskildes nutritionstillstånd kräver åtgärder utanför det egna kompetensområdet Undersköterska Ansvarar för att genomföra riskbedömning för undernäring Ansvarar för att rapportera till sjuksköterska när riskbedömning lett fram till att en nutritionsutredning behöver genomföras Ansvarar för att observera förändringar i den enskildes födointag eller matsituation och vid behov rapportera till patientansvarig sjuksköterska Ansvarar för att följa ordination från legitimerad personal Utvecklingsledare med inriktning kost/ dietistkompetens Rådgivare till sjuksköterska, har ej dokumentationsansvar Dokumentation Dokumentation enligt HSL som förs kring patienter med risk för undernäring och/eller vid utredning av nutritionsproblem ska vara samlad i en eller flera planer med olika problem - åtgärder. Utgå från Plan Matsmältnings/ämnesomsättningsfunktioner. Dokumentationen ska vara tydlig och enkel att följa. Ur planen ska det framgå; Genomförd bedömning Mål med behandlingen Vidtagna åtgärder Uppföljning/utvärdering Mätvärde: Vikten skrivs in som ett mätvärde för att man ska kunna följa den 4 (5)

Referensdokument Externa referenser: SOFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring (Socialstyrelsen, 2014) www.socialstyrelsen.se Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. (Socialstyrelsen, 2011) www.livsmedelsverket.se Bra mat i äldreomsorgen (Livsmedelsverket, 2011) www.livsmedelsverket.se Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Socialtjänstlagen (SFS 2001:453 Vårdhandboken, www.vardhandboken.se Nordic Nutrition Recommendations 2012: integrating nutrition and physical activity. (NNR 2012) Interna referenser: Rutin: Senior Alert arbetssätt 5 (5)