Habiliteringsprogram autism

Relevanta dokument
Habiliteringsprogram Cerebral pares

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

Autism en introduktion

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Grundkurs om NPF för skolan

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Om autism information för föräldrar

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Autism en introduktion

Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Sammanfattning av statistikuppgifter

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

En policy och modell för samverkan och samordning av insatser

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Det här är autism. Autism i olika diagnosmanualer. Hur yttrar sig autism? 1(6)

Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Habiliteringen i Dalarna

Lindrig utvecklingsstörning

Autism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Välkommen till Grundkurs om NPF

Checklista - vanliga stressorer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg

Habilitering och rehabilitering

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Neuropsykiatri i förskolan

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpredan Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Barn som tänker annorlunda

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Behöver ditt barn stöd från samhället?

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Habiliteringsprogram för att understödja övergången från ungdom till vuxen

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Transkript:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet och social interaktion i olika sammanhang, som inte förklaras av generell försening i utvecklingen. Det skall finnas en oförmåga till att etablera och behålla personliga relationer. Personen skall även ha begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter, som är begränsade och onormala i sin intensitet eller fokus. Det skall finnas ett fasthållande vid rutiner och ritualer. Det är vanligt med över- underkänslighet för sinnesintryck. Symtomen måste finnas redan i tidiga barndomen, även om de kan vara mindre synliga så länge omgivningens krav inte överstiger personens begränsade förmåga. Symtomen sammantaget begränsar och stör personens fungerande i vardagen. Habiliteringsprogram Syftet med programmet är att möta målgruppens specifika behov med ett anpassat utbud av insatser. Habiliteringsprogrammet har som utgångspunkt de behov som hänger samman med funktionshindret. I habiliteringsprogrammet beskrivs de insatser Habiliteringen kan erbjuda barn, ungdomar och vuxna samt deras anhöriga och nätverk. Utbudet av insatser baseras på metoder som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Habiliteringsinsatserna skall främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga, självständighet samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Insatserna strävar mot att kompensera uppkomna funktionsnedsättningar för att ge brukaren förutsättningar att delta i samhället och klara det dagliga livet. Habiliteringens insatser skall underlätta vuxenblivandet. Till stöd för detta arbete finns materialet Transition - Från tonår till vuxenliv (www.rbu.se). Habiliteringsplan Alla barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med Habiliteringen har, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, rätt till en individuell habiliteringsplan. I planen bestäms vilka insatser som blir aktuella för brukaren, anhöriga och nätverket. Föräldrar eller brukare/företrädare skall genom planen ges möjlighet att vara med och planera habiliteringsinsatserna. Planen kan omfatta såväl individuella insatser som gruppaktiviteter för barnet, ungdomen eller den vuxne brukaren. Överenskommelse görs även om utbildningar, kurser och cirklar för föräldrar, övriga anhöriga och nätverk.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2(8) Habiliteringsprogrammet och kursutbudet skall vara till stöd när den individuella habiliteringsplanen görs. De individuella habiliteringsplanerna utvärderas och förnyas med jämna intervall, enligt överenskommelse mellan brukare/företrädare eller vårdnadshavare och Habiliteringen. Arbetsgång vid inledande kontakt med Habiliteringen Vid inledande kontakt med Habiliteringen läggs fokus på kartläggning av brukarens/familjens behov samt information. Detta ligger sedan till grund för planering av habiliteringens insatser. Kartläggning av brukarens/familjens behov Första samtal Vid första mötet deltar vanligtvis två personer från habiliteringen, men ibland bjuds även remittenten in. Mötet innehåller: Information från familjen bakgrund och aktuell situation Information om habiliteringens arbetssätt och verksamhet Familjens förväntningar på habiliteringen Specifika bedömningar, observationer och utredningar som kan avse: Kommunikation Socialt samspel Motorik/fysisk aktivitet Aktiviteter i dagligt liv (ADL) Perception Kognition Emotion Personens familj och nätverk Fysisk- och social miljö

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 3(8) Informationsinhämtning från andra aktuella vårdgivare och miljöer där brukaren vistas. Information om Kursutbud Sociala och ekonomiska möjligheter Brukarföreningar Insatser Neuropsykiatrisk diagnos utreds och fastställs inom psykiatrin. Insatser utifrån funktionshindret ges på Habiliteringen i samarbete med Barn- och ungdomsmedicin och BUP (Barn- och ungdomspsykiatri) för barn och ungdomar. Insatser för vuxna ges i samarbete med primärvård och vuxenpsykiatri. 0-6 år Insatser erbjuds utifrån barnets och familjens behov: Samtal och konsultativt stöd till föräldrar/anhöriga utifrån frågeställningar kring autismspektrumstörningen och dess inverkan på vardagsliv, hälsa och utveckling Utbildning för föräldrar, anhöriga och andra i barnets närmiljö Behandling/träning/konsultation gällande kommunikation, samspel och lek Ställningstagande till Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Råd kring vardagsstruktur Bedömning av hjälpmedelsbehov (kognitiva, tekniska, ortopedtekniska) samt ev. förskrivning Motorisk rådgivning, träning eller stimulans till egen aktivitet Rådgivning vid anpassning av barnets fysiska närmiljö Konsultativt stöd kring beteendeavvikelser Konsultativt stöd i samband med förskole-/skolstart och inför valet av skolform Utvecklingsbedömning och fastställande av eventuell utvecklingsstörning Social utredning inför eventuell inskrivning i Särskolan Neuropsykologisk bedömning Information om sociala och ekonomiska möjligheter

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4(8) Stöd i kontakt med andra vårdinstanser och myndigheter Utfärdande av intyg 7-12 år Insatser erbjuds utifrån barnets och familjens behov: Samtal och konsultativt stöd till föräldrar/anhöriga utifrån frågeställningar kring autismspektrumstörningen och dess inverkan på vardagsliv, hälsa och utveckling Utbildning för föräldrar, anhöriga och andra i barnets närmiljö Behandling/träning/konsultation gällande kommunikation, samspel och lek Konsultativt stöd kring Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Råd kring vardagsstruktur Bedömning av hjälpmedelsbehov (kognitiva, tekniska, ortopedtekniska) samt ev. förskrivning Rådgivning vid anpassning av barnets fysiska närmiljö Motorisk rådgivning, träning eller stimulans till egen aktivitet Konsultativt stöd kring beteendeavvikelser Bidra med kunskap kring sociala färdigheter och självständighet Konsultativt stöd vid förändringar i skolsituationen/situationen på fritidshem Neuropsykologisk bedömning Information om sociala och ekonomiska möjligheter Stöd i kontakt med andra vårdinstanser och myndigheter Utfärdande av intyg

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5(8) 13-17 år Insatser erbjuds utifrån ungdomens och familjens behov: Samtal och konsultativt stöd till ungdomen, föräldrar/anhöriga utifrån frågeställningar kring autismspektrumstörningen och dess inverkan på vardagsliv, hälsa och utveckling Utbildning för ungdomen, föräldrar, anhöriga och andra i ungdomens närmiljö Behandling/träning/konsultation gällande kommunikation och samspel Konsultativt stöd kring Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Råd kring vardagsstruktur Bedömning av hjälpmedelsbehov (kognitiva, tekniska, ortopedtekniska) samt ev. förskrivning Rådgivning vid anpassning av ungdomens fysiska närmiljö Motorisk rådgivning, träning eller stimulans till egen aktivitet Psykologisk konsultation Bidra med kunskap kring sociala färdigheter och självständighet Konsultativt stöd vid förändringar i skolsituationen Neuropsykologisk bedömning Information om sociala och ekonomiska möjligheter Stöd i kontakt med andra vårdinstanser och myndigheter Utfärdande av intyg Vägledning för att hitta rätt stöd i samhället inför vuxenblivandet Vuxenlivet Insatser erbjuds utifrån den enskildes behov: Samtal och konsultativt stöd till den enskilde, företrädare och anhöriga utifrån frågeställningar kring autismspektrumstörningen och dess inverkan på vardagsliv, hälsa och utveckling Utbildning för den enskilde, företrädare, anhöriga och andra i den enskildes närhet Konsultativt stöd vid förändringar i livssituationen Behandling/träning/konsultation gällande kommunikation och samspel Konsultativt stöd kring Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 6(8) Råd kring vardagsstruktur Bedömning av hjälpmedelsbehov (kognitiva, tekniska, ortopedtekniska) samt ev. förskrivning Rådgivning vid anpassning av den enskildes fysiska närmiljö Motorisk rådgivning, träning eller stimulans till egen aktivitet Psykologisk konsultation Bidra med kunskap kring sociala färdigheter och självständighet Information om sociala och ekonomiska möjligheter Stöd i kontakt med andra vårdinstanser och myndigheter Utfärdande av intyg Fortsatt stöd kring vuxenblivande

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 7(8) Bilaga 1. Autism enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder (DSM 5) innebär: Varaktiga brister i social kommunikation och social interaktion i olika sammanhang, som inte förklaras av generell försening i utvecklingen. Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Symtomen måste finnas redan i tidiga barndomen, även om de kan vara mindre synliga så länge omgivningens krav inte överstiger personens begränsade förmåga. Symtomen sammantaget begränsar och stör personens fungerande i vardagen. Den nya diagnosen ställer krav på att samtliga tre kriterier måste vara uppfyllda; brister i socioemotionell ömsesidighet brister i icke-verbal kommunikation som ett led i den sociala interaktionen oförmåga att etablera och behålla personliga relationer som är adekvata för utvecklingsnivån, utöver relationer med föräldrar eller andra vårdare. Även två av följande symtom måste vara uppfyllda för att en diagnos kan ställas; Stereotypier eller upprepningar i tal, motorik, eller i sättet att använda föremål Överdrivet fasthållande vid rutiner och ritualiserade beteendemönster (verbala eller icke verbala) eller överdrivet motstånd mot förändring Starkt begränsade intressen som kännetecknas av fixering och är onormala i sin intensitet eller fokus Över- eller underkänslighet för sinnesintryck, eller ovanligt intresse för vissa sensoriska stimuli i omgivningen. Svårighetsgraden för diagnosen F84.0 autismspektratillstånd indelas i tre nivåer beroende av grad av stöd som personens besvär omkring social kommunikation och begränsade, repetitiva beteenden kräver; Nivå 3 grava störningar gällande verbala och icke verbala färdigheter. Extrema copingsvårigheter vid förändringar. Grava svårigheter att ändra fokus. I behov av mycket omfattande stöd. Nivå 2- markerade störningar. Begränsad via interaktion, reducerad och abnorm svårighet att läsa av sociala signaler. I behov av omfattande stöd. Nivå 1 utan stöd förorsakar det störning i social kommunikation. Atypisk eller icke framgångsrik respons på sociala signaler. Minskat intresse vid social interaktion.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 8(8) Inflexibilitet i flera sammanhang. Svårt att skifta mellan olika aktiviteter. Problem med att organisera och planera självständigt. I behov av stöd. grad I grad II grad III Autism Lindriga svårigheter som kräver stöd Måttliga svårigheter som kräver mycket stöd Kognition Normalbegåvad och däröver Svagbegåvad samt med eventuella specifika inlärningssvårigheter Emotion Normal betyder att kunna: *Avläsa känslor hos sig själv och uttrycka dessa och har förståelse för hur dessa känslor är relaterade till; - Sig själv - Till någon annan - Till kropppstillstånd - Till situationen * Formulera j *Formulera ett jag-budskap och du-budskap med utgångspunkt från en jagupplevelse *Avläsa känslor hos andra Kan avläsa känslor hos sig själv och uttrycka dessa, men har svårigheter att avläsa känslor hos andra. Självständighet Klarar normal ADL Behöver dagligen måttligt stöd med ADL Grava svårigheter som kräver omfattande stöd Lindrig utvecklingsstörning och därunder. Har svårt att avläsa och uttrycka känslor hos sig sig själv. Har en klart nedsatt förmåga/möjlighet att sätta dessa känslor i relation till kroppstillstånd, situation, att de kan ha att göra med andra personer. Behöver dagligt personligt stöd och låg grad av jaguppfattning